Energibehov och nutritionsbehandling
|
|
- Mona Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energibehov och nutritionsbehandling
2 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet Ê Uppspänd buk, tympanistisk, generellt ömmande
3 Ê CT visar dilaterad colon, misstänkt tumör i sigmoideum: colonileus Ê Pat läggs in fastande.
4 Basala behov per dygn Ê Vätska ml/kg Ê Energi kcal/kg (vid normal aktivitet:30-40kcal/kg) Ê Natrium mmol Ê Kalium mmol Ê Protein g/kg Ê Fett 2 g/kg Ê Hänsyn måste alltid tas till patientens individuella behov!
5 Screening för att identifiera risk för undernäring Ê Ofrivillig viktförlust, oavsett tidsförlopp och omfattning är ett observandum. Ê Ofrivillig viktminskning på >5% under en månad eller >10% under ett halvår beräknat på ursprungsvikten, utgör ett tydligt tecken på negativ energibalans och försämrat nutritionstillstånd. Ê Ätsvårigheter t ex aptitlöshet, tugg- och sväljnings- problem, orkeslöshet och motoriska funktions- nedsättningar. Ê Riskfaktorer: Undervikt, Body Mass Index (BMI) < 20 om < 70 år eller < 22 om > 70 år.
6 Utredning.. Ê Bakomliggande sjukdom? Ê Pågående behandling eller medicinering som kan orsaka t.ex illamående, muntorrhet, förstoppning. Ê Bristande aptit. Ê Ätrelaterade symptom som t.ex. illamående, gasbesvär, diarré, magsmärta. Ê Funktionella svårigheter att äta, t.ex. tugg- och sväljningssvårigheter, Ê Ökat energibehov, tex ökat andningsarbete vid svår KOL. Trötthet eller nedsatt motivation på grund av t.ex. oro,ångest, depression.
7 Undernäring Ê Frekvens undernäring på svenska sjukhus och äldrevård:28% Ê Konsekvenser: Ökad infektionskänslighet, minskad muskekraft/ork, ökat lidande, längre vårdtider
8 Energibehov, tumregler Ê Basalmetabolism (BMR), 20 kcal/kg/dygn Ê Sängbunden, BMR +25%, 25 kcal/kg/dygn Ê Uppegående, BMR + 50%, 30 kcal/kg/dygn
9 Korrigeringsfaktorer Ê Magerlagd +10% Ê Ålder år +10% Ê Ålder över 70 år - 10% Ê Svår sjukdom % Ê Återuppbyggnad % Ê Feber +10% per grad
10 Energiberäkning, forts Ê Harris- Benedicts formel beräknar basalmetabolism i kcal/ dygn utifrån ålder, vikt, längd Ê Idealvikt används ofta (ffa IVA): Ê Män: (längd cm- 152,4)x Ê Kvinnor: (längd cm- 152,4)x
11 Artificiell nutrition Ê OTILLRÄCKLIGT INTAG/ÄTSTÖDJANDE ÅTGÄRDER Ê Energi/proteinrik kost Ê ändrad konsistens, ändrade tider, mellanmål Ê kosttillägg (näringsdryck)
12 Ê FUNGERAR MAG- TARMKANALEN? Ê JA: ENTERAL NUTRITION. ÖVERVÄG ALLTID ENTERAL TILLFÖRSEL! Ê NEJ: PARENTERAL NUTRITION (TPN)
13 Ê ÖVERVÄG ALLTID ENTERAL TILLFÖRSEL! Ê Vid svält atrofierar tarmslemhinnan snabbt Ê Risk för translokation av bakterier och toxiner- risk för sepsis Ê Tillförsel an näring enteralt förhindrar denna barriärskada och translokation
14 INDIKATION ENTERAL NUTRITION Ê Patienter med fungerande mag- tarmkanal, men som av olika skäl inte kan tillfredsställa sitt energi- och näringsbehov med mat och kosttillägg. Ê KONTRAINDIKATION Ê Icke fungerande mag- tarmkanal, till exempel: Ê Nedsatt eller ingen tarmmotorik Tarmfistel/tarmläckage Obstruktion av mag- tarmkanal Akut blödning eller trauma i mag- tarmkanalen Instabil cirkulation Ê Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminal vård
15
16 Adminsitrationsvägar Ê Nasogastrisk sond (Clinifeeding) är förstahandsalternativ när EN ska till- föras under kortare tid (<4-6 veckor). Sonder finns i olika material, dimensioner och längder. För bästa komfort bör så mjuk och tunn sond som möjligt väljas. Ê Nutritiv stomi/gastrostomi Hos en patient som behöver EN under en längre tid (>4-6 veckor) eller där nasogastrisk sond bedöms olämplig.
17 Gastrostomi Ê Vanligaste formen av nutritiv stomi är Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG). Den anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken med hjälp av ett gastroskop. En PEG kan börja användas samma dag som den sätts men får inte tas bort inom 14 dagar på grund av risk för läckage från magsäcken till bukhålan. Ê Peroperativ anläggning ( Witzelfistel)
18 Parenteral nutrition Ê Indikation: Ê Otillfredsställande energi- och näringsintag oralt/en Ê När? Dag 2-3 från insjuknande. Omtvistat! Ê Dysfunktionell mag- tarmkanal Ê Svält i samband med utredningar eller inför medicinska och/ eller operativa behandlingar > 3 dygn. Ê Central eller perifer infart (max 1-2v)
19 Standardiserade parenterala produkter Ê Beräkna individuellt energibehov Ê Fungerar för majoriteten av patienter/motsvarar ungefärligt behov: Ê Energi (fr fett, glukos) 25-30kcal/kg/dygn Ê Glukos:2-3g Ê Kväve: g Ê Protein: g Ê Vatten: 30 ml Ê Elekrolyter, vitaminer, spårämnen: basalt behov
20 Refeeding syndrome Ê Svår metabol överbelastning och innebär ett livshotande tillstånd som snabbt behöver åtgärdas. Ê Vätskeretention och elektrolytrubbningar, leverpåverkan med cirkulatorisk och respiratorisk svikt som följd. Ê Riskfaktorer: BMI 16 kg/kvm Svält > 5-10 dygn Låga serumvärden av fosfat, magnesium och kalium Ê Försiktig uppstart (ca 80% av behovet)
Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merMed vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad
1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår
Läs merkommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:
Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merParenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska komittén
Läs merNutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi
Godkänt den: 2016-09-28 Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Energi- och näringsbehov...2 Peroral nutrition...2
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring
1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10916 su/med 2017-03-23 3 Innehållsansvarig: Maria Lancha, Dietist, FoUU-enheten onkologi Sahlgrenska sjukhuset (marla104) Godkänd av: Marie Lindh,
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merNutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merDel 2_7 sidor_16,5 poäng
_7 sidor_16,5 poäng En 53-årig man med med mångåriga besvär av duodenalulcus men i övrigt frisk, inkommer på morgonen till akutmottagningen med buksmärtor och uttalat peritonitstatus med brädhård buk.
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merHandlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merEnteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken
Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merMetodstöd Enteral nutrition
Metodstöd Enteral nutrition 1. Berörda enheter Länsdietistenheten inom Norrbottens läns landsting. 2. Patientgrupp Patienter som inte kan täcka sitt energi-och näringsbehov via maten på grund av stroke,
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merPublicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merNutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad
Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster
Läs merLÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)
LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merBEHANDLINGSRIKTLINJER. Vätsketerapi och Nutritionsbehandling
BEHANDLINGSRIKTLINJER Vätsketerapi och Nutritionsbehandling 2011 Behandlingsriktlinjerna har utarbetats av Läkemedelskommitténs expertgrupp för vätske- och nutritionsfrågor. Medlemmar: Överläkare Veronika
Läs merDagens program 16 maj
Dagens program 16 maj Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Hygienriktlinjer Lovisa von Goes verksamhetschef HMC Lisa Moberg sjuksköterska HMC Maria
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merKarin Moberg, 75 år. Del 1
Karin Moberg, 75 år Del 1 Karin Moberg, 75 år, har KOL stadium 3. Hon vägde 50 kg och var 165 cm lång vid inskrivning på universitetssjukhuset där hon för två veckor sedan genomgick ett endovaskulärt ingrepp
Läs merSondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond
Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas
Läs merPROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE
PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER
Läs merNutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom
Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merSvenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.
2011-04-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp inom området nutrition, Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och
Läs merRutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner
Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.
Läs merVårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning
Vårdprocessprogramm Tarmsvikt Definition Tarmsvikt (korta tarmens syndrom, short bowel syndrome) innebär att upptag av näringsämnen och vatten från tarmen har reducerats till en nivå som kräver nutritions-
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merKOL och nutrition. Senast uppdaterad: 2011-10-19. http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/
KOL och nutrition Senast uppdaterad: 2011-10-19 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/kol-och-nutrition/ 8.1 Malnutrition Malnutrition är vanligt vid KOL redan vid ganska lindrig sjukdom och blir vanligare
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs merENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar
ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merDe vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.
Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Undernäring - risk för undernäring
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20313 su/med 2018-01-01 2 Innehållsansvarig: Anneli Fjellsson, Dietist, Dietistenhet geriatrik lungmedicin och allergologi (annfj4) Godkänd av: Mona
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merRiktlinjer för Nutritionsbehandling. vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna
Riktlinjer för Nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna Riktlinjer Nutrition 2011 Innehållsförteckning Inledning 2 Målsättning 3 Ansvarsfördelning
Läs merVÄTSKE- & NUTRITIONS- BEHANDLING. Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/vardgivarstod/vatska
VÄTSKE- & NUTRITIONS- EHNDLING Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen FÖRORD Många patienter på sjukhus har av olika orsaker svårt att få i sig tillräckligt med vätska och nutrition. Undernäring
Läs merTotal Parenteral Nutrition Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merNutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård
Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund
Läs merExempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid
Läs merDe vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.
Kapitel Vätsketerapi De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg. Basala behov per dygn Vätska 25-30
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merEtt annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI
Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs meroch behandla undernäring.
Socialförvaltningen Kvalitet- och utredningsavdelningen. MAS/Kostkonsulent Rutin för att upptäcka, förebygga och behandla undernäring Datum för beslut 2015 Reviderad 2018 Dnr Version 2.0 Rutin för att
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merEnteral och parenteral nutrition
234 Nutrition Borttagen text 2014-05-05, s 241. Ingvar Bosaeus, Enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inledning Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt förekommande,
Läs merNäring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merSifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Läs merGoda råd till dig med nedsatt aptit
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 Innehållsansvarig: Ola Ingemansson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (olain) Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef,
Läs mer