Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hamneda förskola

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Hamneda förskola 1

2 Definitioner och begrepp Diskriminering Ingen får särbehandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: att någon är kvinna eller man, 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionsnedsättning: funktionsnedsättning beskriver en bestående nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av skada fanns vid födseln, funktionsförmågan är olika beroende på tillståndet och miljön. Funktionsnedsättning kan även vara, ADHD, dyslexi och allergi. Funktionshinder är ett hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning, exempelvis kan det skapas genom lokaler, aktiviteter och pedagogisk material. 6. Sexuell läggning; homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 7. Ålder: uppnådd levnadslängd 2

3 Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. (Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567) Exempel på diskriminering kan vara: Det är ärtsoppa till lunch idag och barnen får äppelpaj till efterrätt. Kalle som har glutenintolerans tål inte pajdegen och får därför ett äpple. Barngruppen ska åka till badet. Anna som är rullstolbunden får stanna hemma eftersom personalen inte har planerat för färdtjänst. Stina är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fylla i. Stina vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva över den andra tantens namn. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av såväl vuxna mot barn/elever som barn/elever mot barn/elever. (Enligt bestämmelser i Diskrimineringslagen 2008:567) Exempel på trakasserier kan vara: 3

4 Saida blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En i personalen tröstar Saida, men vidtar inga andra åtgärder. En i personalen uttalar sig negativt om polacker till en annan i personalen under fria leken. I barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. (Enligt bestämmelser i Skollagen 14 kap) Exempel på kränkande behandling kan vara: Pedagogen kommenterar i negativ ton inför hela barngruppen att Hannas galonbyxor är för små och att det dessutom fattas extrakläder i hennes låda. Pedagogen säger till Anders, som är ledsen för att han inte får vara med i mysrummet: Du får inte vara med och leka där, för du stör hela tiden. Max mamma är sen på grund av trafikstockning. Personalen suckar nu är din mamma sen igen. 4

5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen tillsammans med förskolans personal. Förskollärarna uppdaterar den. Vår vision Vi vill att alla barn ska känna sig trygga och att vi vuxna finns till hands för dem. Att de kan känna empati och fungera bra enskilt och i grupp samt respektera varandra. Vi vill även att alla i barngruppen kan se varandras olikheter som en tillgång. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom de situationer som uppkommer i den dagliga verksamheten samt att personalen med hjälp av samtalsbilder, böcker och dramatiseringar pratar med barnen om olika konfliktsituationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Information vid utvecklingssamtalen och på höstens föräldramöte. Personalens delaktighet Vi diskuterar på personalmöten och planeringsdagar. Förankring av planen Barn: Vi samtalar med varje barn om trivsel och kamratskap. De större barnen har ett kompisträd och känslokort som de använder när de samtalar om hur man är en bra kompis. När de gäller de mindre barnen så samtalar de vuxna med dem om hur man är en bra kompis i samband med konflikter, så att barnen ska utveckla en förståelse för hur de ska bete sig mot varandra. Föräldrar: Vid föräldramötet på höstterminen Personal: Personalen deltar i utarbetandet av planen på planeringsdagarna. 5

6 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen utvärderade förra årets plan genom diskussion i arbetslaget. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen samt förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalen arbetar kontinuerligt med de uppsatta målen kring empati och hur man är en bra kompis, eftersom det är något som behövs arbetas med hela tiden i alla åldrar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner i arbetslaget på planeringsdagen Ansvarig för att årets plan utvärderas Personalen samt förskolechefen Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller en annan trosuppfattning samt ålder. Områden som berörs av insatsen Kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller en annan trosuppfattning samt ålder Mål och uppföljning Barnen ska behandlas utifrån sig själva och bli respekterade för vad och hur de är. Alla är olika och kan inte behandlas lika. 6

7 Insats Bra förhållningssätt bland oss i personalen, som ska vara goda förebilder på ett neutralt sätt och se till att ingen blir behandlad kränkande. Vi arbetar kring hur man är en bra kompis utifrån barnens olika utvecklingsnivåer. Ansvarig Personalen samt förskolechefen Datum när det ska vara klart Det är ett fortlöpande arbete som utvärderas på planeringsdagarna. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer och samtal med berörda parter. Områden som berörs i kartläggningen Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Personalen pratar med barnen när situationer uppstår. Personalen gör intervjuer med de större barnen. Personalen ser till att ha en öppen dialog mellan hem och förskola. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen ansvarar för att skapa ett klimat som kännetecknas av ömsesidighet och respekt. Resultat och analys I förskoleåldern kan vi inte se att det förekommer diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Barnen hamnar i konflikter med varandra, ibland av naturliga orsaker. Det är en del av deras sociala och empatiska utveckling. Det vi däremot kan se bland de äldre barnen (3-5 år) är att vissa barn ofta föredrar att leka med samma barn, och kan säga "jag vill inte leka med dig". Vi har även upptäckt att vi måste arbeta mer kring varandras olikheter i gruppen och se det som en tillgång. 7

8 Förebyggande åtgärder Namn Uteslutning av kompis Områden som berörs av åtgärden Kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning samt ålder Mål och uppföljning Barnen ska kunna leka med andra och inte bara med "bästa kompisen". Åtgärd Samarbetsövningar Personalen deltar i leken för att hjälpa barnen. Motivera åtgärd Vi har observerat att vissa barn föredrar att leka endast med "bästa kompisen". Det ska de naturligtvis också få göra, men vi tycker att det är viktigt att de också kan utveckla relationer med andra barn, och att inga barn blir uteslutna ur gemenskapen. Ansvarig Personalen Datum när det ska vara klart Det är ett fortlöpande arbete som utvärderas på planeringsdagarna. Namn Se varandras olikheter som en tillgång Områden som berörs av åtgärden Kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning samt ålder Mål och uppföljning Vi vill att barnen ser varandras olikheter som en tillgång, vi är olika, ser olika ut och tycker om olika saker. 8

9 Åtgärd Kontinuerligt samtala med barnen om att vi är olika, ser olika ut, tycker om olika saker, men vi är lika mycket värda för det. När frågor uppstår om olikheter, så bemöter vi dem utifrån det som barnen undrar över, så att inte barnet i fråga ska känna sig annorlunda än de andra. Vi vill även ta hjälp av modersmålslärare när det gäller arbete med språk och kultur, på så sätt kan vi utveckla alla barns identitet. Motivera åtgärd Personalen har observerat att barnen ifrågasätter varandras olikheter, därför anser vi att olikheter är något vi måste arbeta ännu mer med, vi måste bemöta barnens frågor. Ansvarig Personalen Datum när det ska vara klart Kontinuerligt arbete som utvärderas på planeringsdagarna. Rutiner för akuta situationer Policy Personalen strävar efter att alla (barn och personal) ska känna sig trygga när de befinner sig på förskolan och inte bli utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen försöker alltid finnas nära barnen och ingripa om de ser något felaktigt beteende. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla i personalen är kontaktpersoner, men föräldrarna ska vända sig till sitt barns avdelningspersonal, annars förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Om någon i personalen får kännedom om att något barn på förskolan blivit utsatt för någon form av diskriminering och kränkande behandling är det viktigt att man omgående tar kontakt med dem i personalen som det berör. Alla vuxna som bevittnar ett kränkande beteende, ska reagera och samtala med de berörda barnen. Vi utgår från frågor som; Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på annat sätt? 9

10 Hur tror du att din kamrat kände? Vårdnadshavare informeras vid hämtning. Om problemen kvarstår, kontaktas förskolechef Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Samtliga i personalen som bevittnar ett kränkande beteende ska ta upp händelsen så fort som möjligt, vid passande tillfälle. Vid upprepade händelser tas kontakt med förskolechef. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs på personalmöten och planeringsdagar och alla i personalen är ansvariga. Rutiner för dokumentation Dokumentationer görs när situationer uppstår. Den/de som bevittnat händelsen/situationen, är ansvarig/a för att dokumentationen görs. Ansvarsförhållande Alla i personalen har ansvar för ett se till att vi gör de åtgärder som behövs för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Källa Barn- och elevombudet (BEO) Box Stockholm Telefon: E-post: beo@skolinspektionen.se Diskrimineringsombudsmannen (DO) Box Stockholm Telefon E-post do@do.se. Vill du veta mer: kan du gå in på de här länkarna: 10

11 11