Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg?

Transkript

1 Barns Behov i Centrum & Systematisk uppföljning var är vi idag och vart är vi på väg? Kicki Lööf Ola Grönnesby

2 Kicki Lööf Ola Grönnesby

3 Hur många har: Hört Ola prata om ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Bra koll på systematisk uppföljning? Kunskap om BBIC; grundbok och metodstöd? Läst Informationsspecifikation för BBIC? Deltagit i webkollen eller arbetat med variablerna i informationsspecifikationen?

4 Vad vill vi prata om? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation & systematisk uppföljning BBIC och informationsspecifikationen Webbkollen & Projektet BBIC SU Erfarenheter och goda råd

5 Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen arbetar med den gemensamma informationsstrukturen vilken används för att uppnå ändamålsenlig och strukturerad dokumentation vilket i sin tur kan ge semantisk interoperabilitet inom hälso- och sjukvård samt omsorg.

6 Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

7 Dokumentation i patientjournal eller personakt Utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

8 Socialstyrelsen stödjer utvecklingen av dokumentationen Vi tillhandahåller som tillsammans kallas Gemensam informationsstruktur

9 Behov av information och dokumentation

10 Vi måste gå från dokumentbaserad dokumentation till informationsbaserad dokumentation

11 Glöm inte verksamhetsutvecklingen!

12 Systematisk uppföljning

13 Systematisk uppföljning handlar om att: Beskriva, mäta och dokumentera enskilda personer problem/behov, insatser och resultat Sammanställa informationen på gruppnivå för att utveckla verksamheten

14 Nyttan med systematisk uppföljning Individnivå Ökat fokus på mål och förändring för den enskilda Kunskap om målgruppens situation och insatser (visar t ex om kvinnor och män får samma service) Verksamhetsnivå Tydliggör utvecklings- och förbättringsområden Stärkt position i kommunala diskussion om resurser (verksamhetens arbete kan beskrivas i siffror ) Gynnar kritiskt förhållningssätt i EBP (lokala resultat kan jämföras med effekter i nya evidensbaserade metoder)

15 Skrift om systematisk uppföljning 1. Planera systematisk uppföljning 2. Beskriv situationen före insats 3. Mät situationen under insats 4. Följ upp situationen efter insats 5. Sammanställ uppgifterna 6. Analysera resultaten Systematisk uppföljning

16 Reviderade BBIC och informationsspecifikationen

17 BBIC:s mål Tillhandahålla en nationellt enhetlig struktur för handläggning, genomförande och uppföljning Visionärt mål Barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som alla barn och unga i samhället Vad är BBIC?

18 BBIC syftar till att Stärka barns delaktighet och inflytande Förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk Skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggningen och insatserna lättare kan följas upp Bidra till ökad kvalitet och rättsäkerhet Vad är BBIC?

19 Grundprinciperna

20 Grundprinciperna Arbetet med BBIC ska: 1. utgå från barnets rättigheter 2. låta barnets bästa vara avgörande 3. sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn 4. ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation 5. göra barnet, familjen och nätverket delaktiga Grundprinciperna

21 Grundprinciperna Arbetet med BBIC ska: 6. ske i samverkan med andra professioner och verksamheter 7. bygga på en evidensbaserad praktik 8. motverka svårigheter och förstärka resurserna 9. systematiskt följa barnet och insatserna Grundprinciperna

22 Triangeln Triangeln

23 Stöd för handläggning

24 BBIC-material Grundbok i BBIC Metodstöd för BBIC Studiehandledning för BBIC Informationsspecifikation Samverkansstöd Placeringsinformation På väg-enkäter Vad är BBIC? 24

25 Aktualisera Utreda Besluta Utforma och genomföra uppdrag Följa upp Grunduppgifter Öppenvårdsinsatser Ansökan om bistånd Utredningsplan Beslutsunderlag Vårdplan Beslut Uppdrag till utförare Genomförandeplan bör tas fram av utföraren Uppföljning av öppenvårdsinsatser Anmälan/ information på annat sätt Genomförandeplan omfattar uppdrag Placering Beslutsunderlag Genomförandeplan omfattar uppdrag HVB Genomförandeplan bör tas fram av utövaren Utredningsplan Vårdplan För samverkan med hälso- och sjukvård För samverkan med förskola och skola Särskilt vid placering Uppföljning av ett barns situation Utlåtanden Konsultationer Hälsoundersökning Information Uppföljning av ett barns situation Uppföljning av ett barns situation Uppföljning av ett barns situation Uppföljning av ett barns situation Dokumentationsstöd - översikt

26 Hur närmar vi oss ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i BBIC? Flytta fokus från dokumenten till informationen Det är informationen som är viktig inte formen för hur den skrivs Informationsspecifikationen beskriver hur information kan återanvändas mellan olika delar inklusive variabellistan

27 BBIC och variabellistan Variabellistan var en del av regeringsuppdraget om att uppdatera BBIC. Ett antal kompetenser har varit med. Hitta minsta gemensamma nämnare mellan offentlig statistik, framtida Öppna jämförelser och vad som borde vara intressant för systematisk uppföljning. Materialet anpassades sedan för att i möjligaste mån kunna återanvända information som redan dokumenteras i dokumentationsstödet.

28 Variabler för systematisk uppföljning Dessa variabler är indelade i två grupper: Det kommunen är skyldig att rapportera för offentlig statistik enligt lag och föreskrift. Uppgifter kommunen har nytta av för att kunna följa sin verksamhet. Viktigt att kommunen också arbetar själv med frågorna och variablerna för den egna verksamheten Viktigt att bestämma var gränssnittet är i förhållande till informationen Få färdiga svar och diagram Få rådata som man behandlar själv

29 Test av variablernawebbkollen och BBIC SU

30 Webbkollen Barn och Unga

31 Deltagande kommuner/stadsdelar Deltagande kommuner/stadsdelar Arvika X Askim-Frölunda-Högsbo X Majorna-Linné X X Hallsberg X Hammarö X X Lidköping X Nordmaling X Sollentuna X Solna X X Södermalm X X Tidaholm X X Täby X X Umeå X X

32 Vad har vi gjort i projektet? 1 Uppstartsmöte, 2 utbildningsdagar, 6 uppföljningsmöten, 2 workshops (om erfarenheter hittills och resultat), 1 avslutande seminarium 3 samstämmighetstest 900 ärenden har registrerats (registrering ) Berättat om arbetet Socionomdagarna, Mötesplats Välfärdsteknologi och e- hälsa, BoU-nätverket med regionala utvecklingsledare, Socialstyrelsen

33 Vad visar resultatet från 2017? 416 avslutade ärenden under 2017 Fördelning mellan kön något fler pojkar än flickor Åldersfördelning, fler tonåringar med insatser Underrepresentation av utlandsfödda Identifierad problematik: Vanligast med brister i omsorgen, föräldrar med psykisk/psykiatrisk/kognitiv problematik samt skolrelaterad problematik hos barnet. Samma mönster som tidigare Den vanligaste orsaken till att insatsen avslutas är att målet med insatsen är uppnått (gäller häften av ärendena).

34 Antal och andel avslutade ärenden, fördelat på kön, ålder och ursprung Avslutade ärenden totalt n (%) Pojke n (%) Flicka n (%) 0-6 år n (%) 7-12 år n (%) år n (%) >18 år n (%) Sv.född n (%) Utl.född n (%) Ensamkommande n (%) 416 (100) 224 (54) 192 (46) 94 (23) 147 (35) 152 (37) 23 (6) 329 (79) 81 (19) 44 (11)

35 Ex. identifierad utsatthet I 93 procent av ärendena identifierades utsatthet i barnets hemmiljö. Vanligast var bristande omsorg (44 %), fysiskt våld mot barnet (23 %), att barnet bevittnat eller upplevt våld i nära relationer (19 %), andra familjekonflikter (43 %) samt annat skäl (20 %). I 65 procent av ärendena identifierades svårigheter hos föräldern. Vanligaste svårigheterna hos föräldrar var psykisk problematik (35 %) och riskbruk/missbruk (17%). I hälften av ärendena identifierades riskbeteende eller andra svårigheter hos barnet. Vanligaste riskbeteenden eller svårigheter hos barnet var skolrelaterad problematik (32 %), psykisk problematik (28 %) och normbrytande beteende (12 %).

36 Erfarenheter & lärdomar Riskbedömning och centrala behov/ insatsens fokus fortsatt osäkra/ svåra variabler Svårigheter även med måluppfyllelse. Inte tillräckligt konkreta och mätbara mål Samstämmighetstesten varit viktiga för att diskutera och synliggöra hur vi arbetar med bedömningar Pekar på behov av tydligare definitioner och vägledning. Gäller både identifierad utsatthet och riskbedömning

37 Slutrapport Publiceras under februari 2017 Kommunernas lärdomar & erfarenheter Underlag som används är de ärenden som registrerats i Webbkollen BoU från 1 jan. till 31 dec och som rör avslutade insatser Statistiken presenteras som lärande exempel Resultaten i sig ska tolkas med stor försiktighet

38 Arbetet framåt Lokal nivå hur planerar ni att arbeta med uppföljning framöver? Fortsatt stöd från nationell och regional nivå SU-pilot/SU för BBIC handledning SKL, projekt SoS SU-utbildningar SAVE i Värmland

39 Kontaktuppgifter och information: Pani Hormatipour, Mia Ledwith, Birgitta Svensson, Information på webben: unga/ledafoljauppochutveckla/systematiskuppfoljning/uppf oljningprojekt.7270.html

40 Projektet BBIC SU

41 Projektet BBIC SU Socialstyrelsen vill Testa användbarhet och nytta av BBICvariablerna för systematisk uppföljning Öka kunskaperna om systematisk uppföljning som grund för individuell- och verksamhetsutveckling Utforma ett användarstöd för BBIC:s variabler för systematisk uppföljning

42 Projektets genomförande 14 kommuner deltar 14 jämförelsekommuner Datainsamling enkät x 2 till deltagande kommuner och jämförelsekommuner Inledande workshop implementering, syfte, innehåll, avgränsningar, vilken typ av uppgifter, målgrupp Implementering i verksamheten, registrering av uppgifter, tidplan etc

43 Deltagande kommuner Ystad Skurup Lund Malmö Borås Växjö Göteborg-3 stadsdelar Karlstad Hammarö Tierp Nyköping Täby Falun Skellefteå

44 Erfarenheter hittils Reviderade BBIC har skapat förväntningar på stöd för systematisk uppföljning Deltagarkommunerna befinner sig på olika nivå när det gäller arbetet med BBIC & SU Befintligt stöd för systematisk uppföljning varierar beroende på vilket verksamhetssystem kommunen använder

45

46

47

48

49 Sammanfattning enkätsvaren Stor osäkerhet kring hur krav och behov kan förmedlas till upphandlare och leverantörer Ingen känner sig mycket säker på att bedöma kvalitet/kvalitetsbrister i sammanställningar av klientdata Osäkerhet kring att kunna förklara på vilket sätt man önskar få ut sammanställningar från sitt verksamhetssystem

50 Vad vill kommunerna följa upp? Barn och ungas delaktighet genom hela processen Den röda tråden Hänger analys av identifierad utsatthet och barnets centrala behov ihop med de insatser som levereras i verkställighet? Måluppfyllelse i samband med avslut av ärenden Handläggningsprocessen och genomförandet kopplat till sammanbrott (ärenden som avslutas oplanerat).

51 Hinder eller svårigheter Tid- flera olika aspekter Behov av konkretiseringar och förtydligande av variablerna och dess värden Vad betyder de olika värdena? Behovet av IT-stöd vilka val kan man göra? osäkerhet kring att beskriva behoven

52 Erfarenheter från uppstartsmöten Stöd och intresse finns både hos politiken och verksamheten BBIC-variablerna tydliggör vad som kan följas upp och ger stöd i att börja Logiken blir uppenbar när man tittar på variablerna och processen som beskrivs Nu jäklar kan vi göra det!

53 Till sist; ställ frågor! Vi har en hemsida med svar på vanliga frågor samt formulär kring gemensam informationsstruktur och dess produkter. Eller via

54 Mer information finns på: