Neonatalavdelning verksamhet, rutiner och ansvar

Transkript

1 (19) Neonatalavdelning verksamhet, rutiner och ansvar Sammanfattning Rutinen vänder sig till barnsköterskor, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på neonatalavdelningen. Dokumentet beskriver arbetsrutiner på de tre teamen, kriterier för inläggning, prioritering av familjerum, handlingsplan vid överbeläggning, akuta sjukluckor, organisationen kring storrond, koordinatorns uppgift, larmrutiner, krisstöd för personal på avdelningen, akuta sjukluckor samt sommarrutiner. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Genomförande... 2 Kriterier för inläggning på neonatalavdelning... 2 Kriterier för vård på IVA-sal 1och Kriterier för vård på familjeenhet... 3 Kriterier för hemsjukvård... 3 Permitterade patienter max fem dygn... 3 Utskrivning... 3 Återbesök efter utskrivning... 4 Arbetsrutiner på de tre teamen... 4 Alla tre teamen... 4 Team 1 och Team Rapport... 5 Läkarens dagliga uppgifter... 5 Storrond... 6 Koordinator... 6 Arbetsuppgifter... 6 Förslag på arbetsfördelning för sjuksköterska/barnsköterska... 7 Sjuksköterskas ansvar... 7 Barnsköterskas ansvar... 7 Larmrutin på neonatalavdelning... 8 Överbeläggning, hot om överbeläggning och/eller hög vårdtyngd... 9 Åtgärd 1 till 4 vid överbeläggning... 9 Patienter från andra sjukhus Prioritering av familjerum till föräldrarna Krisstöd för personal Akut frånvaro och/eller hög arbetsbelastning Ansvar Grundbemanning... 13

2 (19) Åtgärd Ersättningsnivå Överbeläggningar och/eller hög vårdtyngd Dokumentinformation Länkförteckning Bilaga Återsamling efter svår händelse Förslag på samtalsstruktur Bakgrund Riktlinjen är till för att alla yrkeskategorier ska känna till hur arbetsrutiner på avdelningen fungerar så att patientarbetet bedrivs säkert och att föräldrarna skall känna sig trygga. Vården av barnen är uppbyggd på tre team. Team 1 (intensivvårdsrum 1) vårdar de mest prematura barnen. Team 2 (intensivvårdsrum 2) vårdar de fullgångna sjuka barnen. Team 3 (familjeenheten) vårdar de barn som är så stabila att de kan vårdas av sina föräldrar på familjerum med stöd av personalen. Förutsättningar På neonatalavdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, barnsjuksköterskor, barnmorskor, barnsköterskor och undersköterskor. På neonatalavdelningen vårdas prematura barn som är födda efter graviditetsvecka 28+0 och barn som är sjuka när de föds och nyfödda barn som av annan anledning behöver observation och vård. Barnläkare ansvarar för den medicinska bedömningen och behandlingen av barnen. Sjuksköterskor och barnsköterskor ansvarar för omvårdnaden kring barnen i nära samarbete med barnens familjer. Genomförande Kriterier för inläggning på neonatalavdelning Barn som föds prematurt i graviditetsvecka till läggs in på neonatal för vård och behandling. Barn som är i graviditetsvecka till bör i regel observeras initialt på neonatalavdelning. Detta p g a risk för hypoglykemi, hypotermi samt matningssvårigheter. Barnet bedöms alltid av jourhavande barnläkare redan på förlossningen, barnläkaren avgör sedan om barnet undantagsvis kan vårdas på BB. Sjuka nyfödda barn.

3 (19) Barn som har ökad risk för komplikationer kan behöva skrivas in på grund av maternella indikationer såsom preeklampsi, genetiska sjukdomar, systemsjukdomar, risk för hypoglykemi, tillväxthämning, abstinensbedömning och sociala skäl. Kriterier för vård på IVA-sal 1och 2 Barn som är respiratoriskt instabila som behöver andningsstöd, t ex respirator, CPAP, högflödesgrimma och/eller har syrgasbehov. Barn som är cirkulatoriskt instabila som t ex barn med sepsis, asfyxi, kramper och hjärtfel. Barn som behöver centrala infarter såsom navelkatetrar eller artärnål. Friska barn vars föräldrar inte kan delta i vården ska i första hand vårdas på förlossningen/bb, kan i undantagsfall och i mån av plats skrivas in tillfälligt på neonatalavdelning. Kriterier för vård på familjeenhet Gäller vid utflytt från IVA-rum eller vid inläggning. Prematura barn som är väsentligt stabila med enstaka saturations- och pulsdippar som är relaterade till barnets mognad/prematuritet, kopplade till central övervakning. Barn med hyperbilirubinemi som behöver ljusbehandlas. Barn med misstänkt infektion som övervakas med centralmonitor och täta kontroller, t e x GBS-observationer. Barn med hypoglykemi som tillmatas. Barn som behandlas med intravenös antibiotika och är stabila. Extra syrgasbehov och högflödesgrimma är inget hinder för vård på familjerum när föräldrarna har fått utbildning. Kriterier för hemsjukvård Se riktlinje Hemsjukvård för nyfödda barn- neonatal. Utskrivning planeras på eftermiddagar. Permitterade patienter max fem dygn Patienter med infektion som behandlas med antibiotika intravenöst och är stabila kan gå på permission mellan injektionerna. Patienter som skulle kunna vara med i hemsjukvården men där det inte finns plats kan permitteras Planera återbesök under förmiddagen efter rondarbetet, ev sjuksköterskeinsatser görs av koordinator. Patienter som är på permission på BB kan rondas på BB. Utskrivning Använd utskrivningsplanering i Melior.

4 (19) Planerat utskrivningsdatum dokumenteras under planering i Melior. Färdigställ utskrivningar 1-2 dagar i förväg. Familjen planeras att lämna rummet före kl 12 på utskrivningsdagen. FV2 skickas av utskrivande läkare till BVC eller ges direkt till föräldrarna i två exemplar. Utskrivning planeras i största utsträckning inte på helgen. Patienter som kan slutbehandlas med peroral antibiotika kan bokas för uppföljning på barnmottagningen. Återbesök efter utskrivning Återbesök ska i största möjliga mån ske på barnmottagningen. Återbesökstider till neonatolog + fysioterapeut finns måndag till onsdag på barnmottagningen Återbesökstider till neonatolog finns torsdag och fredag på barnmottagningen, eftermiddagstider. MR-undersökning, blodtransfusion, vaccinationer m m sker på barndagvården, bokas via särskilt Väntelistekort. Provtagning bokas på barnmottagningen. Arbetsrutiner på de tre teamen Alla tre teamen Kontrollera i arbetsboken vilket team du tillhör för passet och få sedan rapport av avgående sjuksköterska eller barnsköterska enligt SBAR, läsrapport när det blir mer tidseffektivt. Kontrollera vilka uppgifter teamet har för passet. T ex undersökningar och kontroller enligt planering i Melior, permissioner samt återbesök. Kl 07:45 närvarar någon från varje team på morgonmötet där det ges en överblick över hur arbetet på avdelningen ser ut för dagen och vilka kontroller samt städning som skall göras enligt neonatals rutinpärm. Mötet avslutas efter genomgång av gröna korset. Kl 13:45 och i början på nattpasset görs genomgång vid planeringstavla och gröna korset. Ring Regionservice för slutstädning. Mjölkköksansvarig skall finnas tisdag, onsdag och fredag, skrivs i arbetsboken. Arbetsrutiner enligt riktlinje, Mjölkkök - neonatal. Förrådsansvarig skall finnas måndag och torsdag. Arbetsrutiner enligt riktlinje, Förråd neonatal arbetsbeskrivning. Id-kontroll på alla barn, se riktlinje ID-kontroll. Efter ronden lämnas matändringar till mjölkköket

5 (19) Team 1 och 2 Kontroll av teknik. Se riktlinje, Intensivvårdsrum 1 och 2- rutiner för utrustning, kontroller samt hygien på IVA-rum, neonatal, samt riktlinje kuvösvård en gång per pass. Räkna ihop föregående dygns matmängd m m, se riktlinje Vätskebalans. Fyll på lådor och skåp. Team 3 Kontrollera tekniken på föräldrarummen 1 gång per dygn, signera på tavla utanför varje rum. Vid hemgång: Töm rummet på tvätt, barnsäng, temp, nappar, sopor med mera. Vi tvättar dessa i desinfektionsrummet. När rummet är tömt, kontakta Regionservice för slutstädning. Ring efter kl , telefonnummer finns på tavlan på team 3. Efter städning ansvarar vi för teknikkontroll. Hjälpa till med matvagnen Avdelningstvätten skickas till Tvätteriet i Alingsås. Anvisningar finns i soprummet. Håll ordning i personalrum och föräldrakök. Fyll på rullvagnen som står i linneförrådet och handdukar i värmeskåpen. Rapport Rapport sker enligt SBAR. När det är mer lämpligt sker läsrapport. Läkarens dagliga uppgifter En av neonatalavdelningens läkare kommer strax innan kl 08:00 för att hämta neo-sökare och deltar kort på morgonmöte på avdelningen i rörpostrummet. Kl 08:00 börjar läkarnas morgonmöte på plan 7 och rond på BB. Kl 08:45 möte med neonatalavdelningens koordinator. Ronden börjar kl 09:00 med undantag för torsdagar då läkarna har APT till kl 09:30 och ronden börjar cirka kl 09:45. Vid hög belastning kan ronden börja tidigare. Storronden på onsdagar börjar kl 08:30. Prioriteringsordning för rond: - Ostabila barn eller oklarheter i behandlingsplan prioriteras. - Barn som planeras att skrivas ut samma dag. - Barn som har klar behandlingsplan utan större förväntade förändringar. Kl 11:00 (torsdag-fredag) neonatalmottagning med återbesök till neonatalläkare, ej sjukgymnast. Lunch kl 12:00-12:45. På eftermiddagen har en läkare neonatalmottagning (måndag-onsdag). Kl 13:45 deltar gärna en läkare på möte vid planeringstavlan och genomgång av gröna korset i cirka 15 minuter.

6 (19) Vårdenhetsöverläkare eller motsvarande ansvarar för att tillsammans med koordinator planera patientarbete på planeringstavlan (rond på avdelningen, permissionsbarn, utskrivning av hemsjukvårdsbarn, fördela läkare som följer med på t ex MR och transport). Detta kan göras dagen innan. Läkare som har akutsökare rapporterar läget på avdelningen till primärjour kl 16:30. Neobakjour börjar kl 16:45 måndag-fredag och kl 09:00 lördag-söndag. Storrond Storrond är en teamkonferens mellan olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog, kurator och fysioterapeut) för att kunna ge den bästa möjliga vård med familjen i fokus. Det innebär att vården diskuteras och planeras utifrån fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter utifrån patientens och närståendes behov. Varje yrkesgrupp bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Vården utvärderas kontinuerligt och vårdplanen korrigeras i takt med att omständigheterna förändras. Storrond varje vecka med samtliga i teamet är att eftersträva. Storronden hålls i neonatals konferensrum varje onsdag kl 08:30-09:00. Sjuksköterska eller läkare ger en kort medicinsk och psykosocial rapport om barnet utifrån SBAR. Om tiden inte räcker till på storrond ska en ny tid bokas in för berörda parter för ytterligare planering av vården. Uppehåll med storrond under sommaren. Koordinator Koordinator ska gärna ha några års erfarenhet för att kunna se helheten på avdelningen och bör vara den som kan ha mest överblick över avdelningen. Koordinatorn ansvarar för nedanstående uppgifter som också kan delegeras. Koordinatorn skall vara ett stöd för teamen i det praktiska och administrativa arbetet. Vid skiftbyte lämnas koordinatorklämman över till nästa pass. Koordinatorn har bemanningsansvar när VEC inte är i tjänst. Arbetsuppgifter Ha ett övergripande ansvar på arbetspasset och omfördela personal vid behov för att möta arbetsbelastningen. Se över bemanningsbehovet. Utföra eller delegera dagliga kontroller. Rapportera i Belport. Hålla i morgonmöte, eftermiddagsmöte och kvällsmöte. Ansvara för genomgång av gröna korset. Ansvara för ingående telefon.

7 (19) Ansvara för larmtelefonen. Batteriet på larmtelefonen byts varje morgon. Ansvara för samordning vid inläggning av ny patient. Kontrollera aktuell patientbeläggning på avdelningen och få en överblick över flödet på vårdplatserna. Kontrollera beläggning på förlossningen. Uppmana till reflektion i gruppen efter avslutat arbetspass och fylla i gröna korset. Ansvara för turordningen på storronden på onsdagar. Gå på akuta händelser på operation och förlossning. Planera transporter. Vara behjälplig vid provtagning, röntgen, injektioner, droppblandningar med mera. Mottagande av patient från annat sjukhus, stämma av med läkare. Om läkaren får samtalet måste kontakt tas med koordinator för planering. Vid överbeläggning, se avsnittet Överbeläggning på neonatal. Förslag på arbetsfördelning för sjuksköterska/barnsköterska Dokumentets syfte är att tydliggöra vem som har huvudansvaret för att olika moment kring barnet blir utförda. Den som har huvudansvaret kan sedan delegera eller be om hjälp för att få uppgifterna utförda. Tydlig kommunikation mellan sjuksköterska och barnsköterska är av största vikt. Användning av dagligplaneringspapper är till stor hjälp. Sjuksköterskas ansvar Utdelning av läkemedel. Dokumentation. Rond. PVK-sättning. Inspektion av centrala och perifera infarter. Blodprovstagning- remisser, provtagning, skicka prover. Droppbyten. Vätskebalans. Rapport till/kontakt med kurator, psykolog, BB, förlossning, socialtjänst samt BVC. Närståendesamtal. Yttre odlingar- remisser och dokumentera provtagning. In-/utskrivning av patient. Gå på larm på BB/förlossning/operation. Barnsköterskas ansvar Mattider och matningar. Hudkontroll och hudvård/bad. Datum för byte av CPAP/högflödesgrimma, dokumentera.

8 (19) Datum för byte av kuvös, dokumentera. Datum för byte av sond, dokumentera. Kontroller och damning på IVA-sal. Yttre odlingar- faeces, urin (sticka/samling). Se till att proven blir tagna. Ordinerade kontroller såsom längd, vikt, huvudomfång, blodtryck med mera blir utförda. Ansvarar för larmtelefon usk/bsk. Batteriet på larmtelefonen byts varje morgon. Går på akuta händelser på förlossning, C-op och BB tillsammans med sjuksköterska. Larmrutin på neonatalavdelning Närvaroknappen ska alltid vara intryckt på de patientrum där personal befinner sig för att vid behov snabbt kunna utlösa larm. Vid livshotande tillstånd används det LILA specialistlarmet som finns placerat på väggen på team 2 expeditionen. Knappen hålls intryckt tills lampan börjar blinka. När alla som är anslutna till larmet har bekräftat larmet slutar lampan blinka. Det lila larmet går vardagar dagtid kl 08:00-16:30 till neonataljour, neonatalsjuksköterska samt till barnsköterska/undersköterska på neonatal. Under jourtid, alltså övrig tid, går larmet till primärjour på barnkliniken och till narkosjouren samt till neonatalsjuksköterska och neonatalbarnsköterska som bär larmtelefon. Neonataljouren nås jourtid på bakjoursmobilen och denne har 30 minuters inställelsetid. Akutlarm via telefon sker till anknytning 2010 dygnets alla timmar. Uppge avdelning, sal samt orsak till larmet samt om det gäller barn eller vuxen. Tillse att någon personal möter upp akutteamet vid avdelningens entré och visar dem till platsen för larmet. Vid alla akuta situationer ska vi arbeta enligt flödesschema/algoritm för CEPS. IVA-sal 1 och 2 samt akutrummet på neonatalavdelningen är utrustade med akutvagnar som är identiskt utformade. I dessa finns bl a komplett material för intubering samt navelkateterisering. Akutläkemedel samt intubationsläkemedel finns i låst skåp i läkemedelsrummet. På förlossningen och i barnrummet på C-op finns liknande vagnar med material för intubering samt navelkateterisering avsett för akuta åtgärder på plats. Dessa lådor är därmed inte helt identiska med de som finns på avdelningen. Dessa vagnar innehåller även akutläkemedel.

9 (19) Rutiner för jourlinjer, person- och joursökning samt akuta larm på barn- och ungdomskliniken finns i separat riktlinje. Jourlinjer, person- och joursökning samt akuta medicinska larm på en, SÄS Överbeläggning, hot om överbeläggning och/eller hög vårdtyngd Neonatal har 11 vårdplatser. Avdelningen är bemannad för tre intensivvårdspatienter, övriga tre platser på IVA-salarna är övervakningsplatser. Familjeenheten har tio föräldrarum där barnet vårdas tillsammans med sina föräldrar. Ett av dessa rum (rum 12) är ett isoleringsrum. Dagtid, helgfria vardagar, har vårdkoordinatorn tillsammans med vårdenhetschefen ansvaret för vårdplatssituationen och bemanningen. Jourtid har sjuksköterska med längst erfarenhet och/eller sjuksköterska som är bäst lämpad ansvaret för vårdplatssituationen och bemanningen tillsammans med Neonatalbakjour. Vid överbeläggning, hot om överbeläggning och/eller hög vårdtyngd på neonatalavdelningen ska ansvarig sjuksköterska informera avdelningsläkare/neonatalbakjour om rådande vårdplatssituation. Om åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljöfrågorna det kommande dygnet ska ansvarig sjuksköterska och läkare gå igenom de inneliggande patienterna och eventuellt vidta åtgärder enligt åtgärd 1 till 4 nedan. Åtgärd 1 till 4 vid överbeläggning Åtgärd 1 Patienter kan flyttas mellan salarna för att fördela arbetsbelastning. Blir något barn utskrivet eller går på permission under dagen? Kan vi lösgöra någon plats till barn på familjeenheten? Kan vi utöka hemsjukvården? Kan något barn/familj flyttas till barnavdelningen, barn som vi anser kan vårdas på familjerum? Kan någon flytta till hotellet? Kan vi utöka bemanningen genom att skicka ut sms, lägga beställning i Time Pool, ringa till BUA eller IVA för förstärkning? Åtgärd 2 Är det något barn som har annat upptagningsområde? Kan vi förflytta något barn till annan plats i regionen? Vilket barn är lämpligast ur patientsäkerhet och etiskt förfarande att flytta? Läkare rådgör tillsammans med koordinatorn (v b avdelningschef) om svaren på frågorna. Läkaren beslutar om vilket barn som då ska förflyttas och vart.

10 (19) Åtgärd 3 Vid full beläggning tar läkare kontakt med obstetriker/läkare på kvinnokliniken för att ta beslut om att dirigera om riskfödslar intrauterint till närliggande sjukhus. Åtgärd 4 Om det finns vårdplatser men bemanningen behöver förstärkas för att säkra patientsäkerheten och/eller arbetsmiljön följ samma rutin som vid akuta sjukluckor. Patienter från andra sjukhus Vid förfrågan från annat sjukhus om vi kan ta emot patienter som inte hör till vårt upptagningsområde rådgör läkare och koordinator (v b vårdenhetschef). Beslut tas utifrån befintlig beläggning, personalsituation och beräknad vårdtid. Prioritering av familjerum till föräldrarna På avdelningen finns tio familjerum som är till för att främja samvård. Om det finns fler föräldrar som är i behov av rum på avdelningen än vad det finns rum prioriteras föräldrar enligt följande: 1. Mammor till barn som ammar/flaskmatas. 2. Föräldrar till svårt sjuka barn. 3. Föräldrar till barn som kan vara ute på familjerummet dagtid. 4. Föräldrar som inte kan ha barnet hos sig När familjen får ett rum ska dom informeras om denna prioritering. Om det finns föräldrar med större behov av rum så de är förberedda på att få flytta. De föräldrar som inte får plats på avdelningen kan få följande alternativ för boende. 1. Kvarstanna på BB/förlossning någon natt tills det finns ledigt rum. 2. Bo någon natt i säng bredvid sitt barn på IVA-rum. 3. Bo i rum utanför IVA på bottenplan Bo på SÄS hotell. 5. Bo hemma. Krisstöd för personal Lyhördhet inför varandras behov av extra stöd i arbetsgruppen vid situation som t.ex dåligt barn och akuta händelser. Speciellt viktigt när vi har nya medarbetare. Koordinatorn samlar berörd personal vid arbetspassets slut. Låt var och en beskriva faktiska händelseförloppet och upplevelsen av det som hände. Lyssna utan att bedöma eller lägga egna värderingar på det som sägs.

11 (19) Detta innebär att någon annan sjuksköterska/undersköterska tillfälligt tar över de berördas patienter (organiseras av koordinatorn). Efter behov koppla in vårdenhetschef för ytterligare samtal. I samband med svåra och oförberedda händelser på förlossning och avdelning, som när barn som dör vid förlossning eller strax efter felbehandling: Om möjligt, frikoppla berörda medarbetare från arbetet. Skaffa ersättare vid behov. Omhändertagande som ovan eller individuellt. Vi är olika och reagerar olika vid krissituationer, alla reaktioner är tillåtna och normala. Samla berörda medarbetare (neo, förlossningen, operation, BB) för samtal under eller i nära anslutning till arbetspasset. Använd bilagan Återsamlig efter svår händelse som stöd och dokumentation. Arbetsledande sjuksköterska dokumenterar vilka medarbetare och eventuella studenter som varit berörda. Koppla in vårdenhetschef för fortsatt samtal enskilt eller i grupp. Om händelsen inträffar på jourtid lämnar arbetsledande sjuksköterska över en rapport till VEC. Om behov av ytterligare stöd kan Sjukhuskyrkan och/eller Hälsan- och arbetslivet kontaktas. Samtliga berörda uppmanas att föra egna minnesanteckningar. VEC planerar in tid för återsamling för berörd personal. Vid behov sker medicinsk genomgång av VÖL/bakjour. Vid omhändertagande av palliativ patient/avliden patient avsätt om möjligt minst en personal som enbart har hand om den patienten. Var lyhörd för behov av stöd och samtal kontinuerligt under passet. Mer information finns på Insidan. Akut frånvaro och/eller hög arbetsbelastning All sjukfrånvaro ska anmälas till klinikens bemanningsansvarig på anknytning Jourtid och övrig tid då ingen person svarar så talas ett meddelande in på telefonsvararen och avdelningen måste därefter också meddelas om frånvaron. Viktigt att uppge datum, vilket arbetspass, namn, yrkes-kategori samt avdelning. Ansvar Inför varje arbetspass, dag, kväll, natt och helg, utses en sjuksköterska med längst erfarenhet som arbetsledare. Arbetsledaren har ansvar för vårdplatssituationen samt bemanningen om klinikens bemanningsansvariga och vårdenhetschefer inte är i tjänst. Dagtid, helgfria vardagar, har koordinatorn

12 (19) ansvaret. Arbetsledaren har också rätt, om situationen kräver det, att beordra in personal. Arbetsledaren underrättar då neonatalbakjouren om situationen.

13 (19) 11 Vårdplatser Grundbemanning Bemanningen varierar utifrån hur många vårdplatser neonatalavdelningen ska bemanna samt hur vårdtyngden bedöms. Barnsköterskor Bemanningsmål MÅ TI ON TO FR LÖ SÖ A A* C C* N Mjölkkök: ti, on, fr, Mjölkkök/förråd: må, to, Hemsjukvård: må, ti, to, fr, Sjuksköterskor Bemanningsmål MÅ TI ON TO FR LÖ SÖ A A* C C* N Koordinator: måndag - fredag, Mentorsjuksköterska: 2 dagar/vecka 8 Vårdplatser Barnsköterskor Bemanningsmål MÅ TI ON TO FR LÖ SÖ A (45 min) A* (45 min) C (30 min) N Mjölkkök: ti, fr, Förråd: må, to Hemsjukvård: må, to Sjuksköterskor Bemanningsmål MÅ TI ON TO FR LÖ SÖ A (45 min) A* (60 min) C (30 min) N

14 (19) Åtgärd 1. Kontrollera om personen verkligen behöver ersättas. Utgå ifrån grundbemanningen men väg också in aktuell vårdtyngd/beläggning. Kontrollera vilken yrkeskategori som behöver ersättas. 2. Kontakta andra avdelningar på en (akutmottagningen barn- och ungdomsmedicin), förlossningen eller IVA om de har personal att låna ut den aktuella turen. 3. Lägg en beställning i Time Pool. Återfinns på SIW-sidan under Vård och hälsa Beställning av personal Beställning/tillgänglighet via Time Pool. Här återfinner ni länken Beställning av personal Beställning/tillgänglighet via Time Pool. Login: GMBARN Lösenord: abcd1234 (för aktuellt lösenord se anslag, byts var 90:e dag) Bemanningsservice är bemannat kl vardagar för att boka fastalternativt timanställd personal. Ank för personlig service. Bemanningsassistenten Sixten arbetar måndag fredag och samt helger Bevaka beställningen via ovan nämnda sida. Om någon tar turen skrivs namn in i systemet. Om ingen svarar skrivs avslag i rutan. Vid avslag från bemanningsservice/time Pool Kontakta ordinarie undersköterskor/sjuksköterskor för byte av tur eller övertid (extra arbetspass) skicka ut sms via mail, se separat anvisning i schemapärm. Tänk på att välja den billigaste lösningen. Kan ingen tänka sig arbeta bland ovanstående är beordring nästa steg. Beordra den som är lämpligast utifrån kompetens samt arbetsreglerna med tanke på veckovilan (36 tim) och dygnsvilan (9 tim). Ersättningsnivå Föräldralediga, studerande, timanställda och pensionärer = timlön. Anställda inom Västra Götalandsregionen som inte är tjänstlediga = Vardagar: Mertid för deltidare (120 %) Kvalificerad övertid (240 %) för heltidare Helger: Kvalificerad övertid för både hel- och deltider Heldag: Enkel övertid (180 %) 2 timmar efter ordinarie arbetstid därefter kvalificerad övertid (240 %) för både hel- och deltider Beordring: Samma ersättning som ovan

15 (19) Förskjuten arbetstid: Varseldag samma dag kvalificerad övertid (240 %) Varseldag 1-2 dagar till ledig dag 101,85 kr/tim Varseldag 1-2 dagar till annan tid 51 kr/tim Överbeläggningar och/eller hög vårdtyngd Om avdelningen beläggs med överbeläggningar och/eller vårdtyngden på avdelningen gör att arbetsmiljön blir ohållbar och/eller att den medicinska säkerheten är i fara, kan utsedd tjänstgörande arbetsledare/sjuksköterska ringa in extra personal utöver ovan nämnda grundbemanning. Samma rutin som används vid akuta bemanningssituationer används och ersättningsnivån är den samma. Ansvarig sjuksköterska underrättar då neonatalbakjouren om situationen. Dokumentinformation För innehållet svarar Gunilla Varildengen, barnsjuksköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Helena Larsson, barnsjuksköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Ann-Marie Andersson, barnsköterska, neonatalavdelning, SÄS Borås Zeljka Mustapic, överläkare, barn- och ungdomsklinik, SÄS, Borås Susanna Dahlström, vårdenhetschef, neonatalavdelning, SÄS, Borås Carina Krantz, vårdenhetschef, neonatalavdelning, SÄS Borås Fastställt av Eija Hägg, verksamhetschef, barn- och ungdomsklinik, SÄS, Borås Nyckelord neonatal, arbetsrutin, verksamhet, rutin, ansvar, inläggning, kriterier, IVArum, IVA-sal, familjeenhet, familjerum, hemsjukvård, permission, utskrivning, återbesök, team, rond, storrond, koordinator, resurs, uppgifter, arbetsuppgifter, arbetsfördelning, larm, larmrutin, överbeläggning, krisstöd, SBAR, vårdplanering, yrkeskategori, neo-jour, neonataljour, primärjour, akut frånvaro, hög arbetsbelastning, hög vårdtyngd, vårdtyngd Länkförteckning Väntelistekort se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument Hemsjukvård för nyfödda barn- neonatal se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument Mjölkkök - neonatal se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument

16 (19) Vätskebalans beräkning av dygnsmängd och parenterala infusioner till nyfödda se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument Intensivvårdsrum 1 och 2 rutiner för utrustning, kontroller samt hygien på IVA-rum, neonatal se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument Jourlinjer, person- och joursökning samt akuta medicinska larm på Barnoch ungdomskliniken SÄS se under rubrik barn- och ungdomsklinik/styrdokument se under rubrik Min anställning/arbetsmiljöl och hälsa/medarbetarstöd vid negativ händelse/akuta skedet Bilaga Återsamling efter svår händelse

17 (19) Återsamling efter svår händelse I samband med att man haft svåra och plötsliga fall på förlossningen eller avdelningen är det av flera skäl av stort värde att man i så nära anslutning som möjligt till fallet försöker samla alla inblandade för en kort genomgång av förloppet. Om alla behöver jobba vidare för att stabilisera ett barn eller en mor, försök att hitta min så snart det mest akuta är över. Det är nu man har störst chans att få med alla inblandade som också har allt i färskt minne. Man kan eventuellt vid behov ha en längre genomgång vid ett senare tillfälle. Nedan skall ses som ett stöd till punkter att gå igenom, vilka kan resultera i viktiga förbättringsåtgärder. Det behöver inte bara ske efter extremt komplicerade eller jobbiga fall då vi alltid kan lära oss även från enklare fall. Debriefingen bör om möjligt ledas av någon som har erfarenhet av detta, t.ex. CEPS-instruktör eller annan senior personal, det behöver inte vara läkare. Ta gärna anteckningar löpande eller be någon annan göra det. Glöm inte att lyfta även det som fungerade bra. Datum och tid för händelsen:... Ansvarig för debriefing:... Namn och telefonnummer till alla som varit inblandade i händelsen: Har genomgång av händelsen skett innan alla inblandade avslutat arbetspasset?

18 (19) Förslag på samtalsstruktur 1. Lyssna in gruppen, låt känslor och åsikter få luftas lite kort. 2. Be någon börja att gå igenom förloppet, kan vara olika personer prenatalt, vid förlossning, efter förlossning. 3. Försök att först hålla er till praktiska färdigheter, det rent medicinska, när gjordes vad på tidslinjen och i relation till barnets tillstånd, mediciner, infart, O2, luftvägshantering etc. 4. Fokusera sedan på icke praktiska färdigheter såsom kommunikation, larmkedjan, ledarskap etc. 5. Slutliga frågor, kommentar? 6. Summera några punkter som fungerade väl och vad som konkret kan förbättras och eventuellt plan och ansvarig för att det arbetet påbörjas. Praktiska färdigheter, vad gick speciellt bra? Praktiska färdigheter, vad behöver ändras/utvecklas? Icke praktiska färdigheter, vad gick/kändes speciellt bra? Icke praktiska färdigheter, vad behöver ändras/utvecklas?

19 (19) Saker att förbättra: Vad? Ansvarig