Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Transkript

1 IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet Schema Datum Tid Innehåll Lokal Må 23/ _ Introduktion samt cell och vävnad On 25/ Bålen To 26/ Armarna Fr 27/ Lab bål-arm, G1A ID Lab bål-arm, L1A ID3 Fr 27/ Benen Må 30/ Lab bål-arm, L1B Gs2 On 1/ Nervsystemet To 2/ Lab ben-neuro, G1A Gs Lab ben-neuro, L1A Gs Lab ben-neuro, L1B Gs1 Fr 3/ Idrottskador (Carl Askling) Ti 7/ Lab skador, G1A (Carl Askling) Gs Lab skador, L1B (Carl Askling) Gs Lab skador, L1A (Carl Askling) Gs1 Må 13/ Frågestund Fr 24/ Tentamen Ts3 Rekommenderad litteratur: Anatomi Rörelseapparatens anatomi av Finn Bojsen-Möller (511:-). Color Atlas/Text of Human Anatomy, Werner Platzer (279:-). Anatomisk bildordbok, Feneis (399:-) Idrottsskador Skador inom idrotten, Peterson, 2003 (399:-). Utdelat material: Föreläsningsbilder Anatomibilder Ordlista Laborationer Nervsystemet Cell och vävnad 1. Cellen 2. Celltyper 3. Vävnader 4. Organ ben led muskel Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer Kol Aminosyror H Väte C Kol N Kväve O Syre P Fosfor ATP 1

2 Ett protein är en jättemolekyl av hopbundna kedjor av aminosyror Proteiner gör det mesta i kroppen Insulin håller ihop kroppsdelar Myosin drar samman muskler DNA Dubbelspiral sammanbunden av fyra olika molekyler (baser). Basernas ordning kodar för olika proteiner. DNA-1. Lagrar ritningarna för proteiner. 2. Kan kopiera sig själv (celldelning) RNA översätter DNA sekvenser och för den dit proteiner skapas Repetition: 1. Allt är uppbyggt av atomer 2. Livets molekyler (Aminosyror, DNA mm) 3. Proteiner gör det mesta i kroppen 4. DNA kodar för proteiner och möjliggör celldelning Cellen Alla djur och växter härstammar från encelliga organismer Mitokondrie Energifabrik gör ATP av syre och kolhydrater Nucleus med DNA och RNA Cellmembran proteiner registrerar omgivningen och avgör vad som kan transporteras över membranet Ribosomer proteinfabrik Cytoplasma med organeller och proteiner Kontraktila proteiner Möjliggör rörelse 2

3 Flercelliga djur Celldelning och differentiering skapar en sammanhållen koloni av samarbetande specialiserade celler. Stödjevävnadsceller (fibroblaster, osteocyter mm.) Producerar intercellulärsubstans 5. Fibrer 4. Fibriller 3. Uttömning (exocytos) av proteiner Grundsubstans 1.Amino syror 2. Proteinsyntes av kollagen, elastin och grundsubstans Tät bindväv Brosk Ben Elastin a fibrer a fibrer och mineraliserad grundsubstans Läderhud, lungor, några få ligament Senor och ligament Grundsubstans med proteiner som drar åt sig vatten Blodkärl och nerver Cell Rörben Ben Längdtillväxt Epi=på, Dia=genom, Fys=växt Platta ben Brosktillväxt Ledbrosk Epifysskiva Epifys Spongiöst ben Kompakt ben Bentillväxt Diafys Benmärg 3

4 Synovialled äkta led Oäkta leder ben hopbundna av fast stödjevävnad Fibrös led kartilaginösa leder (broskleder) Ledhåla med synovialvätska Hyalint brosk Ulna Radius Bindväv Primära Sekundära (symfyser) hyalint brosk Synovialmembran Ledband trögflytande vätska fribröst brosk Tvärstrimmig muskelcell proteiner (actin och myosin) drar ihop cellen då den aktiveras av en nerv Neuron=Nervcell Actin Myosin Cellkropp (soma) Axon Myelinskida Elektrisk nervsignal Dendriter Synaps Kemisk nervsignal Motorisk enhet utgörs av ett motorneuron och de muskelceller nervcellen innerverar Skelettmuskel består av muskelceller och senvävnad Fusiform - Spolformad Pennat - Fjäderformad Synaps Muskelceller Motorneuron 4

5 Terminologi Superior (kraniell) Inferior (kaudal) Sagittalplan frontalplan Transversalplan Anatomisk grundställning Proximal Lateral Medial Posterior (dorsal) Abduktion Distal Anterior (ventral) Adduktion Extension Flexion Dorsalflexion Plantarflexion (hand: Palmarflexion) 5