Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Transkript

1 Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014

2 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens- och tillväxtkraft gradvis försämrades under 70- och 80-talen Genomgripande reformer senaste decennierna Stabilitet: Budgetkonsolidering, finanspolitiskt ramverk, självständig centralbank Ökad konkurrenskraft: Avreglering, konkurrensutsättning och ökad öppenhet Ökad flexibilitet: Reformer av arbetsmarknaden och lönebildningen Drivkrafter: Sänkta marginaleffekter i skatte- och transfereringssystemen, reformerat pensionssystem Entreprenörskap: Förändring av skatter och regelverk har förbättrat företagsklimatet

3 BNP-tillväxt Genomsnittlig tillväxt sedan Procent Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, år, 2013Q3 (s.j.) USA EU* Euroområdet* Sverige Anm.: * Avser 2013Q Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år, 2013Q3 (s.j.) USA EU Euroområdet Sverige Offentliga sektorns bruttoskuld Procent av BNP USA EU Euroområdet Sverige Källor: OECD och Kommissionen

4 Sverige Danmark Finland Grekland Tyskland Belgien Frankrike Irland Storbritannien Italien Österrike Nederländerna Spanien Portugal Sverige Finland Storbritannien Nederländerna Tyskland Österrike Portugal Belgien Frankrike Italien Danmark Sverige Belgien Frankrike Finland Italien Österrike Tyskland Nederländerna Storbritannien Portugal Grekland Spanien Irland Sverige Finland Spanien Tyskland Irland Grekland Danmark Nederländerna Belgien Österrike Storbritannien Frankrike Italien Portugal Skattetryck Andel av BNP, procent Skattetryck Förändring , procentenheter Implicit skattesats på arbete Förändring , procentenheter Källa: Eurostat Implicit kapitalskattesats Förändring , procentenheter Källa: Eurostat Källa: Eurostat -20 Källa: Eurostat

5 Sverige Nederländ Frankrike Finland Danmark UK Irland Italien Grekland Belgien Spanien Portugal Tyskland Österrike Danmark Frankrike Finland Belgien Grekland Sverige Österrike Italien Nederländerna Storbritannien Spanien Portugal Tyskland Irland ,8 Offentliga utgifter, utbildning 2010 Procent av BNP 7,0 6,8 6,6 6,5 6,3 6,0 5,9 5,9 5,6 5,0 4,5 3,9 Resurser till forskning, 2010 Procent av BNP 3,4 3,1 2,8 2,8 2,2 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,4 1,3 Offentliga investeringar, 2012 Procent av BNP 3,5 3,3 3,1 Källa: OECD 2,6 2,5 2,2 1,9 1,9 1,8 1,8 1,7 1,7 1,5 1,0 Offentliga utgifter, 2012 Procent av BNP Källa: Eurostat Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013 Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2013

6 Välfärdstjänsternas andel av ekonomin oförändrad, transfereringarnas har minskat Offentlig konsumtion och transfereringar (procent av BNP) Offentlig konsumtion Transfereringar

7 Andel av befolkningen i olika ersättningssystem Helårsekvivalenter Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadspolitiska program Ekonomiskt bistånd Sjukpenning & sjuklön Aktivitets- och sjukersättning

8 Konjunkturrådets rekommendationer Effektivitet i välfärdstjänsterna Autonoma socialförsäkringar frikopplade från statsbudgeten Ramverk för egenavgifter Upprätthåll ett högt arbetskraftsdeltagande

9 Höjd produktivitet i offentlig sektor viktig för välfärdens finansiering Permanent budgetförstärkning (procent av BNP) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Lägre inträdesålder Högre utträdesålder Högre arbetsutbud 1 år lägre med hälften av bland kvinnor ökningen i med hälften av medellivslängden skillnaden mellan män och kvinnor Högre sysselsättningsgrad med 1 procentenhet Högre produktivitetstillväxt i näringslivet med 0,1 procentenhet Högre produktivitetstillväxt i offentlig sektor med 0,1 procentenhet Källa:

10 Betydande effektiviseringsmöjligheter i offentlig verksamhet Produktivitetsskillnader i Sveriges kommuner gällande äldreomsorg Högst produktivitet 7,7 mdr kr årligen Källa: Myndigheten för vårdanalys, 2013 Kommuner

11 Regeringens åtgärder för förbättrad utvärdering och effektivisering Ökad prestationsbaserad ersättning till kommuner och landsting Ökade satsningar på öppna jämförelser och benchmarking Kundval och konkurrensutsättning Patientavgifter Balanskrav

12 Rådets förslag: Socialförsäkringar utanför statsbudgeten Socialförsäkringarna frikopplas från statsbudgeten Avgifterna enda inkomstkällan, utgifter och inkomster balanseras Tydligare koppling mellan avgiften och ersättningen

13 Problem med autonoma socialförsäkringar Skatter och utgifter stiger automatiskt om utnyttjandet ökar Betydande skillnader mellan pensionssystemet och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar Kopplingen mellan avgifter och ersättning svag för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar Drivkrafterna för arbete förstärks i pensionssystemet men skulle försvagas med motsvarande lösning för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Socialförsäkringarnas utformning påverkar arbetskraftsutbudet, arbetsmarknadens funktionssätt, lönebildning etc. Ökande kostnader för socialförsäkringarna som tränger ut utgifterna för välfärdstjänster Svagare demokratiskt ansvarsutkrävande och försvagat budgetsystem

14 Globaliseringen utmaning för välfärdens finansiering Ökad konkurrens för svenska företag kan försvåra finansieringen och öka omvandlingstrycket Kina snart största ekonomin och konkurrerar på allt fler områden Afrika växer snabbt Svag tillväxt hos våra största handelspartners, framförallt i Europa Mer rörliga skattebaser kräver konkurrenskraftiga och tillväxtvänliga skattesystem

15 En politik som värnar välfärdens grund Ordning och reda i offentliga finanser Tydlig arbetslinje Effektiv offentlig sektor Investeringar för tillväxt: Kunskap, infrastruktur och forskning

16 Den svenska modellen Högt förtroende i samhället Hög grad av sammanhållning Öppenhet mot omvärlden och kulturell frihet Förändringsvilja och framtidstro Tilltro till vetenskap, rationalitet och teknik