Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Transkript

1 Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014

2 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål Särskilt uppdrag : Kompetens- och metodstöd i samverkan med Socialstyrelsen Sprida handböcker/utbildningsmaterial inom olika områden, metoder m m, anordna kompetensutveckling

3 Ny handbok Blånader och silverhår (författare Ann Jönsson) Syfte att utsatta ska få bättre stöd, genom att öka kompetens om särskilt utsatta grupper, till personal som berörs tex inom socialtjänst, hemstjänst, hemsjukvård, hälso- och sjukvård Även sprida i pensionärsorganisationer

4 Vad vet vi om våld i nära relation generellt och våld mot äldre personer specifikt?

5 Våld i nära relation Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill. Per Isdal 2001

6 Allvarligt och omfattande samhällsproblem Kan drabba kvinnor, män och barn Samkönade relationer Hedersrelaterat våld Upprepat och systematiskt Hot mot personens liv, hälsa och välbefinnande Känslomässig relation till förövaren Kvinnor kraftigt överrepresenterade

7 Definition av mäns våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. FN:s deklaration 1993

8 Våld och övergrepp mot äldre Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person. WHO 2002

9 Äldre kvinnor och män skilda levnadsförhållanden Kvinnor lever längre än män men uppger mer hälsoproblem Kvinnors inkomster släpar efter hela livet Anhörigas insatser allt viktigare och mer påfrestande för kvinnorna Både kvinnor och män utsätts för våld och övergrepp Våldet mot kvinnor är grövre och upprepat Nästan enbart kvinnor utsätts för sexuellt våld

10 Hur kan vi uppmärksamma och möta våldsutsatta äldre personer?

11 Våldets olika uttryck Fysiskt Psykiskt Sexuellt Ekonomisk kontroll Materiellt våld Försummelse Funktionshinderrelaterat

12 Förekomst Internationellt Generellt 3,2 27,5% Sverige 13% 16% (kv>m) Psykiskt (hot, trakasserier) 0,8 10,8% 6% 8% Fysiskt 1,2 4,3% 1,4 1,6% Ekonomiskt kontroll 1,3 5,0% 1,0% 1,6% Sexuella trakasserier Sexuellt våld (Europa) 0,1% 1,0% Vanvård, försummelse 0,2 4,3% 0,2% 5,1% 0,0% 0,3% 13% 19% (m>kv) (Internationellt: Cooper et al Europa: De Donder et al 2011, Umeå: Eriksson 2001)

13 Att diskutera Vad lägger du in i begreppet våld? Hur tror du att våld som äldre personer utsätts för skiljer sig från våld mot yngre personer?

14 Riskfaktorer Beroende Ansträngda vårdrelationer Strukturella riskfaktorer att inte får förutsättning att ge vård och omsorg

15 Äldre kvinnor med risk för särskild utsatthet Funktionsnedsättning Demenssjukdom Utländsk bakgrund Missbruks- och beroendeproblematik

16 Våldets arenor och förövare Äldre kvinnor kan utsättas för våld i hemmet i ordinärt och särskilt boende i dagverksamheter, på sjukhus och ute i samhället. Förövare kan vara nuvarande eller före detta partner, andra anhöriga, vård- och omsorgspersonal, grannar i särskilt boende eller deltagare i dagverksamhet. Risken för äldre kvinnor att utsättas för våld av en okänd förövare i offentliga miljöer är mycket liten.

17 Att diskutera Se frågorna och exemplet på sid 23.

18 Konsekvenser av våldet Fysisk skada Psykisk skada Isolering Bostadsproblem / Flytt till särskilt boende Försämrad livskvalitet Högre sjukvårdskonsumtion Högre risk att dö (WHO 2002; Lachs & Pillemer 2004, McGarry et al. 2010; Baker et al 2009)

19 Att diskutera Vilka erfarenheter har du när det gäller att samtala och ställa frågor om våld? Vilka tecken och symtom på våldsutsatthet har du sett?

20 Hur kan vi utreda och bedöma behov samt ge stöd och hjälp?

21 Vad kan vi göra? Ökad medvetenhet och kunskap i samhället Gott bemötande respekt och lyhördhet Tillgänglighet till information, kommunikation och skyddade boenden Stödja, skydda och hjälpa Kontakt med stödorganisation (BOJ eller kvinnojour) Samverkan Standardiserade bedömningsinstrument (FREDA och SARA

22 Lagrum Anmälningsplikt finns för barn som far illa, men inte för äldre och funktionshindrade Lex Sarah: anmälningsplikt för personal inom socialtjänsten. Våld i äldres egna hem där varken offer eller förövare har omsorgsbehov innefattas inte. Socialnämndens ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp (SoL 5 kap. 11 ) (Saveman 2010; Erlingsson et al. 2006)

23 Dokumentation Dokumentera alla tecken på våld även om personen inte vill göra en polisanmälan. Upplys personen att du som personal har en skyldighet att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskilde. Dokumentera vilka åtgärder som erbjuds och om den enskilde tackar ja eller nej. Rättsväsendet ställer krav på bevis för att döma en person för brott.

24 Lednings- och organisationsansvar Utveckla tydlig organisationspolicy Kommunala handlingsplaner Skapa förutsättningar för att utveckla arbetet Genomföra utbildningsinsatser Möjliggöra för kompetensutveckling Omsätta kunskap till praktik Tvärprofessionell samverkan

25 Polisanmälan Polispatrull på plats eller personligt besök på polisstationen Telefon , brev eller e-post Annan person kan anmäla t ex anhörig, arbetskamrat Hälso- och sjukvården (Offentlighets- och sekretess lagen 10 kap ) Rådgör med polis eller åklagare i avidentifierad form

26 Att diskutera Hur jobbar vi idag för att förebygga och hantera våld och övergrepp mot äldre personer på min arbetsplats/i min kommun? Finns policydokument/handlingsplaner/riktlinjer/rutiner? Efterföljs dessa styrdokument?

27 Sammanfattning Vid misstanke eller konstaterande av våld mot äldre personer och personer med funktionsnedsättning: Lyssna och tro på det som personen berättar Skuldbelägg och ifrågasätt inte personen Ställ öppna och tydliga frågor Ge personen tålamod och omtanke Ta kontakt med närmaste chef för hur du ska gå vidare Dokumentera alla tecken på våld även om personen inte vill polisanmäla Håll fortsatt kontakt med personen - få personer Använd vid behov alltid professionell tolk

28 Kort utvärdering 1. Synpunkter på dagen (Vad var bra? Vad var mindre bra?) 2. Finns det intresse av att arbeta vidare med frågan i länet? Ge förlag. 3. Finns det andra områden som ni önskar få mera kunskap inom (tidigare seminarier har handlat om utomhusmiljö för äldre och existentiella frågor)?

29 Tack för uppmärksamheten! Åsa Bruhn, högskolan Dalarna Syvonne Nordström, Länsstyrelsen Dalarna