TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Transkript

1 TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen. Här presenterar jag diskussionsfrågor och uppgifter att utgå ifrån före, under och efter era möten. Ett upplägg för fem träffar Upplägget i detta kapitel bygger på att du och dina kollegor ses fem gånger för att arbeta med boken. Ni förbereder er inför träffarna genom att läsa utvalda kapitel och fundera på givna frågor. Varje träff innehåller även ett förslag på en aktivitet där ni planerar och provar något konkret i klassrummet till nästa gång. Upplägget behöver naturligtvis inte användas rakt av utan kan ses som ett stöd, snarare än en absolut mall. Det är en fördel om ni under arbetets gång kan samla era anteckningar på ett och samma ställe, till exempel i ett delat dokument. Ett annat tips är att hela arbetsgruppen skapar en gemensam ämneslogg och samlar anteckningarna där. Bestäm tillsammans i gruppen hur ofta ni ska träffas. Exakt hur lång tid läsningen och arbetet med boken tar beror på hur er organisation kring ämnesmöten ser ut, men även på vilket tempo ni lärare vill hålla. Kanske vill ni arbeta intensivt med boken under ett par månader och ägna den största delen av mötestiden åt arbetet med läsundervisning? Alternativt kan ni sprida ut läsningen under en längre tid och ägna delar av mötestiden åt boken. Givetvis väljer ni ut de frågor och uppgifter som är mest relevanta för er, om tiden inte räcker till. Vinster med kollegialt lärande Att arbeta tillsammans kan vara oerhört effektivt. Om vi lärare delar lyckade (och mindre lyckade!) exempel med varandra, och vågar reflektera över både sådant som fungerar och inte fungerar i vår undervisning, kan vi lära av varandra. Ett framåtblickande och stödjande klimat är naturligtvis viktigt. Utöver det krävs stöd från skolans ledning, eftersom vi lärare behöver få avsatt tid till att läsa och reflektera i ämnesgruppen. Då skapas den organisatoriska möjligheten för oss att arbeta tillsammans för att utveckla skolans läsundervisning Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

2 TRÄFF 1 Inför den här ämnesträffen får du läsa mer om min personliga resa och hur jag har förändrat min läsundervisning i grunden, men också ta del av den forskning om läsförståelse som boken utgår ifrån. Till sist får du läsa mer om vad reciprok undervisning är och vilka fyra lässtrategier som är centrala inom detta multistrategiprogram. Inför första träffen att förbereda Läs Kapitel 1: Att undervisa i läsning Kapitel 2: Vad säger forskningen? Kapitel 3: Reciprok undervisning Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 1: Att undervisa i läsning 1. Är det något speciellt i kapitlet som du känner igen dig i? 2. I vilken utsträckning är din läsundervisning i nuläget aktiv? formativ? inkluderande? 3. Efter att ha läst det inledande kapitlet, är det något speciellt du blir sugen på att förändra eller utveckla i din egen läsundervisning? Kapitel 2: Vad säger forskningen? 1. Astrid Roe lyfter fram vad som kännetecknar en läskompetent elev. Vilka av dessa förmågor behärskar dina elever bäst och vilka behöver ni träna ytterligare på? 2. Roe lyfter också fram vad som kännetecknar arbetet hos en god läslärare. Är det någon av dessa punkter som du behöver arbeta mer med? 3. Barbro Westlund belyser vikten av att se läsförståelse som en process, och inte enbart som en produkt som vi lärare mäter. Hur tänker du och dina kollegor kring detta idag? På vilket sätt efterlever ni det i klassrummet? Är det något ni kan utveckla? 4. Westlund betonar också att det är viktigt att vi lärare använder ett gemensamt språk när vi talar om läsförståelse. Diskutera i vilken utsträckning ni gör det idag på din skola och hur ni kan komma vidare. 5. Monica Reichenberg har i sin forskning visat vad som är värdefullt att beakta i valet av texter. Vad, om något, i denna lista anser du att du särskilt behöver ha i åtanke? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

3 6. Maria Rasmussons forskning ringar in vilka förmågor som är centrala för att den digitala läsningen ska bli meningsfull. Är det något speciellt som du anser att ni behöver prioritera på din skola? Kapitel 3: Reciprok undervisning 1. Läsundervisning handlar om att synliggöra goda lässtrategier och hur dessa kan användas. På vilket sätt gör du detta i din undervisning idag? 2. Efter att ha läst kapitlet, ser du en viss strategi som dina elever behöver öva på och som du därför kan förstärka din undervisning i? 3. Vilka förväntningar har du på dina elevers läsförståelse och hur visar det sig? Under första träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid så att alla hinner få ordet (till exempel två minuter per person). Diskutera Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 1-3 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Planera Är det någon av forskarna i kapitel 2 som ni blir intresserade av att bekanta er ytterligare med? I så fall kan det vara en god idé att läsa en bok i sin helhet av författaren, efter att ert arbete med denna bok är klart. Efter första träffen att prova Fram till nästa träff ska du fundera på en vanlig läslektion som du har haft tidigare eller som du genomför före träffen. Anteckna kortfattat kring följande: Vad gör du idag och varför? Får du några tankar kring något du vill utveckla? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

4 TRÄFF 2 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad lässtrategierna att förutspå och att ställa frågor innebär och hur de kan användas i klassrummet. Inför andra träffen att förbereda Läs Kapitel 4: Att förutspå Kapitel 5: Att ställa frågor Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 4: Att förutspå 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att aktivera sina förkunskaper kring innehåll och texttyp? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att förutspå, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. På vilka olika sätt skulle ni kunna arbeta med att förutspå de texter som ni läser i den svenskkurs du undervisar i nu? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Kapitel 5: Att ställa frågor 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att ställa frågor till texten före, under och efter läsningen? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att ställa frågor, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Välj ut en text som du ofta återkommer till i svenskundervisningen. Hur skulle du kunna visa dina elever vad det innebär att ställa frågor genom att läsa och tänka högt kring denna text? Hur skulle det låta? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

5 Under andra träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Är det några speciella tankar som har dykt upp när ni har funderat och antecknat kring er egen läsundervisning? Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 4 och 5 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Diskutera även följande frågor (om ni är många lärare kan ni eventuellt dela upp er kursvis, så att de som undervisar i Svenska 1 sitter i en grupp och så vidare). När kommer nästa svåra utvecklingssteg i textläsning för era elever? Hur skulle ni kunna stärka elevernas förmåga att använda strategierna att förutspå och att ställa frågor i samband med de texter ni ska läsa kommande veckor? Efter andra träffen att prova Till nästa gång ska du välja ut en av övningarna från avsnitten med klassrumsexempel i antingen kapitel 4 eller 5 och prova med dina elever på en text som är lämplig. Diskutera gärna era val av övningar med varandra på mötet så att ni kan prova olika övningar. Dokumentera hur du går tillväga och dela med dig av ditt arbete och dina reflektioner på nästa möte Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

6 TRÄFF 3 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad lässtrategierna att reda ut och att sammanfatta innebär och hur de kan användas i klassrummet. Inför tredje träffen att förbereda Läs Kapitel 6: Att reda ut Kapitel 7: Att sammanfatta Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 6: Att reda ut 1. På vilka olika sätt brukar dina elever reagera när de möter motstånd i läsningen? Hur pass skickliga är de på att använda strategier för att ta sig vidare i läsningen? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att reda ut, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Hur skulle du konkret vilja utveckla ditt arbete med denna strategi? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Kapitel 7: Att sammanfatta 1. Hur skickliga är dina elever i nuläget på att sammanfatta och göra synteser? 2. Hur arbetar du i nuläget med att synliggöra och träna på strategin att sammanfatta, i samband med skönlitteratur och faktatexter? 3. Om vi lärare inte bara talar om hur man gör när man sammanfattar utan också visar hur, ökar chanserna för eleverna att lyckas. I kapitlet hittar du konkreta tips för att sammanfatta tillsammans i klassrummet. Är det några av dessa tips som du kan ta till dig och använda i din undervisning? På vilket sätt? 4. Är det någon övning i detta kapitel som du blir extra sugen på att prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

7 Under tredje träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid så att alla hinner få ordet (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som du fick i uppgift att göra till idag? Välj ut vilka av ovanstående frågor om kapitel 6 och 7 som ni vill fokusera på i gruppen, och diskutera dessa med varandra. Planera En viktig del i den reciproka undervisningsmodellen är att läraren tänker högt för att synliggöra hur strategin används i samband med läsning. Planera tillsammans en sådan övning, där du som lärare läser och tänker högt under fem, tio minuter för att visa hur strategin att reda ut kan användas. Utgå gärna ifrån en text som ni ändå har planerat att använda framöver. Efter tredje träffen att prova Till nästa gång provar du att genomföra övningen där du som lärare tänker högt i klassrummet. Planera gärna för att auskultera hos varandra vid dessa tillfällen! I slutet av detta kapitel hittar du ett förslag på hur dessa auskultationer kan organiseras och genomföras Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

8 TRÄFF 4 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad digital läsförståelse är och hur vi lärare kan undervisa för att stärka elevernas digitala läsning. Ni får även läsa om hur gemensam läsning kan organiseras på olika sätt i klassrummet. Inför fjärde träffen att förbereda Läs Kapitel 8: Digital läsning Kapitel 9: Gemensam läsning Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 8: Digital läsning 1. I vilka situationer läser du själv på papper respektive på skärm? Vilka fördelar och nackdelar upplever du? 2. I vilken utsträckning läser dina elever på skärm respektive på papper? Vad beror det på? 3. Har skolan någon gemensam IKT-satsning och ingår den digitala läsförståelsen i denna? På vilket sätt? Om inte, finns det något i det här kapitlet som ni kan ta med er till övriga kollegor och er skolledning? 4. I avsnittet med konkreta klassrumsexempel presenterar jag övningar för att: söka och granska källor träna navigation närläsa digitala texter reflektera över digitala strategier Vilket av dessa områden är mest angeläget för dig att utveckla i din undervisning? Kapitel 9: Gemensam läsning 1. I vilken utsträckning läser dina elever aktivt tillsammans i klassrummet idag? 2. I kapitlet presenterar jag de mål som jag har satt upp för gemensam läsning. Vilka av dessa mål skulle du vilja arbeta vidare med i dina klasser? 3. I avsnittet med klassrumsexempel presenterar jag förslag på upplägg för högläsning och gruppläsning. Är det någon av dessa övningar som du vill använda i ditt klassrum? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

9 Under fjärde träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som ni planerade gemensamt sist? I vilka situationer läser era elever digitalt? Är det några webbsidor ni svensklärare ofta återkommer till? Hur är dessa uppbyggda och hur kan ni uppmärksamma det i undervisningen? Utifrån vad ni har läst och funderat på till idag, diskutera hur ni skulle kunna gå tillväga för att stärka svensklärarnas sätt att arbeta med de digitala texterna. Planera Planera, tillsammans med dina kollegor, en gemensam läsaktivitet som ni inte har provat tidigare och genomför den till nästa träff. Dela gärna upp er i mindre grupper om ni är många. Efter fjärde träffen att prova Till nästa gång provar du att genomföra övningen som du och dina kollegor planerade tillsammans Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

10 TRÄFF 5 Inför den här ämnesträffen får ni läsa mer om vad ett metakognitivt perspektiv på läsning är och varför ett sådant är viktigt för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. Du får även ta del av olika sätt att stärka elevernas metakognitiva tänkande. Inför femte träffen att förbereda Läs Kapitel 10: Metakognition Markera det du funderar över eller vill samtala med dina kollegor om. Fundera och anteckna Kapitel 10: Metakognition 1. Hur pass skickliga är dina elever i nuläget på att kontrollera sin egen läsförståelse? 2. Hur ser dina elever på sig själva som läsare har de ett statiskt eller dynamiskt förhållningssätt? Är detta något ni skulle kunna diskutera i klassrummet? 3. På vilket sätt skapar du idag utrymme för eleverna att reflektera över sin läsning och sina lässtrategier i klassrummet? 4. Jag har satt upp konkreta mål för min egen undervisning i metakognition. Är det något av dessa mål du skulle vilja prioritera framöver i din egen undervisning? 5. På vilket sätt skulle du vilja arbeta med metakognition konkret i klassrummet? Är det någon av övningarna under avsnittet Exempel från klassrummet som du skulle vilja prova? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

11 Under femte träffen att diskutera Tid: 1-1,5 h. Utse en mötesledare. Ha boken och era anteckningar tillgängliga. Berätta Gå laget runt och dela kortfattat med er av varsin fundering som har dykt upp under läsningen. Begränsa gärna er taltid (till exempel två minuter per person). Diskutera Hur har det gått att genomföra övningen som ni planerade gemensamt sist? Välj ut en eller ett par av frågorna som ni har funderat på till idag och dela era tankar med varandra. Vi lärare behöver också reflektera för att utvecklas. Gör gärna det tillsammans som avslutning utifrån följande frågor: Vad har hänt med din läsundervisning sedan du inledde arbetet med boken? Har du aktivt arbetat för att utveckla något speciellt? Hur vill du gå vidare nu när ni har läst och diskuterat boken tillsammans? Planera Utgå ifrån frågorna ni har funderat på enskilt till idag och planera gemensamt några konkreta inslag i er svenskundervisning som direkt syftar till att träna elevernas metakognition. Efter femte träffen att prova Testa någon av de övningar ni planerade gemensamt när ni sågs på femte träffen. Skriv en egen reflektion kring reflektionsfrågorna som står under rubriken Diskutera ovan. Följ gärna upp ert arbete på nästa svenskmöte Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm

12 TIPS FÖR AUSKULTATION Om vi lärare ska auskultera hos varandra kan det vara en fördel att fokusera på ett övergripande tema, som exempelvis läsundervisning, och en tydlig frågeställning. I detta kapitel gav jag förslaget att auskultera i samband med uppgiften efter tredje träffen. En lämplig frågeställning skulle då kunna vara: Hur arbetar jag för att synliggöra strategin att reda ut i mitt klassrum?. Inför besöket Dela in er i par och formulera tydligt syftet med auskultationen. Skapa gärna redan nu ett gemensamt dokument där ni antecknar inför, under och efter auskultationerna. Bestäm vad ni ska fokusera på vid besöket, så att både tema och frågeställning är tydliga. Bestäm när ni ska auskultera hos varandra och ungefär hur långt besöket ska vara. Allt ifrån 20 minuter till en hel lektion kan fungera. Under besöket Som besökande lärare kan det vara givande att anteckna lite under besöket, både kring vad som händer och vilka tankar som väcks. Detta kan sedan fungera som underlag för diskussion. Bestäm direkt en tid för att ses och ha en efterföljande diskussion. Det kan ibland vara en fördel att ha detta samtal direkt efter besöket, om möjligt, men man kan också ha ett lite längre möte och då samtala om båda auskultationerna. Efter besöket Utgå ifrån temat och frågeställningen, och de anteckningar som ni har tagit under lektionerna. Det är en fördel om den som har haft besök inledningsvis får berätta lite om kontexten, både kring lektionen och kring läsundervisningen. Här kan följande frågor vara ett stöd: I vilket sammanhang ägde lektionen rum? Var befinner jag mig nu i min läsundervisning? Vart vill jag nå? Hur arbetar jag för att ta mig dit? Vilken text arbetade vi med på lektionen och varför? Hur blev resultatet? Anteckna gärna kortfattat vad ni kommer fram till. Avsluta med att fundera på följande: Hur vill jag gå vidare med arbetet i mitt klassrum? Åsa Edenfeldt och Natur & Kultur, Stockholm