Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Transkript

1

2 Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB

3 Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

4 Innehåll Bakgrund, utgångspunkter och teoretiska aspekter Några forskningsresultat från samverkansprojekt Praktiska tips

5 Specialisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45).

6 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning, slutbetänkande 2006)

7 Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell och interorganisatorisk samverkan

8 Huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa förståelse och respekt

9 Ideal vs verklighet? Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Tillit Professionalism Stabil organisation Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Hemlighetskultur Maktförhållanden Prestigehierarkier Professiocentrism Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Hög personalomsättning Omorganisationer Samrådskrati

10 Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen/professionen

11

12 Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig

13 Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning

14 Administrativa rutiner och regelverk Ekonomi/budget Ansvar och makt (delegation) Formella och informella regler

15 Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur Utbredning

16 Resultat från studier av samverkan

17 Samverkan kring personer med psykisk ohälsa Under perioden satsades ca 16 miljarder kronor i sju stora satsningar Effekterna för patienter och brukare är oklara - Målen otydliga och svåra att följa upp - Datakällor och indikatorer för uppföljning har saknats - Svårt att isolera effekterna från andra initiativ Källa: Psykisk hälsa ett gemensamt ansvar. Lärdomar från PRIO och tidigare statliga satsningar sedan Rapport 2015:10. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

18 Samverkan SIP Uppdraget: 1. Slutsatser dras kring effekter för patienter och brukare av samverkansöverens- kommelser och samordnade individuella planer 2. Identifiera främjande respektive motverkande faktorer för samverkan. 3. Slutsatser dras kring hur aktörer på olika nivåer (stat, SKL, kommuner och landsting) kan verka för en förbättrad samverkan för barn och unga.

19 Källa: Danermark, B. (2015) Att samverka för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa en kunskapsöversikt. Rapport till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

20 Källa: Danermark, B. (2015) Att samverka för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa en kunskapsöversikt. Rapport till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

21 Effekter för barnet Ökat fokus på barnet Tidigare upptäckt och tidigare intervention Tendens till gemensamma insatser i ett helhetsperspektiv Ökad grad av intern problemlösning (skolan) Förbättrad föräldrarelation Fler ansökningar färre anmälningar Effekter för verksamheten Ökad kunskap om varandra som leder till större tillit Utvecklat informationsflöde Tydligare struktur i arbetet En lärande organisation Merarbete Källa: Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2011) Samverkan för barns psykiska hälsa. Modellområden psykisk hälsa, barn och unga. Örebro universitet, Hälsoakademin.

22 Källa: Person, S. & Hagquist, C. (odat.) SQPM: Resultatsammanställning. Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Karlstads universitet.

23 Slutsatser dras kring hur aktörer på olika nivåer (stat, SKL, kommuner och landsting) kan verka för en förbättrad samverkan för barn och unga. På central nivå framträder behovet av tydlighet i samverkansuppdraget och ansvarsfördelningen som helt centralt Resurser avsättas centralt till en långsiktig vetenskaplig uppföljning och utvärdering Kunskap: Relevanta såväl grundutbildningar som fort- och vidareutbildningar Resurser avsätts lokalt för noggrann planering och metodutveckling Ledningarna bygger incitamentsstrukturer Samordningsansvariga med tydliga mandat utses Utveckla god samverkanskompetens i organisationen

24 Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. och Lööf, K. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Örebro universitet, Hälsoakademin.

25 Förändringar i samverkan i projekt om svårt funktionshindrade barn (organisation) Baslinje Mittlinje Slutlinje

26 Källa: Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. och Lööf, K. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Örebro universitet, Hälsoakademin.

27 Professioners syn på varandra % Positivt Neutralt Negativt Lärare om soc Soc om lärare Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. och Lööf, K. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Örebro universitet, Hälsoakademin.

28 Hinder för samverkan om psykisk ohälsa Pedagogers upplevelse av hinder för samverkan (% n=94) Källa: Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2010) Skolans arbete med utsatta barn ett samverkansperspektiv. I SOU 2010:05. Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning. Sid

29 Frågorna att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Vilka är de stora utmaningarna? Vilken är ledningens roll och ansvar?

30 Hur få till stånd en fungerande samverkan? Operativt perspektiv Tid för samverkan Kunskap om varandra och det man samverkar om Ledningens stöd Respektfullt bemötande

31 Hur få till stånd en fungerande samverkan? Ledningsperspektiv Kunskap om samverkan Samverkan mellan ledningarna Engagemang och delaktighet Klarlägg regelverk, organisation och synsätt och undanröja hinder Tillse att resurser för samverkan finns Involvera samtliga berörda parter Skapa mötesplatser

32 Hur vidmakthålla och utveckla en fungerande samverkan? Dokumentera processen Fokusera på områden som inte faller väl ut Konstant förankring på politisk nivå

33 Vilken är ledningens roll och ansvar? bygga upp en god samverkanskompetens identifiera de mekanismer som underlättar samverkan planera för att understödja dessa mekanismer identifiera de mekanismer som försvårar samverkan planera för att motverka dessa mekanismer löpande följa utvecklingen

34 Spindeln Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Tillgång till resurser (t.ex. tid) Ledningens stöd och engagemang Andra parters engagemang Samsyn kring arbetssätt Kunskap om samverkanspartners Regelverken Informationsflödet mellan parterna Brukarmedverkan Utfallet av samverkan för målgruppen

35 Distribution: Läromedia Örebro AB Box Örebro Som pdf-fil: