Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Örnens förskola

2 Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/10

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Charlotte Borghede, förskolechef Erina Said, förskollärare Vår vision Alla barn och vuxna ska känna glädje och trygghet i förskolan. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Trygghetsvandringar och barnråd Vi uppmutrar barnen att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra. Vårdnadshavarnas delaktighet Barnens vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter, genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten även.trygghetsvandringar kommer att genomföras på förskolan Personalens delaktighet Vi har samtal bland personal i verksamheterna i syfte om att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi genomför regelbundna trygghetsvandringar. Där vi granskar vår inne- och utemiljö var risker för diskriminering och kränkande behandling kan förekomma. Vi pratar med barnen om hur en bra kompis ska vara. Vi berömmer och uppmuntrar positivt beteende Förankring av planen Likabehandlingsplanen är en del av vårt arbete för att sprida kunskap om vad diskriminering och annan kränkande behandling är. Vi diskuterar regelbundet kring ämnet utifrån barnens mognad och ålder och publicerar likabehandlingsplanen på vår hemsida för att nå ut med den till alla som har kontakt med förskolan. Vi informerar vårdnadshavare om likabehandlingsplanen på föräldramöten, utvecklingssamtal samt inskolningssamtal. 2/10

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mäts genom brukarundersökningen och statistiksammanställning av våra incidentrapporter. Frågan om likabehandling och diskriminering behandlas även vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Resultaten diskuteras vid föräldramöten, APT samt Qualis och enkäter. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga grupper dvs. Förskolechefer, vårdnadshavare, barn samt personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver stöd och hjälp för att synliggöra och medvetandegöra hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Fortsatta diskussioner om genusperspektiv i vårt arbete bör ske så vi inte tappar fart i den frågan. Idag har vi inom förskolorna barn med annan kulturell bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning, vilket innebär ett behov av kompetens för ökad förståelse kring olika förhållningssätt gällande uppfostran mm. Det finns en osäkerhet gällande bland personalen var gränsen för kränkning och trakasserier går. Vi önskar fortbildning i ämnet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen utvärderas genom gemensamma diskussioner i arbetslaget på APT. Genom föräldraenkäter och barnråd. för att årets plan utvärderas Charlotte Borghede 3/10

5 Främjande insatser Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna (kön) Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att pröva förmågor och intressen oavsett kön. Tidpunkt: Kontinuerligt. Åtgärd: Vi arbetar med Lpfö 98 mål utifrån barns-inflytande och delaktighet där genusperspektivet finns med. Vi är medvetna att vårt bemötande av pojkar och flickor, liksom förväntningar bidrar till barns uppfattning om vad som är manligt respektive kvinnligt (ständigt pågående) Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna (könsidentitet) Könsidentitet eller könsuttryck Vi har tydliga namn på könsorganen, snopp och snippa Vi har gemensamt på förskolorna bestämt att det är dessa namn vi använder och informerar även om det på föräldramöten. Vi vill avdramatisera benämnandet av könsorganen, speciellt i flickornas fall (ständigt pågående) Etnisk tillhörighet Samtliga pedagoger strävar efter att synliggöra och uppmärksamma barnens olika språk och kulturer Vi uppmärksammar och är nyfikna på de olika språk som finns på förskolan. Vi lånar böcker, sjunger och räknar på olika språk till exempel (ständigt pågående) 4/10

6 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska mötas med respekt oavsett annan religion eller trosuppfattning Synliggöra allas religiösa traditioner. Vi vill använda oss av mångkulturella almanackan (ständigt pågående) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Alla barn inkluderas i förskolan. De barn som behöver hjälp har den personal omkring sig med bäst kompetens att möta just det här barnet. Alla ska kunna vara med på de aktiviteter vi anordnar efter sina egna förutsättningar. Vi har ett långsiktigt tänkande i planeringen kring stödåtgärder. Vi samarbetar med elevhälsan, BVC samt stödteamet mm (ständigt pågående) Sexuell läggning Sexuell läggning Alla barn ska känna sig trygga i sin familjekonstellation. Vi respekterar barnens sexuella nyfikenhet. Utifrån barnens frågor, intresse och nyfikenhet pratar vi om familjekonstellationer och att de kan se olika ut. Vi är öppna och respektfulla i våra diskussioner. Vårt förhållningssätt är att familjer/äktenskap utgår från kärlek, inte kön. Barnen får vara nyfikna utan att vi skambelägger deras handlingar. Vi drar gränsen om vi ser att något barn känner sig obekväm eller att risken finns att de gör sig själva eller sina kompisar illa (ständigt pågående) 5/10

7 Ålder Ålder Alla barn i förskolan har lika värde och lika rättigheter oavsett ålder. Vi har tilltro till barns egna förmågor. Vi vuxna är förebilder och möter barn utifrån deras mognad och inte ålder (ständigt pågående) kränkande behandling Sexuell läggning Vi arbetar utifrån läroplanens mål : öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi pratar med barnen om hur en bra kompis ska vara Vi berömmer och uppmuntrar positivt beteende Vi uppmanar barnen att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra (ständigt pågående) 6/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning av förskolornas likabehandlingsarbete sker bland annat genom observationer och samtal med barnen samt diskussioner hos personalen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Regelbundna planerade samtal med barn och vårdnadshavare genomförs i verksamheterna i syfte att få information om stämningen i verksamheten. Händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag, är att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Granen har vi barnråd där aktuella händelser tas upp och diskuteras. Beslut sker genom demokratisk röstning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom regelbundna diskussioner och trygghetsvandringar. Resultat och analys Vi behöver stöd och hjälp för att synliggöra och medvetandegöra hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Fortsatta diskussioner om genusperspektiv i vårt arbete bör ske så vi inte tappar fart i den frågan. Idag har vi inom förskolorna en högre andel barn med annan kulturell bakgrund vilket innebär ett behov av kompetens för ökad förståelse kring olika förhållningssätt gällande uppfostran mm. Vi behöver kompetensutveckling gällande normkritiskt förhållningssätt. 7/10

9 Förebyggande åtgärder Åtgärd nummer 9 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder ska ha ett medvetet genusperspektiv Åtgärd Vi tycker att det är oerhört viktigt att inte göra skillnad på barnen utifrån kön. Vi använder oss av begreppet kompisar istället för pojkar och flickor. Vi har också valt att könsblanda leksakerna som finns på vår avdelning för att göra det lättare för barnen att välja fritt i stället för att flickorna fastnar i dockutbudet och pojkarna bland bilar. Vi strävar efter att låta barnen vara delaktiga i utformning av den pedagogiska miljön. Motivera åtgärd Att alla ska ha samma möjligheter och inte bli begränsade utifrån kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning samt religion. All pedagogisk personal /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Alla barn och vuxna på vår förskola ska mötas med respekt för sitt människovärde. Alla vuxna ska ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen som upptäcker kränkningen anmäler till förskolechef och diskuterar med övrig personal i arbetslaget. Arbetslaget utser två personer som arbetar vidare med ärendet (lämpligen personen som upptäckt kränkningen samt den personal som är ansvarig för barnet). Förskolechef och utsedd personal informerar berörda parter (barn, föräldrar och övrig personal) när så behövs. Samtal hålls med berörda parter. Samtalet dokumenteras. I samtal med barn kan teckningar med exempelvis streckgubbar användas för att illustrera bråket och hur man kunnat agera annorlunda. Under de närmast följande veckorna har personalen extra uppsikt över de inblandade barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Vi uppmärksammar och pratar med barnen om händelsen. Vi använder hur-frågor : - Hur kände du? - Hur tänkte du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Hur kan du göra för att kompisen ska bli glad igen? De vuxna på förskolan är aktiva i att träna barnen i konflikthantering. Förskolans insatser dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen beter sig kränkande mot ett barn. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barn eller föräldrar är närvarande. Den vuxna som kränkte barnet ansvarar för att återkoppla till barnet, be om ursäkt och förklara varför man agerade som man gjorde. Förskolechefen ska alltid informeras och ansvara för utredning och åtgärder. Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med diskriminering/kränkning. Rutiner för uppföljning Vid upprepade tillfällen eller handlingar som riktas mot ett och samma barn ska föräldrar informeras och vidare åtgärder utföras. Åtgärdsprogram skrivs och där skriver man in när uppföljning ska ske. Senast 7 dagar efter händelsen hålls uppföljning av ärendet för att se vad som har hänt. Har situationen inte lösts upprepas arbetsgången. Se bilaga 1, 4 9/10

11 a är, inblandad personal och förskolechef. Rutiner för dokumentation Vid upprepade tillfällen eller handlingar som riktas mot ett och samma barn ska föräldrar informeras och vidare åtgärder utföras. Åtgärdsprogram skrivs och där skriver man in när uppföljning ska ske. a är, inblandad personal och förskolechef Se bilaga 1, 2, 3 och 4 Ansvarsförhållande a är, inblandad personal och förskolechef. 10/10