Förslag till ändringar i policydokumentet

Transkript

1 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 1 / Förslag till ändringar i policydokumentet Innehåll: 1. Förändringar i verksamhetsbetingelser 2. Förbundets befintliga ståndpunkter 3. Behov av att precisera vår ståndpunkt 4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter 1. Förändringar i verksamhetsbetingelser Den högre utbildningen i Finland har under de senaste decennierna internationaliserats fortare än förut. FSF har starkt stött och främjat internationalisering både inom högskolor och i samhället i stort bl.a. genom sina ståndpunkter gällande mobilitet och invandring. Internationalisering har dock även baksidor, och inte alla tankar och tillvägagångssätt som man tagit till sig från den internationella diskussionen bör understödjas eller accepteras. De mest välkända exemplen, och de som vållar mest diskussion såväl internationellt som i Finland, på negativa aspekter av internationalisering är att utbildning kan ses som en handelsvara, att terminsavgifter sprider sig och höjs, samt så kallade examensfabriker (eng. diploma mills), där det är möjligt att köpa sig en högskoleexamen. De två senaste åren har det uppstått en trend i att aktörer med tankar och metoder som är främmande för den finländska utbildningspolitiken har dykt upp i Finland. Trenden tvingar den utbildningspolitiska diskussionen i Finland att ta hänsyn till och ta ställning i fråga om den här utvecklingen. De aktuella förändringarna i verksamhetsmiljön grundar sig på att finländska och utländska instanser med stöd av näringsfriheten kan erbjuda kommersiella utbildningstjänster. Med andra och mer specifika ord, så kan utländska högskolor grunda sidoenheter på finländsk mark, å andra sidan kan även finländska företagare erbjuda utbildning. Det har förekommit exempel på båda dessa företeelser tidigare,

2 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 2 / men under de två senaste åren har antalet sådana aktörer märkbart ökat och det verkar som om trenden kommer att bli starkare under kommande år. År 2011 grundade det privata estniska universitetet Estonian Business School (EBS) en sidoenhet som ordnar handelsvetenskaplig utbildning i Helsingfors. Ursprungligen planerade EBS att anta 20 studerande, men på grund av den stora anstormningen sökande antog EBS mer än fyra gånger så många. EBS kommer att utöka sin antagning. Orsakerna till det stora antalet sökande har inte utretts, men det kan antas att en bidragande orsak varit anhopningen av nya studenter, dvs. att antalet personer som tagit studentexamen och antalet nybörjarplatser vid högskolorna inte korrelerar. Det stora antalet sökande torde vara ett skäl till att även andra utländska högskolor har fattat intresse för Finland. Hösten 2012 började Estlands tredje största universitet, Tallinn Ülikool (TÜ), erbjuda juridisk utbildning, även den i Helsingfors (45 studenter). Utöver detta finns det information om att flera estniska och åtminstone en rysk högskola har hört sig för om hur saker går till i Finland, och planerar att grunda filialer i Finland. Av de inhemska aktörerna bör nämnas Helsinki School of Business (HELBUS) som inledde sin verksamhet hösten 2012 och i enlighet med sitt namn erbjuder handelsvetenskaplig utbildning. Av tidigare aktörer kan nämnas Scandinavian Arts and Business Institute (SABI), som haft verksamhet i Finland sedan år De högskolor och företag som beskrivs ovan ger en bra bild av hur olika utgångspunkterna och metoderna för att ordna utbildning kan vara. EBS och TÜ:s estniska verksamhetsställen ger i Estland officiellt erkända examina. Det är ändå oklart vems ansvar det är att övervaka att även den undervisning som ges vid finska filialer fyller samma kvalitetskriterier som de estniska och vem som ansvarar för exempelvis kvalitetssäkring. HELBUS erbjuder i sin tur associate degree-examina (120 ECTS), som det europeiska utbildningssystemet inte känner till. Varken HELBUS eller SABI:s examina har någon ackreditering av någon myndighet eller motsvarande instans.

3 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 3 / Alla fyra kombinerar undervisning på engelska och avgiftsbelagda studier. EBS kandidatprogram kostar 2630 euro/år, TÜ:s motsvarande 3952 euro/år och HELBUS 3200 euro/termin. Avgifterna vid SABI varierar från några tusen upp till euro. I övrigt varierar finansieringsgrunden: EBS, SABI och HELBUS är helt privata läroanstalter, medan TÜ är ett huvudsakligen offentligt finansierat statligt universitet. 2. Förbundets befintliga ståndpunkter De centrala punkterna i FSF:s politiska policydokument: Den examensinriktade utbildningen är gratis för de studerande. Uppdragsutbildningen stjäl inte resurser av undervisningen och forskningen, utan ökar dem. Öppna universitetet är inte en avgiftsbelagd väg runt urvalsproven till högre studier. (2.1 Likabehandling: Högskolornas studenturval baserar sig på motivation och lämplighet, och det finns inget behov av prepkurser. (2.1 Likabehandling: Studiestödssystemet främjar också på sitt sätt internationell mobilitet. (2.2 Utkomst Högskolornas examina utgör självständiga helheter i enlighet med det europeiska området för högre utbildning, och de är länkade till en nationell referensram för kompetens liksom till europeiska dito. Efter avlagd examen kan studerande gå från en högskola till en annan var som helst i Europa och får då sin kompetens erkänd till fullo. (3.1 Högskoleexamina) Högskolorna inför inte några terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför EU/EES-området. I det fallet att någon högskola beslutar sig för att prova på avgiftsbelagda magisterprogram,

4 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 4 / skall försöket utvärderas enligt en på förhand fastslagen uppsättning kriterier. Försöket permanentas inte ifall införandet av terminsavgifter minskat studentantalet avsevärt, ifall stipendiesystemet inte möjliggör jämlikt tillträde till utbildning eller ifall systemet med terminsavgifter kräver alltför stora resurser i förhållande till det resultat det ger. Ett stipendiesystem skall garantera att begåvade studenter har möjlighet att helt fokusera på sina studier oberoende av sin bakgrund och sina tillgångar. (5.1 Utländska studenter) I den pro memoria om utbildningsexport (godkänd av FSF:s styrelse ) har FSF definierat acceptabel utbildningsexport som följer: 1. Utbildningsexport är antingen a. kommersialisering av utbildning där den som betalar är ett utländskt eller internationellt företag eller en organisation eller stat inte en individ; eller b. export, kommersialisering och produktifiering av andra instrument och innovationer såsom undervisningsteknologi, lärandemiljöer, undervisningsplaner, elev- och studerandevård, och modeller för stödtjänster, utbildningssystem och förvaltning samt infrastruktur och olika utvecklingskonsulteringar. 2. Inom högskolesektorn är den som utför utbildningsexporten i första hand en högskola eller ett företag som ägs direkt av en högskola. 3. Målet med utbildningsexport inom högskolesektorn är att a. få mer finansiering för att sköta högskolans grundläggande uppgifter verksamheten ska vara ekonomiskt vettig och på längre sikt vinstgivande, b. göra högskolegemenskapen mer internationell både för studenter och för personal, samt c. förbättra uppfattningen om finländsk know-how. 4. Hur utbildningsexporten verkställs, lagenligheten för olika utbildningsexportprojekt och kvalitetssäkring av produkterna övervakas av ett organ som lyder under undervisnings- och kulturministeriet eller utbildningsstyrelsen.

5 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 5 / Inga principer som är samhälleligt och nationellt viktiga, såsom avgiftsfri examen i ledande utbildning, offras för att komma in på internationella utbildningsmarknader. Utbildningsexport som följer dessa principer godkänner FSF preliminärt. FSF:s ståndpunkter gällande utbildningsexport beskrivs i [den här] pro memorian. 3. Behov av att precisera vår ståndpunkt Förändringar i verksamhetsbetingelserna sätter press på både befintliga ståndpunkter och tillvägagångssätt. Pressen gäller å ena sidan högskolesystemets struktur och verksamhet, å andra sidan studiesociala förmåner, men särskilt den situation som uppstår då dessa samverkar. Om en ser på det ur ljuset av hur högskolesystemet fungerar handlar det både om verksamhetsprinciper och om kvaliteten på den utbildning som ges, arbetslivsrelevans och studerandes rättsskydd. Kommersiella aktörer kan på längre sikt även påverka högskolesystemets struktur genom att förändra efterfrågan och utbud för den offentliga högskoleutbildningen. Detta gör det i sin tur svårare att prognostisera utbildningsplatserna, och är därmed ett hinder för utbildningspolitisk styrning. Vidare kan de kommersiella aktörernas finansieringsbas påverka eller användas som jämförelse till finansiering för offentliga aktörer. Förändringar i förhållandena sätter press även på utveckling av studiestödet. Enligt befintlig lagstiftning kan studerande få studiestöd för studier utomlands om de motsvarar studier i Finland enligt studiestödslagen eller är studier som avläggs under en utbytesperiod. Eftersom högskolestudierna bör motsvara studier i Finland, bör utländska studier/examina som berättigar till studiestöd vara ordnade vid en läroanstalt

6 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 6 / som står under offentlig bevakning eller är på annat sätt ackrediterad i landet där studierna ska bedrivas. Många länder har en skild ackrediteringsmyndighet som behandlar frågor om likvärdiga studier. I Finland fattas beslut om studierna anses likvärdiga och ska stödjas av FPA. För studier utomlands kan studerande få studiepenning 298 euro per månad, bostadsbidrag 210 euro per månad och garanti för studielån på 600 euro per månad. FPA har åtminstone i EBS fall tolkat lagen så att FPA beviljat ovannämnda för utlandsstudier avsedda studiestöd även till studerande som studerar vid filialen i Finland. Grunden till det har varit att studerande uppgett att studierna avläggs i Tallinn, inte i Helsingfors. Den här tolkningen har lett till en situation där man i praktiken stöder terminsavgiftsbelagd utbildning i Finland. Dessutom leder situationen till en ojämlik behandling av studenter som studerar i Finland, eftersom staten på det här sättet stöder exempelvis ett större belopp på lånegarantin för en student som studerar vid en filial till ett utländskt universitet än för en student vid ett inhemskt universitet, trots att båda de facto både bor och studerar i Finland. I en sådan situation blir den högre nivån på studiestödet som beviljas sådana utlandsstudier i praktiken ett stöd till terminsavgifter i stället för ett stöd som uppmuntrar till mobilitet. Detta utgör en fara för vårt offentliga avgiftsfria högskoleväsen, eftersom det på lång sikt kan leda till en utveckling av en privat högskolesektor vid sidan av den offentliga. De potentiella kunderna för en sådan högskolesektor existerar, eftersom tävlingen om ett begränsat antal studieplatser gör att många sökande faller utanför, speciellt inom populära områden. Även en del finländska företag är intresserade av en sådan förtjänstlogik. 4. Styrelsens förslag till nya ståndpunkter Styrelsen föreslår följande tillägg och preciseringar till policydokumentet för att FSF:s andra grundtes, en för den studerande avgiftsfri till examen ledande utbildning av hög kvalitet, ska kunna förverkligas på bästa möjliga sätt.

7 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 7 / Formuleringar gällande högskolesystemet (Sektion 3, 1 stycket) De som arrangerar högskoleutbildning i Finland ingår i den offentliga regleringen som omfattar universitetslagen och yrkeshögskolelagen. I ett högskolesystem som är tillräckligt och som beaktar samhällets behov finns inget utrymme för examenshandel som riktar sig till individer. Detaljerade motiveringar Målsättningen med den första formuleringen är att säkra att den utbildning som diverse diffusa aktörer erbjuder i Finland inte heller i framtiden erkänns som högskoleutbildning. Den här formuleringen tar inte ställning till utbildningsanordnare som erbjuder examina i enlighet med den europeiska referensramen för examina, om kvaliteten säkrats för att standarden för referensramen uppfylls. Den andra formuleringen uttrycker målsättningen att man genom att utveckla det offentliga högskolesystemet ska kunna eliminera efterfrågan på examenshandel utan att begränsa näringsfriheten. Formuleringen inkluderar principen om att utbildning inte är en handelsvara och att motivet för att anordna utbildningen inte i första hand får vara företagsekonomiskt, utan ska vara kunskap och bildning. Formuleringen har utformats för att motsvara formuleringen om prepkurser. 2. Formuleringen gällande studiestöd (Sektion 2.2, 3 stycket) Studiestöd avsett för högskolestudier beviljas för studier i Finland endast för högskolestudier vid de universitet som nämns i universitetslagen 1 samt vid yrkeshögskolor som erhållit koncession. Detaljerade motiveringar Avsikten med formuleringen är att begränsa studiestödet i Finland så att studiestöd beviljas endast för studier som avläggs vid högskolor som hör till det finländska högskolesystemet. På så sätt stöder man inte att det uppstår en privat,

8 SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 8 / terminsavgiftsbelagd högskolesektor i Finland. Formuleringen är inte avsedd att inverka på studiestödet avsett för studier utomlands eller grunderna för att bevilja sådant. Mer information: Kim Rantala, högskolepolitisk ansvarig i styrelsen, tfn Jarmo Kallunki, högskolepolitisk sekreterare, Soile Koriseva, socialpolitisk sekreterare, tfn fornamn.efternamn@syl.fi