Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Transkript

1 Sid 1 av 6

2 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk sjukdom, och må dåligt fast man är helt utan medicinska problem. Upplevelse av hälsa är individuell. Upplevd hälsa kan definieras som att känna livsglädje, ha framtidstro, ha arbete och känna trygghet. Eftersom det inte finns någon generell definition på vad frisk betyder finns det inte heller någon enhetlig definition av vad friskfaktor betyder. Prevent har i sitt material om friskfaktorer valt att definiera dessa som Företeelser som förekommer i den enskildes arbets- och/eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet. Friskfaktorer, som i något avseende skapar förutsättningar för att en individ ska kunna fungera optimalt och må bra på jobbet, finns inte bara i arbetsmiljön. Människan är en helhet och hälsan låter sig inte delas upp efter ett arbetsliv och en fritid som är oberoende av varandra. Likaväl som förekomsten av friskfaktorer på jobbet påverkar individens fritid, påverkar friskfaktorerna på fritiden hur individen mår på jobbet. Friskfaktorerna varierar också under livets olika skeden. Sid 1 av 6

3 I en studie som gjordes på 7 företag identifierades friskfaktorer på individ-, grupp- och företagsnivå. Studien gjordes med hjälp av enkäter. Lägg märke till att några av de framkomna friskfaktorerna på individnivå även finns i arbetsmiljölagens 2 kap. 1 om arbetsmiljöns beskaffenhet bl.a. om variation och utveckling i arbetet. På individnivå var det bl. a. utmärkande att arbetsuppgifterna ska vara varierande och omväxlande, med möjlighet till kontinuerlig utveckling samt att man känner meningsfullhet i och stolthet över det arbete man utför. På arbetsgruppsnivå var rak och ärlig kommunikation den mest grundläggande friskfaktorn. Att prata med, och inte om varandra är ett utryck för detta. Att ställa upp för varandra och hjälpas åt var också viktigt. Trivsel är ett mångtydigt begrepp och kan innebära förmågan såväl till humor som allvar mellan medlemmarna i gruppen. Att känna en grundläggande gemenskap var ytterligare en friskfaktor. På företagsnivå utmärkte sig ledarskapet som en viktig friskfaktor. Egenskaper som nämndes var lyhörda och närvarande chefer. Förmåga att kommunicera riktlinjer (som ska vara tydliga) var en annan egenskap. Att kunna ge feedback på arbetsprestationer värdesattes. Tydlig struktur och tydliga mål värdesattes också. Naturligtvis kan man komma fram till andra friskfaktorer på andra företag. Sid 2 av 6

4 Varför bry sig? är en bra fråga och ett bra argument i arbetsmiljöarbetet. Att visa kostnaden för sjukfrånvaron är det vanligaste måttet när det gäller att beräkna hur lönsamma investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa kan vara. Bildexemplet här ovan visar på kostnader för sjukfrånvaron för en person. Exemplet är hämtat från materialet Lön SAM. Det baseras på att personen i exemplet har en månadslön på kr samt har haft 30 korttidssjukdagar det senaste året. För varje korttidsfrånvaro betalar företaget ut kronor utan att få ut någon produktion. För 30 sjukdagar betalar företaget ut 30x1856 kronor, vilket blir ca kronor. I procent motsvarar kostnaderna för en sjukdag minst 10 % av den här personens totala månadslön. Minst eftersom inkomstbortfallet för förlorad produktion inte är medräknat här. Denna kostnad kan vara mycket högre än den direkta kostnaden för sjukfrånvaron för arbetsgivaren. Kostnader finns naturligtvis även för den enskilde arbetstagaren samt för samhället. Sjukfrånvaro kostar mycket pengar och det är således lönsamt att förebygga alla typer av olycksfall, ohälsa och störningar i verksamheten. Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete samt väl genomförd bedömning ger möjlighet att upptäcka och förhindra förekomsten av olyckor och ohälsa. Sid 3 av 6

5 Upplevelsen av hälsa är individuell. Detta kan belysas av det så kallade hälsokorset. Modellen illustrerar att man kan må dåligt utan att vara medicinskt sjuk och må bra trots en medicinsk sjukdom. Upplevd hälsa kan definieras som att känna livsglädje, ha framtidstro, ha arbete, känna trygghet och ha bra relationer. Många människor mår bra trots funktionshinder eller sjukdom. Andra människor upplever motsatsen, de mår dåligt även om de är fysiskt friska. Sid 4 av 6

6 Människor har behov av att röra och anstränga sig. Sitt- och tittarbeten har blivit mycket vanliga, vilket i mångt och mycket tagit bort möjlighet till fysisk ansträngning. För att förhindra stress (och belastningsskador) är möjlighet till återhämtning grundläggande. Det ska finnas en balans mellan förbrukning och återuppbyggnad av mentala och kroppsliga resurser. Allt för många störningar och avbrott hindrar nedvarvning och full psykisk närvaro i arbetet vilket i sin tur minskar möjligheterna att fullfölja arbetsuppgifterna. Att känna meningsfullhet i arbetet och en yrkesstolthet är en friskfaktor. Upplevelse av kompetens och egenvärde hör nära samman med lärande i arbetet. Stress kan störa lärandeprocessen. Chefens stöd är också en friskfaktor. Slutligen är ett öppet klimat utan prestige ytterligare en friskfaktor som i sin tur minskar risken för konflikter på arbetsplatsen. Sid 5 av 6

7 Vi vill kunna se om alla ansträngningar vi gör för att förbättra hälsan och arbetsmiljön verkligen ger bättre hälsa och arbetsmiljö. Nyckeltal brukar användas för att ge en fingervisning om vi närmar oss de mål vi satt upp i vårt hälso- och arbetsmiljöarbete. Det mest grundläggande nyckeltalet är den för företag med fler än 10 anställda obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron i årsredovisningen. Exempel på andra mått och nyckeltal: Antal skyddsronder under året, antal förbättringsförslag och åtgärder det lett till. Antal anställda som genomgått arbetsmiljöutbildning i relation till antalet anställda. Kostnader för investeringar i fysisk arbetsmiljö per anställd och år. Antal tillsvidareanställda i förhållande till det totala antalet anställda. Friskvårdskostnad per anställd och år och antalet utnyttjade friskvårdstimmar per anställd. Antal anställda som inte varit sjukskrivna under t.ex. 2 år. Satsningar mätt i tid per anställd eller kronor per anställd. Andel anställda med god hälsoutveckling mätt med hälsoprofilbedömningar eller liknande. Antal rökare eller snusare och minskning av dessa i förhållande till totalt antal anställda. Övertid i procent av arbetad tid. Antal övertidstimmar i förhållande till arbetade timmar. Antalet anställda per chef ger en fingervisning hur arbetet fördelas. Upplevd arbetstillfredsställelse uppmätt genom enkäter. Sid 6 av 6