Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Transkript

1 Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

2 Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av samhällsgemenskapen. Ofta mynnar detta mål ut i diskussioner kring utbildning, arbete och myndighetskontakter, men vad det egentligen handlar om är att vi som kommun måste kunna erbjuda alla medborgare samma chans att forma samhället och sina egna liv. Som kommundirektör ställer jag mig dagligen frågan: Gör vi verkligen det? Det är här jämställdhet och jämställdhetsintegrering kommer in i bilden. Att erbjuda alla medborgare kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vi vet nämligen att kön spelar roll. Vi vet att kvinnor och män bemöts utifrån kön och inte utifrån individ, att flickor och pojkar inte ges möjlighet att utvecklas på lika villkor, att stereotypa föreställningar styr tilldelningen av resurser. Men vi kan också göra skillnad. Jämställdhet skapas där besluten fattas och där resurserna fördelas. Här, hos oss i kommunen, i det dagliga arbetet. Därför kan man säga att vi alla gemensamt ansvarar för att jämställdhet skapas i kommunen. Det är en fråga om rättigheter och om servicen till våra medborgare. Våra medborgare har rätt att förvänta sig att deras gemensamma resurser fördelas efter behov och inte efter kön. Men det är också en fråga om kvalitet. Att jämställdhetsintegrera Järfälla kommuns verksamhet innebär att jämställdhet blir en naturlig del av det löpande arbetet. Jämställdhetsintegrering syns i mål, i statistik, i analyser, i beslutsunderlag, i uppföljningar. Och inte minst syns det i sättet vi bemöter våra medborgare på. Valet av jämställdhetsintegrering som strategi kräver uthållighet. Att förändra beslutsprocesser inom alla verksamhetsområden tar tid. Vi måste arbeta systematiskt och kontinuerligt, och vi måsta låta de goda exemplen sprida sig och slå rot. När jag i slutet av 2017, när den här handlingsplanens giltighetstid går ut, ser tillbaka på det arbete som utförts så vill jag kunna besvara frågan om vi erbjuder alla medborgare samma chans att utvecklas med ett otvetydigt: Ja, det gör vi verkligen! Elisabeth Särenfors Kommundirektör

3 Handlingsplan för Järfälla kommuns jämställdhetsarbete Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i livet. Det handlar också om att ha samma chans att forma samhället och sina egna liv. Alla människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och önskemål utan att styras av stereotypa föreställningar om vad som anses lämpligt för en kvinna eller en man, en flicka eller en pojke. Järfälla kommun ska skapa förutsättningar för Järfällas kvinnor och män, flickor och pojkar att i vardagen leva sina liv utifrån egna önskemål och möjligheter och inte utifrån kön. Vi har stora möjligheter att skapa förutsättningar för det tack vare att vi ger service som ligger mycket nära kommunens innevånare. Genom att bemöta kvinnor och män, flickor och pojkar utifrån individen kan vi skapa möjligheter för till exempel flickor och pojkar i skolan att utvecklas på lika villkor och att kvinnor och män känner sig lika trygga. Resurser i form av tid och pengar ska ges rättvist. Denna typ av service kallas för jämställd medborgarservice. Service ska fördelas efter behov och inte kön. Utan att vi i kommunen har gjort någon övergripande kartläggning av hur det ser ut med jämställdheten i kommunen, kan vi med säkerhet säga att det finns många områden där vi har möjlighet att utveckla jämställdheten mellan könen. Kartläggningar i andra kommuner visar att stereotypa föreställningar och att man gör som man alltid har gjort leder till stora ojämställdheter. Resurser i form av tid och pengar fördelas ojämställt och medborgare bemöts olika beroende på vilket kön den har. Sociala, ekonomiska och politiska ojämställdheter mellan könen lever kvar. Järfälla kommun har vid ett flertal tillfällen tidigare arbetat med jämställdhet och då nått goda resultat ute i olika verksamheter. På övergripande nivå har arbetet inte lett till någon hållbarhet, vilket i sin tur inte har bidragit till att arbetet har spridits till andra verksamheter. Jämställdheten har förbättrats i vissa enskilda verksamheter, men inte i stort i kommunen. Ett systematiskt och kontinuerligt arbete krävs för att kunna skapa jämställd service till våra medborgare. För att lyckas med det har Järfälla kommun valt att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det innebär att hela organisationen följer en strategi för att få med jämställdhetsperspektivet i alla beslutsprocesser och inom alla verksamhetsområden. De kommande fyra åren ska Järfälla kommun fördjupa arbetet med jämställdhet och på så sätt erbjuda medborgarna en mer jämställd medborgarservice.

4 Alla förvaltningar ska arbeta med jämställdhetsintegrering i syfte att skapa jämställd medborgarservice till flickor och pojkar, kvinnor och män i Järfälla kommun. Syfte För att skapa jämställd medborgarservice är därför handlingsplanens syfte att bygga in jämställdhetsfrågan i förvaltningarnas ordinarie arbete. Att arbeta med jämställdhet ska bli en naturlig del av det löpande arbetet. Giltighetstid Handlingsplanen gäller från och med till och med Utgångspunkter Nationella jämställdhetspolitiska mål De nationella jämställdhetspolitiska målen antogs av en enig riksdag Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fyra delmål har satts upp. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbetet som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och än ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Den strategi som riksdagen antagit för att nå de jämställdhetspolitiska målen är jämställdhetsintegrering. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser för- delas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller vid sidan av andra frågor. Jämställdhetsintegrering innebär därför att jämställdhet ska finnas med i ordinarie processer det vill säga i alla led av beslutsfattande, planerande och utförande av aktiviteter. Jämställdhetsintegrering betyder också att alla gemensamt ansvarar för att jämställdhet skapas i kommunen. Järfälla kommun använder jämställdhetsintegrering som strategi för att skapa jämställd medborgarservice och för att förbättra kvalitén i verksamheten för flickor och pojkar, kvinnor och män. Verksamhetsperspektiv Handlingsplanen är i första hand externt riktad, det vill säga att den ska ligga till grund för att kommunens service ska bli jämställd. För att skapa jämställd medborgarservice måste kommunens egen personal ha kunskap om genus och jämställdhet. Vissa aktiviteter i denna plan och kommunens interna plan för jämställdhet är därför kopplade till varandra. Jämställdhet och kvalitet Genom att arbeta med jämställdhetsintegrering finns möjlighet inte bara till att nå de jämställdhetspolitiska målen utan även till att göra stora kvalitetsvinster. Järfälla kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra servicen till medborgarna och att arbeta med jämställdhet skapar ytterligare möjligheter till detta. Tack vare kartläggningar och analyser av till exempel budget, fördelning av resurser i form av tid och pengar och studier av hur kvinnor och män bemöts, kommer kommunen att hitta områden som går att kvalitetsutveckla. Övergripande inriktning och insatser Alla förvaltningar ska arbeta med jämställdhetsintegrering i syfte att skapa jämställd medborgarservice till flickor och pojkar, kvinnor och män i Järfälla kommun. Jämställdhetsintegrering används som strategi för att skapa jämställd medbor-

5 garservice. Med jämställdhetsintegrering menas som tidigare nämnts att jämställdhetsperspektivet tas med i alla led av beslutsfattande, planerande och genomförande av aktiviteter. Samtliga insatser i handlingsplanen är framtagna för att stötta arbetet för en jämställdhetsintegrerad kommun. Insats 1 Samtliga förvaltningar ska varje år kunna uppvisa minst en verksamhet där servicen blivit mer jämställd genom arbete med jämställdhetsintegrering. Den eller de verksamhetsförbättringar som genomförs ska vara kopplade till den 4R analys och det effektmål som jämställdhetsintegreras. Verksamhetsförbättringen är det steg i kedjan som når ut till kommunens medborgare. Denna insats är därför ytterst viktig för handlingsplanens övergripande inriktning, det vill säga att skapa jämställd medborgarservice. Stöd för att lyckas med verksamhetsförbättringen kan förvaltningen få genom samordnaren. Insats 2 Samtliga förvaltningar ska i verksamhetsberättelse och årsredovisning så långt det är möjligt dela in individbaserad statistik på kön. För att upptäcka skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar krävs att individbaserad statistik är uppdelad på kön. Redovisning av statistik för grupper som till exempel elever, pensionärer, brukare eller ungdomar fungerar inte när kommunen arbetar med jämställdhetsintegrering. För att exempelvis se hur flickor och pojkar upplever tryggheten i skolan eller hur många hemtjänsttimmar kvinnor eller män får, krävs redovisning på kön. Könsuppdelad statistik är också en förutsättning för att kunna arbeta med den jämställdhetsanalysmetod, 4R, som kommunen har valt. Insats 3 Samtliga förvaltningar ska genomföra minst en 4R analys per år. 4R är en metod för att upptäcka, analysera och åtgärda ojämställdhetsproblem. I steg 1, R1, kartläggs representationen inom kommunen. Hur många kvinnor/män och flickor/pojkar finns inom en verksamhet/målgrupp. R2 svarar på hur resurser fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. I R3, realia analyseras varför resurser fördelas och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Här lyfts om ojämställdhet kan bero på könsstereotypa normer. R4 innebär att en realiserar ett handlande till exempel i form av målformuleringar eller åtgärdsplaner. 4R analysen kan med fördel göras utifrån mål som förvaltningen redan har och där man redan vet att det finns en könsskillnad. Exempel är skolan där det redan är känt att flickor får högre betyg än pojkar eller att kvinnor känner sig otryggare när de rör sig utomhus än män. Insats 4 Samtliga förvaltningar ska jämställdhetsintegrera minst ett effektmål per år. Det fjärde steget i en 4R analys innebär att förvaltningen ska realisera ett handlande, exempelvis målformuleringar eller åtgärdsplaner utifrån det resultat en kommit fram till. Jämställdhetsintegrerade mål innebär att såväl målformulering som uppföljning tar hänsyn till kön. Exempel på jämställdhetsintegrerade mål: Barn- och ungdomsnämndenn Andelen flickor och pojkar som skolkar ska minska varje år. Kultur- och fritidsnämnden 80 % av flickor och pojkar, kvinnor och män ska anse att kommunens fritids- och idrottsanläggningar är funktionella och välskötta. Tekniska nämnden Minst 75 % av kommunens kvinnor och män ska vara nöjda med Mälarpromenaden. Insats 5 Samtliga förvaltningar ska kontinuerligt redovisa sitt arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Förvaltningarnas redovisning sker på två sätt. Dels ska arbetet redovisas i ordinarie verksamhetsberättelse och årsredovisning, dels ska en utförligare beskrivning av förvaltningens arbete med jämställdhetsintegrering lämnas till samordnaren. Utvecklingsarbetets struktur Ett systematiskt och kontinuerligt arbete krävs för att kunna skapa jämställd service till våra medborgare. Utgångspunkten är följande strategiska faktorer för jämställdhetsintegrering. Metod och arbetssätt Samtliga förvaltningar och verksamheter

6 som arbetar med jämställdhetsintegrering i Järfälla kommun arbetar med 4Rmetoden som analysmodell. Ansvar och organisation Kommunledningsgruppen, KLG, har det övergripande ansvaret för handlingsplanen och att målen i den nås. Huvudansvarig i KLG är kvalitetsdirektören. KLG beslutar om eventuella ändringar i den. Operativt ansvarig är dels samordnaren, dels förvaltningsledningarna. Samordnaren fungerar som stöd i förvaltningarnas arbete, bevakar att handlingsplanen följs och rapporterar till Kommunledningsgruppen. Förvaltningsledningarna ansvarar för att deras åtaganden i handlingsplanen följs. Det innebär att ansvara för framtagande, genomförandet och uppföljningen av jämställdhetsintegrerade mål. I de verksamheter som jämställdhetsintegreras ansvarar respektive chef för genomförandet av arbetet. Chefen ansvarar också för att rapportera verksamhetens utveckling till förvaltningsledningen. De medarbetare som arbetar i verksamheter som jämställdhetsintegreras har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhetsintegrering. Varje förvaltning har minst en kontaktperson som fungerar som informationskanal när det gäller jämställdhetsintegreringen mellan KLG och den egna förvaltningen. Personen ingår i det nätverk som bildats. Kontaktpersonen har i sitt ordinarie arbete en central funktion i förvaltningsledningen. Ansvarig för nätverksgruppen är kvalitetsdirektören. Stöd och samordning I kommunstyrelseförvaltningen arbetar en samordnare 20 % med att stödja och samordna arbetet med jämställdhetsintegrering. Personen är ansvarig för att rapportera resultat av jämställdhetsintegreringen till Kommunledningsgruppen. Samordnaren fungerar som kunskaps- och metodstöd för de olika förvaltningarna. Kontaktpersonerna i de olika förvaltningarna kommer successivt att utbildas alltmer i jämställdhet och jämställdhetsintegrering och kommer därför efter hand att mer och mer kunna fungera som stöd till förvaltningsledningarna. Kommunledningsgruppen fungerar som stöd för samordnaren i strategiska frågor. Till stöd för förvaltningarnas och verksamheternas arbete med jämställdhetsintegrering finns en jämställdhetsbudget. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är centralt för att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i kommunen. Det jämställdhetsarbete som bedrivits i kommunen under året sammanställs i en årlig rapport av samordnaren. Denna rapport ska analyseras av kommunledningsgruppen vid ett årligt analysseminarium. Upptäckter KLG att handlingsplanen behöver revideras, görs det inför kommande års arbete. Återkoppling till förvaltningarnas ledningsgrupper ges. Samtliga förvaltningsledningar ansvarar för att arbetet med jämställdhet redovisas i ordinarie styrdokument som verksamhetsberättelse och årsredovisning. Rapporteringen ska göras utifrån handlingsplanens mål. Förvaltningsledningen ansvarar för att analysera sitt eget arbete och att denna analys ligger till grund för kommande års planering. De verksamheter/enheter/funktioner som arbetar med jämställdhetsintegrering ansvarar för att uppföljning sker. Uppföljningen ska vara kopplad till handlingsplanens övergripande mål, att skapa jämställd medborgarservice i kommunen. Handlingsplanen i sin helhet utvärderas när giltighetstiden löper ut. Du hittar litteratur- och lästips på