Kurskompendium, Vi skriver och talar om konst på svenska (LCA-5703) Våren 2016, Sofia Sevón

Transkript

1 Kurskompendium, Vi skriver och talar om konst på svenska (LCA-5703) Våren 2016, Sofia Sevón Innehåll Studier: nyttiga ord och fraser 2 Aalto-universitetet: högskolor, enheter, utbildningsprogram 3 Substantivets deklinationer 4 Substantiv: bestämd och obestämd form (teori) 5-6 Kongruens (substantiv, adjektiv och pronomen) 7-8 Adverb 9 Verbens konjugationer 10 Modala hjälpverb 11 E-post Tidsuttryck Arbete: nyttiga ord och fraser Färg, form, funktion och känsla 23 Produktbeskrivning 18 Egenskaper 19 Ordföljd (huvudsatser, bisatser, indirekta frågesatser) Sociala medier 24 Diskussion och argumentation 25 Debattinlägg 26 Sifferuttyck S-passiv 29 Framtid 30 Particip Textbindande ord och fraser 33 Muntliga presentationer Facit = de rätta svaren

2 På tal om studier : nyttiga ord och fraser arbeta vid sidan av studierna arbetspraktik avlägga examen biämne bli godkänd bli underkänd bli utexaminerad (bli färdig) examensarbete examen, examina examensprogram föreläsning grundstudier huvudämne högskoleutbildning höst-/vårtermin klara ett prov lektion läsår plugga / studera studera på distans studera på heltid/deltid studerande studiepoäng studievecka tenta (tent) utbildning utbildningsprogram utbytesstuderande valfria studier vitsord (betyg) työskennellä opintojen ohella työharjoittelu suorittaa tutkinto sivuaine tulla hyväksytyksi tulla hylätyksi valmistua lopputyö tutkinto tutkinto-ohjelma luento perusopinnot pääaine korkeakoulutus syys-/kevätlukukausi selviytyä kokeesta oppitunti lukuvuosi opiskella etäopiskella opiskella pää/sivutoimisesti opiskelija opintopiste opintoviikko tentti koulutus koulutusohjelma vaihto-opiskelija vapaavalintaiset opinnot arvosana 2

3 Aalto-universitetet: 6 högskolor Högskolan för elektroteknik Högskolan för ingenjörsvetenskaper Högskolan för kemiteknik Högskolan för teknikvetenskaper Handelshögskolan Högskolan för konst, design och arkitektur Institutionen för filmkonst och scenografi Institutionen för medier Institutionen för design Institutionen för konst Institutionen för arkitektur Utbildningsprogram vid arts Kandidatprogram Arkitektur Bildkonstpedagogik Design Dokumentärfilm Film- och tv-manuskript Film- och tv-produktion Film- och tv-scenografi Filmklippning Filmljudinspelning och -ljudplanering Filmning Filmregi Inredningsarkitektur Landskapsarkitektur Kostymdesign Mode Teaterscenografi Visuell kommunikation och design Jag studerar på/vid Aalto-universitetet Jag studerar på utbildningsprogrammet för Magisterprogram Arkitektur Bildkonstpedagogik Co-design och industridesign Kreativ hållbarhet Mode- och kollektionsdesign) Filmkonst, Dokumentärfilm Filmkonst, Film- och tv-manuskript Filmkonst, Film- och tv-produktion Filmkonst, Filmklippning Filmkonst, Filmljudinspelning och ljudplanering Filmkonst, Filmning Filmkonst, Filmregi Fotografikonst International Design Business Management Nya medier; Speldesign och production Design och produktion i nya medier Ljuddesign i nya medier Nordiska visuella studier och bildpedagogik Produktformgivning och inredningsarkitektur Scenografi; Film- och tv-scenografi Scenografi; Kostymdesign Scenografi; Teaterscenografi Visuell kommunikation och design Visuell kultur och samtidskonst Landskapsarkitektur Jag studerar på/vid högskolan för Jag studerar på/vid institutionen för 3

4 4 Substantiivin deklinaatiot (Substantivets deklinationer) Substantiivit jaetaan 5 eri deklinaatioon, joilla jokaisella on oma päätetunnuksensa. Jokaisella substantiivilla on 4 eri taivutusmuotoa: yksiköllä on 2 muotoa (epämääräinen + määräinen) ja monikolla on myös 2 taivutusmuotoa (epämääräinen ja määräinen). Deklinaatio Yksikön epämääräinen Yksikön määräinen Monikon epämääräinen Monikon määräinen Päätetunnus 1 en karta kartan kartor kartorna -OR 2 en tidning en bil en kille tidningen bilen killen tidningar bilar killar tidningarna bilarna killarna -AR 3 en student en dator en lön ett gymnasium ett bryggeri ett kafé studenten datorn lönen gymnasiet bryggeriet kaféet studenter datorer löner gymnasier bryggerier kaféer studenterna datorerna lönerna gymnasierna bryggerierna kaféerna -ER 4 ett stycke ett arbete stycket arbetet stycken arbeten styckena arbetena -N 5 ett hus ett lån ett barn en skrivare en studerande en tekniker huset lånet barnet skrivaren studeranden teknikern hus lån barn skrivare studerande tekniker husen lånen barnen skrivarna studerandena teknikerna - 1. deklinaatioon kuuluvat en-sukuiset a-loppuiset sanat 2. deklinaatioon kuuluvat kaikki ing-loppuiset sanat sekä monet yksi- ja kaksitavuiset konsonanttiloppuiset sanat sekä e-loppuiset, en-sukuiset sanat 3. deklinaatioon kuuluvat monet pitkät ja yksitavuiset en-sukuiset sanat sekä ett-sukuiset, ium-, um-, ja eri-päätteiset ja painolliseen vokaaliin loppuvat lainasanat 4. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset vokaaliloppuiset sanat 5. deklinaatioon kuuluvat ett-sukuiset konsonanttiloppuiset sanat sekä en-sukuiset are-, ande-, ende- ja er- loppuiset sanat

5 5 Substantiivien määräysmuotojen käytöstä Substantiivin määräysmuotojen käyttöön vaikuttaa mm. onko substantiivi 1. tietty (eli tietty, todellisuudessa olemassa oleva asia tai esine) vai yleistarkoite 2. tietyn tarkoitteen kohdalla artikkelin valintaan vaikuttaa myös onko asia tuttu (sekä lähettäjälle että vastaanottajalle) vai tuntematon. Artikkelin valintaa kuvaa hyvin yleistäen seuraavat kaaviot: Tietty Kun kyseessä on tietty tarkoite, artikkelin valinta riippuu siitä onko kyse tuntemattomasta vai tutusta asiasta. Tuntematon Epämääräinen muoto (yksikkö ja monikko). Tietty tuntematon ei yleensä aloita lausetta, vaan asia esitellään ensin epämääräisessä muodossa 1. Det finns ett nytt utbildningsprogram. Det här är en ny modell. 2. Här i vårt land produceras mycket cellulosa. Lause alkaa jollain adverbiaalilla joka määrittelee tilanteen + seuraavanlaisia verbejä: finnas, vara, bli, bygga, skapa, tillverka, ha, förekomma, existera, tillverka, exportera Tuttu Mieti tekeekö jokin asian tutuksi. Määräinen muoto (yksikkö ja monikko): o Asia on aikaisemmin mainittu: Högskolan har ettt nytt utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet tycks bli mycket populärt. o Asia voi olla meille tuttu ja siksi määräisessä muodossa, vaikka sitä ei ole aikaisemmin mainittu, kun a) Se on osa puheena olevaa asiaa, vaikka sana ei sellaisenaan ole aikaisemmin mainittu. Vi har fått in många ansökningar. Ansökningstiden går ut i morgon. b) Se on tilanteesta tuttu. Glassen är god. Tekniken (i den här maskinen) är intressant. c) Se määritellään attribuutein yksiselitteisesti: Budgeten för 2012 lades fram för styrelsen. d) Se on yleisesti tunnettu (tietyssä piirissä): Ska vi gå till huvudbyggnaden? e) Tietyt n.s. komparatiiviset verbit antavat olettaa että se on tuttu: höja, sänka priset; minska, öka, sjunka, förstora, förbättra, fördubbla f) Puhuessamme kokonaisuudesta, josta otamme tietyn osan, oletamme sen olevan meille tuttu. Ex. en liten bit av kakan; en stor del av/ 20 % av studerandena. Epämääräinen muoto: Vaikka asia olisi tuttu, se on epämääräisessä muodossa o omistusmuodon jälkeen: Aalto-universitetets huvudbyggnad o tiettyjen pronomien jälkeen: min, din, hans, hennes, dess, sin, vår, er, deras, samma, nästa bok Yleinen tarkoite Kun kyseessä on yleistarkoite, eli ei tietty konkreettisesti olemassa oleva vaan esim. laji tai ryhmä, käyvät usein kaikki muodot, kuitenkaan ei aina. Merkityseroja syntyy sekä määräisen ja epämääräisen muodon että yksikön ja monikon muotojen välillä. Vaikka kaikki muodot kävisivätkin, niissä on vivahde-eroja: Yksikkö Epämääräinen muoto En ros har taggar Epämääräinen yksikkö käytetään jos lause koskee lajinsa jokaista edustajaa. Abstraktit, ei-laskettavat substantiivit ja ainesanat ovat aina yksikössä, ja yleisesti epämääräisessä muodossa: Teknik är roligt. Glass är gott (Määräinen muoto tekee joskus helposti asiasta tietyn, ei enää yleisen: Tekniken är intressant/glassen är god). Mutta: Oljan är mycket efterfrågad (käy hyvin). Määräinen muoto. Rosen har taggar. Skarven har kommit till Finland. Vem uppfann datorn? Sanottu pätee lajille kokonaisuutena (käsite, idea). Tällöin epäm.muoto ei käy: *Vem uppfann en bil? *En lunnefågel har försvunnit från Sverige. Määritelmissä on yleensä yksikön määräinen: Cirkeln är rund. Strindberg: Människan är god men människorna är onda. Monikko Epämääräinen muoto Rosor har taggar. Epämääräinen muoto lauseen alussa käy yleensä hyvin. Lause kuvaa silloin usein jotain yleispätevää. Määräinen muoto. Rosorna har taggar. Laskettavat substantiivit ovat usein tässä muodossa, esim. kansallisuudet: Finländarna har varit aktiva i EU.

6 6 Ska det vara bestämd eller obestämd form? (på svenska) Huvudregel - Obestämd form används då man första gången nämner något som mottagaren inte känner till. - Bestämd form används när man fortsätter att tala om något, när det man talar om är känt av mottagaren och då det kan uppfattas som självklart i sammanhanget. Exempel - Jag har massor av böcker i mina hyllor, men jag avskyr att söka, så böckerna står i bokstavsordning. - Kommer du till festen i kväll? Några andra minnesregler Använd obestämd form: - generellt om verb: åka tåg, laga mat, dricka kaffe - vid ägande: Kalles båt, mina vänner, din bok - vid kvantitet: olika kurser, många studenter - efter nästa : nästa höst Använd bestämd form: - vid den här och den där : den här veckan, de där mötena - i vissa fraser: gå på krogen, ha pengar på banken Ska det vara artikel eller inte? Jämför: - Vill du ha kaffe? - Ja tack, jag tar gärna en kopp kaffe. - Hon är läkare. - Ja, hon är en skicklig läkare! - Vem vill bli miljonär? - Gärna. Vem skulle inte vilja bli en glad miljonär? - Han jobbar som en galning, dag och natt. - Han jobbar som journalist och manusförfattare

7 7 Kongruenssi: adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus Käännä ruotsiksi ja taivuta kaikissa muodoissa: Epämääräinen Määräinen uusi järjestelmä Yksikkö Monikko Yksikkö Monikko korkea rakennus tärkeä työ taitava muotoilija Adjektiivi verbien vara ja bliva yhteydessä (adjektiivi predikatiivina) Täydennä lauseet: a) (pääsana on substantiivi yksikön määräisessä muodossa) o Hastigheten är o Problemet är b) (pääsana on substantiivi monikossa) o Programmen är c) (pääsana on pronomiini) o Jag är o Det är Vi är d) (pääsana on abstraktinen, ei laskettava substantiivi) o Matematik är Facit = rätta svar finns på s. 35 och 36! e) (Pääsana on verbin perusmuoto) Att svara Fyll i svår, svårt eller svåra/god eller gott: Datorn är att använda Att använda datorn är. Det är att använda den. Datorerna/De är att använda Teknik är Tekniken är att förstå sig på. Glass är. Glassen är

8 Pronomien vaikutus adjektiivin ja substantiivin taivutukseen A) Adjektiivi ja substantiivi epämääräisessä muodossa Pronomen Adjektiv Substantiv en ny bil ett nytt program program flera nya bilar/program någon/ingen/varje/mången/ en ny bil sådan något/inget/varje/månget/ nytt program ett sådant några/inga/många/sådana/ nya bilar/program alla/flera/de flesta/få/färre varannan/varenda/varje ny bil vartannat/vartenda/varje nytt program I obestämd form singularis böjs adjektivet enligt sitt huvudord. B) Adjektiivi määräisessä, substantiivi epämääräisessä muodossa Pronomen Adjektiv Substantiv denna nya bil detta nya program dessa nya bilar/program min/din/hans/ hennes/sin vår/er/deras nya bil mitt/ditt/hans/hennes/sitt vårt/ert/deras/ nya program Bokstaven -a i nya betyder många eller bestämd mina/dina/hans/hennes/sina våra/era/deras nya bilar/program samma nya bil/program samma nya bilar/program nästa nya bil/program följande nya bil/program C) Adjektiivi ja substantiivi määräisessä muodossa Pronomen Adjektiv Substantiv den (här) nya bilen det (här) nya programmet de (här) nya bilarna/programmen Konstruktionerna i grupp B är bestämda till sin betydelse, fastän substantivet står i obestämd form. Minns du de här? bra bättre bäst dålig sämre sämst hög högre högst liten mindre minst kort kortare kortast låg lägre lägst lätt lättare lättast lång längre längst stor större störst svår svårare svårast tung tyngre tyngst många flera flest få färre (färst) 8

9 Adverbi (adverb) Adverbit ovat taipumattomia sanoja ja ne määrittävät joko yksittäisiä sanoja tai kokonaisia lauseita. Adverbit eivät siis taivu kuten adjektiivit. Adverbit voivat ilmaista tapaa tai vahvistaa lauseen muita sanoja, esim.: snabbt, lugnt, tråkigt, enkelt, väldigt, ytterst, mycket, ganska, Adjektiiivista muodostettu adverbi päätty useimmiten T. Muita päätteitä ovat mm. -vis, -ligen: vanligtvis, möjligen. Adverbit vastaavat paisti kysymyksiin Millä tavalla/miten? Miten paljon? muun muassa kysymyksiin: Kuinka usein? Milloin? Missä? Miksi? ibland, ofta, aldrig, då, nu, efteråt, i morse, i somras, under semestern; där, dit, därifrån, här, hit, härifrån, hemma, hem, hemifrån, borta, bort, bortifrån, framme, fram, framifrån, inne, in, inifrån, uppe, upp, uppifrån, nere, ner/ned, nerifrån, utomlands, därför Huomaa ero pronominaalisten adverbien käytössä erilaisten verbien yhteydessä: Ostin uuden puhelimen sieltä. Jag köpte en ny mobil där. Rakensin talon tuonne/sinne. Jag byggde huset där. Laitan piirrustukset tähän. Jag lägger ritningarna här. Mutta kun mukana on liikettä ilmaiseva verbi: Vein piirustukset sinne. Jag förde ritningarna dit. Ajan hänet sinne. Jag kör henne dit. 9

10 Verbets konjugationer INFINITIV PRESENS IMPERFEKT SUPINUM IMPERATIV I blogga bloggar bloggade bloggat blogga! II tycka tycker tyckte tyckt tyck! böja böjer böjde böjt böj! sätta sätter satte satt sätt! III tro tror trodde trott tro! springa springer sprang sprungit spring! IV skriva skriver skrev skrivit skriv! o r e g e l b u n d e t vara är var varit var! gå går gick gått gå! 10

11 Modaaliset apuverbit Modaaliset apuverbit eivät vain totea tapahtunutta, vaan tuovat myös ilmi lähettäjän asenteen tai varmuusasteen. Modaaliset verbit esiintyvät melkein aina toisen verbin, pääverbin kanssa. Pääverbi on perusmuodossa, esim. Vi ska åka utomlands. Modaalisia apuverbejä ovat: ska skulle måste bör borde = pitäisi få = saada vill = tahtoa lär = kuluu; lienee; sanotaan råka = sattua (muutamat verbit, esim. behöva, voivat sekä olla itsenäisiä että käyttäytyä modaalisten apuverbien tavoin) Struktur för ett e-postmeddelande A) RUBRIK Försök att alltid ha en relevant, konkret och informativ titel på ärenderaden. B) HÄLSNINGSFRAS Börja gärna med en hälsningsfras som passar in i sammanhanget mer formellt eller i ledigare stil. C) INLEDNING I inledningen är det lämpligt med ett tack eller en referens till tidigare kontakter. D) ÄRENDE Ärendet framförs tidigt i meddelandet. Dela upp olika frågor och önskemål i tydliga paragrafer eller punktlistor. E) AVSLUTNING Man anslutar kort och behöver inte en högtidlig avslutning. F) ALLMÄNT/ÖVRIGT: Läs igenom vad du skrivit innan du skickar det. Skriv kort - både för din egen skull och för andras. Om du är kortfattad i e-post blir det lättare att läsa och ta emot ditt budskap. Tänk på språkbehandlingen. Undvik korta och interna uttryck som kan vara svåra att förstå för andra. Var tydlig och trevlig. 11

12 Exempel på fraser: Hälsningsfraser Hej!/Hej Anna! Tack Hej, /Hej Anna, tack Bästa medlem! Bästa kund! Ingen, dvs. bara ärenderubrik Tackfraser Tack för ditt/ert brev Tack för ditt/ert intresse Tack för din/er förfrågan Fraser som berättar varför du skriver Mitt ärende gäller en konferens här i Otnäs Anledningen till att jag kontaktar dig/er är... Jag skriver till dig/er... Jag skulle vilja Jag undrar om Som framgår av bifogad fil/bifogat dokument Vi bifogar/som bilaga finns/bifogat finns -en broschyr över... -en lista över... -en handbok/manual om... Fraser där du ber om något Jag vore tacksam om du/ni kunde... Kunde/Kan du/ni skicka mig uppgifter om Kunde jag be att få... Avslutningsfraser Tack på förhand! Vänliga hälsningar/med vänlig hälsning /Vänligen/MVH/Mvh/mvh Anna Nygård Vi står gärna till tjänst med ytterligare upplysningar. NN kan vid behov ge ytterligare upplysningar. Vänligen kontakta NN om du är intresserad av ytterligare information. Symboler # fyrkant, brädgård, hashtagg, hashtecken * stjärna, asterisk + plustecken / snedstreck \ omvänt snedstreck _ understruken, understrykning < mindre än-tecken, vinkelparentes > större än-tecken, snabel-a Källor: Handbok i svenska som andraspråk; Svenska skrivregler; Mediespråk; Aftonbladet 12

13 Mer om e-post skicka /sända e-post skicka/sända med/via e-post e-posta ett e-brev, ett e-postmeddelande/e-meddelande en e-postadress ett mejl (ledig stil, undvik mail) mejla (ledig stil, undvik maila) SMS skicka ett sms/ett textmeddelande sms:a messa (ledig stil) skicka ett medddelande/en bild/en videosnutt på Whatsapp/Kik/Messenger/Viber, Snapchat Kom ihåg! tycka = ha en åsikt (olla jtk mieltä) tänka = utföra aktiviteten tänkande (ajatella + aikoa) tro = förmoda, inte vara säker (luulla, uskoa) tycka om = gilla (pitää jstk) 13

14 4.2 Ajanilmaukset tänään i dag eilen i går huomenna i morgon ylihuomenna i övermorgon tänä iltana i kväll tänä yönä i natt tänä vuonna i år viime vuonna i fjol/förra året viime kesänä i somras viime syksynä i höstas viime talvena i vintras viime keväänä i våras 90-luvun alussa i början av 90-talet 80- luvun lopussa i slutet av 80-talet kesäkuun puolessa välissä i mitten av juni lokakuussa i oktober tänä kesänä i sommar tänä aamuna i morse huomenaamulla i morgon bitti eilen aamulla i går morse tulevana torstaina på torsdag torstaina (yleensä) på torsdagen aamulla (yleensä) på morgonen 4 kertaa päivässä fyra gånger om dagen 4 kertaa vuorokaudessa fyra gånger om dygnet 4 kertaa vuodessa fyra gånger om året 4 kertaa tunnissa fyra gånger i timmen 4 kertaa sekunnissa/viikossa fyra gånger i sekunden/i veckan kahden viikon kuluttua om två veckor 14

15 Ajanilmausten käytöstä Förfluten Pågående tid Nu Kommande tid År Förra året I fjol I år Nästa år Nästa år Årstid Förra sommaren I somras I sommar I sommar Nästa sommar Helg Förra julen I julas I jul I jul Nästa jul Vecka Förra veckan Förra månaden Denna vecka/månad Nästa vecka Nästa månad Veckodag Förra tisdagen I tisdags I dag På tisdag Nästa tisdag Tid på dygnet I går kväll/ I morse I förmiddags (nu) på morgonen/ I kväll I kväll I morgon bitti (Ur Mikael Reuter: Översättning och språkriktighet) Nästa används helst bara om det finns ett veckoslut emellan. Det finns lätt risk för att nästa missförstås. Då är det bäst att precisera datumet. I höst kan liksom i sommar i vinter, i vår användas om pågående årstid och om årstid som strax följer. Observera viime aikoina = på sista tiden, på sistone, under senaste tiden Att skriva datum den 31 september 2013 (Sätt inte ut punkt efter siffror utom om de följs av en siffra i svenskan.) eller 31/ (I Sverige används ofta snedstreck / i stället för punkt.) (ibland i näringslivet) Att ange tidsintevall från kl. 14 till 16; mellan kl. 14 och 15; kl från (den) 31 september till 12 oktober 2011 från 31/9 till 12/ från 31.9 till (i brevhuvud, blanketter, tabeller etc.)

16 Ajanilmaukset (jatkuu) 1. Missä ajassa? Du kan studera till kandidat på tre år 2. Miten pitkäksi aikaa? Han åkte till England för en vecka 3. Miten pitkään aikaan? Jag har studerat här (i) tre år Jag har inte åkt skidor på tre år 4. Kuinka usein? i sekunden, minuten, veckan, månaden om dagen, dygnet, året* 5. Milloin? Minä aikana under/på semestern, under andra världskriget, under/på 1900-talet, under/på resan o.s.v. jokin aika sitten a. från denna tidpunkt sett b. om tidigare tidpunkt för två veckor sedan två veckor tidigare a. kuluttua 1 från denna tidpunkt sett : Jag reser om två veckor b. kuluttua 2 om tid som har gått: Min syster kom från Tyskland förra veckan och reste hem efter tre dagar 6. Se schemat ovan milloin yleensä - när brukar... på +bestämd form på söndagen/söndagarna, på hösten, på vintrarna MEN: i augusti tänä... a. i + obestämd form i dag, i kväll, i morgon bitti, i höst, i jul b. den här fredagen, den här söndagen, denna vecka, detta år ensi... på+obestämd form/veckodagar på onsdag ensi keskiviikkona viime... a. i + substantiivi + (a)s i onsdags, i somras, i julas b. i går, i förrgår, i fjol c. förra onsdagen, förra sommaren, förra julen, förra året, förra gången 16

17 Kom ihåg dessa ord och fraser när du pratar om arbetstid Jag har flextid. (liukuva työaika) fast arbetstid. (kiinteä työaika) Jag jobbar i två skift. (kahdessa vuorossa) på heltid. (kokoaikaisesti) på deltid. (osa-aikaisesti) på frilansbasis/som frilans /som frilansare (free lancerina) på distans (etätyö) arbetsförhållande Jag är vikarie. (sijainen) fast anställd. (vakituinen työntekijä) heltidsanställd. (kokoaikainen työntekijä) deltidsanställd. (osa-aikainen työntekijä) Jag har Jag har korttidsarbete/korttidsjobb/ kortjobb. ett vikariat. en anställning för bestämd tid/ visstidsanställning/ tidsbegränsad anställning en fast anställning/ en tillsvidareanställning (pätkätyö) (sijaisuus) (määräaikainen työsuhde) (toistaiseksi voimassa oleva työsuhde eli ns. vakituinen työ) lön och förmåner Jag har månadslön. (kuukausipalkka) timlön. (tuntipalkka) Jag är timanställd. (tuntipalkkainen) Jag jobbar på provision. (provisiopalkalla) på ackord. (urakalla) Jag får övertidsersättning. (ylityökorvausta) semesterersättning. (lomakaorvausta) helgtillägg (pyhätyölisää) sociala förmåner Jag har fyra veckors semester. (neljän viikon loma) bilförmån, bruksförmån (autoetu, käyttöetu/vapaa autoetu) telefonförmån. (puhelinetu) kostförmån. (ravintoetu, esim. lounassetelit) Jag är mammaledig/pappaledig. (äitiyslomalla / isyyslomalla) föräldraledig. (vanhempainlomalla) sjukskriven/sjukledig. (sairauslomalla) tjänstledig. (virkavapaalla) studieledig (opintovapaalla) alterneringsledig (vuorotteluvapaalla) 17

18 Produktbeskrivning När du ska presentera eller beskriva en produkt kan du till exempel ta fasta på: 1. Storlek och kapacitet o längd, höjd, bredd, djup, vikt, tjocklek, volym, yta, hastighet 2. Pris /Priset (-er, -na) kan vara högt (skyhöga priser)/lågt/konkurrenskraftigt 3. Produkten kan vara dyr/billig/på erbjudande kosta mycket/litet o av hög/låg kvalitet väldesignad, välplanerad o o o hållbar, användarvänlig, enkel/lätt att använda, komplicerad tillverkad av trä/plast/betong/metall/stål/järn/koppar målad/lackerad/polerad/gjuten/målad i olja, vattenfärger 4. Annat (ändamål, funktioner) o o o o kan placeras på golvet/hängas i taket/är väggfast är avsedd för en viss målgrupp; är avsedd för inomhusbruk/utomhusbruk/privatbruk/industriellt bruk/officiellt bruk fungerar manuellt/ är datorstyrd/är automatiserad/är maskindriven/är typgodkänd/ uppfyller kraven på viss standard kan förses med tilläggskomponenter/skräddarsydd utrustning 18

19 Egenskaper: Vad betyder: Hur säger du på svenska: De rätta svaren finns på s. 36! - vänlig användarvänlig, -t, -a a) luonnonystävällinen - bar användbar, -t, -a b) kestävä - lig förklarlig, -t, -a, nordlig, -t, -a c) luotettava - abel/-ibel diskut/abel, -abelt, -abla d) yhteensopiva - sam lönsam, -t, -ma e) säästeliäs - aktig slösaktig, -t, -a f) puumainen - mässig känslomässig h) ammattimainen suunnittelu - enlig normenlig, -t, -a g) suunnitelman mukainen - al/-ell normal, -t, -a/manuell, -t, -a j) teollinen - ant/-ent intressant, =, a, intelligent k) pätevä - iv konstruktiv, -t, -a l) tehokas - ig svängig m) trendimäinen - isk kritisk, -t, -a n) käytännöllinen - perfekt particip: beröm/d, -t, -da o) sisään rakennettu - presens particip: spännande p) toimiva 19

20 Ordföljd Sanajärjestys (Ordföljd) Ruotsin kielessä sanajärjestykseen vaikuttaa se onko kyseessä päälause vai sivulause. Jokaisella lauseenjäsenellä on oma paikkansa. Päälause (huvudsats) Jag läser också svenska. I dag läste jag inte tidningen. Tidskrifter brukar jag alltid läsa på kvällarna. Om jag är sen brukar jag inte dricka kaffe på morgonen. Päälauseessa predikaattiverbi on sarakkeessa kaksi ja liikkuva määre tulee predikaattiverbin jälkeen. Jos lause alkaa subjektilla, on kyseessä suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti). Jos lause alkaa jollain muulla lauseenjäsenellä tai jos päälausetta edeltää sivulause, on sanajärjestys käänteinen (predikaatti + subjekti). Sivulause (Bisats) Han säger han alltid brukar dricka te på morgonen att Det var jag sällan har sett förut. något som Jag vet inte om det verkligen stämmer. Jag undrar du egentligen menar. vem Vet du vad han egentligen gjorde. Sivulauseessa on suora sanajärjestys (subjekti + predikaatti) ja liikkuva määre tulee ennen predikaattia (siis subjektin ja predikaatin väliin). Liikkuvia määreitä ovat esim.: 1. erityyppiset kieltosanat (inte, aldrig, ingalunda, ingenstans, knappast) 2. erilaiset lauseadverbit (kanske, väl, möjligen, tyvärr, knappast, trots allt) 3. epämääräistä aikaa ilmaisevat adverbit (ofta, sällan, alltid, genast, vanligen) 4. tapaa ilmaisevat adverbit (gärna, noga, snabbt, lätt, lugnt, sakta) 20

21 Ändra meningarna så att du börjar med något annat ord än subjektet. 1. Jag blir förhoppningsvis utexaminerad om två år. De rätta svaren finns på s. 36! 2. Jag tycker om att laga mat och lyssna på musik på fritiden. 3. Jag jobbade hela sommaren eftersom jag behöver pengar. 4. Jag skulle vilja jobba med barn och ungdomar i framtiden. 5. Det skulle också vara ganska roligt att grunda sitt eget företag. 6. Jag har aldrig varit i USA. 7. Man använder i dag Internet till nästan allting. 21

22 Konjunktiot (Konjunktioner) Rinnastuskonjunktiot (Samordnande konjunktioner) och men för eller utan samt antingen eller både och varken eller (ja) (mutta) (sillä) (tai) (vaan) (sekä) (joko tai) (sekä että) (ei eikä) Alistuskonjunktiot (Underordnande konjunktioner = subjunktioner) att för att eftersom när, då om fast, fastän, även om även om innan inte förrän medan tills trots att därför att sedan (että) (jotta) (koska) (kun) (jos) (vaikka) (vaikkakin) (ennen kuin) (ei ennen kuin) (sillä aikaa kun, kun taas) (kunnes) (huolimatta että) (siksi että) (sen jälkeen kun, sitten kun) Relativpronomen och relativadverb som joka, mikä, jotka, mitkä där jossa vilken, vilket, vilka joka, mikä, jotka, mitkä dit jonne vilket, något som mikä då jolloin vars, vilkas vad jonka, joiden (se) mikä 22

23 EPÄSUORAT KYSYMYSLAUSEET (INDIREKTA FRÅGESATSER) 1) Var bor du? Jag vill veta var du bor. kun suora kysymys alkaa kysymyssanalla suora sanajärjestys epäsuorassa kysymyslauseessa 2) Har han redan skrivit rapporten? Jag undrar om han redan har skrivit rapporten. kun suora kysymys alkaa verbillä epäsuoraan kysymyslauseeseen lisätään om ja sanajärjestys on suora Mahdollinen liikkuva määre tulee ennen predikaattia. 3) Vem blev sist? Det är svårt att säga vem som blev sist. kun suoran kysymyksen kysymyssana on myös lauseen subjekti epäsuoraan kysymyslauseeseen lisätään som kysymyssanan jälkeen Ändra frågorna nedan till indirekta frågesatser De rätta svaren finns på s. 36! 1. Hur många studerande finns det på Aalto-universitetet Kan du säga? 2. Hur kommer man snabbast till Helsingfors-Vanda flygplats härifrån? Jag skulle vilja veta 3. Är kursen i konsthistoria obligatorisk? Vet du? 4. Åker du ofta buss? Jag undrar 7. Vad vill du göra i framtiden? Vet du? 8. Skulle du vilja grunda ett eget företag? Jag undrar 23

24 SOCIALA MEDIER och annat webbrelaterat WEBBPLATS (obs. webb, inte web-) en webbplats 3, en webbsida 1, en ingångssida 1, en förstasida 1, en startsida 1 en hemsida 1 (lite gammaldags stil) gå IV in på en webbplats besöka II en webbplats (obs. ingen preposition för detta verb!) en sajt 3 (ledig stil) FACEBOOK = ett socialt medium/en social nätverktjänst en Facebooksida 1 (sammansatt ord, versalt F) en användare 5 en profil 3 en profilbild 3 en intressegrupp 3 ett Facebook-konto 5 en statusuppdatering 2 gilla I dela I GOOGLE = en sökmotor/söktjänst på internet googla I söka II TWITTER twittra I (ibland också tweeta I) * använd inte som anföringsverb, skriv hellre: posta/skriva ett inlägg på Twitter. T.ex. Det var ett givande möte, skrev utrikesministern på Twitter tidigt i morse (inte "twittrade utrikesministern tidigt i morse") en tweet 2 (undvik eng. plural tweets) ett inlägg/meddelande 5 på Twitter retweeta, återtwittra I = dela någon annans inlägg en följare 5 ett omnämnande 5 = # = hashtagg, hashtecken; används för att markera nyckelord YOUTUBE en videocommunity 4 ett videoklipp 5 en videouppladdning 2 en uppladdare 5 ladda I upp upphovsrättsskyddat material videoblogg = vlogg en kanal 3 EN BLOGG = en webblogg, en dagbok på nätet skriva IV en blogg, blogga I kommentarsruta 1, hojtlåda 1 = eng. shoutbox ett inlägg 5 EN PODD 2 = programvara som man kan ladda ner som mp3-filer och lyssna på med dator, mobiltelefon eller mp3-spelare. PEKPLATTA (inte tablet!) en pekplatta, datorplatta, surfplatta, läsplatta 1 en bärbar dator = eng. laptop 24

25 Diskussion och argumentation Att uttrycka sin åsikt: Jag tycker/anser/menar att... Min åsikt/uppfattning är Vad har du för åsikt om?/ Vad tycker/anser du? Som jag ser det så Att vara av samma åsikt: Ja, det stämmer/det är sant. Det har du rätt i. Precis. / Exakt. Det tycker jag också. Det håller jag med om./jag instämmer. Absolut. Jag håller helt med. Där är vi helt överens Att vara av annan åsikt: Du har kanske rätt, men.. Jag tycker att du överdriver/misstar dig/har fel Jag kan tyvärr inte hålla med om Kanske det, men Det tror jag inte stämmer. Det är visserligen.., men Så kan man se det, men å andra sidan. Men hur är det då om Att betona att något är sant: Jag är säker på/övertygad om att... Jag garanterar att... Olen sitä mieltä että... Mielipiteeni/käsitykseni on Mikä on mielipiteesi...?/mitä mieltä olet? Kyllä, se pitää paikkansa/se on totta. Siinä olet oikeassa. Täsmälleen. Olen samaa mieltä. Siitä olen samaa mieltä. Olet ehkä oikeassa, mutta Valitettavasti en ole samaa mieltä. Ehkä niin, mutta En usko sen pitävän paikkaansa. Tosin on., mutta Olen varma siitä, että... Vakuutan, että... Faktiskt, verkligen. Jamen, verkligen! Todella,-kin. Att tillägga, avbryta eller be om precisering samt återgå till temat: Ursäkta, får jag fråga en sak? Kan jag komma med en kommentar? Ursäkta att jag avbryter men... Förstod jag rätt? Menar du alltså att...? Jag uppfattade inte riktigt vad du sa. Kan du upprepa det? Jag förstår inte riktigt hur du menar.kan du förklara litet närmare? Kan du motivera ditt påstående lite närmare? Saanko kysyä yhtä asiaa? Saanko esittää yhden kommentin? Anteeksi että keskeytän, mutta... Ymmärsinkö oikein. Tarkoitiko siis, että...? En oikein kuullut mitä sanoit. Voisitko toistaa sen. En oikein ymmärrä mitä tarkoitat. Voitko selittää hieman tarkemmin? Voitko perustella väitettäsi vähän tarkemmin? Som jag sade För att återgå till Kuten sanoin Palataksemme.. För att sammanfatta (Som sammanfattning) Att visa att man lyssnar och är intresserad Det låter intressant/spännande/som en god idé! Verkligen! Säger du det! Menar du det! Det menar du inte! Yhteenvetona ögonkontakt, nicka, hmm 25

26 Vad är ett debattinlägg? I debattinlägget argumenterar skribenten för en viss hållning i en aktuell fråga. Han/hon har tagit klar ställning och försöker övertyga läsaren. Ett debattinlägg skall förstås vara debatterande till karaktären. Men det är samtidigt viktigt att artikeln är saklig och att påståenden underbyggs med fakta. Det är också värdefullt om läsaren har fått veta något nytt, efter att ha tagit del av inlägget. En disposition av ett debattinlägg kan se ut ungefär så här: Det är viktigt att man börjar inlägget med något som verkligen fångar läsaren och får den att hänga kvar till slutet. Sedan kan du börja med att presentera den fråga du tar upp lite mer noggrant, så att läsaren får kunskaper i ämnet. Presentationen leder fram till en analys, där problem definieras och slutsatser dras. Man kan också kritisera något eller någon mot bakgrund av de slutsatser du dragit. Slutligen bör ett bra debattinlägg innehålla egna konstruktiva förslag till lösningar eller förbättringar. Ordlista definiera I kuvata disposition 3 jaottelu, dispositio fånga I vangita förbättring 2 parannus förslag 5 ehdotus hållning 2 kanta, vakaumus hänga II kvar roikkua, pysyä mukana karaktär 3 luonne lösning 2 ratkaisu noggrant tarkasti saklig, -t, -a asiallinen skribent 3 kirjoittaja slutsats 3 päätelmä ställning 2 kanta ta IV upp ottaa esille underbygga II pohjustaa övertyga I vakuuttaa 26

27 Nummer och siffror Grundtal sjutusen åttahundrasjuttiotre tiotusen tvåhundrasjuttiofem hundratusen trehundraåttionio en miljon två miljoner en miljard tre miljarder Årtal 1878 artonhundrasjuttioåtta 1986 nittonhundraåttiosex 2003 tjugohundratre/tvåtusentre Ordningstal 1:a första 2:a andra 3:e tredje 6:e sjätte 7:e sjunde 44:e fyrtiofjärde varannan vecka vart fjärde år Datum 14/9 den fjortonde september/den fjortonde i nionde 6/6 7/8 från den sjätte juni till den sjunde augusti Bråktal ½ år ett halvt år 1 ½ h en och en halv timme 1/3 en tredjedel 2/8 två åtton(de)delar Decimaltal 0,2 noll komma två 6,78 % sex komma sjuttioåtta procent 9,79 s nio komma sjuttionio sekunder Priser 1 en euro 68 sextioåtta euro 1 SEK en krona 74 SEK sjuttiofyra kronor Enkla matematiska tecken + plus (addera) - minus (subtrahera) streck x : kolon (dividera) = är lika med. punkt, komma gånger (multiplicera) / snedstreck, snabel-a = 5 två plus tre är (lika med) fem, två adderat med tre är (lika med) fem 6-2 = 4 sex minus två är (lika med) fyra, sex subtraherat med två är (lika med) fyra 4 x 2 = 8 fyra gånger två är (lika med) åtta, fyra multiplicerat med två är (lika med) åtta 10 : 5 = 2 tio delat med fem är (lika med) två, tio dividerat med fem är (lika med) två Säg på svenska! 48 minuuttia vuonna /5 2/6 4 ja puoli tuntia 1 euro 58 euroa 1 kruunu 253 kruunua 6 ½ prosenttia = 3 4 x 7 = 28 6 : 2 = / De rätta svaren finns på s ! 27

28 Fråga och svara parvis på frågorna. Använd fullständiga satser. 1. Hur ofta arrangeras Olympiska spelen? (joka 4. vuosi) 2. När firar man självständighetsdagen i Finland? (6.12.) 3. Vilket år är du född? 4. När ordnas mässan? ( ) 5. I vilken klass reser du? (2.) 6. Hur många år har du studerat? (2,5) 7. Vilken tid avgår tåget? (17.50) 8. Vilket år ringdes det första mobilsamtalet? (1973) 9. Vad kostar en biobiljett? (8-11 ) 10. Hur många kronor är 10? (noin 100 kruunua) 11. Vad är ditt telefonnummer? 12. Vad är din adress? Singular och plural: kort repetition yksi prosentti 25 prosenttia yksi maa 7 maata yksi työntekijä 342 työntekijää yksi valmistaja 8 valmistajaa yksi tusina monta tusinaa yksi metri 11 metriä yksi litra 2 litraa yksi euro 15,70 euroa yksi kruunu 128 kruunua yksi miljoona 4 miljoonaa

29 S-passiivin muodostus Infinitiivissä, imperfektissä ja supiinissa aktiivimuotoon lisätään s -kirjain perään: Datorn måste startas om. Datorn startades om. Datorn har startats om. Datorn har kunnat startas om. Huomaa, että passiiviin tunnus lisätään aina pääverbiin. Preesensissä katoaa r-pääte (I konjugaatio) tai er-pääte (II ja IV konjugaatio): Datorn startas om. Lampan släcks flera gånger om dagen. Mobilen Lumia används av många. Nya manualer skrivs regelbundet. (starta I -> startar) (släcka II -> släcker) (använda II -> använder) (skriva IV -> skriver) III konjugaatioon kuuluvissa verbeissä preesensissä katoaa r-pääte: Skjortorna sys i Asien. (sy -> syr) Verbeihin, joilla ei ole preesensissä erityistä päätettä (verbit, joiden vartaloon r - tai l -kirjain kuuluu esim. kör/a, gör/a, hyr/a, tål/a, stjäl/a) lisätään s- verbin preesensmuodon perään: Lägenheterna hyrs inte ut. Sådant beteende tåls inte här. Ändra man-satserna till satser med s-passiv. a. Man använder laser för att ta bort tatueringar. De rätta svaren finns på s. 37! b. Med hjälp av digitala metoder kan man upptäcka förfalskningar. c. Man behöver pengar för anskaffning av nya verktyg. d. Man skulle kunna tillämpa samma system inom medicin. e. Man bygger modeller, testar olika varianter och kontrollerar stabiliteteten. 29

30 Hur ska framtid uttryckas? Ska: visar på intention (man bestämmer, vill eller planerar något) Ex. Jag ska studera flitigt hela våren. Kommer att: förutsäger objektivt kommande händelser (används främst om sådant man inte kan påverka) Ex. Det kommer att bli svårt att hinna med allt. Presens: används ofta för framtid tillsammans med tidsadverb Ex. Jag kommer i morgon klockan två. Blir: kan användas på samma sätt som kommer att Ex. Det blir svårt att hinna med allt Tänker: kan ibland användas på samma sätt som ska Ex. Jag tänker studera flitigt hela våren Dåtid Nutid Framtid i går i dag i morgon tidigare/förut nu senare för x år sedan i dag om x år förr i världen nuförtiden i framtiden förr numera framöver på 1800-talet på 2000-talet på 2200-talet 30

31 Partisiipin preesens (Presens particip) Partisiipin preesens muodostetaan lisäämällä infinitiiviin pääte ANDE, jos verbi loppuu a- kirjaimeen. Jos infinitiivi loppuu johonkin muuhun vokaaliin kuin -a, tulee päätteeksi -ENDE. smälta smältande sulava sitta sittande istuva gå gående kävelevä, kävellen le leende hymyilevä Jos verbi koostuu kahdesta osasta, siirretään jälkimmäinen osa etuliitteeksi. fungera väl välfungerande hyvin toimiva Partsiipin preesensiä käytetään samalla tavalla kuin adjektiivia, mutta se ei taivu. en smältande tråd ett smältande isflak smältande trådar/isflak en gående kvinna ett gående barn gående kvinnor/barn Huomaa seuraavien verbien partisiipin preesens. bli blivande tuleva ge givande antoisa Jotkut partisiipin preesens -muodot ovat vakiintuneet substantiiveiksi. studera en studerande opiskelija meddela ett meddelande viesti, ilmoitus bo ett boende asukas, asuminen En häst som springer är en springande häst 31

32 Partisiipin perfekti (Perfekt particip) Heikkojen verbien (taivutusluokat I, II ja III) partisiipin perfekti muodostetaan imperfektistä poistamalla siitä taivutuspääte ja lisäämällä siihen tarvittavat päätteet. Partisiipin perfekti taipuu aina suvun (en/ett) ja luvun (yksikkö/monikko) mukaan. I måla målade > målad, målat, målade IIa) bygga byggde > byggd, byggt, byggda IIb) undersöka undersökte > undersökt, undersökt, undersökta III sy sydde > sydd, sytt, sydda Vahvojen verbien (taivutusluokka IV) partisiipin perfekti muodostetaan verbin viimeisestä muodosta eli supiinista. IV skriva skrivit > skriven, skrivet, skrivna Epäsäännöllisten verbien partisiipin perfekti muodostetaan imperfektistä. sälja sålde göra gjorde > såld, sålt, sålda > gjord, gjort, gjorda Jos verbi koostuu kahdesta osasta, jälkimmäinen osa siirtyy verbin eteen etuliitteeksi. stänga av stängde av > AVstängD, AVstängT, AVstängDA Partisiipin perfektiä käytetään: a) adjektiivin tavoin en målad bil ett målat hus målade väggar maalattu auto maalattu talo maalatut seinät b) vara- ja bli-verbien kanssa passiivirakenteissa Bilen är målad. Huset har blivit målat. Auto on maalattu. Talo on maalattu. 32

33 Användbara textbindande ord och fraser TID först sedan till sist medan samtidigt före efter under tiden TILLÄGG även också därtill dessutom vidare ytterligare slutligen JÄMFÖRELSE ELLER MOTSÄTTNING däremot men dock ändå å ena sidan å andra sidan i stället på så sätt tvärtom PRECISERING såsom till exempel bland annat det vill säga närmare bestämt särskilt i synnerhet ORSAK på grund av orsaken är/var en förklaring till detta således alltså därför SAMMANFATTNING slutligen avslutningsvis sammanfattningsvis AIKA ensin sitten viimeiseksi sillä aikaa kun; kun taas samaan aikaan ennen jälkeen sillä välin LISÄYS myös, jopa myös sen lisäksi lisäksi edelleen, lisäksi lisäksi, vielä lopuksi VERTAUS TAI VASTAKOHTA sitä vastoin mutta kuitenkin, silti kuitenkin, vielä toisaalta toisaalta sijaan siten, niin päinvastoin TARKENNUS kuten, niin kuin esimerkiksi muun muassa eli, toisin sanoen tarkemmin sanottuna etenkin, nimenomaan varsinkin SYY jnkn takia syy on/oli selitys tähän siten siis siksi YHTEENVETO lopuksi lopetuksena yhteenvetona Enligt: Siv Strömquist: Skrivboken (1995) 33

34 ATT HÅLLA EN MUNTLIG PRESENTATION 1 FÖRBERED DIG VÄL välj ett tema som är intressant och inte för komplicerat använd ord som alla förstår öva många gånger satsa särskilt mycket på att planera inledningen och avslutningen av din presentation jobba med uttalet, se till att du kan uttala de vanligaste och viktigaste orden rätt 2 GÖR PRESENTATIONEN LEVANDE läs absolut inte, utan berätta fritt du kan ha ett papper med nyckelord använd bilder ha ögonkontakt med publiken Undvik: att tugga tuggummi att hålla händerna i fickan att leka med en penna, håret eller annat 3 HÄLSA PÅ PUBLIKEN Börja alltid med att presentera dig själv och ta kontakt med publiken. Här är exempel på fraser du kan använda: Hej! Jag heter och studerar vid Trevligt att jag fick komma hit och berätta om Trevligt att se er här i dag. 4 PRESENTERA DITT ÄMNE Berätta kort och koncist vad din presentation ska handla om. Säg också varför temat är intressant för den som lyssnar. Du kan också berätta hur du kommer att lägga upp din presentation. Här följer några användbara fraser: Jag kommer att berätta för er om... Mitt ämne i dag är... Temat för min presentation är Har ni någonsin tänkt på...? Har ni hört talas om...? Jag inleder/börjar min presentation med att... Jag ska börja/inleda med att... Först kommer jag att... Jag har delat in mitt föredrag i tre delar... Sedan/Därefter kommer jag att övergå till... Sedan övergår jag till... På slutet har ni möjlighet att ställa frågor. 34

35 5 PRESENTERA SÅ ENKELT OCH KLART SOM MÖJLIGT Försök hålla din presentation så enkel och klar som möjligt. Förklara svåra ord eller dela ut en ordlista. Betona det som är särskilt viktigt. Tala lagom snabbt och tillräckligt högt. Förklara innehållet i de bilder du visar. Här är exempel på fraser du kan använda: Lägg särskilt/speciellt märke till att... Särskilt intressant här är att... som ju diskuteras i medierna i dag....vilket som ni vet är aktuellt i dag. Till höger/vänster/ här uppe/ nere/ i mitten ser ni... Den största procentandelen... Som ni kan se framgår det av tabellen att... Här har vi ett diagram som illustrerar att... Följande figur visar hur... 6 AVRUNDA OCH AVSLUTA Markera tydligt för publiken att du börjar närma dig slutet. Undvik plötsliga, oväntade slut. Använd fraser som summerar det du har sagt. Avsluta inte med det var allt eller liknande. Ta gärna upp något på slutet som visar på framtidsmöjligheter eller på annat sätt väcker intresse.tacka publiken och uppmuntra till diskussion. Till slut skulle jag vilja.. Avslutningsvis kan vi konstatera att... Jag ska sluta med Till sist ska jag... Tack! Tack för ert intresse/er uppmärksamhet. Har ni frågor, så svarar jag gärna. Vi har gott om tid för diskussion. Ordet är fritt! FACIT till uppgifterna ovan s. 7 uusi järjestelmä ett nytt system nya system det nya systemet de nya systemen korkea rakennus en hög byggnad nya byggnader den nya byggnaden de nya byggnaderna tärkeä työ ett viktigt arbete viktiga arbeten det viktiga arbetet de viktiga arbetena taitava muotoilija en skicklig formgivare/designer skickliga formgivare/designer den skickliga formgivaren/designern de skickliga formgivarna/designerna Hastigheten är hög/låg/ Problemet är svårt/vanligt/ Programmen är vanliga/viktiga/ Jag är klar/finsk/ Det är klart/finskt/ Vi är klara/finska/ Matematik är svårt/roligt/ Att svara snabbt/vänligt/ 35

36 s. 7 (forts.) Datorn är svår att använda. Att använda datorn är svårt. Det är svårt att använda den. Datorerna är svåra att använda. Teknik är svårt Tekniken är svår att förstå sig på. Glass är gott. Glassen är god. s. 19 miljövänlig hållbar pålitlig kompatibel sparsam träaktig yrkesmässigt planerad planenli industriell kompetent effektiv trendig praktisk inbyggd fungerande s Förhoppningsvis blir jag utexaminerad om två år. / Om två år blir jag förhoppningsvis utexaminerad. 2. På fritiden tycker jag om att laga mat och lyssna på musik. 3. Eftersom jag behöver pengar jobbade jag hela sommaren 4. I framtiden skulle jag vilja jobba med barn och ungdomar. 5. Att grunda sitt eget företag skulle också vara ganska roligt. 6. I USA har jag aldrig varit. 7. I dag använder man Internet till nästan allting. s Kan du säga hur många studerande det finns på Aalto-universitetet? 2. Jag skulle vilja veta hur man snabbast kommer till Helsingfors-Vanda flygplats härifrån. 3. Vet du om kursen i konsthistoria är obligatorisk? 4. Jag undrar om du ofta åker buss. 5. Vet du vad du vill göra i framtiden? 6. Jag undrar om du skulle vilja grunda ett eget företag? S minuuttia - fyrtioåtta minuter vuonna år tjugohundrasexton 36

37 nionde i tionde nittonhundrasextioåtta 1/5 - en femtedel 2/6 - två sjättedelar 4 ja puoli tuntia - fyra och en halv timme 1 euro 58 euroa - en euro, femtioåtta euro 1 kruunu 253 kruunua - en krona, tvåhundrafemtiotre kronor 6 ½ prosenttia - sex och en halv procent = 3 - ett plus två är lika med tre 4 x 7 = 28 - fyra gånger sju är lika med tjugoåtta 6 : 2 = 3 - sex delat i två är lika med tre / Espoo S Hur ofta arrangeras Olympiska spelen? (joka 4. vuosi) vart fjärde år 2. När firar man självständighetsdagen i Finland? (6.12.) den sjätte december 3. Vilket år är du född? Nittonhundra. / Tjugohundra.. 4. När ordnas mässan? Den artonde/adertonde till tjugofjärde oktober 5. I vilken klass reser du? (2.) andra klass 6. Hur många år har du studerat? (2,5) två och ett halvt 7. Vilken tid avgår tåget? (17.50) klockan sjutton femtio (tio i sex) 8. Vilket år ringdes det första mobilsamtalet? (1973) nittonhundrasjuttiotre 9. Vad kostar en biobiljett? (8-11 ) åtta till elva euro (mellan åtta och elva) 10. Hur många kronor är 10? (noin 100 kruunua) ungefär (ett)hundra kronor 11. Vad är ditt telefonnummer? 12. Vad är din adress? yksi prosentti 25 prosenttia yksi maa 7 maata yksi työntekijä 342 työntekijää yksi valmistaja 8 valmistajaa yksi tusina monta tusinaa yksi metri 11 metriä yksi litra 2 litraa yksi euro 15,70 euroa yksi kruunu 128 kruunua yksi miljoona 4 miljoonaa en procent, tjugofem procent ett land, sju länder en arbetstagare, 342 arbetstagare en tillverkare, 8 tillverkare ett dussin, många dussin en meter, elva meter en liter, två liter en euro, femton euro och 70 cent en krona, 128 kronor en miljon, fyra miljoner s. 29 Laser används för att ta bort tatueringar. b. Med hjälp av digitala metoder kan förfalskningar upptäckas. c. Pengar behövs för anskaffning av nya verktyg. d. Samma system skulle kunna tillämpas inom medicin. e. Modeller byggs, olika varianter testas och stabiliteteten kontrolleras. 37