Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa.

Transkript

1 Kielioppi

2 Sanajärjestys Sanajärjestys Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause Jag läser också svenska. I dag läste jag inte tidningen. Tidskrifter brukar jag alltid läsa på kvällarna. Om jag är brukar jag inte dricka kaffe på morgonen. sen Läser du oftast tidningen på morgonen? Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Sivulause Han säger att han alltid brukar dricka te på morgonen Det var jag sällan har sett förut. något som Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag undrar du egentligen menar. vem Vet du vad han egentligen gjorde. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1. erityyppiset kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2. erilaiset lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3. epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4. tapaa ilmaisevat adverbit (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) 2

3 Konjunktiot Rinnastuskonjunktiot (niiden jälkeen tulee päälause) och men för eller utan samt antingen eller både och varken eller (ja) (mutta) (sillä) (tai) (vaan) (sekä) (joko tai) (sekä että) (ei eikä) Alistuskonjunktiot (niiden jälkeen tulee sivulause) att för att eftersom när om fast även om innan inte förrän medan tills trots att därför att (että) (jotta) (koska) (kun) (jos) (vaikka) (vaikkakin) (ennen kuin) (ei ennenkuin) (sillä aikaa kun) (kunnes) (huolimatta että) (siksi että) 3

4 Epäsuora kysymyslause 1) Kun suora kysymys alkaa kysymyssanalla, tulee epäsuoraan kysymyslauseeseen käänteinen sanajärjestys: När hände det? Ingen tycks komma ihåg när det hände. 2) Kun suora kysymys alkaa verbillä lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen om: Hade han gjort allt? Jag undrar om han hade gjort allt. 3) Kun suoran kysymyksen kysymyssana on lauseen subjekti, lisätään epäsuoraan kysymyslauseeseen som kysymyssanan jälkeen: Vem var först? Det är oklart vem som var först. 4

5 Harjoituksia Sanajärjestys 1. Muodosta lauseita siten, että aloitat alleviivatulla. 1. i två år jag vid har Aalto-universitetet redan studerat 2. om studera tycker du att svenska 3. alldeles jag för tittar - mycket på tv på kvällarna 4. ha avlagt hon - sina grundstudier - nästa vår borde 5. miljöproblemen allvarligare tycker blivit - under de senaste åren - har - jag 6. på gymnasiet mig jag datateknik redan lärde 7. med länge - på krog - kompisar i går kväll jag mina var 8. biogas inte miljön enligt skribenten tyvärr räddar etanolbil - och 5

6 2. Haastattele Elisabethia. Muodosta alla oleviin vastauksiin kysymykset. 1. Tack, det går fint! 2. - Jag har civilingenjörsutbildning Jag studerade vid Lunds Tekniska Högskola Ja, jag har både studerat och jobbat utomlands På mitt jobb använder jag både engelska och franska dagligen Mitt jobb är väldigt intressant och mångsidigt På fritiden träffar jag mina kompisar, sportar och läser böcker. 8. I framtiden ska jag förhoppningsvis fortsätta jobba med intressanta projekt. 6

7 3. Sijoita liikkuva määre oikeaan paikkaan päälauseeseen. Kirjoita lauseet kokonaisuudessaan. 1. Jag visste att det är så roligt här. (inte) 2. Jag har gjort ett rätt beslut. (absolut) 3. Jag har köpt några kursböcker. (redan) 4. Du får läsa dem, om du vill. (också) 5. Det blir en spännande och intressant höst. (säkert) 6. Jag skulle kunna ta en kurs i engelska. (gärna) 7. Tyvärr har jag mycket att göra med skolan. (ännu) 8. Jag hinner festa lite med mina nya kompisar. (kanske, också) 9. Jag ska få många nya studiekamrater här vid Aalto-universitetet. (troligen) 10. Det är fint att man kan lära sig många intressanta saker. (faktiskt) 7

8 4. Jatka lauseita suluissa olevalla sivulauseella. 1. Jag stannade hemma (koska olin valitettavasti sairas) 2. Han kan inte komma i morgon (koska hänellä on todennäköisesti paljon töitä) 3. Känner du Kalle (joka oli pitkään yhdessä Petran kanssa) 4. Min kompis säger (että aina ei tarvitsisi olla myöhässä) 5. Det var Peter (jonka auto valitettavasti varastettiin viime kesänä) 6. Jag är jätteglad (kun viimeinkin valmistun) 7. Vi ska äta ute (koska kotona ei ole ruokaa) 5. Käännä ruotsiksi. 1. Miksi halusit opiskella Aalto-yliopistossa? 2. Minulla on jo jonkin verran työkokemusta alalta. 3. Tällä hetkellä työskentelen opintojen ohella. 4. Tulevaisuudessa haluan toimia asiantuntijatehtävissä. 5. Olen erittäin tyytyväinen, että valitsin tekniikan loppujen lopuksi. 6. Minulla oli nimittäin myös muutamia muita vaihtoehtoja. 8

9 6. Muuta suorat kysymykset epäsuoriksi. Keksi lisäksi itse kaksi kysymystä ja muuta ne epäsuoriksi. 1. Var bor du? Jag vill veta. 2. Vad brukar du göra på fritiden? Berätta. 3. Ska du snart flytta till din nya lägenhet? Jag undrar. 4. När är han född? Jag frågade honom. 5. Var vill du helst jobba efter studierna? Kan du säga. 6. Vem har skrivit boken? Jag vet inte. 7. Vad är din favoritfilm? Säg. 8. Vad gjorde du i går kväll? Jag vet

10 7. Lue teksti ja korjaa siinä olevat sanajärjestysvirheet ja perustele korjauksesi. Elisabeth, civilingenjör i industriell ekonomi: Jag läste internationellt naturvetenskapligt program på gymnasiet. Jag valde programmet eftersom jag har varit alltid intresserad av att lära mig språk. Det internationella programmet inkluderade kurser i många olika språk. Det dessutom ingick en fyraveckorspraktik i utlandet som jag spenderade i New York. Direkt efter gymnasiet jag åkte till Paris för att studera franska i fyra månader. Jag valde att åka till Paris för att förbättra min franska men också för att få ett miljöombyte. I Paris jag lärde mig mycket, inte bara franska utan även att leva på egen hand i ett främmande land. Ett år efter att hade jag tagit studenten jag började läsa till civilingenjör i industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola. Jag valde industriell ekonomi eftersom det är verkligen en utbildning som ger både teknisk och ekonomisk kompetens. Många civilingenjörer i industriell ekonomi jobbar i gränslandet mellan teknik och ekonomi, till exempel som projektledare på ett industriföretag. Själv jag valde att läsa en inriktning mot finansiering och risk som innebar kurser i matematisk statistik och finansiell ekonomi. Det är ett ganska högt tempo på civilingenjörsutbildningen och till en början jag var lite tveksam om jag hade verkligen valt rätt. Såhär i efterhand jag är absolut nöjd med mitt val. Jag läste sista året på min civilingenjörsutbildning i Montreal via ett studentutbyte. Där jag trivdes så bra att jag bestämde mig för att stanna och skriva mitt examensarbete i Montreal. Efter examensarbetet jag blev erbjuden en tjänst som riskanalytiker. Montreal är en tvåspråkig stad där de flesta tjänster kräver att talar man både engelska och franska flytande. På mitt jobb jag använder både engelska och franska dagligen. Som svensk det kan vara krångligt att få en anställning i Kanada eftersom behöver man arbetstillstånd för att få lov att arbeta. Utan arbetstillstånd det är i princip omöjligt att få jobb om man råkar inte ha några bra kontakter. För att passa som ingenjör du behöver tycka att det är roligt att lösa problem och jobba med projekt. Ingenjör passar någon som är nyfiken, idérik, tycker om utmaningar och har ett logiskt tänkande. 10

11 SUBSTANTIIVIEN TAIVUTUS Substantiivit taipuvat ruotsin kielessä usealla eri tavalla. Ruotsissa substantiiveilla on kaksi sukua: EN ja ETT. En-sukuisia sanoja ovat mm. henkilöt, eläimet, kasvit. Ett-sukuisia sanoja ovat mm. maanosat, maat, kaupungit ja paikkakunnat. Meret, järvet, joet ja vuoret ovat yleensä samansukuisia kuin vastaava yleisnimi ( ett hav => det blåa Medelhavet). Substantiivit jaetaan 5 eri taivutusluokkaan (deklinaatioon), joilla kaikilla on omat päätetunnuksensa. Jokaisella substantiivilla on 4 eri taivutusmuotoa: yksiköllä on 2 muotoa (epämääräinen + määräinen) ja monikolla on myös 2 taivutusmuotoa (epämääräinen ja määräinen). taivutusluokka Yksikkö Yksikkö Monikko Monikko päätetunnus epämääräinen määräinen epämääräinen määräinen 1 en kvinna kvinnan kvinnor kvinnorna OR 2 en inställning inställningen inställningar inställningarna AR en stol stolen stolar stolarna en kille killen killar killarna 3 en student studenten studenter studenterna ER en dator datorn datorer datorerna en vän vännen vänner vännerna en lön lönen löner lönerna 4 ett stycke stycket stycken styckena N ett arbete arbetet arbeten arbetena 5 ett brev brevet brev breven - ett barn barnet barn barnen en användare användaren användare användarna en studerande studeranden studerande studerandena en tekniker teknikern tekniker teknikerna 1. deklinaatioon kuuluvat en-sukuiset a-loppuiset sanat. 2. deklinaatioon kuuluvat ing-loppuiset sanat sekä monet yksi- ja kaksitavuiset sanat 3. deklinaatioon kuuluvat monet pitkät ja yksitavuiset sanat sekä ett-sukuiset lainasanat 4. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset vokaaliloppuiset sanat 5. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset konsonanttiloppuiset sanat; en-sukuiset are-, ande- ja erloppuiset tekijää ilmaisevat sanat 11

12 SUBSTANTIIVIEN MÄÄRÄYSMUODOT Epämääräinen muoto Käytetään: 1) kun asia mainitaan ensimmäisen kerran. Laskettavien substantiivien kanssa käytetään lisäksi epämääräistä artikkelia. Det står en bil på gatan. Det står två bilar på gatan. Kadulla on auto. Kadulla on kaksi autoa. 2) omistusmuodon jälkeen. Var är min mobiltelefon? Här är våra datorer. Missä kännykkäni on? Tässä ovat tietokoneemme. 3) ainesanojen kanssa. Vill du ha kaffe eller te? Haluatko kahvia vai teetä? 4) listoissa ilman epämääräistä artikkelia. Ta med telefon, laddare och dator. Ota mukaan puhelin, laturi ja tietokone. 5) kun substantiivi on abstrakti tai käsite. Klaus tycker väldigt mycket om sport. Kan du uppskatta frihet? Klaus pitää hyvin paljon urheilusta. Osaatko arvostaa vapautta? 6) kun substantiivi ilmaisee ammattia, kansallisuutta tai uskontoa. Kun niihin liittyy vara- tai bli -verbi, epämääräistä artikkelia ei tuolloin käytetä. Ulf är diplomingenjör. Han vill bli chef. Börje är svensk. Han är lutheran. Ulf on diplomi-insinööri. Hän haluaa tulla johtajaksi. Börje on ruotsalainen. Hän on luterilainen. 12

13 HUOM! Kun näihin substantiiveihin liittyy adjektiivi tai som-lause, käytetään epämääräistä artikkelia myös vara- ja bli -verbien kanssa: Ulf är en erfaren diplomingenjör. Ulf on kokenut diplomi-insinööri. Han vill bli en chef som alla gillar. Hän haluaa tulla johtajaksi, josta kaikki pitävät. Börje är en svensk som alla känner. Börje on ruotsalainen, jonka kaikki tuntevat. Määräinen muoto Käytetään: 1) kun asia on edellä mainittu. Bilen är röd. Bilarna är fina. Auto on punainen. Autot ovat hienoja. 2) jos asia on tilanteesta tuttu. Har du redan diskuterat saken med chefen? I dag var det bråttom på jobbet. Oletko jo keskustellut asiasta pomon kanssa? Tänään oli kiirettä töissä. 3) yleisesti tiedettyjen ja tunnettujen asioiden kanssa. Solen skiner kanske bara i dag. Rymden är inte ännu erövrad. Aurinko paistaa ehkä vain tänään. Avaruutta ei ole vielä valloitettu. 4) kun substantiivi edustaa kokonaista luokkaa tai joukkoa. Japanerna är flitiga. Japanilaiset ovat ahkeria. 5) kun puhutaan ruumiinosista. Jag har ont i huvudet. Minulla on päänsärkyä. 13

14 Harjoituksia Substantiivit 1. Merkitse seuraavien substantiivien taivutusluokka sanan perään ja käännä sanat suomeksi. en reparation ett program en verksamhet en lösning en högskola en tråd en tätning en timme ett område ett system ett nätverk en sida ett avbrott en ström en bilförare ett hinder ett bredband en uppkoppling en konsument ett uppdrag en spole ett utsläpp en utrustning ett läge en pol en slinga en tillgång en omständighet ett värde en anläggning en fil 14

15 2. Etsi seuraavasta tekstistä eri deklinaatioihin kuuluvia substantiiveja. Kirjoita substantiivit kaikissa muodoissaan alla olevaan taulukkoon. 1 Yksikön epämääräinen Yksikön määräinen Monikon epämääräinen Monikon määräinen Suomeksi

16 Tuff jakt på studentboende i huvudstadsregionen Efterfrågan på studentbostäder bara ökar, i synnerhet i huvudstadsregionen. Många är beredda på flexibla lösningar och också korta kontrakt, visar en färsk undersökning. Men de höga hyrorna är ett problem. Tre stora rum och fönster som vetter mot uteserveringarna på Stora Robertsgatan. Trots att möblerna är fynd från olika håll passar de på ett märkligt sätt rätt bra ihop. Det verkar också invånarna i studentkollektivet göra. Emil Grönroos är den nyaste i gänget men hemmastadd redan efter två veckor. Förklaringen är att han hängt i bostaden en hel del tidigare. Det är så stort och har centralt läge så vi brukar bjuda folk hit, säger Sebastian Bäckström. På nyårsafton dukades långbordet fram och på valborg var det fest. Den tredje inneboende Axel Andersson, som bott här från början, är bortrest just nu. De hyr av en privat hyresvärd, en stiftelse, och vem som bor här växlar rätt ofta. En av de fasta invånarna är utomlands och därför kom Emil in. På våren ska han flytta igen. Under sina sex år i huvudstadsregionen han är från Vasa som de andra och studerar vid Tekniska högskolan har han bott i två olika studentrum i Otnäs och i en etta. Sedan ville han flytta in till stan och delade bostad med en kompis i Tölö. Nu är det Rödbergen som gäller. Det är inte så jätteroligt att flytta men jag har så lite saker att det går relativt smidigt. Studentbostadsförmedlingen Lyyra, som administrerar studiekort och har en bostadsförmedling för studerande, har undersökt studenternas boende. Enkäten visar att många har samma inställning som Emil Grönroos. Man är beredd på korta hyreskontrakt, och för Finland mer udda lösningar som att vara inneboende är också alternativ. Mira Soini-Nordström på Lyyra vill gärna uppmuntra alla dem som har en ledig bostad eller ett ledigt rum att hyra ut dem till studenter. Hon menar att fördomar om bökiga och festande studenter kommer på skam om man ser till enkäten. Boendet är väldigt viktigt och man tar nog hand om bostaden om man får en. Svårare sommar Killarna i kollektivet har haft tur som kommit över sin bostad genom kontakter. Genom att bo tillsammans klarar de hyran, som ändå är mycket högre än i en traditionell studentbostad. Studiepenningen och bostadsbidraget går åt bara till boendet, så alla jobbar också. I Lyyras undersökning anser en tredjedel av alla svarande att det är mycket svårt att hitta en bostad. Drömmen är ofta en centralt belägen etta, men realiteter som framför allt priset leder till bland annat delat boende. Mira Soini-Nordström säger att 44 procent av studenterna i undersökningen har behov av att flytta inom kort. Till det kommer alla blivande studenter som får besked om studieplats under sommaren. Liisa Länsiluoto är kundchef på Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas med rum och bostäder för studerande. Hon säger att ansökningarna har ökat markant. Läget är tufft, det har verkligen skärpts de senaste åren. Vi är ganska oroade. 16

17 Den främsta orsaken är enligt henne det överlag svåra bostadsläget i huvudstadsregionen, som höjt hyrorna. Då är de förmånligare alternativ som Hoas kan erbjuda extra lockande. Den som ska börja studera i höst ska ändå inte misströsta. Vi ser till att det finns boende att erbjuda nya studenter. Detsamma säger Jorma Vehkaperä, vd för bostadsstiftelsen i Vasa, Voas. Men gulnäbbarna ska vara beredda på att dela bostad i studentkorridor eller kollektivbostad och överlag inte vara kräsna vad gäller läge eller skick. Ettor är väldigt populära och man kan söka till dem då man väl är inne hos Hoas, men vi ser att man behöver den studiero de kan ge först senare i studierna, säger Liisa Länsiluoto. Alldeles enkelt är det inte alltid att dela kök och badrum med främmande människor. På Hoas uppmuntrar man därför vänner att söka studentbostad tillsammans, i stället för att stiftelsen ska pussla ihop folk. Studentkårer, nationer och stiftelser driver också studentboenden. I Åbo har Kåren hundra rum eller små bostäder. Vd Lena Backman beskriver läget i augusti som totalkaos men ändå brukar alla enligt henne hitta något Fast det blir kanske inte precis vad man önskat sig. Studentbystiftelsen i Åbo äger hus också utanför staden. Kårens fördel är att deras alternativ ligger centralt. Folk vill inte vara beroende av buss. Man vill kunna röra sig fritt sent på kvällarna och också gå hem mellan föreläsningarna. Hennes tips är att man genast börjar leta efter bostad då man får sin studieplats och att man är beredd att fatta snabba beslut. Mira Soini-Nordström uppmanar alla att tänka kreativt, vara aktiva och använda sig av kontakter. Anna Svartström,

18 3. Alleviivaa sopiva substantiivimuoto. Perustele valintaasi. 1) En kund/kunden från ABB ringde mig för en liten stund sedan. 2) En kund/kunden heter Nils Pettersson. Han hade 3) ett problem/problemet med sin 4) beställningen/beställning. Jag frågade vad 5) ett problem/problemet var och han berättade att det gällde 6) reservdelar/reservdelarna i beställningen. 7) Antalet/Ett antal var fel och Nils ville veta om jag kunde göra något åt 8) saken/sakerna. Jag lovade korrigera 9) beställningen/en beställning genast. Nils tackade mig för 10) en hjälp/hjälpen och jag avslutade 11) ett samtal/samtalet. Sedan var det dags för 12) kaffet/kaffe. 4. Alleviivaa oikea vaihtoehto ja perustele valintaasi. 1. Sonja är en / ett / - trevlig tjej på nitton år. 2. Hon är en / ett / - studerande. 3. Hon kommer från en / ett / - liten stad i Norra Finland. 4. Stad / En stad / Staden heter Torneå. 5. Där tog Sonja student / en student / studenten. 6. Halvt år / Ett halvt år / Ett halvt året senare flyttade Sonja till Esbo. 7. Hon började först studera historia / en historia / historian men bytte sedan sin studielinje / en studielinje / studielinjen. 8. Nu läser hon till en diplomingenjör/ diplomingenjör / diplomingenjören. 9. Sonja och hennes kille / en kille / killen, Joakim, bor tillsammans i stadsdel / en stadsdel / stadsdelen Hagalund. 10. Både Sonja och Joakim jobbar på stort varuhus / ett stort varuhus / det stora varuhuset vid sidan av studierna. 11. De brukar alltid cykla till jobb / ett jobb / jobbet. 12. På så sätt håller de sig i form / en form / formen och får samtidigt också frisk luft / en frisk luft / friska luften. 18

19 5. Täydennä aukkokohdat suomenkielisen vihjeen mukaan. Så lagar du middag för en tia Studentlivet kan vara mer än pasta och färdiga (lihapullat). Genom att laga mycket (ruoka), använda rätt råvaror och planera kan bra mat kosta lite, tipsar dietisten Hanna Olvenmark. Nudlar, pasta och fiskpinnar. Till det stora mängder (kahvia), och en och annan dyr (voileipä) i (kouluruokalassa) när hungern blir för stor. Så kan matsedeln för en student se ut. Men bara för att man lever på kronor i månaden behöver inte en students (jääkaappi) vara fyllt av dålig mat, enligt dietisten Hanna Olvenmark. Hon bloggar på (saitilla) matvett.se, som hon driver tillsammans med fyra andra dietister. Här har hon skapat (sivusto) "Portioner under tian". Alla recept som återges får maximalt kosta tio (kruunua) per portion att tillaga. Tanken är att det ska vara maträtter som är billiga, men samtidigt bra för (kropalle). Det går att se exakt vad (annokset) kostar, och vad deras (ravintoarvo) är. När inte Hanna Olvenmark bloggar om billig mat arbetar hon med nutritionsbehandlingar på Södra Älvsborgs sjukhus. Det ekonomiska (ajattelutapa) har följt med henne från barndomen. Min (isä) tyckte att det var roligt att räkna ut vad portionerna kostade. Han brukade berätta det för oss barn. På så sätt fick vi veta när vi åt dyrare mat, och när vi inte behövde ägna den lika stor uppmärksamhet, säger Hanna Olvenmark. Hanna Olvenmarks tips för att dra ner på (ruokakulut) är att äta mindre (liha). Man kan köpa baljväxter som linser, bönor och kikärter. På så sätt får man ändå i sig protein. 19

20 Många (opiskelija) lägger kanske redan en ganska liten summa (raha) på mat i månaden Man överlever på färdigmat, pasta och fiskpinnar, men man får inte i sig alla näringsämnen som man behöver. Många väljer även bort just grönsakerna, säger hon. (Ratkaisu) behöver inte vara att göra en sallad vid sidan av. Det kan bli dyrt. Istället är det smart att försöka inkludera grönsakerna i själva maten. Det kan vara en (jauhelihakastike) med mindre kött som istället fylls med pasternacka, rotselleri och morötter, tipsar Hanna Olvenmark. Hanna Olvenmarkhar själv tre ledord för billig studentmat: Baljväxter, rotfrukter och krossade tomater. Med det kommer man långt. Krossade tomater är ju också grönsaker, och kostar bara några (kruunua) för 500 gram. Perfekt för studenten, säger hon. En smart idé kan vara att ta med en termos till kaffepausen med kaffe så att man slipper köpa det i (koulu). Något av det viktigaste som student är att man tar med sig matlådor. Det är a och o. Gör inte två portioner när du lagar mat, utan fyra och frys in två. Det blir billigare att laga mycket mat på (yksi kerta). Man ska även planera sina matinköp. Om man småhandlar kan matkostnaderna skena iväg , Linnea Johansson 20

21 6. Käännä lauseet suomeksi. Mitä huomaat substantiivin ja artikkelin käytöstä? 1. Zlatan spelar fotboll. 2. Han kan faktiskt sparka boll. 3. Kan du spela piano? 4. Jag tror att jag åker buss dit. 5. Hur ofta badar du bastu? 6. Tycker du om att plocka bär? 7. Jag jobbade natt och dag. 8. Jag hade då hosta och snuva. 9. Vill du äta lunch med mig? 10. Har du redan fått körkort? 21

22 7. Täydennä substantiivin oikealla muodolla. Käytä sanakirjaa apunasi. A) (rauta) är ett av jordskorpans vanligaste (alkuaine). (alkuaine) varken skapas eller försvinner, utan cirkulerar i samhällen och ekosystem i eviga kretslopp. När (terästuote) återvinns blir den (uusi terästuote) en likadan eller en helt annan. En liten del av (materiaali) i stålet kan korrodera för att så småningom återgå till sin ursprungliga (muoto) och upptas i någon (ravintoketju). En annan (osa) kommer kanske att användas i sammansatta produkter som inte återvinns till järn, t ex betong, glas eller läkemedel. B) Stål är en av de (metalli) som har förutsättningar att cirkuleras många (kerta) i det tekniska (kiertokulku). Det begagnade metalliska materiaali) d.v.s skrot har oftast mycket goda egenskaper och ett högt ekonomiskt (arvo). Idag återvinns i princip allt insamlat stålskrot i Sverige, ca 1,5 (miljoonaa) ton per år. 22