Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Transkript

1 Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist

2 Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel Regionhabiliteringen

3 Barn och Ungdomshabiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän Barn och ungdomar med varaktiga funktionshinder och /eller funktionsnedsättning och deras familjer. Funktionshindren kan vara medfödda eller ha uppkommit genom sjukdom eller skada under uppväxten

4 Barn och Ungdomshabiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän Habiliteringen Frölunda Frölunda, Centrum, Mölndal, Partille, Härryda, Mölnlycke Habiliteringen Lundbystrand Gamlestaden, Hisingen Habiliteringen Kungälv Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn

5 Teamet Arbetsterapeut Dietist Fritidskonsulent Kurator Logoped Läkare Psykolog Specialpedagog Sjukgymnast Sjuksköterska

6 Målgrupp Cerebral pares Ryggmärgsbråck Neuromuskulära sjukdomar Utvecklingsstörning Flerfunktionshinder Sällsynta syndrom Autistiskt syndrom ADHD+DCD svårare former Förvärvad hjärnskada Autismliknande tillstånd Asperger syndrom

7 Prioriteringar för dietisten på habiliteringen Undervikt Risk för undervikt Gastrostomier

8 Matens betydelse Överlevnad Tillväxt Kärlek Kultur - Arv Gemenskap Makt

9 Nutritionsproblem Ätsvårigheter Ätovilja Ökad energiförbrukning Låg energiförbrukning Undervikt och övervikt vanligt Avvikelser i tillväxt och kroppssammansättning Protein och energimalnutrition Brist på mikronutrienter Förändrad GI-funktion samt kräk- och slemproblem

10 Barnet har undervikt Tugg och sväljsvårigheter Kroppsliga faktorer Aktivitet/ delaktighet Barnet måste vila för att orka äta Undervikt Flertal infektioner Måltiden tar lång tid Överaktiv Barnet vägrar äta vissa måltider Svårt att mata Barnet hos släkting Föräldrarna är trötta Oro hos personalen Omgivnings faktorer

11 Viktiga orsaker till undernäring För lite mat i förhållande till energibehovet Tugg och sväljsvårigheter dysfagi Gastrointestinala besvär; reflux, kräkningar, förstoppning, diarré Medicinering

12 Konsekvenser av undernäring Tillväxthämning Bristsjukdomar Dålig läkningsförmåga Trötthet Koncentrations-svårigheter Försämrad intellektuell förmåga Minskad uthållighet Sämre livskvalitet Benskörhet och frakturer Grovmotorisk förmåga Ökad spasticitet Lägre delaktighet Ökad smärta

13 Gastrostomi Uppfödning helt eller delvis när det inte fungerar att få i sig tillräckligt per os

14 Indikationer för att få en knapp Dysfagi med aspiration eller aspirationsrisk Otillräckligt födo- och/eller vätskeintag Utdragna måltider Tillväxthämning och/eller malnutrition Svåra låsningar kring matsituationen Ätovilja

15 Tillväxt

16 Vad är det som gör att vi växer?

17 Tillväxtmätning ett viktigt verktyg Längd Vikt Huvudomfång

18 Hur mäter man ett barn? Stående Liggandes Armspann

19 Hur väger man ett barn? Ståvåg Sittvåg Liggvåg Liftvåg

20 Screening Vikt, längd och BMI Tillväxt/vikthistoria Ätsvårigheter

21 Hur ofta ska man väga ett barn med nutritionsproblem? Var tredje månad vid god tillväxt Varje månad när nutritionsbehandling pågår

22 Tillräckligt med näring ska ge adekvat tillväxt och optimal utveckling Hur värderar man det hos barn med svåra funktionshinder?

23

24 Dietistens arbetsuppgifter Att bedöma energi och näringsintag Att genomföra näringsberäkning av kostregistrering Att utforma nutritionsbehandling Att ansvara för uppföljning och utvärdering av nutritionsbehandling

25 Screening Nutritionsutredning Nutritionsdiagnos Nutritionsvårds processen Uppföljning och utvärdering Nutritionsåtgärd

26 Kostbehandling Val av mat Portionsstorlek Metod att ge mat Recept Mattider Måltidslängd Matsäkerhet Tillagning

27 Matschema Tid Måltid Mat i munnen Eller mat i knapp Kl Frukost 2dl bananröra 200ml Nutrini Kl Mellan mål 1,5dl yoghurt 120ml Nutrini Kl Lunch 2dl lagad mat 180ml Nutrini Kl Mellan mål 1,5dl frukt med vispgrädde 150ml Nutrini Kl Middag 2dl lagad mat 200ml Nutrini Kl Kvälls mat 2dl gröt med sylt 200ml Nutrini

28 Barnet kan få skräddarsydd mat Maten kan konsistensanpassas Maten kan energi- och näringsanpassas Man kan äta via munnen eller via gastrostomi

29 Nutritionsproblematik är komplext och ett tvärproffessionellt arbetssätt är nödvändigt.

30 1 Nutritionsutredning på Regionhabiliteringen Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

31 Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Utredningar flerfunktion, kommunikation, nutrition Muskelvårdsprogrammet Rehabpatienter Korsettinprovningar Uroterapi Botoxbehandling

32 Uppdrag Vårt uppdrag är att vara ett specialiserat komplement på regional nivå till barn- och ungdomshabiliteringarna VGR (fri nyttighet) Halland (avtal) Övriga landet (utomregionalt) DART har även vuxna

33 MÅLGRUPP Barn med olika neurologiska funktionsnedsättningar med nutritionssvårigheter. Det kan gälla barn som äter via munnen och/ eller via gastrostomi. Regionhabiliteringen är ett komplement till barn- och ungdomshabiliteringen när det finns behov av en utförligare utredning under en sammanhängande period.

34 MÅL att få en samlad bild av barnets ätsvårigheter, ätovilja och dess möjliga orsaker att få en uppfattning om barnets förutsättningar nära samarbete med föräldrar, habilitering och andra viktiga personer i barnets närhet stärka barnets och föräldrarnas tilltro till den egna förmågan, ge förslag och pröva möjliga förändringar(exempel)

35 Nutritionssvårigheter ätovilja onormalt lång matningstid sensorisk överkänslighet motoriska ät- och sväljningssvårigheter

36 Exempel på olika typer av nutritionsutredningar Ätovilja/matvägran Ätsvårigheter Pre/postoperativt stöd vid gastrostomi

37 Nutritionsteamet Arbetsterapeut Dietist Habiliteringsassistent Kurator Logoped Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Specialpedagog

38 PEO-modellen Person (person) Kvaliteten på aktivitetsutförandet Miljö/Omgivning (environment) Aktivitet (occupation)

39 HELA MATSITUATIONEN MATSITUATIONEN Personen Barnet med sina styrkor/hinder Aktiviteten Äta Omgivning Fysisk miljö Föräldrar, personal etc P A O