PM GEOTEKNIK Billingskolan Nybyggnad Skövde Kommun GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

Transkript

1 PM GEOTEKNIK Billingskolan Nybyggnad Skövde Kommun GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Innehåll: Utlåtande SGF-blad Ritning G:1-G:3 Radonresultat Provtabell Skövde den 26 januari 2012 BGAB, Bygg-och Geokonsult AB S:t Sigfrids gata SKÖVDE Tel: 0500/ Handläggare: Peter Nilsson

2 PM GEOTEKNIK FÖR BILLINGSKOLAN, SKÖVDE KOMMUN 1 UPPDRAG BGAB; Bygg- och Geokonsult AB har av Skövde Kommun fått i uppdrag att utföra en geoteknisk undersökning vid Billingskolan i Skövde. Uppdraget har genomförts i samarbete med M&P, AB Miljö & Processteknik. Skövde kommun planerar att riva befintlig skola och bygga en ny skola. Byggnaderna skall uppföras i totalt 5 byggnadskroppar, byggnaderna planeras att uppföras i 1 våning (vissa av byggnaderna kommer att uppföras med källare i s.k. souterrängvåning). Läge och planutformning samt borrhålens placering framgår av bifogad ritning G:1. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökningen genomfördes av Magnus Green, BGAB. Den består av följande undersökningar: 13 st trycksonderingspunkter (borrvagn typ Geotech) Tagning av störda jordprov med skruvborr i 4 punkter 3 st provgropar 3 st radonprov ROAC-detektorer Registrering av vattenytor Utsättning av borrpunkter samt avvägning har utförts av Markcon AB. De upptagna jordproverna har undersökts på BGAB:s geotekniska laboratorium. Undersökningarna har omfattat bestämning av jordart. Resultatet av fält- och laboratorieundersökningarna framgår av bifogad ritningar G:1, G:2 och G:3 samt i provtabell och radonbilaga. 3 MARKFÖRHÅLLANDEN Det undersökta området är beläget på Billingesluttningen mellan Norra Bergvägen och Stenvägen. Marken utgörs huvudsakligen av hårdgjorda ytor samt gräs- o. planteringsytor som har använts som skol- o. lekytor, även körytor förekommer. En stor del av planerade byggnadsytor är/ har varit bebyggt med skolbyggnader. Vid undersökningstillfället pågick rivning av befintliga byggnader. Marken sluttar huvudsakligen österut (planare partier förekommer), de avvägda nivåerna varierar mellan +181, ,0. 2(8)

3 Östra sidan av nuvarande skola Bild på västra fasaden av befintlig skola Jorden består under ytskiktet av friktionsjord som vilar på för utförda sonderingar fast botten troligen morän, block, berg eller fast lagrad friktionsjord. Ytskiktet består i provtagningspunkterna 4 o. 5 av fyllning (ngt grusig mullhaltig sandig silt/ sandig mullhaltig silt) till 0,1 0,5 m djup. I övriga provtagningspunkter utgörs ytskiktet av fyllning (grusig sand) till 0,3 0,4 m djup. Härunder påträffades i provtagningspunkt 10 ett skikt av mullhaltig sandig silt till 0,6 m djup. Den underliggande friktionsjorden utgörs överst huvudsakligen av siltig sand med inblandning av grus och sten. Efter cirka 1,5 2,5 m övergår friktionsjorden i grusig sandig silt. Jorden bedöms huvudsakligen som halvfast lagrad. Det ska observeras att jorden innehåller skiffer. 3(8)

4 Jordmassor provgrop 10 Provgrop 10 (kalkberget skymtar i botten) Provgrop 12 4(8)

5 Jordmassor provgrop 13 Trycksondens nedträngningsdjup varierade mellan 1,4 och 5,5 m. I provgroparna påträffades berg (kalkberg) på mellan 2,5 4,0 m djup. 4 GRUNDVATTEN I de öppna provtagningspunkterna påträffades inget vatten vid undersökningstillfället. 5 TJÄLFARLIGHET Friktionsjorden bedöms tillhöra tjälfarlighetsklass 3 och materialgrupp 4A enligt AnläggningsAMA. 6 RADON Radonmätning har utförts i 3 punkter (Borrhål 4, 5 o. 10) med s.k. ROAC-detektorer. Mätvärdena uppgår till 32, 46 resp. 65 kbq/m 3, se även bilaga 2. Detta betyder att marken klassas som högradonmark, som ligger i intervallet > 50 kbq /m 3, vilket innebär att byggnader skall utformas radonsäkra. 7 GRUNDLÄGGNING Grundläggning skall ske på frostskyddad nivå med sulor, alternativt förstyvad bottenplatta, på fast naturligt lagrad jord, eller väl packad fyllning, sedan allt organiskt material borttagits. Grundläggning kan utföras enligt BKR geoteknikklass GK1 (där så är möjligt). Tillåtet grundtryck f d sättes till 100 kpa. Grundsulor får ej utföras smalare än 0,5 m. Alternativt kan grundläggning ske enligt GK2. Vid grundläggning används vid dimensionering följande karakteristiska värden: k = 32 o och E k -modulen 15 MPa och densiteten 18 kn/m 3. 5(8)

6 Följande värden på partialkoefficienten γ m tillämpas översiktligt: Egenskap/Parameter Partialkoefficient, γ m Brottgräns Bruksgräns Modul 1,6 1,4 Tan 1,2 1,1 Övriga hållfasthetsparametrar 1,8 1,6 Fyllning skall utföras enligt AMA CEB.211 resp. CEB.212. Geotextil på schaktbotten som materialskiljande lager förordas. Eftersom vissa av byggnaderna anläggs i slänt finns risk för riklig vattenföring, vilket bör beaktas vid projekteringen. AVSEENDE EUROCODES Framtagning av η, karakteristiska värden (medelvärden) och dimensionerande värden avseende friktionsvinkel, E-modul och tunghet Övergripande uppgifter Geoteknisk kategori 2 avses. Dimensionering av plattor ska ske i både brott- och bruksgränstillstånd enligt SSEN , kapitel 6 (IEG Rapport 7:2008). Grundläggningsmetod avser plattor, vilket ger dimensioneringssätt DA3. Friktionsvinkel ska tas fram för beräkning i brottgränstillstånd. E-modulen ska tas fram för beräkning i bruksgränstillstånd, avseende sättningar. Gränstillstånd i brottgräns är STR/GEO. Partialkoefficienter tas fram i enlighet med BFS 2010:28, EKS 7, Avdelning I * 1. Allmänt gäller X d = (1/ γ M ) η X Medelvärde Framtagning av omräkningsfaktorn, η Utförs enligt avsnitt i Tillämpningsdokument EN kapitel 6 Plattgrundläggning* 2 η 1 η 2 η 3 η 4 = 0,95 väljs η 5 η 6 = 0,95 väljs vid långsträckt platta och η5 η6 = 0,95 väljs vid kvadratisk/rektangulär platta η 7 η 8 = 1,0 η 1 η 2 η 3 η 4 η 5 η 6 η 7 η 8 = η = 0,95 0,95 1,0 = 0,9 Omräkningsfaktorn, η = 0,9 6(8)

7 Framtagning av friktionsvinkel φ Friktionsvinkel tan φ {Tabell A.4 (S) i * 1 } Partialkoefficient γ M = 1,3 η = 0,9 enligt ovan och X Medelvärde = 34 X d = arctan ((tan X Medelvärde η)/γ M ) = arctan ((tan (34 0,9))/1,3) = arctan 0,454 = 24,4 = φ Dimensionerande friktionsvinkel = 25,2 Framtagning av Elasticitetsmodul η = 0,9 enligt ovan och X Medelvärde = 15 MPa X d = (1/γ M ) η X Medelvärde eller E d = E k /γ M där Ek = E Medelvärde η = 15 0,9 = 13,5 MPa γ M = 1,0 {Enligt avsnitt 4.4 i bilaga A (Beräkningsexempel friktionsjord) i * 2. E d =13,5 /1,0 Dimensionerande värde på elasticitetsmodulen = E d = 18,0 MPa. Dock ska en faktor beroende på modellosäkerhet, γ Rd = 1,3 inkluderas vid beräkning i bruksgräns. Detta enligt tabell 4.4 avsnitt 4.6 i * 2. Framtagning av tunghet X d = (1/γ M ) η X Medelvärde X Medelvärde = Väljs till 18 kn/m 3 och η = 1,0 γ M = 1,0 enligt A.2.2 i bilaga A (Beräkningsexempel friktionsjord) i * 2. Dimensionerande värde på tunghet = 18 kn/m 3. 8 SCHAKTNING Schaktning i friktionsjord kan över grundvattenytan ske med en släntlutning av 1:1 á 1:1,5. Vid schaktning under grundvattenytan och samtidig länshållning av schakten finns risk för erosion och bottenuppluckring. Eftersom det kan bli aktuellt med schaktning och återfyllning under grundvattennivån krävs att detta studeras och planeras särskilt innan arbetet påbörjas. Vid schaktning i siltig jord finns risk för ytuppmjukning och utflytning av slänter vid vattenövermättnad på grund av t ex regn. För att begränsa utflytning av slänter kan dessa övertäckas vid regnväder. 7(8)

8 9 BERGSCHAKT Det kan bli aktuellt med sprängning inom området. Sprängningen skall utföras enligt gällande lagar och förordningar. I den fortsatta projekteringen bör ställning tas till om förbesiktning av intilliggande fastigheter skall genomföras eller ej. Riktlinjer avseende sprängning kan t ex hämtas från Vibrationer i samband med trafik- och byggverksamhet, Statens råd för byggforskning, T43:1982. Skövde BGAB, Bygg- och Geokonsult AB M&P, AB Miljö & Processteknik Peter Nilsson Johan Ericsson 8(8)

9 REDOVISNING I PLAN Redovisning i plan Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

10 Redovisning i sektion REDOVISNING I SEKTION Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

11 Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 Redovisning i sektion

12 Sondering SONDERING Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

13 Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 Sondering

14 Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 Sondering

15 Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 Sondering

16 Provtagning PROVTAGNING Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

17 In-situ försök IN-SITU FÖRSÖK Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

18 Hydrogeologiska undersökningar HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

19 Förkortningar FÖRKORTNINGAR Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

20 Utdrag ur SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 Förkortningar

21 BGAB Bygg och Geokonsult AB

22 BGAB Bygg och Geokonsult AB

23 BGAB Bygg och Geokonsult AB

24

25 1(2) Borrhål PROVTABELL Billingskolan Skövde Djup eller Nivå, m Geoteknisk benämning Anmärkning 4 0-0,5 Mörkbrun FYLLNING (ngt. grusig mullhaltig siltig sand) Skruvborr 0,5 1,0 Brun FYLLNING (grusig sand) 1,0 2,2 Brun grusig siltig SAND innehåller skiffer 2,2 4,0 Brun ngt. grusig sandig SILT innehåller skiffer samt rostkörtlar 5 0 0,1 Mörkbrun FYLLNING (sandig mullhaltig silt) Skruvborr 0,1 0,3 Brun FYLLNING (siltig sand) 0,3 2,5 Brun FYLLNING (ngt. grusig sand) 2,5 3,0 Brun ngt. grusig sandig SILT innehåller skiffer ,3 Brun FYLLNING (grusig sand) Skruvborr 0,3 0,6 Brun ngt. mullhaltig siltig SAND 0,6 1,5 Brun grusig siltig SAND innehåller skiffer 1,5 2,0 Brun ngt. grusig sandig SILT innehåller skiffer ,3 Brun FYLLNING (grusig sand) Skruvborr 0,3 1,3 Brun ngt. grusig siltig SAND innehåller skiffer 1,3 2,8 Mörkbrun grusig sandig SILT innehåller skiffer

26 2(2) Forts. 11 2,8 4,0 Brun ngt. grusig siltig SAND innehåller skiffer Skruvborr Pg ,3 Brun FYLLNING ( grusig sand ) Grävmaskin 0,3 0,6 Brun ngt. mullhaltig siltig SAND 0,6 1,5 Brun stenig grusig siltig SAND innehåller skiffer 1,5 2,5 Brun stenig grusig sandig SILT innehåller skiffer 2,5 - XX Berg Pg ,3 Brun FYLLNING ( grusig sand ) Grävmaskin 0,3 1,0 Brun ngt. stenig grusig siltig SAND innehåller skiffer 1,0 2,5 Brun stenig grusig sandig SILT innehåller skiffer 2,5 XX Berg Pg ,4 Brun FYLLNING ( grusig sand ) Grävmaskin 0,4 2,0 Brun stenig grusig siltig SAND innehåller skiffer 2,0 4,0 Brun stenig grusig sandig SILT innehåller skiffer 4,0 - XX Berg