Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer?
|
|
- Tobias Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer? En kvalitetsgranskning av BCG-vaccination i Uppsala län 2011 Författare: ST-läkare Stina Lemoine Gottsunda Vårdcentral Uppsala läns landsting Handledare: Anna Sarkadi Leg. Läkare, docent M.D., Associate Professor Inst. för kvinnors & barns hälsa, Uppsala Universitet Thomas Wallby Distriktssköterska
2 Mag. i barn och ungdomars hälsa Inst. för kvinnors & barns hälsa, Uppsala Universitet Sammanfattning Globalt är tuberkulos ett stort hälsoproblem. För att förhindra spridning ger vaccinering av barn stora hälsovinster. I Sverige var vaccinationsfrekvensen 90 % bland barn med risk för att insjukna i tuberkulos år I Uppsala kommun är vaccinationsfrekvensen tyvärr lägre. Barnhälsovården i Uppsala län initierade ett projekt januari 2006 för att öka vaccinationstäckningen. Vår studie visar att man i Uppsala kommun ökat täckningsgraden av vaccinerade riskbarn vid 1 års ålder från 32 % (födda år 2003) till 65 % (födda år 2006). Trots ett stort trendbrott med ökad vaccinationsgrad hos riskbarn togs denna modell ur bruk september Den ökade trenden av andel vaccinerade riskbarn i Uppsala kommun fortsatte inte för barn födda under 2009 när projektet hade lagts ned. Föreliggande studie visar även på lokala skillnader i vaccinationsfrekvens mellan olika barnavårdscentraler i Uppsala kommun. Barnavårdscentralerna med den högsta vaccinationstäckningen efter att projektet lades ned är Liljeforstorg och Gottsunda. På dessa två mottagningar fanns även barnspecialistmottagningarna som BCG-vaccinerade barnen under projektets gång. Möjligen har den lokala kännedomen och decentraliseringen av BCGvaccinationen i Gottsunda och Liljeforstorg bidragit till att fortsätta hålla en hög vaccinationsfrekvens även efter projektets slut.
3 Inledning Idag är en tredjedel av jordens befolkning bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar ca 9 miljoner människor och ca 1,3 miljoner dör varje år till följd av tuberkulos (1). Få insatser inom den medicinska vetenskapen har gett så stora globala hälsovinster som vaccinering av barn. Idag är smittkoppor utrotade och poliosmitta finns endast i ett fåtal länder, tack vare vaccinering av barn (2). Vaccinering mot tuberkulos Då Sverige har en låg incidens av tuberkulos, beräknas riskerna med vaccination överstiga nyttan med immunitet hos alla barn. Istället för att vaccinera alla barn, identifierar vederbörande distriktssköterska vilka barn som tillhör en riskgrupp att smittas av tuberkulos. Riktlinjer för vad som definieras som riskbarn finns enligt föreskrifter från Socialstyrelsen, figur 1. Riskbarn rekommenderas att bli vaccinerade mellan 6 månader och 1 års ålder (2). Figur 1. Definition av riskbarn enligt Socialstyrelsens föreskrifter Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt Familjeursprung från ett land med hög tuberkulosförekomst (Östeuropa, Balkan, Asien, Afrika och Sydamerika) Planerad vistelse i ett land eller område enligt ovan, om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen Tuberkulossituationen i Sverige I Sverige inträffar numera 500 nya sjukdomsfall av tuberkulos per år, och 20 personer dör årligen till följd av tuberkulos (5). Av alla nya fall av tuberkulos i Sverige är ca 80 % av de nyinsjuknade, personer med invandrarbakgrund (6). Invandrarkvinnor i åldern löper störst risk att insjukna i tuberkulos (7). Då dessa kvinnor är i barnafödande ålder skall screening utföras för tuberkulossmitta på mödravårdscentraler enligt Socialstyrelsen. Det finns dock inga kvalitetsuppföljningsstudier för tuberkulosscreening på gravida. Störst risk för mödrar att insjukna i tuberkulos är inom sex månader efter barnets födelse (8). Vid utsatthet för tuberkulossmitta är sjukdomsrisken högst hos små barn, personer med nedsatt immunförsvar samt personer med nedsatt allmäntillstånd. Även om incidensen för tuberkulos är låg i Sverige, har den ökat allt sedan år Detta bedöms bero på hög migration från länder med hög incidens av tuberkulos (9). Vaccinationsskydd för riskbarn är viktigt för att kunna behålla Sveriges låga incidens i framtiden. Sedan den riktade vaccineringen infördes 1975 har riskgruppen ökat från 1-2% av
4 barn födda mellan 1976 och 1980 till 21 % av barn födda under år Således har gruppen riskbarn ökat i takt med invandringen till Sverige (4). Administrering av BCG-vaccin Utförandet av BCG-vaccinering skiljer sig mellan olika landsting i Sverige. Vaccinationen kompliceras av att den skall erbjudas en särskild riskgrupp samt att administreringen av vaccinet kräver viss kompetens, då den skall ges intradermalt. Barnet kan även få en hudreaktion efter vaccinet som i vissa fall utvecklas till ett sår. Nationell vaccinationsstatistik I Sverige rapporterar barnhälsovården i respektive län in fullständig vaccinationsdata till Smittskyddsinstitutet den 31 december det år barnet fyller 2 år. Därför finns endast jämförande nationell statistik för vaccinationstäckning av BCG för 2-åringar. Vaccinationstäckningen av riskbarn födda 2006 för riket var 90 % (10) vid 2 års ålder. Målet för vaccinationstäckning ligger på 95 % för att förhindra utbrott (11). BCG-vaccination i Uppsala län I Uppsala län administreras BCG-vaccinationen på olika sätt beroende på kommuntillhörighet. I kranskommunerna remitteras riskbarnen av sin distriktssköterska till vederbörande barnläkarmottagning för vaccinering, eller också vaccinerar man inom ramen för specialist BVC-mottagning då barnläkaren kommer till barnavårdcentralen. Barn födda i Uppsala och Knivsta kommun har i stället hänvisats av sin distriktssköterska till lungmottagningen på Uppsala Akademiska på drop-in-tider för vaccinering. Barnhälsovården i Uppsala län noterade att vaccinationstäckningen för barn som vaccinerades på lungmottagningen var betydligt lägre än för dem som vaccinerades på respektive barnläkarmottagning i kranskommunerna. Vaccinationstäckningen för barn födda 2002 var 94 % i Enköpings kommun, medan den var endast 31 % i Uppsala kommun och 17 % i Knivsta kommun samma år (12). I Uppsala och Knivsta kommun införde barnhälsovården januari 2006 samma modell som man haft i kranskommunerna. Läkarna på barnläkarmottagningarna ansvarade nu för vaccineringen, och riskbarnen blev kallade på fasta tider istället för hänvisade till drop-in-tider på lungmottagningen. På endast ett år hade man i Uppsala kommun ökat täckningsgraden hos 2-åringar från 46 % år 2006 till 74 % vaccinerade riskbarn år 2007 (13). Trots ett stort trendbrott med ökad vaccinationsgrad hos riskbarn togs denna modell ur bruk september 2009 för Uppsala och Knivsta kommun p.g.a. personalbrist och ekonomiska begränsningar. Riskbarn hänvisas åter till lungmottagningen på Akademiska Sjukhuset men tidigare drop-in-tider har ersatts med fasta tider för BCG-vaccinering.
5 Syfte Syftet med studien är att undersöka om BCG-vaccinationstäckningen har förändrats i och med organisatoriska reformer i Uppsala för barn födda mellan åren 2003 och Finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i olika årskullar och kommuntillhörighet i Uppsala län? Metod Grupperna som vi har studerat består av barn födda mars till december 2003, mars till december 2006 och mars till december Alla barn var folkbokförda i Uppsala län respektive år den 31 december och registrerade i BASTA, Barnhälsovårdens kvalitetsregister i Uppsala län. Ur registret inhämtade vi barnens kommuntillhörighet, vilken BVC-mottagning barnet besökte och om barnet skall rekommenderas BCG-vaccination, enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Vaccinationsstatus för BCG inhämtade vi ur BASTA den 31 december det år som barnet fyllde 1 år. Gruppen barn som är födda under 2009 kommer att fylla 2 år 31 december För att kunna utföra en fortlöpande granskning av vaccinationsstatus efter en organisatorisk förändring valde vi att granska täckningen redan vid 1 års ålder. Vårt resultat kan dock inte jämföras med nationell statistik som baseras på vaccinationsstatus vid 2 års ålder. För 233 (2,4 %) av barnen gick det inte att identifiera i BASTA om de var riskbarn eller inte. Barn med oklar status har exkluderats från studien och utgör ett bortfall. Etiska överväganden Vid insamling av variabler från BASTA-registret har inga personnummer registrerats. Barnen har erhållit ett kodat serienummer. Således har ingen insamling av data skett på individnivå med personnummer, och i rapporten kommer inga enskilda persondata att registreras. Arbetet utgör ett led i Barnhälsovårdens kvalitetssäkring av vaccination mot tuberkulos. Statistiska analyser Microsoft Excel har använts för datahantering och databearbetning. Statistiska analyser har räknats ut med Chitvåtest och med statistikprogram i Excel.
6 Resultat Totalt fanns det 9663 barn registrerade i BASTA som var födda mars till december 2003, mars till december 2006 och mars till december 2009 i Uppsala län. Uppsala och Knivsta kommun Totalt antal födda barn har ökat från 2003 till 2009, figur 2. Även antalet och andelen riskbarn har ökat genom åren. Figur 2. Flödesschema över studiepopulationer, Uppsala och Knivsta kommun. Finns det ett samband mellan födelseår och vaccinationstäckning i Uppsala och Knivsta kommun? När barnen blev vaccinerade på respektive barnläkarmottagning, i samband med en organisatorisk förändring år 2006, steg vaccinationstäckningen hos 1-åringar från 32 % (födda 2003) till 65 % (födda 2006), figur 3. Skillnaden mellan vaccinationsfrekvensen bland barn födda 2003 och 2006 är signifikant (Chitvåtest x 2 =81,4 df=1, p<0,001). Den ökade trenden av andel vaccinerade riskbarn i Uppsala och Knivsta kommun fortsatte inte under 2009, då lungmottagningen åter vaccinerade riskbarn. Vaccinationstäckningen sjönk då till 61 %. Sänkningen i vaccinationsfrekvens mellan barn födda 2006 och 2009 är inte signifikant (Chitvåtest x 2 =1,7 df=1, p=0,19). Vid en jämförelse mellan åren 2003 och 2009 finns en
7 signifikant skillnad (Chitvåtest x 2 =67,1, df=1, p<0,001). Lungmottagningen vaccinerade barn som både var födda 2003 och 2009, men rutinerna skiljer sig åt mellan dessa år. Barn födda 2003 (vaccinationstäckning 32 %) blev kallade på drop-in tider och barn som var födda 2009 (vaccinationstäckning 61 %) blev kallade på fasta tider. Figur 3. BCG-vaccinationstäckning av riskbarn i Uppsala och Knivsta kommun Uppsala kranskommuner I Uppsalas kranskommuner har riskbarnen vaccinerats oförändrat genom åren av barnläkare på respektive barnläkarmottagning. Vaccinationstäckningen vid 1 års ålder ligger på en jämn nivå 81 % (år 2003), 84 % (år 2006) och 88 % (år 2009), figur 4. Figur 4. Flödesschema över studiepopulation, Uppsalas kranskommuner
8 Finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i olika årskullar och kommuntillhörighet i Uppsala län? Antalet riskbarn är större i Uppsala och Knivsta kommun jämfört med kranskommunerna, figur 5. Därmed finns de flesta ovaccinerade riskbarn till både antal och andel i Uppsala och Knivsta kommun. För barn födda 2003 skiljer sig vaccinationstäckningen signifikant (Chitvåtest x 2 =108,6 df=1, p<0,001) om man är född i en kranskommun (81 %) jämfört med i Uppsala och Knivsta kommun (31 %). Under 2006 är skillnaden mellan vaccinationstäckning i kranskommuner (84 %) och Uppsala och Knivsta kommun (65 %) signifikant, (Chitvåtest x 2 =13,9 df=1, p<0,001). Även för barn födda under år 2009 är vaccinationstäckningen signifikant mellan kranskommuner (88 %) och Uppsala och Knivsta kommun (61 %), (Chitvåtest x 2 =40,0 df=1, p<0,001) Således finns det ett samband mellan vaccinationstäckningen i årskull 2003, 2006 och 2009 och kommuntillhörighet i Uppsala län. Figur 5. Antal riskbarn och antal vaccinerade riskbarn vid 1-års ålder. Andelen vaccinerade riskbarn anges i procent
9 Vaccinationstäckning på barnavårdscentraler i Uppsala kommun Liljeforstorg har den bästa vaccinationstäckningen av inskrivna barn på BVC födda 2009, se figur 6. Figur 6. Andel vaccinerade 1-åriga riskbarn för respektive BVC-mottagning i Uppsala kommun.
10 Hur har vaccinationstäckningen förändrats lokalt på BVC-mottagningarna i samband med organisatoriska förändringar? När barnhälsovårdens projekt pågick med att vaccinera fler barn mot tuberkulos under perioden januari 2006 till augusti 2009 kallades barnen till barnspecialistmottagningarna i Uppsala kommun. Barnmottagningarna låg då i Gottsunda och i Liljeforstorg. Initialt fanns det även en barnmottagning i Luthagen som sedan flyttade till Samariterhemmet. På BVC-mottagningarna i Gottsunda och Liljeforstorg finns den högsta vaccinationstäckningen av riskbarn i Uppsala kommun, figur 7. Liljeforstorg har en signifikant ökning av vaccinationsfrekvensen mellan riskbarn födda år 2006 och 2009 (Chitvåtest x 2 =9,83, df=1, p<0,001.) På BVC-mottagningarna i Sävja och Årsta/Vaksala har man aldrig vaccinerat barnen utan antingen remitterat barnen till lungmottagningen eller närmaste barnläkarmottagning. Sävja och Årsta/Vaksala har förutom den lägsta vaccinationstäckningen av riskbarn födda år 2009 även en signifikant minskning jämfört med Sävja (chitvåtest x 2 =4,63, df=1, p<0,05) och Årsta/Vaksala (chitvåtest x 2 =7,80 df=1, p<0,05). Figur 7. Vaccinationsfrekvens på BVC-mottagningar med högst respektive lägst täckning år Diskussion Resultatet visar att vaccinationstäckningen ökade signifikant hos 1-åringar födda år 2006 i samband med att läkare började vaccinera riskbarn på respektive barns
11 barnläkarmottagning, jämfört med när barnen blev hänvisade till drop-in-tider på lungmottagningen. Efter att man återgått till att lungmottagningen ansvarar för vaccinationen har ingen signifikant förändring skett vad gäller vaccinationsfrekvensen mellan år 2006 och Vår studie visar dock att lungmottagningen vaccinerade en signifikant högre andel riskbarn (p<0,001) år 2009 jämfört med Det kan möjligen finnas ett samband att lungmottagningen nu kallar barnen på fasta tider för vaccination, istället för att som tidigare, blivit hänvisade till drop-in-tider. Vid uteblivet besök kallar mottagningssköterskor även barnet åter samt skickar en faktura till barnets föräldrar. Om kallelsesättet har en inverkan på vaccinationstäckningen behöver dock studeras vidare. Fullständig vaccinationsdata vid 2 års ålder, för barn födda mars-december 2009, kan inte erhållas förrän 31 december Inom sjukvård och preventivt arbete är det dock viktigt med kontinuerlig övervakning och kvalitetssäkring, framför allt vid organisatoriska förändringar. Även om gruppen riskbarn endast har hunnit fylla 1 år är det viktigt med en granskning. Det är betydelsefullt att kontrollera vaccinationsstatus i etapper och inte vänta tills barnen blivit drygt 2 år. Vid BCG-vaccinering har barnen också bäst skydd av vaccineringen till och med 5 års ålder (2). Därför är det betydelsefullt att barnen erhåller sitt skydd redan vid 6 månaders ålder för största möjliga nyttoeffekt med vaccinering. Kvalitetsgranskningen av BCG-vaccination i är i linje med Sveriges Kommuner och Landstings och Socialstyrelsens rekommendationer för öppna jämförelser, och framför allt vid eventuella förbättringar och försämringar inom sjukvården (17). När reformer genomförs inom sjukvården är det ofta utifrån organisationens behov av effektivisering, och då är det extra viktigt att bevaka att kvalitet upprätthålls. Möjligen är det andra faktorer som påverkar att kranskommunerna når upp till en högre vaccinationstäckning än att barnen vaccineras på respektive barnläkarmottagning. Vår studie visar signifikant högre vaccinationstäckning i kranskommunerna jämfört med Uppsala och Knivsta kommun, även under pågående projekt. Det finns även skillnader vad gäller vaccinationstäckning på olika barnavårdscentraler i Uppsala kommun. Vår studie visar att den högsta vaccinationstäckningen 2009 finns på barnavårdcentralerna Liljeforstorg och Gottsunda, som tidigare haft vaccinering av BCG lokalt på mottagningen. Studien visar även på en signifikant ökning av andel vaccinerade riskbarn i Liljeforstorg trots att barnen nu remitteras till lungmottagningen. Den fortsatta ökningen av vaccinering kan tyda på att man fått igång en lokal förtrogenhet till BCG-vaccinering i Liljeforstorg. I Sävja och Årsta/Vaksala, där man aldrig har BCG-vaccinerat barnen lokalt, kan man notera en motsatt trend med signifikant minskad vaccinationsfrekvens efter att barnhälsovårdens projekt lades ned. Lokala interventioner med ytterligare information och utbildning till vårdgivare och föräldrar för att identifiera riskbarn och upplysa om vikten av BCG-vaccinering torde förbättra vaccinationstäckning, men detta behöver studeras vidare.
12 Referenser 1. Webpage Tuberculosis. Estimated TB incidence, prevalence and mortality World Health Organization, WHO, Geneva SBU. Vacciner till barn - skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 191 s. 19. ISBN Graham A. (1994) Efficacy of BCG Vaccine in the Prevention of Tuberculosis. The journal of American Medical Association. Vol. 271 No.9: Romanus V. Selective BCG-vaccination in a Country with low Incidence of Tuberculosis. Euro Survieill 2006;11(3): Morner M. En svensk folksjukdom. Smittskydd nr Romanus V. Tuberkulos i Sverige s 8. Smittskyddsinstitutet Solna. ISSN Morner M. Målet är en generation fri från tuberkulos. Smittskydd nr Socialstyrelsen. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos , s Webpage Anonymous report. Nyhetsarkiv. Tuberkulos ökar i Sverige Smittskyddsinstitutet. Solna 10. Webpage Anonymous Report. Fem års översikt Vaccinationsstatus vid två års ålder för barn födda Smittskyddsinstitutet. Solna
13 11. Magnusson M., Wallby T., Thunström M (2009) Årsrapport Barnhälsovård I Uppsala län, s Magnusson M., Wallby T., Wettergren (2005) Årsrapport för Barnhälsovården i Uppsala län 2004, s Magnusson M., Wallby T., Wettergren (2008) Årsrapport Barnhälsovården Uppsala län 2007, s Webpage Bergström M. & Romanus V. Vaccinationsrapport från Barnavårdscentraler, insamlad januari 2006, gällande barn födda 2003, s 8. Smittskyddsinstitutet. Solna 15. Webpage Lepp T. & Bergström M. Vaccinationsrapport från Barnavårdscentraler, insamlad januari 2009, gällande barn födda Smittskyddsinstitutet. Solna 16. Liljeholm S., Ahlm C., Sarkadi A. (2009) Effekter av förändrade rutiner gällande BCG vaccination i Uppsala kommun, s Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2009, s 12. Ordförrådet AB. ISBN
Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merVaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.
1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar
Läs merAnvändningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006
Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION
Läs merVACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA
VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria
Läs merVacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006
Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006 Sammanfattning Andelen elever, som blivit vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, var tillfredsställande
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merBCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset
BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället
Läs merTuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE
2007 Tuberkulos Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne 1 Innehåll Sid. 1. BAKGRUND...3 2. RIKTAD HÄLSOKONTROLL...3 2.1. Vem ska genomgå hälsokontroll?... 3 2.1.1. Personal inför
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merHiv, hepatit och tuberkulos
Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merTuberkulos-screening av gravida
Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av
Läs merEn aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merInfluensasäsongen
1 (8) Influensasäsongen 2016 2017 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2016 2017 i Stockholms län Innehåll Sammanfattning av influensasäsongen 2016 2017... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets
Läs merNyanlända- hälsoundersökningar(hu)
Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merSveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram
Sveriges Nationella Vaccinationsprogram Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram . Antal fall med vilt poliovirus och vaccintypspolio i världen de senaste 12 månaderna
Läs merTuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram
00076-2016-1.1.3 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs mer16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 16 MARS 217 Therese Gustafsson (Upphandlingsenheten) Sanne Hovmöller (Överläkare Infektionssektionen) Barbro Nilsson (BHV-samordnare NLL)
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merMänniskor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14
Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.
Läs merTuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål
Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merSärskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien
Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon
Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid
Läs merBeslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare
Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,
Läs merHälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens
1 Umeå universitet Medicinska fakulteten Grundutbildningsnämnden Beslut 2009-03-17 Dnr 513-5373-07 Sid 1 (6) Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens grundutbildningar
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merVaccinationsregistret Start 1/1 2013
Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida
Läs merInfluensasäsongen i Östergötland
Influensasäsongen i Östergötland 2017-2018 Statistik Vaccinationskampanjen startade den 7 november 2017. Säsongens vaccinationsmål för Östergötland var 60 % vaccinationstäckning i åldersgruppen 65 år och
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merTuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?
Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merHepatit B 2015. Statistik
Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar
Läs merPerspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne
Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merRemiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merDatum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merVaccinationer på BVC
Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merTUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007
Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merTUBERKULOS Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad
Läs merYttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om
Läs merFlyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten
1 Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2010 Totalt 91 458 Flyktingar 13 % Anhöriginvandrare 27 % Gäststuderande 16 % Arbetskraftsinvandrare 24 % EES avtalet 20 %.
Läs merHepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark
Hepatit B 2016 Statistik Smittskydd, 2017-01-31, Eva Lundmark Trend och analys Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar fler
Läs merVaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården
Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vilka barn skall testas? Vilken provtagning skall vi använda? Vilka barn skall vaccineras? Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Stockholms läns landsting
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merInformation om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Läs merfi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder
åll= Region Stockholm Ärende 25 Förslag 2019:44 Rotel II Föredragande regionråd Anna Starbrink (L) 25 (48) Regionstyrelsen PROTOKOLL 2019-04-09 2019-0063 fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merVaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen
Beslutad av: Personaldirektören, 2018-02 Diarienummer: RS-2018-00382 Giltighet: från 2018-02 till 2023-02 Rutin Vaccination för medarbetare inom Västra Götalandsregionen Rutinen gäller för: Västra Götalandsregionen
Läs merVaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000
Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus
Läs merTBE 2018 Region Stockholm 11 April 2019
TBE 2018 Region Stockholm 11 April 2019 Maria Rotzén-Östlund Smittskydd Stockholm Upplägg TBE-året 2018 Fästingars ekologi och utbredning TBE, klinik TBE-nytt: TBE-karta, patientenkät Vaccinationsrekommendationer,
Läs merAnvändning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006
Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0
Läs merTuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv
SFS 2004:168 Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv Bitr smittskyddsläkare i Stockholms län Fråga Vid vilken infektionssjukdom användes den personliga skyddsutrustningen på föregående bild 1. Pest
Läs merVaccination mot influensa 2019
Vaccination mot influensa 2019 Senaste säsongen Sjukhusvård Årets riktlinjer Micael Widerström Smittskyddsläkare Region Jämtland Härjedalen Senaste influensasäsonger Antal fall 60 Anmälda fall av influensa
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merRegistreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral
1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information
Läs merSmittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala
Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället
Läs merVaccinationsregistret Start 1/1 2013
Uppföljning av det nationella Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Seroimmunitet Sjukdomar Vaccinationstäckning Eva Netterlid Mikrobiell typning Vaccinations - register Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida
Läs merNy ordning för nationella vaccinationsprogram
Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU20 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram
Läs merSK-kurs Vaccinationer och resemedicin november BCG-vaccination
SK-kurs Vaccinationer och resemedicin 12-16 november 2018 BCG-vaccination PILLAR 1 - Tidig TB-diagnos och resistensbestämning - Systematisk screening av kontakter och högriskgrupper - Behandling av vid
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merMänniskor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-11-16
Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-11-16 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merInnehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia
Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merInfluensasäsongen 2013/2014 En influensasäsong sträcker sig från hösten, vintern till våren nästkommande år
Influensasäsongen 2013/2014 En influensasäsong sträcker sig från hösten, vintern till våren nästkommande år Utfall och trend Pågående säsong 2013/2014 är den fjärde efter den pandemiska influensan A(H1N1)pdm2009.
Läs merAktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.
Aktuellt från Smittskydd Stockholm Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Smittskyddslagen, SFS 2004:168 Skydda befolkningen mot smittsamma
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer inom Stockholms län Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Motionärerna
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merVACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER
VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merMänniskor på flykt. En riskbedömning av smittspridning
Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom
Läs merAmning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103
Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merRemiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1
Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare
Läs merVägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.
2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merTill alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän
Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik
Läs merVaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län
Vaccindagen Dagens Medicin Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län Är användandet av vacciner i Sverige "lagom" stort? Vad, om något, behöver förändras? Hur kan det ske? Nationellt vaccinråd
Läs merSvar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merKvalitetsregisterdag 2009-04-22
Kvalitetsregisterdag 2009-04-22 Patientdatalagen och kvalitetsregister Camilla Ziegler Enheten för juridik Region Skåne 1 Nationella och regionala kvalitetsregister Syfte Inrättats för ändamålet att systematiskt
Läs mer