Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Transkript

1 Göteborg Byggnadsnämnden Box Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens betydelse för sträckande, rastande och häckande fåglar har alltid varit betydande. Vintertid rastade och rastar fortfarande ett flertal fjällvråkar R (indexförklaring, se nedan) i dalen tillsammans med bl.a. vitkindade gäss B, bläsgäss och grågäss. Hornugglor ser man ofta i de små träddungarna som finns kvar där de ibland stannar kvar för att häcka. Bruna kärrhökar B ses både vår och höst. Fässbergsdalen har sedan länge varit en självklar lokal för att lyssna på nattsångare. Gräshoppssångare R, sävsångare och näktergal hördes regelbundet från markerna runt Storån, och fortfarande hörs flera kärrsångare spela. Ibland spelade kornknarren BR på de torrare gräsmarkerna där sånglärkan B drillade, och fortfarande drillar, under dagen redan i början av mars. I kantzonerna häckar det fortfarande rödstjärtar -50% om än i färre antal. Fässbergsdalen har varit och är fortfarande en viktig sträcklokal fr.a. för tättingar. Detta och mycket mer kunde man och fortfarande delvis kan man uppleva i Fässbergsdalen. Trots kraftig utbyggnad av dalen, framförallt på Göteborgssidan, hittar alltså fåglarna fortfarande hit även om omfattningen har minskat kraftigt. Om denna plan antas i nuvarande form kommer detta med mycket stor sannolikhet betyda att de sista resterna av lämpliga lokaler, för inte bara fåglarna utan för all den biologiska mångfalden, förstörs.

2 Framtid En utbyggnad av Fässbergsdalen behöver inte betyda att befintliga naturvärdena försvinner. En samordning av bebyggelse och naturmiljöer där naturen tillåts att komma bebyggelsen nära skulle till och med kunna öka den biologiska mångfalden jämfört med idag. Väljer man att oordnat plantera träd- och buskridåer med några för området naturligt förekommande arter istället för parkträd i räta rader främjar man utvecklingen av biologisk mångfald. Tar man också vara på vattenmiljöernas möjligheter kan man skapa miljöer som gynnar både insekter, amfibier och fåglar. För att göra området lättillgängligt och skapa förståelse för naturen hos människorna bör också stigar anläggas på ett sätt som visar upp området utan att störa. Synpunkter Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) är väl medveten om Göteborgs och Mölndals kommuner behov av mark för expandering och svårigheterna att finna mark för behovet att växa. Samtidigt vill vi skapa ett skydd för värdefulla områden och att den biologiska mångfalden ska bevaras och helst öka. Därför är det önskvärt att stor hänsyn tas till de delar av området som fortfarande hyser naturvärden och att det återskapas småbiotoper framför allt längs med alla de vattendrag som återfinns i Fässbergsdalen och de omgivande markerna söder och norr därom. Viktigt är också att skapa korridorer av naturmark mellan Sandsjöbackas och Änggårdsbergens naturreservat. Kommunernas miljömål I Mölndals miljörapport 2006 konstateras det att Alla värdefulla våtmarker i kommunen saknar långsiktigt skydd. För få våtmarker nyskapas eller restaureras och att förlusten av biologisk mångfald behöver hejdas med snabba och effektiva åtgärder. Även i Mölndals stads handlingsprogram för att nå Mölndals miljömål, Action , kan man läsa bl.a. följande: Punkt 8: Levande sjöar och vattendrag: - skyddas sjöar och vattendrag mot fysiska ingrepp och lokala utsläpp. Hänsyn tas till naturmiljöerna exempelvis genom en vegetationsbård om minst 5-10 meter och i normalfallet 25 meter mot exploaterad yta, i de fall inte annat skydd finns (t.ex. strandskydd). Punkt 10: Myllrande våtmarker - nyskapas, återskapas eller restaureras våtmarker som reningsmetod, flödesutjämnare eller som naturvårdsinsats. - tas stor hänsyn till våtmarksmiljöer vid planering och exploatering.

3 Punkt 11: Levande skogar - ska växter och djur kunna sprida sig i landskapet naturligt genom lämpliga korridorer - nätverk -ska skyddsvärda ädellövskogar bevaras och utvecklas. Punkt 12: Ett rikt odlingslandskap - gynnas vården av odlingsrösen, stenmurar, gärdsgårdar etc. - bevaras och sköts ängs- och hagmarker samt strandängar på ett sätt som säkerställer deras biologiska och kulturhistoriska värden. Punkt 14: Ett rikt växt och djurliv - ska vi bevara och helst höja den biologiska mångfalden av naturligt förekommande arter och naturtyper. - utvecklas och bevaras de områden som pekas ut i naturvårdsplanen så att biologiska värden säkerställs. Även i Göteborgs kommun har det tagits beslut om liknande miljömål. När nu översiktsplanen över Fässbergsdalen tas fram finns det inte många av dessa miljömål som det återfinns lösningar på i planen trots att det egentligen finns stora möjligheter till att här kunna leva upp till de mål för miljön som antagits. Därför vill GOF inkomma med förslag och synpunkter vad vi tycker är viktigt för naturmiljön. Förslag till ändringar Vattenmiljöerna Vattenmiljöerna är en stor del av Fässbergsdalens naturvärden. Både Stora ån och Balltorpsbäckens flöden borde tillåtas slingra sig fram i större utsträckning och växtligheten längs med vattendragen måste lämnas orörda. Vegetationen vid vattnet kan bestå av i huvudsak al och olika salix-arter. I stället för fördjupning av åfårorna kan man bredda dessa. På lämpligt ställe skulle det bli trippelt positiva effekter om Stora ån tilläts breda ut sig och skapa en lite större våtmark. Detta skulle med stor sannolikhet kunna skapa bra miljöer för fågel, fungera som kvävefälla och samtidigt ge en bufferteffekt vid höga flöden. För att minska risken för översvämning vid kraftiga regn är det en fördel att anlägga våtmarker/översilningsmarker redan vid tillflödena. För att rena dagvattnet från de ökade hårdgjorda ytorna kan speciella reningsdammar anläggas. Dessa är i regel inte av något större naturvärde men de är viktiga för att inte förorenat vatten släpps ut i återskapade våtmarker eller vattendrag. Men en vegetationsridå runt dessa kan öka mångfalden i viss mån. Ett sådant här blå/grönt stråk i väst/östlig riktning, från Askimsviken till Gunneboområdet och vidare österut, är av stor betydelse inte bara för flyttande fåglar utan skapar spridningskorridorer även för häckande fågelarter och allt annat biologiskt liv.

4 Lövskogen Alla de identifierade ädellövbestånden bör undantas från exploatering. I Inventering av ädellövskog, Mölndals kommun (Ehrencrona Dan, 1989) är det 11 bestånd (bestånd ) som ligger inom planområdet. I enighet med miljömålen för Mölndals kommun bör dessa bevaras och utvecklas. Brattåsravinen (bestånd 118) bör införlivas med Änggårdsbergens naturreservat och här bör en spridningskorridor skapas mellan Sandsjöbacka i söder och Änggårdsbergen i norr. I bestånd 117, en nordsluttning väster och söder om Lunnagården, rinner fyra bäckar. Här skulle man kunna skapa översilningmarker i skogen för att bromsa flödet ner mot Stora ön vid höga flöden. Även här borde en spridningskorridor i nord/sydlig riktning skapas. En träd-/buskridå bestående av t.ex. ask, sälg m.fl. naturligt förekommande växtslag längs med Söderleden skulle inte bara skapa möjligheter för fåglar utan skulle också fungera som bullerdämpning och koldioxidupptag. Helst skulle också de kraftledningar som finns grävas ner för att konflikt med vegetationen inte ska uppstå. Alternativet är att under kraftledningarna planera ängsmark som slås på lämpligt sätt. Ängs- och hagmark I stället för kortklippta gräsmarker skulle grönytor runt bebyggelsen skötas med hjälp av slåtter. En slåtteräng där mångfalden av ängsväxter tillåts blomma och självsås för att slås tidigast efter midsommar skapar både födosöksplatser och möjliga häckplatser för fåglarna till skillnad från en kortklippt gräsmatta. Sånglärkan R, Göteborgs kommunfågel, är en art som skulle gynnas av detta. Kärrsångare och buskskvätta -50% är exempel på andra arter som skulle gynnas. Många av de nämnda arterna har kraftigt gått tillbaka på senare år och om inte minskningen ska fortsätta måste vi ta ansvar för att inte förstöra deras marker. Enstaka solitära träd såsom sälg, lönn och oxel bör tillåtas. Lönn och oxel är bärbärande träd som är viktig födokälla för fåglarna och sälgen har stor betydelse för insekter på våren. Äldre träd är också viktiga boträd för olika arter fågelarter. Även stengärdesgårdar och odlingrösen skulle gynna den biologiska mångfalden. Byggnation En del fåglar t.ex. tornseglare, tornfalk och berguv BR bygger ofta i av människan skapade miljöer, ofta byggnader. Men byggnader kan också skapa problem för fåglarna. De alltmer populära glashusen med stora glasytor betyder oftast en dödsfälla för fåglarna då de inte uppfattar dessa som en fast yta. Det är av stor vikt att detta tas i beaktande vid planering av nya byggnader. Det skulle istället vara bra att redan vid planeringen skapa utrymme för, och förståelse hos människorna, för fåglarna. Till sist Inför det framtida arbetet med att revidera översiktsplanen och att ta fram detaljplaner över Fässbergsdalen med omgivningar vill gärna Göteborgs Ornitologiska Förening

5 bidra med sin kompetens för att säkerställa att planerna blir så bra som möjligt med avseende på värdefulla naturvärden och främjandet av den biologiska mångfalden. Göteborgs Ornitologiska Förening Ordförande Morgan Johansson morgan.johansson(a)gof.nu Indexförklaring: -50% = minskat med minst 50% under perioden R = rödlistad i Sverige B = ingår i EU:s fågeldirektiv Referenser: Ehrencrona Dan, 1989 Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län, Länstyrelsen, miljövårdsenheten 1989:2 Action Mölndals stads handlingsprogram för att nå Mölndals miljömål