SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management"

Transkript

1 SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management

2 Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan. Hinder och risker i samverkan. Utvärdering av samverkan. Erfarenheter och lärdomar.

3 Vad är samverkan? Samverkan innebär att verka tillsammans, dvs. att uträtta eller åstadkomma något gemensamt. Samverkan innebär att överskrida olika gränser, t.ex. yrkesmässiga eller organisatoriska gränser.

4 Samverkan på olika nivåer Interdisciplinär: mellan olika verksamhets- och kunskapsområden. Interprofessionell: mellan olika professioner eller yrkesgrupper. Interorganisatorisk: mellan olika organisationer och myndigheter. Intersektoriell: mellan olika samhällssektorer (privata och offentliga).

5 Samverkan för hälsa och välfärd Äldrevård och äldreomsorg. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Psykiatri och missbruksvård. Stöd till utsatta barn/ungdomar. Integrerad hälso- och sjukvård. Andra välfärdstjänster och samhällsfunktioner.

6

7

8 Forskning om samverkan Vetenskapliga discipliner: folkhälsovetenskap, offentlig förvaltning, sociologi, socialt arbete och socialmedicin. Vetenskapliga tidskrifter: International Journal of Integrated Care, Journal of Interprofessional Care, samt tidskrifter för rehabilitering, socialt arbete etc. Forskningscentra: Storbritannien, Nederländerna, de Nordiska länderna, Kanada, Australien och USA.

9 Varför samverkan? Hantera en ökad komplexitet i behov och efterfrågan av välfärdstjänster. Motverka en ökad fragmentering av olika samhällsfunktioner. Undvika att individer eller uppgifter faller mellan stolarna. Förbättra kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet i välfärdstjänster. Utnyttja existerande resurser på ett effektivare sätt (synergieffekter).

10 Begreppsförvirring Samverkan? Samordning? Samarbete? Integrering att föra samman

11 Former av integrering Hierarki Integrering genom styrning och samordning (vertikal integrering). Marknad Integrering genom den osynliga handen. Nätverk Integrering genom frivilligt samarbete (horisontell integrering).

12 Former av integrering Vertikal integrering Samordning (hierarki) Kontrakt (marknad) Samverkan Samarbete (nätverk) Horisontell integrering

13 Matrisorganisering Samverkande organisationer Styrgrupp Olika samarbetsformer

14 Modeller för samverkan Informella kontakter mellan professionella för konsultation och informationsutbyte. Case managers eller personliga ombud som samordnar insatser gentemot en individ. Möten mellan berörda organisationer för planering av gemensamma aktiviteter. Gränsöverskridande och multidisciplinära team eller arbetsgrupper. Partnerskap mellan organisationer, samlokalisering eller finansiell samordning.

15 Modeller för samverkan Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget

16 Samverkan är svårt och besvärligt Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig (enligt Leutz, 1999). Det finns många hinder för och även risker med samverkan.

17 Hinder för samverkan Strukturella hinder: olika lagar, regler och föreskrifter; olika sätt att organisera; konkurrens om makt och resurser; bristande ledarskap; oklara mandat. Professionella och kulturella hinder: olika värderingar, attityder och synsätt; olika språkbruk; bristande kommunikation och bristande ömsesidig förståelse. Personliga hinder: bristande förtroende; samarbetssvårigheter; revirbevakande beteende; personliga motsättningar.

18 Hinder i rangordning 1) Svårigheter att kommunicera mellan olika professioner och organisationer. 2) Olika värderingar, attityder och synsätt på individer och deras behov. 3) Bristande förtroende och tillit mellan deltagare. 4) Revirtänkande och konkurrens om makt och resurser. 5) Oklart eller revirbevakande ledarskap. 6) Olika lagar, regler och föreskrifter.

19 Risker med samverkan Samverkan tar tid, vilket kan gå ut över arbetet med patienter eller klienter. Samverkan kan lätt bli ett självändamål. Deltagarna kan uppleva lojalitetskonflikter gentemot sina hemmaorganisationer. Samverkan innebär nya gränsdragningar som kan skapa nya behov av samverkan. Samverkan kan leda till en ny form av byråkrati, en samrådskrati.

20 Om det inte finns klara fördelar med att samverka är det i allmänhet bäst, om det finns en valmöjlighet, att undvika samverkan (Huxham & Vangen, 2005, sid 82)

21 Viktiga frågeställningar Behov av samverkan och fördelar med att samverka. Svårigheter, hinder och risker. Strategier för att etablera och utveckla samverkan. Nya former av organisering och ledning av samverkan. Uppföljning, utvärdering och lärande.

22 Utvärderingsaspekter Samverkans struktur avser de resurser av olika slag som står till förfogande och hur dessa är organiserade. Samverkans process omfattar de olika aktiviteter som ingår i verksamheten och hur de är integrerade. Samverkans resultat är vad strukturen och processen leder till i relation till mål, kriterier och nyckeltal.

23 Utvärderingsperspektiv Managementperspektiv: hos chefer och ledare på olika nivåer; handlar ofta om produktion och ekonomi. Professionsperspektiv: hos personal och olika professionella grupper; handlar om kvalitet men även om arbetsmiljö. Brukarperspektiv: hos patienter och klienter; handlar framför allt om resultat, men även om bemötande.

24 Utvärderingsmatris Perspektiv Aspekter Struktur Process Resultat Chefer Personal Brukare

25 Utvärderingsresultat Processutvärderingar har visat en positiv utveckling av deltagarnas engagemang och kompetens. Vissa resultatutvärderingar har visat positiva medan andra har visat oförändrade resultat för patienter eller klienter. Longitudinella studier har visat att samverkan kan ge både lägre kostnader och högre kvalitet i välfärdstjänster.

26 Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.

27 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningen, SOU 2000:114)

28 Några publikationer Axelsson R & Bihari Axelsson S, Integration and collaboration in public health: a conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management, Ahgren B & Axelsson R, Evaluating integrated care: a model of measurement. International Journal of Integrated Care, Ahgren B, Bihari Axelsson S & Axelsson R, Evaluating intersectoral collaboration: a model for assessment by service users. International Journal of Integrated Care, Andersson J, Ahgren B, Bihari Axelsson S, Eriksson A & Axelsson R, Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation an international literature review. International Journal of Integrated Care, 2011.

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan förutsättningar och fallgropar Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan

Läs mer

Samverkan varför, när och hur?

Samverkan varför, när och hur? Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla

Läs mer

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Särskilt om socialtjänstens ansvar för samverkan kring barn och unga SoL 5:1a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far

Läs mer

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras,

Läs mer

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen

Läs mer

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren

Läs mer

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren

Läs mer

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Professor i Organisation & Management Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Samsjuklighet

Läs mer

Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration

Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration Previous employments 2014 Lorem ipsum dolor sit amet 2013 Lorem ipsum dolor sit amet 2012 Lorem ipsum

Läs mer

Samverkan & juridiska förutsättningar

Samverkan & juridiska förutsättningar Samverkan & juridiska förutsättningar Innehåll Samverkans utgångspunkter Grundläggande begrepp och teorier Samverkan och sekretess Samverkan i praktiken Samverkansmodeller Lärdomar Det krävs ett bredare

Läs mer

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för

Läs mer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

SAMVERKAN kan man mäta den?

SAMVERKAN kan man mäta den? SAMVERKAN kan man mäta den? Milsa spridningskonferens Malmö högskola 2015-05-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Samverkan kring nyanländas hälsa Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och

Läs mer

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN. 15 april 2016

Finansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN. 15 april 2016 Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN 15 april 2016 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad

Läs mer

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF 13-14 I UMEÅ. Marie Fridolf www.ideelle.

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF 13-14 I UMEÅ. Marie Fridolf www.ideelle. SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF 13-14 I UMEÅ Utveckla samarbetet! Värdegrunden det goda arbetet Ett nytt systemtänk Samarbetets kvalitet för den enskilde Skapa arenor

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet 27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Senior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg.

Senior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg. Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Associate Professor, Associate Professor Department of Sociology and Social Work Department of Sociology and Social Work The Faculty of Social Sciences Center

Läs mer

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande

Läs mer

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet Samverkan för lärande i kommunal verksamhet Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet Varför behöver vi samverka? 2016-10-28 2 Komplexa och mångfacetterade

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp Rehabilitation Science MA, Models for Vocational Rehabilitation, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad

Läs mer

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten! Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla

Läs mer

Samverkan vad, hur och varför?

Samverkan vad, hur och varför? Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av

Läs mer

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer

Läs mer

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Datum: 2015-04-13 Sida: 2 av 16 Innehåll Inledning... 3 Syftet med samverkan... 3 Vad är samverkan?... 3 Samverkan

Läs mer

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Fungerar lika bra framlänges som baklänges Grundidén med

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet -Mötet mellan processdimensionen och den vertikala funktionsorganisationen -Finansierat av Forte (tidigare FAS) -Tillsammans med Stefan Hellman och Sven Siverbo Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan,

Läs mer

Projekt samsjuklighet

Projekt samsjuklighet Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING

SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD

Läs mer

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN

Läs mer

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Teamet professioner och patienter i samverkan

Teamet professioner och patienter i samverkan Teamet professioner och patienter i samverkan Sommardialogen Susanne Kvarnström Fil dr, leg sjuksköterska, HR-strateg Collaboration in Health and Social Care Service User Participation and Teamwork in

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Samverkan som framgång

Samverkan som framgång Samverkan som framgång The Luleå Way Marie Öhman, Enhetschef försörjningsstöd Marie.ohman@soc.lulea.se Veronica Nyberg, Processledare På rätt väg Veronica.nyberg@amf.lulea.se Åsa Snårbacka, Förbunds chef

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt

Läs mer

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund Gruppen för studier av samverkan Institutionen för hälsovetenskap och medicin,

Läs mer

Konsten att vara koordinator i samverkan

Konsten att vara koordinator i samverkan Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Utvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud

Utvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud Utvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud Slutrapport 2009-05-31 Runo Axelsson Susanna Bihari Axelsson 1 Innehållsförteckning Kort sammanfattning 1. INLEDNING

Läs mer

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé

Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé förekomst och användning Olle Häggbom FinanciallySustainableUniversities Towardsfull costing in European universities EUA projektet har undersökt 14 länder.

Läs mer

Delrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06

Delrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Promemoria 2019-05-07 Komm2018/00656-206 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Delrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden. Marie Fridolf

En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden. Marie Fridolf ETT FÖRDJUPAT SAMARBETET En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden Marie Fridolf Ideelle AB::Fyradalersgatan 44::413 19 Göteborg::031-826767::0709812963::e-post

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Tillitsdelegationen. Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018

Tillitsdelegationen. Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018 Tillitsdelegationen Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018 Problemet är en form av styrning och ledning med fjärrkontroll, där man är avskuren från verksamheten men ändå fast besluten

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.

Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning

Läs mer

VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN?

VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN? VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN? Vesna Jovic, VD Sveriges kommuner och Landsting, SKL Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Vad är TILLIT? Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer

Läs mer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Senior Göteborg 2013 Avdelningen för äldre, hälso- och sjukvård Personalstrategiska avdelningen Enheten för HR-utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kompetensförsörjning syftar till

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa 1 Stressrelaterad ohälsa Vad säger forskningen? Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Verksamhetchef, Institutet för stressmedicin, Hälsan och stressmedicin, VGR 2 Verksamhet Sjukskrivna 3 En tydlig koppling

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer 2010-02-25 Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer Christina Björklund Ann Fagraeus Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från

Läs mer

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys

Läs mer

Stadsutveckling Den goda staden projektet

Stadsutveckling Den goda staden projektet 2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom

Läs mer