Metod-PM till B-uppsats

Transkript

1 Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige Författarna, statsvetarna Staffan I Lindberg och Richard Svensson, beskriver ett något oroväckande men samtidigt fascinerande resultat: var femte svensk mellan 18 till 29 år kunna tänka sig att sälja sin röst, var fjärde ung svensk tycker inte demokrati inte är något viktigt utan ser hellre att en stark ledare tar över makten samt att nära 15 procent av de tillfrågade ungdomarna anser att det vore bra om Sverige styrdes av militären. Lindberg och Svensson drar slutsatsen att det är marknadens individualistiska och egocentriska natur som har smittat av sig på ungdomarnas värderingar under de senaste 20 år. Något som ska ha försvagat de demokratiska principerna. Syfte/frågeställning I anknytning till problematiken redovisad i stycket ovan, är syftet med min B-uppsats att undersöka studenters, i åldersgruppen år, attityd gentemot demokrati, framförallt i Sverige, för att sedan jämföra mitt resultat med Lindbergs och Svenssons. Strategi och specifik metod Arbetet kommer vara en respondentundersökning i form av frågeformulär. (Esaiasson, 2012, s. 227, s. 232). En population på 100 slumpmässigt valda studenter mellan åldrarna 18 till 25 år, ska uttrycka vad de anser om demokrati i allmänhet och i Sverige i synnerhet, inte nödvändigtvis hur demokratin faktiskt fungerar. Enkätutdelningen sker i flera av Linköpings Universitets byggnader. Optimalt frågas 20 studenter i vardera byggnad, då universitet har fem stycken sådana. Jag kommer söka upp studentgrupper i dessa byggnader, varpå varje enskild student i gruppen tilldelas en enkät som denne sedan fyller i själv. Denna gruppenkätmetod leder enligt Metodpraktikan (s. 234), nästan alltid till 100 % svarsfrekvens. Precis som det vidare förespråkas i Metodpraktikan (s. 241) är den aktuella enkäten utformad för att kunna besvaras på max 10 minuter. För att minska tidsåtgången är enkäten i första hand baserad på ett litet antal alternativfrågor snarare än öppna frågor. Ytterligare en god anledning till en kortare enkät är att forskaren är tänkt att kunna närvara vid studenternas besvarande av frågorna, utifall frågor uppkommer samt för att minska risken för och 1

2 underlätta förklaring till bortfall. Forskaren kan på plats ersätta och åtgärda möjliga avhopp eller missförstånd. När enkäterna besvarats, sammanställs resultaten i ett lämpligt statistikprogram (exempelvis SPSS) för att på ett säkert sätt finna korrelationer och andra värden. Slutligen jämförs mina resultat med Lindbergs och Svenssons (2012). Validitet och reliabilitet Validitetet i detta arbete, d.v.s. till vilken grad jag mäter det som jag påstår att jag mäter (Esaiasson, 2012, s. 57) är dels beroende av själva enkätutformningen. Varje ord i en fråga kan leda till helt olika svar. Frågornas följd kan ha inverkan på svaren i nästkommande fråga, den så kallade ordningsföljdseffekten (Esaiasson, 2012, s 249). I min enkät (se Bilaga) ingår en öppen följdfråga, där den tillfrågade, vid missnöje, ombeds ge två saker som kan förbättra den svenska demokratin. Enligt konstruktiv kritik från lärare i ämnet, kan en sådan fråga leda till väldigt spretiga svar. Detta är delvis tanken, då det i Metodpraktikan framhålls att fördelen med öppna frågor är att den svarande inte begränsas av forskarens fantasi (Esaiasson, 2012, s. 246). Svaren kan förvisso bli vitt spridda, men kan även komma att visa på samtycke mellan deltagarna. Bägge fallen är alltså vetenskapligt intressanta. Majoriteten av frågorna är alternativbaserade. Fördelarna med detta är att enkäten blir mindre krävande att fylla i och är lättare att svarstolka (Esaiasson, 2012, s. 246). Nackdelarna är framförallt risken att ställa ledande frågor, eller kanske snarare att tvinga fram ett för begränsat och därmed snedvridet svar (Esaiasson, 2012, s. 244). Ett vanligt förekommande knep för att undvika ledande vid alternativbaserade frågor är att använda sig av så kallade vet-inte -alternativ. Författarna till Metodpraktikan (2012) argumentar dock emot användandet av sådana alternativ då det dels inte finns någon forskning som tyder på att avsaknaden av sådana alternativ minskar vare sig validiteteten eller reliabiliteten. Dels ska vet-ej -alternativ undvikas om enkätfrågorna är av sådan karaktär att de flesta människor anses kunna svara på de eller ha en åsikt om det (Esaiasson, 2012, s. 247). Då vi lever i ett demokratiskt land, anser jag att framförallt studenter, bör ha någorlunda bra koll på demokrati, därav avsaknaden av vet-ej - eller neutrala alternativ i min enkät. Det är trots allt inte i första hand hur mycket de vet om demokratin som är intressant, utan vad de tycker om den. 2

3 Populationsvalet är en annan aspekt viktig att diskutera. Jag har tänkt att slumpmässigt fråga 100 stycken studenter på Linköpings universitet, istället för ett mindre, men mer strategiskt utvalt antal. Fördelen med mitt val av en större skara tillfrågade är en förmodlig ökad representativitet, men med nackdelen att identifieringen av alla tänkbara dolda variabler ökar. Att jag har för avsikt att utföra slumpmässiga stickprov bland studenterna, behöver inte innebära att de faktiskt blir det. Studenterna kommer studera olika saker och därmed vara till olika grad insatta i, och intresserade av, frågorna. Inom vissa ämnen kanske det är mindre fördelaktigt att studera på campus, varpå man får ett bortfall av studenter som pluggar hemifrån samt att studenter kan ha lektioner i ett av husen men kanske väljer att studera i ett annat. Dessutom minskar mitt slumpmässiga urval reliabiliteten (Esaiasson, 2012, s. 63) hos undersökningen, dvs. minskning av möjligheten att på ett exakt vis återskapa studien p.g.a. slumpmässiga eller osystematiska fel. För att i viss mån motverka dessa dolda variabler, finns det i enkäten krav på ålder-, kön- och programbeskrivning. Extern validitet Ovan har till stor del arbetets interna validitet diskuterats, dvs. hur representativ mitt urval är för den valda populationen (studenter mellan år) och vilka möjliga dolda variabler som finns (Esaiasson, 2012, s. 58). Den externa validiteten, alltså hur talande mitt studieresultat kommer vara för den övriga populationen eller samhället i stort, är mer tveksam (Esaiasson, 2012, s. 58). Att göra generaliseringar och dra slutsatser om hur resten av Sveriges befolkning förhåller sig till demokrati utifrån yngre studenters perspektiv är ytterst problematiskt, eftersom variabler såsom generationsskillnader i moral, världsåskådning och yrken i alla dess former måste inräknas. Börjar man jämföra med folk utanför Sveriges gränser blir resultatet ännu mindre relevant, eftersom olika länder har olika former av demokratier eller saknar demokrati och dess värderingar fullständigt. Begreppsvaliditet Begreppet demokrati har fått utstå kritik från flera håll p.g.a. sin vaga definition, något som kan skapa stora problem i min undersökning (Esaiasson, 2012, s. 62). Varje enskild student kommer förmodligen ha en något annorlunda tolkning av begreppet demokrati än de andra, vilket kommer minska validiteten. För att ha någon form av kontroll på skillnaderna i begreppstolkningarna, ingår följd- och kontrollfrågor såsom möjligheten att skriva saker som bör förbättras hos den svenska demokratin eller uppge hur politiskt aktiv man är. Tanken är att ökad politisk aktivitet även leder till ökad kunskap om de demokratiska principerna. God 3

4 eller sämre kunskap om vad demokratin i Sverige innebär kan dock i bägge fallen leda till ökad såväl som minskad tilltro till den. Alternativ metod Det finns många andra sätt man kan undersöka studenters, men kanske framförallt ungdomars, syn på demokrati. Förslagsvis genom en så kallad litteraturstudie eller kvalitativ textanalys (Esaiasson, 2012, s. 210) där forskning i form av rapporter och artiklar sammanställs och jämförs för att på så vis finna svar, gemensamma för- och motargument eller åtminstone ge ett nytt och bättre perspektiv över frågan. En kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer (Esaiasson, 2012, s. 250) hade också varit intressant, alternativt i kombination med en kvantitativ. Undersökningen skulle då delas in i två moment: inledningsvis med den kvalitativa delen, dvs. mer djupgående intervjuer om demokrati och demokratisyn med ett färre antal studenter, vars resultat sedan skulle ligga till grund för utformningen av enkäterna i det kvantitativa momentet eller enkätundersökningarna (Esaiasson, 2012, s. 232). Referenser Esaiasson, Peter (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik Lindberg, Staffan I. & Svensson, Richard (2012). Rösträtt till salu: det nya hotet mot demokratin?. Stockholm: Premiss 4

5 Bilaga i Enkätundersökning om ungdomars demokratisyn Denna enkät ingår i statsvetenskaplig undersökning på B-uppsatsnivå, menad att granska yngre studenters syn på demokratin i Sverige. Var god kryssa i ringarna framför de svarsalternativ som stämmer överens med Dig och Dina åsikter! Ålder: Program: Kön o Kvinna o Man Anser du demokratin i Sverige vara tillfredsställande? o Ja o Nej Om NEJ, skriv gärna (max) två saker som bör förbättras eller som saknas nedan: Skulle du, i syfte att uppnå Ditt idealsamhälle eller utopi, tillåta en totalitär styrning av landet? o Ja o Nej Hur politiskt aktiv är du? (Välj fler alternativ om så är fallet!) o Ej politiskt aktiv o Röstar o Deltar ofta i politiska debatter och forum i olika medium o Deltar regelbundet i demonstrationståg och liknande event o Sitter i någon form av politisk styrelse/myndighet/fack/regering osv. Vilken politisk hållning har du? o Röd o Blå Stort tack för Din medverkan!