Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Transkript

1 Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära sig att göra hälsofrämjande val CI: goda hälsovanor och att sköta sin hälsa Profil för goda kunskaper år 4: känner till hälsofrämjande vanor och rutiner s.s dygnsrytm, tillräcklig sömn, vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien och klädsel Hälsoverkstaden, Folkhälsan 1270 elever i huvudstads regionen i åldrarna 9 11 år 86% äter skollunch alla dagar 75% äter huvudrätt dagligen 46% äter sallad dagligen 33% äter bröd till skollunchen varje dag 25 % dricker inte mjölk till lunchen låg konsumtion av frukt och grönsaker Nationella rekommendationer 400 g / dag 85% äter frukost varje dag 85% äter middag Nationella trender visar att konsumtionen har minskat de senaste 2 decennierna 11% av eleverna uppger att de dagligen äter en fullvärdig skollunch, enligt tallriksmodellen. Stämmer överens med tidigare undersökningar på högstadiet där 13% dagligen äter skollunch enligt TM

2 Näringsrekommendationer Från 2 års ålder gäller i princip samma rek för barn och vuxna. Energi behovet är ju naturligtvis olika. Rekommendationer för intag av vitaminer och mineraler är uppdelade på kön och åldersgrupper. Barn behöver mer näringsrika måltider än vuxna Vuxna och barn över 2 år skall dricka lättmjölk 400 g frukt, bär och grönsaker / dag Fisk av varierande slag två gånger i veckan undantag: stor strömming över 17 cm samt lax som fångats i Östersjön och gäddor i insjöar eller havet 1 2 gånger / månad Lever har också restrektiva rekommendationer Läs mera på: (livsmedelssäkerhetsverket) Studie av Livsmedelsverket, 2006 Barnen äter för stor andel mättat fett borde halveras Frukt och grönt intaget för lågt borde fördubblas 25% av kaloriintaget bestod av godis, glass, läsk, kakor och kex borde halveras Compass studien, start år ungdomar i årskurs 8 och 9 i sydvästra Storstockholm Fetma förekom hos 3,3% av flickorna och 3,7% av pojkarna, vanligare bland elever med utländsk bakgrund Flickorna hade mer oregelbundna måltidsvanor Socioekonomisk hemmiljö spelar roll regelbundenhet, frukt och grönt, nyttig mat Snö rapporten Baserad på rekommendationer från 96:ans upplaga av NNR samt från svenska näringsrek från 97. Slutsatserna blev: 1. Konsumtionen av frukt och grönt är för låg och bör öka liksom konsumtionen av bröd 2.Minska totala fettkonsumtionen och förbättra fettkvalitén 3. Konsumtionen av sk utrymmesmat bör minska STAKES Jmf de olika länen kring de som finns om kosten OBS! Tandhygienen Ni kan gå in själva på och sen vidare på Barn och familj Hälsa i skolan Bör uppmärksammas i utvecklingen av kostråd!

3 Vad kan du göra som lärare? Undervisning Pedagogiska luncher god förebild tala positivt om skollunchen samtala om smaker, dofter, färger, konsistens varifrån kommer maten? Uppmuntra eleverna att ta med frukt till skolan o ge tillfälle att äta den Ta upp diskussion om bra matvanor på föräldramöten, samt be föräldrarna uppmuntra sina barn att äta skollunch 10 råd till föräldrarna 1. Föräldrarna styr tillgången vad handlas och när serveras det? 2. Barnen bestämmer vad de skall äta och hur mycket 3. Glöm ät upp! Låt barnet sluta när det är mätt 4. Börja tidigt med att smaka olika slags mat 5. Skriv om barnmenyn 6. Kolla upp vad alla drycker innehåller rent kaloriemässigt. 7. Begränsa sötsakerna, ha en godisdag 8. Mat är inte liktydigt med kärlek. Hitta bättre sätt att visa ditt barn din kärlek än genom maten. 9. Var en god förebild 10. Stäng av TVn och det tanklösa småätandet framför den (en del passar kan vi ju anamma som pedagoger också) Vad ta upp i HK undervisningen? Regelbundna matvanor hur många mål/dag? % fördelade? Frukost (25 30%) ev mellanmål (5%) lunch (30%) mellanmål (5%) Middag (30%) Kvällsmål (10%) VAD och HUR? Kost pyramiden Matcirkeln

4 Tallriksmodellen Kolhydrater (50 60%) av det totala energibehovet för vuxna Barn 6 8 år g, barn 9 12 år 300 g (Mat och hälsa...) Stärkelse (pasta, potatis, ris) Socker Kostfiber (grovt vetekli, gryn och bröd), önskvärt intag för vuxna g /dag

5 Proteiner (10 20%)(0.75 g/kg kroppsvikt) för vuxna Barn 6 8 år g och barn 9 12 år g (barnrek taget ur Mat och Hälsa för aktiva barn av Mary L Gavin) Fett 25 35% av det totala energibehovet Rek mängd för barn 6 8 år g, barn 9 12 år g (taget från mat och hälsa...) kött, fisk, ägg spannmåls produkter och baljväxter innehåller vegetabiliskt protein mättat (hårt i konsistensen) fleromättat (mjukt och flytande) enkelomättat Vitaminer Vattenlösliga: B vitamin och C vitamin Fettlösliga: A, D, E och K vitamin A vitamin Viktigt för; mörkerseende, hud, slemhinnor, tillväxt samt motståndskraft mot infektioner Finns bl.a i lever, mjölkprodukter, margarin, fet fisk, morötter, paprika, aprikoser

6 B vitamin Viktigt för nerver, muskler, fett, protein och energiomsättningen, lever och blodbildning. Brist begränsar omsättningen av kolhydrat till energi Finns i mjöl, gryn, pasta, bröd, vetegroddar, kött, fisk, grönsaker och mjölkprodukter C vitamin Viktig för bindvävens omsättning i hud, blodkärl, skelett och tänder Finns i citrusfrukter, frukter och bär, grönsaker, potatis och rotfrukter C vitamin stimulerar upptaget av järn! D vitamin Viktig för kalcium och fosfatupptaget samt för benbildning och tänder Finns i feta fiskar, äggula, mjölkprodukter och margarin E vitamin Skyddar A vitamin och omättade fettsyror mot oxidation (härskning) Finns i spannmålsprodukter, spec. Vetegroddar, margarin, mandlar, nötter, bönor, lever och ägg D vitamin bildas också av solljusets strålar mot huden K vitamin, 1/2 fr mat, ½fr prod av tarmbakterie Består egentligen av flera olika vitaminer. Nödvändiga för blodets koagulation Viktigt för nerver, muskler, fett, protein och energiomsättningen samt lever och blodbilding Finns i broccoli, spenat, brysselkål, lever Mineraler Utgör endast 5% av kroppsvikten men av stor betydelse för kroppens uppbyggnad och funktion. Kalcium, fosfor, kalium, svavel, natrium, klor och magnesium hör till de vi har mest av. Kalcium 2% av kroppsvikten och i fallande skala med magnesium på 0,05%

7 Finns även järn, fluor, zink, selen, jod, krom m.fl Vid allsidig föda torde vi få i oss det vi behöver. Undantaget järn för flickor och kvinnor i produktiv ålder, speciellt idrottande sådana Järnet transporterar syre Vid järnbrist är syretransporten sämre trötthet frusenhet sämre fysiska prestationer Kalcium ingår i skelettet, mjukvävnader och kroppsvätskor. Spelar en viktig roll vid muskelsammandragningar. Brist kan leda till urkalkning och benskörhet Finns i mjölkprodukter, broccoli, vitkål, sardiner, musslor, räkor, ägg Vatten livets källa 60% av kroppsvikten är vatten. Normalt förlorar vi 2 2,5 liter vätska / dygn, genom bl.a svettning urinen Materialet hämtat från: Uppladdningen, Kungsörnen, Bra mat i skolan, Livsmedelsverket Mat och hälsa för Aktiva Barn av bl.a Mary L Gavin finska näringsrekommendationerna!

8 Tips på litteratur och www sidor sök tallriksmatchen webbläromedel för hälsokunskap Kosten och hälsan av Sirkku Kylliäinen och Marketta Leander, utgiven av Utbildningsstyrelsen 2004 Film Supersize me