Naturreservatet Rosfors bruk

Transkript

1 FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun

2 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN RESERVATETS SYFTE UPPGIFTER OM RESERVATET RESERVATSBESKRIVNING SKÖTSELOMRÅDEN NATUR och KULTUR Bevarandemål Skötselåtgärder INFORMATION Kvalitetsmål LEDER Kvalitetsmål ANLÄGGNINGAR Kvalitetsmål UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER...8 BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Delområden för skötselområde natur/kultur 3. Leder, anläggningar, informationstavla 4. Fastighetskarta 5. Restaureringsplan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se

3 2 (9) 1 ALLMÄNT OM PLANEN Denna skötselplan anger riktlinjerna och målen för skötseln av naturreservatet Rosfors bruk. Vid skötseln skall förutom reservatsföreskrifterna andra aktuella regelverk och riktlinjer beaktas. Skötselplanen ersätter enligt beslut tidigare antagna skötselplaner, vård- och förvaltningsanvisningar. Naturreservatet Rosfors bruk tillhör kategorin A-reservat enligt länsstyrelsens egen klassificering som omfattar tre kategorier (A, B, C), vilket innebär att reservatet är ett skötselintensivt reservat. Reservatet är välbesökt och ett flertal anläggningar finns som kräver mycket underhåll. Även områdets natur- och kulturvärden kräver en aktiv skötsel för att bevaras. Denna plan skall ses över och om så anses nödvändigt revideras om 10 år. 2 RESERVATETS SYFTE Enligt reservatsbeslutet: Syftet är att bevara natur- och kulturmiljön i en, för länet, unik helhetsmiljö, Rosfors bruk med tillhörande odlingslandskap. Det innebär också att bevara dagens pågående markanvändning som är jordbruksdrift med slåtter eller bete som huvudinriktning samt att trygga möjligheterna för framtiden vad gäller åtgärder för att bevara kulturmiljön i området. 3 UPPGIFTER OM RESERVATET Reservatets namn: Rosfors bruk Kommun: Lägesbeskrivning: Piteå Reservatet är beläget ca 8 km SO om Klöverträsk Markägare: Sjulsmarks ungdjursbetesförening (Kälsheden 1:27) Sveaskog (Kälsheden 1:17) Förvaltare: Areal: Naturtyper: Sameby: Länsstyrelsen i Norrbottens län ca 35 ha (enligt beslut) Naturtyper enligt vegetationskartan Barrskog (9 ha) Betes- och åkermark (19 ha) Lövskog (5 ha) Sirges, Jåhkågaska Tjiellde, Udtja, Tuorpon 4 RESERVATSBESKRIVNING I början av 1830-talet upptäcktes att det fanns järnmalm i berggrunden i Rosfors. Ett gruvbolag bildades av 15 bönder och arbetare från bygden och år 1838 anlades Rosfors

4 3 (9) bruk vid Rosån. Bruket tillverkade först enbart tackjärn men med tiden tillkom en spikoch knipphammare, gjuteri och mekanisk verkstad där man kunde tillverka grytor, pannor, järnspisar etc. Till skillnad från andra brukssatsningar i länet riktade Rosfors bruk in sig på den lokala marknaden. En såg och en kvarn byggdes för att bruket skulle vara självförsörjande på trävaror och mjöl. Bruket drevs ända fram till Då förstördes sågverket och dammen vid ett ras. Masugnen har rekonstruerats men av hyttan, smedjan, kolhuset och sågen finns endast grunder och fundament kvar. Gruvhålen och gruvschakten på gruvområdet finns kvar samt transportvägen från gruvan till bruket. Runt bruket fanns goda åker- och betesmarker som nyttjades till brukets djur. På odlingsmarkerna kan man se lador samlade fyra och fyra. Grupperingen är ovanlig för länet. Rosfors bruk är idag fornvårdsobjekt och naturreservat. Bruket är ett unikt exempel på småskalig bruksverksamhet i länet. Rosfors bruk blev naturreservat enligt beslut den SKÖTSELOMRÅDEN Reservatet har indelats i fyra skötselområden; natur och kultur, information, leder och anläggningar. Reservatets avgränsning finns markerad på karta i bilaga 1. Bilaga 2 visar delområden för skötselområdet natur/kultur. Bilaga 3 anger var informationsskyltar, anläggningar och leder finns placerade. Fastighetskarta finns i bilaga 4. I bilaga 5 redogörs för vilka restaureringsinsatser som är aktuella för respektive skötselområde. 5.1 NATUR och KULTUR För att områdets natur- och kulturvärden ska bevaras och kunna utvecklas krävs att området hävdas enligt nedan angivna skötselinstruktioner. Skötselområdet har indelats i delområdena; 1.Näckrosdammen, 2.Bruksmiljön, 3.Rosån, 4.Skogsbrynen, 5.Björkallén, 6.Odlingsmarken. Delområdena finns markerade på karta i bilaga 2. Nedan följer en beskrivning av respektive delområde följt av bevarandemål och skötselåtgärder. 1.Näckrosdammen Dammen är otät och dräneras genom dammvallen. Kraftig algbildning i vattnet och dålig lukt, troligen syrefri miljö under stora delar av året. På östra sidan av dammen växer en ridå av lövträd. Björk dominerar. På västra sidan om dammen domineras också skogen av björk men grantillväxten är påtaglig. 2.Bruksmiljön Består av gräsytor och björkar i parkliknande förband. På lång sikt är det önskvärt återskapa en öppen gräsmark med dungar av lövträd. Det är viktigt att synliggöra de fornlämningar som finns i området bättre. 3. Rosån Området ska restaureras till en delvis skogsklädd beteshage enligt restaureringsplan (se bilaga 4). Marken är mer eller mindre igenvuxen med 10 m höga björkar, sälg och en hel del barrträd. Markskiktet består delvis av gräs och örter. Delar av området har betats av kvigor men större delen av området har legat i ohävd under flera år. Under sommaren 2003 har några får betat den östra sidan av ån närmast bruksmarken vilket minskat

5 4 (9) slytillväxten något. I nedre delen av Rosån finns ett område med skog som är i stort behov av gallring. Skogen domineras idag av högväxta björkar, gran och enstaka tall. 4.Skogsbrynen De befintliga skogsbrynen ska inom delar av området luckas upp. Genom att skapa luckor gynnas ett flertal arter som trivs i gränslandet mellan odlingsmark och skog. Tidigare betades skogen av kor och då var luckbildning i brynen ett naturligt inslag i miljön. Inom vissa delar av området går beteshagen in i skogen vilket är positivt. Skogsbrynen domineras av gran men med inslag av björk och enstaka andra lövträd som rönn, asp och sälg. Vid plockhuggning av brynen ska lövträd gynnas. 5.Björkallén Inom reservatet finns två björkalléer. Den ena löper längs vägen mot Sjulsmark och utgör reservatets västra gräns. Allén består av vårtbjörk. Denna allé kommer i fortsättningen att omnämnas som den västra allén. Den andra allén finns i den norra delen av odlingsmarken och utgörs av glasbjörk. Denna allé kallas den norra allén i fortsättningen. Båda alléerna är i behov av restaureringsåtgärder se restaureringsplan (bilaga 5). 6.Odlingsmarken Denna mark har traditionellt varit åker och inga hinder föreligger mot att de tidigare åkrarna åter plöjs upp och sås in. Grödor som är tänkbara är spannmål, vall eller grönfoder. Idag nyttjas odlingsmarkerna till vall och bete. Ladorna som står inom odlingsmarken innefattas också i detta skötselområde Bevarandemål 1.Näckrosdammen Dammen ska avvecklas och skogen skall hållas lövdominerad. 2.Bruksmiljön Bruksmiljön, 3,4 ha, är hävdad genom slåtter eller bete. Pågående slåtter eller bete får ej skada fornlämningsobjekt. Det ska finnas dungar av lövträd i olika åldrar. Lövskogen ska ha en naturlig föryngring. Masugnen ska vara i gott skick. Samtliga fornlämningar ska framträda tydligt i landskapet. 3. Rosån Området efter Rosån, 3,7 ha, är hävdat genom bete eller slyröjning. Skogen ska utgöras av en luckig blandskog med ett stort lövinslag. Bärande lövträd ska gynnas. 4.Skogsbrynen Skogsbrynens kanter är delvis hävdade genom bete eller slåtter. Skogsbrynen ska utgöras av luckig blandskog. Vid plockhuggning gynnas bärande lövträd. 5.Björkalléer

6 5 (9) De alléer som är markerade i bilaga 2 är väl underhållna och har goda förutsättningar att finnas kvar i framtiden. 6.Odlingsmarken Odlingsmarken, 19 ha, brukas som åkermark eller hålls öppen genom slåtter eller bete. Ingen slyvegetation förekommer i odlingsmarken. Hägnader är i god kondition. Diken och åkerhak är välhävdade och väl synliga i landskapet. Ladorna, 19 st, ska vara i gott skick Skötselåtgärder 1.Näckrosdammen Dammen ska på sikt avvecklas. 2.Bruksmiljön Bete eller slåtter. Om slåtter ska höet föras bort från den slagna ytan. Slyröjning. Det sly som röjs ska tas bort. Trädbeståndet i Bruksmiljön ska successivt glesas ut. Träd ska sparas i grupper. De träd som kan kronutvecklas ska främst sparas. En del yngre träd ska sparas som med tiden kan komma att ersätta de äldre. Detta är en åtgärd som skall utföras varsamt och som kräver en långsiktig planering. Träd som växer i och kring fornlämningar ska tas bort. Vegetationen runt masugnen ska regelbundet hållas nere genom bete, slåtter eller slyröjning. Fornlämningar ska hållas väl synliga i landskapet genom slåtter eller bete. Om marken enbart slås ska slåtter kring fornlämningar ske två gånger under växtsäsongen. Den första gången ska vara på försommaren och den andra i samband med att hela området slås. Samtliga fornlämningar ska hållas fria från sly. Området närmast fornlämningarna ska regelbundet städas från kvistar och annat skräp. Vid underhåll av byggnader ska traditionella material och metoder användas. 3. Rosån Området ska regelbundet betas eller slyröjas. Allt röjt material ska tas bort. Betestrycket får ej vara så högt att markskador uppstår. Skogen ska hållas luckig genom bete och/eller plockhuggning. Vid plockhuggning ska hägg, sälg, rönn, lönn, asp och al gynnas. Marken närmast ån får inte tillföras gödsel annat än via betande djur. 4. Skogsbrynen Viss luckighet i skogsbrynen ska upprätthållas genom bete eller slåtter/slyröjning. Vid plockhuggning ska bärande lövträd gynnas. 5.Björkallér

7 6 (9) Luckor i alléer ska planteras med nya träd. Gamla björkar som tas ned i en allé måste ersättas av nya unga exemplar. Om nya träd behöver planteras i en allé ska de vara av samma art som de redan befintlig alléträden. Sly ska årligen röjas och tas bort. Alléer ska årligen röjas från sly. 6.Odlingsmarken Odlingsmarken ska brukas som åker eller hållas öppen genom slåtter eller bete. Om marken slås ska höet tas bort. Slyvegetation som uppkommer i odlingsmarken ska tas bort. Diken och åkerhak ska vara rensade från sly. Hägnader ska regelbundet underhållas. Vegetation runt ladorna ska slås. Ladorna ska regelbundet underhållas med traditionella material och metoder. 5.2 INFORMATION Reservatet är skyltat från väg 94 vid Bjurträsk. En stor informationstavla finns i anslutning till reservatets parkering. I bruksmiljön finns några mindre informationsskyltar som berättar om områdets natur- och kultur och i den rekonstruerade masugnen finns en utställning om hur masugnen fungerade Kvalitetsmål Samtliga informationsskyltar ska vara aktuella och i tydligt läsbart skick. Reservatets gränsmarkeringarna ska vara tydliga. Vägskyltningen till reservatet ska vara funktionell. Utställningen i masugnen ska vara i läsbart skick. Aktuell information om reservatet ska finnas på Länsstyrelsens hemsida. 5.3 LEDER En stig löper genom odlingsmarken, området Rosån och bruksområdet. Det finns också en skyltad stig som går via näckrosdammen till Riskälsgruvan. Riskälsgruvan är ett fornlämningsområde norr om bruket och ingår ej i reservatet. Stigen till gruvan innefattas ej av skötselplanen men om intresse finns att på annat sätt hålla den del av stigen som ligger i reservatet öppen föreligger inte något hinder. De stigar som ska underhållas finns markerade i bilaga Kvalitetsmål Samtliga stigar, 1 km, ska hållas i mycket gott skick. Markeringar och vägvisare ska vara tydliga och enhetliga. 5.4 ANLÄGGNINGAR Vid parkeringsplatsen finns ett dass och en vedbod. I området närmast parkeringsplatsen finns fem stycken eldplatser. Tre broar finns i reservatet (se kartbilaga 3). I dagsläget finns tillräckligt med anläggningar i reservatet Kvalitetsmål Anläggningarna finns kvar och är i gott skick.

8 7 (9) Anläggningarna är fria från sly. Området närmast anläggningarna är fritt från skräp. P-platsen är funktionsduglig. 6 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION Skötselplanens bevarandemål och kvalitetsmål skall årligen följas upp av länsstyrelsen tillsammans med skötselansvarig genom ett fältbesök. En kortfattad skötselrapport skall skrivas årligen av skötselansvarige och lämnas till Länsstyrelsen. Rapporten skall redovisa vilka skötselinsatser som gjorts, kostnader för dessa samt om behov av större reparationer finns. Rapporten skall även redovisa om några uppenbara förändringar i naturtillståndet upptäckts vid besöken i reservatet. Akuta hot mot reservatets värden samt behov av akuta reparationsåtgärder meddelas till länsstyrelsen omgående. Eventuella brott mot reservatsföreskrifter skall anmälas till länsstyrelsen omgående.

9 8 (9) 7 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Skötselområde Löpande åtgärder Ansvarig När Natur/Kultur Bruksmiljön (2) ska slås och slyröjas. Fornlämningar i Bruksmiljön (2) ska slås (2 gånger per säsong) eller betas. Slyröjning och städning av skräp och kvistar vid behov. Området vid Rosån (3) ska betas eller slyröjas. Skogsbrynen (4) ska betas eller slyröjas och vid behov även plockhuggas. Föryngring och slyröjning av Skötselansvarig Vid behov alléerna (5). Odlingsmarken (6) ska brukas som åker, betesmark eller slåttermark Skötselansvarig brukare Årligen Information Slyvegetation som uppkommer i odlingsmarken (6) ska tas bort. Diken och åkerhak ska rensas från sly före 1:a september. Hägnader ska underhållas Masugnen och samtliga lador ska underhållas med traditionella material och metoder, t.ex tjärning av tak vart femte år. Vegetationen runt lador och masugn ska hållas nere genom, bete, slåtter eller slyröjning. Kontrollera att informationsskyltarna innehåller aktuell information och är läsbara. Rapportera till länsstyrelsen om nya skyltar behövs. Friställ skyltarna från sly om det Skötselansvarig brukare Årligen brukare Skötselansvarig Vid behov

10 9 (9) Leder Anläggningar behövs. Uppdatera informationen på webben Kontrollera att utställningen i masugnen är i bra skick. Om åtgärder behövs rapportera till Länsstyrelsen. Kontrollera att gränsmarkeringar är tydliga. Åtgärda vid behov. Kontrollera att stigarnas färgmarkeringar är tydliga. Åtgärda om det behövs. Stigar ska röjas från sly och fallna träd. Kontrollera att vägvisare och avståndsmärken är i gott skick. Om nya skyltar behövs ska detta rapporteras till Länsstyrelsen. Dammen: Kontroll av vattennivån. Öppna och stänga dammluckor Dammen ska tjäras Kontroll och underhåll av anläggningar. Om större underhåll behövs rapportera till Länsstyrelsen. Samtliga anläggningarna samt området närmast omkring ska städas från skräp. Anläggningarna röjs från sly. Vedpåfyllning Länsstyrelsen Vid behov Skötselansvarig Vart femte år Skötselansvarig Regelbundet Skötselansvarig Vart femte år Skötselansvarig Fortlöpande vid varje besök om så är nödvändigt Skötselansvarig Vart femte år om så är nödvändigt

11 Naturreservatet Rosfors Bruk Översiktskarta Skala 1: Blå kartan 24L Bilaga 1 Rosfors Bruk Reservatsgräns kilometer

12 Bilaga 2 Naturreservatet Rosfors Bruk Delområden för skötselområde natur/kultur Skala 1:5 000 Blå kartan 24L Delområden: 1. Näckrosdammen 2. Bruksmiljön 3. Rosån 4. Skogsbrynen 5. Björkalléer 6. Odlingsmarken meter

13 Bilaga 3 Naturreservatet Rosfors Bruk Leder, anläggningar och informationstavla Blå kartan 24L Skala 1:5 002 BRO STIG meter

14 Bilaga 4 Naturreservatet Rosfors Bruk Fastighetskarta Skala 1:5 000 Kälsheden 1:17 Kälsheden 1:27 Reservatsgräns Meter

15 Bilaga 5 1 (1) RESTAURERINGSPLAN Detta är en sammanfattning över de restaureringsåtgärder som behöver utföras inom en tre års period. Skötselområde Natur / Kultur Näckrosdammen ska avvecklas i långsam takt. Åtgärderna ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Den norra allén behöver föryngras. Den västra allén behöver slyröjas. I odlingsmarken behöver dikena öster om den norra allén slyröjas. Slyröjning behöver också ske i odlingsmarken väster om allén. En utglesning av skogen i skötselområde 3 ska göras under en tre års period så att luckor skapas. Bärande lövträd ska gynnas vid uttaget. Träd med stora kronor ska sparas. Skogen ska vara olikåldrig. Betesplanering ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Den gamla körvägen i område 3 behöver röjas fram. Skötselområde Information Reservatets gränsmarkeringar behöver ses över. Skötselområde Leder Strövstigen ska märkas upp Vägvisare och avståndsmärken ska ses över och anpassas efter stigen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet LULEÅ Stationsgatan Lansstyrelsen@bd.lst.se