Det finlandssvenska migrationshjulet :
|
|
|
- Oskar Gustafsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
2 Det finlandssvenska migrationshjulet Process som löper över tid, sammanlänkar länder Nätverksgenererad Personliga och institutionella relationer Fler-riktad En del av den individuella livsbanan Flyttningar och återflyttningar
3
4 Det finlandssvenska isflaket krympande eller issörja? % av befolkningen ,7 % av befolkningen Regionala skillnader
5 Det svenska språket i Finland Finlandssvenskar i slott och koja 1800-talet: Språkstriden 1922: Finska och svenska samma status Rättigheter varierar enligt kommunstatus Enspråkiga kommuner: svenska/finska Tvåspråkiga kommuner med svensk/finsk majoritet Finlandssvensk osynlighet McRae (1999): Låg grad av språkkonflikt lingvistisk instabilitet Allardt (2000): Det största hotet mot finlandssvenskarna är de själva Ny språklag 2004
6 Språkgränsen
7 Flyttningarna verkar ha upphört 50,000 40,000 30,000 From Finland to Sweden From Sweden to Finland Net migration to Finland 20,000 migrants 10, ,000-20,000-30,000-40,
8 Finlandssvensk migration en kunskapslucka Flyttar finlandssvenskar fortfarande till Sverige? Ny statistik ( individer ) Vart i Sverige flyttar de? Kyrkoarkiv (3 fallstudieområden) Personliga motiv och upplevelser Intervjuer (27 st)
9 Finlandssvenskarna flyttar ännu Migration rate (per thousand) Entire Finland Finnish speakers Swedish speakers Period Migranter från Finland totalt Svenskspråkiga % svenskspråkiga , , , , , , , ,6 Totalt ,0
10 Regionala skillnader ratio Swedish Finland Western Uusimaa Eastern Uusimaa Helsinki region Turku region Turunmaa Southern Ostrobothnia Northern Ostrobothnia
11 Unga landsbygdsflyttare 4,0 5.0 migrants/remaing population 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, ratio City yrs City yrs Less urban yrs Less urban yrs Year
12 Högutbildade, svenska flyttare Migrants / remaining population 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Basic Middle Upper middle Academic Selektivitet bland enspråkiga fs 60 % enspråkiga fs i Finland 80 % enpråkiga migranter Year
13 Vart i Sverige flyttar finlandssvenskar? Luleå Umeå Sundsvall Uppsala Stockholm Surahammar Stockholm Göteborg Småland Göteborg Gävle Uppsala Stockholm Malmö Lund Esbo Frequency Kimito Frequency Jakobstad Frequency Charlotta Hedberg 2003
14 Varför flyttar finlandssvenskar? Minoritetssituationen Praktiska svårigheter Attityder Identitet, samhörighet med Sverige Kulturella, sociala, ekonomiska länkar Kort avstånd Regionala skillnader!
15 Mentala kartor i transnationella rum Sverige en del av den mentala kartan Det ligger ju så nära till [ ] Alltså ska man bo som svensk i Finland så är det ganska begränsat var man bor för inga svenskar flyttar österut, utan man bor längs med kusten. [ ] Ingen bor vid ryska gränsen när man är svensk. [ ] Och det är där som det blir lite konstigt ibland när man [ ] tänker att man hellre flyttar till ett annat land än att flytta till en annan ort i sitt eget land (JM5, Umeå). Sociala, kulturella och ekonomiska länkar
16 Fallstudieområden i Svenskfinland Esbo Jakobstad Kimito
17 Jakobstad svensk småstad Nationell minoritet Svensk-finsk boendesegregation De här svensktalande delarna har varit de rika trakterna. [ ] Vissa stadsområden är helt utan finskt inflytande - man flyttar inte dit om man är finsktalande. Kulturella länkar Jag är uppväxt med svenskan och jag kan antagligen mer om Sveriges historia än jag kan om Finlands. Vi fick ju in svensk [TV] under min uppväxt. [...] Det [känns] lite som det andra moderlandet.
18 Kimito Skärgårdsöoch utflyttningsbygd Nationell minoritet Det var alltid som en spärr på finska, just när man kommer från Kimito. [ ] Det var inte så att man kände att man inte ville ha [kontakt], utan det var bara så att man var rädd för språket tror jag Sociala nätverk Pappa fick jobb här i Sverige och han fick det tack vare att jag har två morbröder som hade flyttat hit några år tidigare. Och även en faster. Jag hade kvar mina barndomsminnen av Sverige sedan jag var liten och [...] längtan till Sverige hade nog alltid funnits där.
19 Esbo i tillväxtzonen Regional minoritet Bättre folk Man vill påstå att [fs] har en makt långt utöver vad deras antal skulle ge dem rätt till Inte prata svenska i krogköer Ekonomiska länkar så mycket i business i allmänhet har att göra med [ ] människors kommunikation med varandra. Och det finns en absolut starkare närhet mellan finsk och svensk population jämfört med t.ex. norsk
20 Finlandssvenskar i Sverige Ekonomisk och social integration Identitetsförändringar Nationella finländska identiteten minskar med tiden Etnisk identifikation med Sverige försvinner Personlig finlandssvensk identitet Assimileringsprocess i Sverige?
21 Slutsatser Finlandssvenskar flyttar ännu till Sverige En socio-historisk process Konsekvenser kvalitet snarare än kvantitet Kulturell approach alternativa förklaringar Identitetsbaserad process Ethnic return migration Kulturella, sociala och ekonomiska länkar Transnationell process
22 Tack!
Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand
Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND
Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND Annonsera på NORRLAND ETT EGET LAND Välkommen till sensationen och den stora destinationssajten och facebooksidan Norrland ett eget land. Norrland ett eget land har spridit
Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
En klassisk saga från tornedalen.
Tornedalingar En klassisk saga från tornedalen http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3129&grupp=15658&artikel=4597352 Begreppet tornedaling används för att förklara både en regional (=ett
Större samhörighet i det lokala än i det regionala
Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma
Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
PROTOKOLL 2014-08-25. Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89
Kommunstyrelsen 181 Utdrag ur PROTOKOLL 2014-08-25 Svar på medborgarförslag 2014:02 om att Knivsta kommun ska ansluta sig till det finska förvaltningsområdet KS-2014/89 Beslut Kommunstyrelsen föreslår
Individual Accommodation
Sport Individual Individual Accommodation Client name: NEGOTIATED S SPORT INDIVIDUAL ARVIKA Economy Plus 1 595 806 896 1 526 1 616 Room 1 995 986 1 076 1 706 1 796 Superior 2 095 1 076 1 166 1 796 1 886
VI OCH DOM 2010/01/22
VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration
2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen
LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET
LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET Nationella och internationella migranter om vardagsliv, lokalsamhälle och nätverk Nordkalottkonferensen, Ylläs, Kolari 21 augusti 2010 Susanne Stenbacka,Kulturgeografiska
Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!
Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn
OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND
OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,
Språkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ
SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language
Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.
ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,
Migrationsinstitutet
Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 [email protected] Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes
Copyright Brottsanalys 2015
Copyright Brottsanalys 2015 BROTTSA ALYS 1 (2) Åtta kommuner tar avstånd från Islamiska staten Sveriges 20 största kommuner, förutom Göteborgs kommun, fick frågan om de tar avstånd från väpnad jihad och
Språket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu
www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet
Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet INNEHÅLL Termer Vad är flerspråkighet? Varför flerspråkighet? Flerspråkighet och förskola i Sverige
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun
2013-03-05 AN-2012/830.732 1 (7) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 378 88 [email protected] Äldreomsorgsnämnden Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden
STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Arbetsmiljö 2012 + våren 2013 2012
Arbetsmiljö 2012 + våren 2013 2012 Kod Kurs Ort Vecka Datum Datum 2 Sista Internat Runö 3 16-18/1 18/11 2011 Internat Runö 5 30/1-1/2 2/12 2011 huvud Internat Runö 5 30/1-1/2 2/12 2011 Internat Runö 5
SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
SVENSKA HÖRFÖRSTÅELSEPROV KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ MEDELLÅNG LÄROKURS 9.9.2014 YLIOPPILASTUTKINTOLAUTAKUNTA STUDENTEXAMENSNÄMNDEN Lyssna noga på bandet och svara på frågorna 1 25 genom att för varje fråga
Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) [email protected]
Om att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet [email protected] Kunskapsläget äldres boende Vanligt
JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG
JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?
Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL Jan Saarela http://www.vasa.abo.fi/users/jsaarela/ ANSATS Hantering av numerisk information Hur förstå, tolka och bearbeta sifferserier i matrisform CENTRALA BEGREPP
Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet [email protected] Bygg bostäder så att
BI SYD. Bakgrund och förklaringar
BI SYD Bakgrund och förklaringar BI SYD (Business Intelligence Syd) är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region
Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet
Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Svensk- och tvåspråkiga kommuner
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2016 www.kommunerna.net/sprakinfo Kommunerna i Svenskfinland 2016 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt
Krydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet
Välkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Segregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport
Finlandssvenskarna och deras institutioner Slutrapport Projektets bakgrund och forskargruppen Initiativet till detta forskningsprojekt togs ursprungligen av de medlemmar inom Svenska litteratursällskapets
ETT SAMARBETE MELLAN Destination Småland AB Region Blekinge Regionförbundet i Kalmar Län Region Halland Smålandsturism AB Tourism in Skåne AB Visit
ETT SAMARBETE MELLAN Destination Småland AB Region Blekinge Regionförbundet i Kalmar Län Region Halland Smålandsturism AB Tourism in Skåne AB Visit Östergötland Malmö stad Lunds kommun Jönköpings kommun
MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS
MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska
Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:
Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet
Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser
Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck
Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt
Det är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir
E Det är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir svårt att, om man kommer från ett annat land det blir svårt att studera i universitetet, att ((letar ord)) Complete,
LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN
LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Vreta Kloster 1 Stefan Svanström (SCB) 2017-08-31 Södermalm Befolkning 160
Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet. Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde
Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar:
