INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

Transkript

1 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering ska erhålla ett ex. av informationen. Ett ex. kan även förvaras hemma hos vårdtagaren. Informationen är utarbetad på uppdrag av Sörmlands diabetesråd. Materialet är sammanställt av: Monica Reinholdson diabetessköterska VC Bagaregatan Nyköping Christina Lindström diabetessköterska VC Strängnäs Christina Eriksson diabetessköterska Medicinkliniken Kullbergska sjukhuset Medicinsk granskat av ÖL Lars Steen medicinkliniken Eskilstuna Referensgrupp: Nätverket medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Sörmland samt distriktssköterskor i Eskilstuna 1

2 SJUKDOM Diabetes är en metabolisk rubbning som drabbar kolhydratomsättningen. Orsakas av otillräcklig insulineffekt med stigande blodsocker som följd. Det finns 2 huvudtyper av diabetes: Typ 1 och Typ 2 Vid typ 1 diabetes förstörs de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och man har ingen egen insulinproduktion kvar. Denna typ av diabetes drabbar oftast unga människor men man kan även insjukna som äldre, vilket dock är mindre vanligt. Ofta snabbt insjuknande inom någon till några veckor. Vid typ 1 diabetes måste alltid insulin tillföras. Vid typ 2 diabetes, som är den vanligaste formen, har bukspottkörteln kvar sin förmåga att producera insulin. Kroppens celler har nedsatt känslighet för insulin vilket leder till förhöjda blodsockervärden. Viss nedsättning av insulinproduktion kan råda. Insjuknandet är smygande och man kan ha sin typ 2 diabetes under lång tid utan att märka av några symtom. Diabetes kan oftast efter en lång tid med sjukdomen leda till olika komplikationer. - Neuropati - nedsatt nervfunktion. - Mikro- och makrovaskulära förändringar - nedsatt cirkulation i de små och stora blodkärlen. Detta kan leda till deformiteter och sår på fötterna, njurkomplikationer och ögonbottenförändringar samt komplikationer från hjärta och kärl. BEHANDLING Målet med behandling är symtomfrihet och att förebygga uppkomst av senkomplikationer. Vid insjuknande hos äldre över 80 år är risken mindre att senkomplikationer uppstår. Kost och motion är basbehandling för alla diabetiker. Typ 1 behöver alltid insulin och Typ 2 diabetiker antingen bara kost och motion eller med tillägg av tabletter och/eller insulin. KOSTBEHANDLING Det grundläggande i kostbehandlingen är måltidsfördelningen på dagen. Diabetiker bör äta 3 huvudmål och 2-3 mellanmål/dag. Maten bör innehålla lite socker och vara rik på fibrer från frukt och grönsaker och grovt bröd. Feta livsmedel med hög halt av mättat fett bör undvikas framför allt vid övervikt. Livsmedel med hög halt av omättat fett är bra för blodkärlen. Nutritionen inom åldringsvården kan ibland vara ett stort problem med avseende på energi, vätska och näringsämnen. Eftersom energibehovet minskar och näringsbehovet ökar hos äldre är det extra viktigt med en allsidig näringsrik kost. En person som har svårt att få i sig tillräckligt med mat, behöver då energi och proteinrik kost. Det är inte helt ovanligt att låga blodsockervärden hos äldre diabetiker är ett utryck för svält och inte framgångsrik diabetesbehandling. Man får aldrig svälta sig till ett bra blodsockervärde. Om tugg och sväljsvårigheter finns bör kost med anpassad konsistens serveras. 2

3 MOTIONSBEHANDLING Betydelsen av motion är minst lika viktig i alla åldrar. Den stärker skelett, rörelseorgan, förbättrar balans, minskar bensvullnad, ökar aptit och insulinkänslighet. Att hitta passande motionsvanor kan vara en utmaning vid olika sjukdomstillstånd. Kan man inte promenera är det ändå viktigt att röra på andra delar av kroppen. TABLETTBEHANDLING När kost och motionsbehandling inte räcker till sätter man ofta in i första hand tablettbehandling vid typ 2 diabetes. Tabletter utgörs inte av insulin utan av andra substanser som påverkar blodsockernivåerna. Om detta inte räcker till lägger man till insulin eller använder sig av enbart insulinbehandling. INSULIN Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En del av maten du äter omvandlas i magen och tarmen till socker som sedan tas upp i blodet. Insulinet fungerar ungefär som en nyckel som låser upp och öppnar cellerna så att socker kan strömma in, vilket gör att sockerhalten i blodet sjunker. Utan insulin blir sockret kvar i blodet och blodsockret stiger. OLIKA TYPER AV INSULIN - Direktverkande: NovoRapid, Humalog ges direkt före måltid. - Snabbverkande: Actrapid ges 30 minuter före måltid. - Mixinsuliner (Blandning av direktverkande/snabbverkande och medellångverkande): NovoMix, Humalog Mix 25, Humalog Mix 50 ges direkt före måltid. - Medellångverkande: Insulatard, Humulin NPH Ges enligt särskild ordination. - Långverkande: Lantus och Levemir injiceras vanligen 1 gång om dagen, vid samma tidpunkt varje dag. Hållbarhet: Oöppnad insulinpenna förvaras i kylskåp. Får ej frysas! Insulinpenna under användning förvaras i rumstemperatur i högst 4 veckor. Ordination: Följ alltid skriftlig ordination. Kontrollera signeringslistan för att undvika dubbeldos. Signera efter given dos. Om du misstänker att blodsockret ligger lågt innan insulingivning kontrollera blodsockret! Om blodsockret ligger lägre än 5 mmol/l kontakta distriktssköterska/diabetessköterska för ev. ändrad insulindos. 3

4 INSULININJEKTION - Kontrollera på ordinationslistan vilken sorts insulin och hur många enheter som ska ges. - Kontrollera även att insulinets hållbarhetstid inte gått ut. - Kontrollera att det finns tillräckligt med insulin kvar i pennan. - Sätt på en ny steril kanyl för varje injektion. - Vänd pennan ca 10 ggr strax innan injektion för att insulinet ska blanda sig ordentligt. (gäller inte de insuliner som är klara ) Lyft ett hudveck (behövs ej vid injektion i skinkan) Vinkla kanylen 45 alternativt 90 graders vinkel mot hudytan Tryck in doseringsknappen så långt det går, injicera hela dosen Räkna långsamt till 15 Drag ut kanylen helt släpp hudvecket Sätt på den stora skyddshatten, skruva av och släng kanylen i kanylboxen, så att ingen sticker sig på den använda kanylen Använda kanyler ska om möjligt förvaras i speciellt avsedda behållare, Safe-Clip, som erhålles och återlämnas på lokalt apotek. På särskilt boende gäller lokala rutiner. 4

5 Ta alltid bort kanylen från insulinpennan mellan injektionerna, annars kan feldosering uppstå pga att insulin kan läcka ut och luft sugas in. Det finns också risk för stopp i kanylen pga insulinkristallisering. Oskadliggör kanylen på ett säkert sätt. Till detta kan Safe-Clip användas. Eller sätt på den stora skyddshylsan, skruva av och släng kanylen i för avsedd behållare. Särskilda lokala rutiner kan förekomma. 5

6 BLODSOCKER Blodsocker benämns även ibland som blodglukos eller plasmaglukos. Blodsocker mäts i mmol/l. Normalt blodsocker på friska individer är 4-7,0 mmol/l. Diabetiker kan ha samma värden, men både högre eller lägre värden förekommer. Diabetiker bör regelbundet kontrollera sitt blodsocker. Hur ofta och när kan variera. I hemsjukvården ordineras det av läkare eller distriktssköterska/diabetessköterska. LÅGA BLODSOCKERVÄRDEN Orsak till för låga blodsockervärden (hypoglykemi): - för mycket insulin/tabletter - för litet intag av mat pga dålig aptit eller måltidsförskjutning - ökad fysisk aktivitet. INSULIN OCH DIABETESMEDICINER HJÄLPER TILL ATT SÄNKA BLODSOCKRET! MAT HÖJER BLODSOCKRET! Om blodsockret ligger lägre än 4-5 mmol/l bör alltid extra mat ges. Mår patienten bra trots ett lågt värde ge en frukt eller mjölk och smörgås. Kontrollera blodsockret på nytt. Lämna inte någon ensam förrän blodsockret ligger stabilt över 6 mmol/l. Är personen påverkad: - hungrig - blek kallsvettig - skakig - förvirrad orolig - hjärtklappning - humörsvängning. Ge då rent socker eller druvsocker 3-4 bitar och därefter mjölk och smörgås. Kontrollera blodsockret på nytt. Om utebliven förbättring eller medvetslöshet RING efter ambulans 112! HÖGA BLODSOCKERVÄRDEN Orsaker till höga blodsockervärden (Hyperglykemier): - otillräcklig medicinsk behandling - felaktig kost - minskad fysisk aktivitet - infektioner t ex urinvägsinfektion eller luftvägsinfektion. 6

7 Symtom på höga blodsockervärden: - ökad törst - muntorrhet - stora urinmängder - varm och röd hud. Om personer med högt blodsocker kräks och har magsmärtor, är slö eller har djupandning ska alltid akut kontakt med läkare eller sjuksköterska tas. Alternativt ring efter ambulans 112! Detta tillstånd är dock inte så vanligt hos typ 2 diabetiker. Personer över 75 år mår sällan dåligt när blodsockret ligger mellan mmol/l. Det behövs oftast ingen extra åtgärd för stunden. KONTROLL AV BLODSOCKER I HEMMET För att kontrollera blodsockret i hemmet behövs en blodsockermätare med tillhörande testmaterial. Detta tillhandahålls normalt av disktiktssköterskan/diabetessköterskan. Teststickor är gratis för den som har diabetes men betalas av landstinget. Kostnaden/teststicka varierar mellan 6-9 kronor. Hållbarheten varierar mellan olika fabrikat både vad gäller oöppnade och öppnade förpackningar. Man måste förvara stickorna i sin originalförpackning. Teststickor som passerat utgångsdatum kan visa fel värde och ska inte användas. TÄNK PÅ ATT: Alltid använda färska teststickor Sticka lite vid sidan av fingertoppen istället för mitt på. Variera provtagningen mellan lång och ringfinger. Dokumentera alltid de värden som tas. Material för det tillhandahålls av distriktssköterska/ diabetessköterska. Ange datum tid och testvärde. Avsluta med din signatur. Använda lancetter och teststickor läggs i för avsedd behållare. Bra blodsockervärden för äldre kan variera. Gemensamt för alla äldre är dock att blodsockret inte ska ligga för lågt, då mår ingen bra. MÅLET FÖR ETT BRA BLODSOCKER ÄR ATT VÅRDTAGAREN MÅR BRA OCH ÄR FRI FRÅN SYMTOM. 7