Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Transkript

1 Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

2 FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och kopplingen till olika sjukdomstillstånd är numera ett hett område inom medicinen. Vilka samband finns mellan mage-tarm och utvecklingen av psoriasis? Forskaren Maria Lampinen följer ett nygammalt spår. Text carina roxström Foto roger schederin Maria Lampinen har fullt upp med måleriarbeten hemma i trädgården i Gamla Uppsala. Det är en av hennes sista semester dagar. Snart är det dags att återvända till institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala Universitet där hon är docent i experimentell klinisk kemi. Ett uppdrag som innebär att hon samarbetar med läkare och andra forskare kring olika forskningsområden. Just att undersöka hur saker och ting hänger ihop, fascinerar mig. Vad förenar olika sjukdomar? Min erfarenhet är att det ofta går att hitta något i en sjukdom som man har nytta av vid studiet av en annan diagnos. Autoimmuna likheter I hennes nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt ligger fokus på att undersöka vilka kopplingar det finns mellan förändringar i mage-tarm och sjukdomen psoriasis.»just att undersöka hur saker och ting hänger ihop, fascinerar mig.«framför allt hoppas hon och hennes forskarkollegor kunna hitta viktig information genom att undersöka förändringar i tarmslemhinnan och studera tarmens genomsläpplighet. Psoriasis betraktas inte längre som enbart en hudsjukdom utan som en systemsjukdom med kopplingar till en rad andra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, ledsjukdomar och magtarmsjuk domar. I dag står det också klart att det finns ett samband mellan inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och psoriasis. Före komsten av psoriasis är högre hos patienter med IBD än hos tarmfriska och vice versa. Autoimmuna sjuk domar, som orsakas av att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen, har ofta gemensamma nämnare, konstaterar Maria Lampinen. En stor del av vårt immunförsvar sitter i tarmen. Hälften av de celler som har med immunförsvaret att göra finns i tarmen. Vad som sker där har stor betydelse för hela kroppen.

3 Tunntarmen hos en människa är cirka fem meter och tjocktarmen cirka 1,5 meter så tillsammans har människan cirka 6,5 meter långt tarmpaket. En viktig funktion för immunförsvaret har tarmslemhinnan, vars celler bildar en barriär som väljer vad som ska släppas in i blodbanan. Barriären måste släppa igenom näringsämnen, men också stänga ute skadliga ämnen och bakterier. Vid vissa tillstånd, som inflammatorisk tarmsjukdom, kan barriären bli mer genomsläpplig. Det ökade upptaget av bakterier gör att immuncellerna som finns i tarmen aktiveras. Inflammationen blir därmed värre och kanske kronisk. Vid studiet av tarmslemhinnan finns en rad spännande frågor att besvara, säger Maria Lampinen. Har patienter med psoriasis vanligen förändringar i tarmens barriärfunktion? Kan detta orsaka systemisk inflammation som leder till sjukdomsskov i huden? Och hur påverkas tarmens barriärfunktion av immunceller, stressutlösta ämnen och tarmens normalflora? Samarbete berikar I det aktuella projektet samarbetar Maria Lampinen med hudläkare, läkare specialiserade på mag-tarm och leversjukdomar samt forskare med annan expertis. Vi använder oss av labbmetoder som kräver specialkunskaper. Därför behövs även forskare från olika laboratorier i projektet. Våra olika bakgrunder gör att vi kan komma med idéer och erfarenheter från våra respektive områden, vilket berikar arbetet inom detta komplexa område. Det är som att lägga pussel tillsammans, säger Maria Lampinen. Forskningsgruppen kommer även att undersöka stressens betydelse för utveckling av psoriasis. Skov av psoriasis kan utlösas eller förvärras av psykologisk stress, men mekanismerna bakom detta är ännu inte kända. Intressant nog finns det likheter mellan tarm och hud när

4 FAKTA autoimmuna sjukdomar Sjukdomar där immunförsvaret inte fungerar som det ska utan angriper kroppens egen vävnad. systemisk inflammation ett inflammatoriskt tillstånd i hela kroppen. inflammatorisk tarmsjukdom ibd en grupp inflammatoriska tillstånd i tjocktarm/ tunntarm. De vanligaste är Crohns sjukdom och ulcerös colit. tarmslemhinnan är med sin yta på ca 300 kvadratmeter kroppens viktigaste barriär mot yttre miljöpåverkan. Slemhinnans funktion är att dels ta upp viktiga näringsämnen, dels att skydda kroppen från potentiellt farliga substanser. Förmågan att skydda brukar man kalla tarmens barriärfunktion. gastroskopi och koloskopi en undersökningsmetod som innebär att via ett flexibelt rör undersöka patientens matstrupe, magsäck och tarm. mastceller och eosinofila granulocyter (eosinofiler) är båda vita blodkroppar som ingår i det ospecifika immunsvaret. Det betyder att de inte känner igen till exempel ett virus de bekämpat tidigare, och har därför inget immunologiskt minne. Båda cellerna är förknippade med allergier. Det är mastcellen som producerar histaminer. Antihistaminer är därför mediciner som kan hjälpa vid allergiska reaktioner.

5 Vill du delta? Den som är intresserad av att delta i studien kan kontakta Maria Lampinen på: Institutionen för Medicinska vetenskaper Akademiska sjukhuset ingång 61, Uppsala Mejl: maria.lampinen@medsci.uu.se Tel: Mobil:

6 » Autoimmuna sjukdomar, som orsakas av att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen, har ofta gemensamma nämnare.«forskning det gäller mastcellernas roll i en stressutlöst inflammation. Det gäller även de eosinofila granulocyterna, som också är en typ av vita blodkroppar. Dessa två cell typer, mastceller och eosinofiler, finns ofta i närheten av varandra i inflammatoriska tillstånd som till exempel allergisk astma eller eksem och i vissa mag-tarminflammationer. De har många olika funktioner, men man tror att de ofta orsakar eller upprätthåller kronisk inflammation. Både mastceller och eosinofiler verkar också ha betydelse för ökad tarmgenomsläpplighet, åtminstone vid ulcerös kolit. Följer gamla spår Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, betonar Maria Lampinen. I början av min forskarbana arbetade jag inom allergiområdet, framförallt kring astma och inflammation i luftvägarna. Eftersom samma immunologiska celler och liknande inflammatoriska mekanismer är aktuella i olika sjukdomar så kan man använda liknande metoder och tankegångar inom andra områden. När jag senare gick jag över till forskning inom inflammatoriska tarmsjukdomar, kunde jag använda mycket av min tidigare kunskap där. Just eosinofilerna har intresserat mig särskilt. När jag för något år sedan via internet letade på eosinofila granulocyter plus psoriasis, hittade jag ett intressant material som Eva Hagforsen tillsammans med en forskar grupp genomförde på 1980-talet och som handlade om tarmslemhinnan på patienter med psoriasis. Utgångspunkten var att celiaki, glutenintolerans, är kopplad till psoriasis. I studien redovisar forskarna att de hittat både eosinofiler och mastceller i tarmslemhinnan hos patienter med psoriasis. De går dock inte vidare med den uppgiften eftersom studiens främsta syfte var att undersöka just celiakin. Men för mig, trettio år senare och i en tid då forskningen om tarmen utvecklats ytterligare, kändes det som om det var dags att ta upp tråden igen, säger Maria Lampinen. Det blev alltså starten för just det här projektet. Start under hösten Den aktuella studien kommer att inkludera 25 psoriasispatienter och 25 friska kontrollpatienter. Vi kommer att göra gastroskopi med provtagning i tolvfingertarmen och en kort koloskopi med provtagning. Vi undersöker både tunntarm och tjocktarm. Patienterna får lämna avföringsprov och vi tar ett blodprov. De patienter som har psoriasisutslag när de kommer till hudläkaren tillfrågas om de vill lämna ett litet hudprov från utslaget. Alla deltagare får fylla i ett kort frågeformulär angående symptom från huden och mag-tarmkanalen.