HISTORIEN OM STUDIETEKNIK

Transkript

1 HISTORIEN OM STUDIETEKNIK 1970 (höstterminen augusti) RESTENÄS INTERNATSKOLA mitt (Anders MacGregor-Thunell) första år på gymnasiet. Första kursen vi fick på gymnasiet var en kurs i Studieteknik som Hermods satt samman. I en box så fanns det en mängd olika häften som satts samman av fil. lic. Bengt-Erik Andersson (då forskningsassistent vid Pedagogiska institutionen, Göteborgs Universitet) med en medicinsk medarbetare Medicine Doktor Gunnar A. R. Lundquist (överläkare vid Karolinska sjukhuset, docent i psykiatri): Avsnitt 1. Effektiva studier (25 sidor) Avsnitt 2. Studieplanering (25 sidor) Avsnitt 3. Studiehygien (16 sidor) Avsnitt 4. Lära och glömma (32 sidor) Avsnitt 5. Intensivläsning 1 (120 sidor) + Övningshäfte (40 sidor) Avsnitt 6. Intensivläsning 2 (40 sidor) Avsnitt 7. Skumningsläsning och lokaliseringsläsning (36 sidor) Avsnitt 8. Tabeller och diagram (55 sidor) + Övningshäfte (23 sidor) Avsnitt 9. Bibliotek och hjälpmedel (59 sidor) + Övningshäfte (13 sidor) Avsnitt 10. Ämnesteknik i viktiga ämnen (27 sidor) Avsnitt 11. Anteckningsteknik (24 sidor) + 13 övningar på skivor (plast-vinyl) Avsnitt 12. Lästeknik (65 sidor) + bilaga (ett prov ) Supplement 1. Bilder (23 sidor) Supplement 2. Kartor (23 sidor) Så sammanlagt skulle vi läsa 646 sidor + 13 övningar på skivor + ett slutprov för att lära oss att läsa Detta var en kurs som vi inte fick något slutbetyg i. FRÅGA: Hur många tror ni läste igenom de 646 sidorna, gjorde de 13 övningarna samt slutprovet? SVAR:...

2

3 1980-tal de multipla intelligenserna Teorin om multipla intelligenser togs fram 1983 av Dr. Howard Gardner, professor i utbildning vid Harvard Universitet. Han menade att de traditionella intelligenstesterna kretsade kring en viss typ av intelligenser. Idag finns många uppfattningar om att intelligens kan mätas utifrån människans förmåga att skriva, läsa och lösa matematiska uppgifter, samt att en persons framtid hänger på hur väl du klarar av dessa förmågor. Howard Gardner har visat genom undersökningar att detta är befängt. Han menar att vi inte ska bedöma människor utifrån denna felaktiga uppfattning av vad intelligens innebär. I sin bok Frames of mind (Sinnesstämningar) som gavs ut 1983, publicerade han sina idéer. Där menade han att alla har olika typer av sinnen och att det inte finns två intelligensprofiler som ser likadana ut. Av 8 intelligenser (Lingvistisk intelligens; Logisk-matematisk intelligens; Musikalisk intelligens; Visuell-spatial intelligens; Taktilkinestetisk intelligens; Naturintelligens; Interpersonell intelligens; Intrapersonell intelligens ), kan en person vara mycket duktig i en, två eller tre intelligenser, men ingen är bra på dem alla. Alla människor (som inte har någon form av handikapp) kan använda sig av alla intelligenser, men man har sina preferenser, de intelligenser man använder mest. I undervisningen bör läraren använda sig av olika sätt att lära ut, multipla intelligenser, för att möta alla barns olika behov och för att skapa ett varierat arbetssätt. Detta skulle ge eleverna en större möjlighet att mer effektivt kunna ta till sig kunskap enligt sina unika sinnen. Källa:

4 1980-tal Lärstilar Dr Rita Stafford Dunn publicerade 1978 boken Teaching Students Through Their Individual Learning Styles: A Practical Approach. Tillsammans med sin make Kenneth Dunn så kom hon att publicera över 100 böcker som behandlar lärstilar. Enkelt beskrivet så kan man dela in lärandet i tre huvudkategorier: Visuellt, Auditivt och Kinestetiskt (det vi kallat praktiskt) lärande. Olika element påverkar oss och vår förmåga att ta till oss kunskap men om vi vet vår specifika styrka (inlärningsstil) så kan vi anpassa vår inlärning på ett så bra sätt som möjligt. Inlärningsstilarna passade bra ihop med Howard Gardner s tankar om olika intelligenser Dr Rita Stafford Dunn, professor at St. John's University, New York. Om ett barn inte lär sig på det sätt du undervisar, måste du lära ut på det sätt som barnet lär sig på Rita Dunn

5 2000-talet Synligt lärande John Hattie, skolforskare från Nya Zeeland, publicerade 2008 en metastudie (Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement) i syfte att klargöra vilka faktorer som faktiskt innebär mätbart bättre resultat i elevers prestationer. Alla vill ha goda resultat och kvalitet i skolan men det verkar svårt att nå samstämmighet kring hur det ska gå till. Hatties forskning utgår från data som är så omfattande att man måste förhålla sig till den. Hattie vänder upp och ner på debatten. Han visar att små klasser, läxor, lärarutbildning och andra faktorer som hållits heliga inte har någon större inverkan på elevers lärande. Vad som däremot spelar roll är läraren, expert teacher i boken, synen på lärandet och fokus på strategier för lärande. I ett synligt lärande används bedömning för att formativt lyfta resultat och föra elevens lärandeprocess framåt. Bedömningen handlar om att tillsammans med eleverna identifiera de faktorer som utgör kvalitet. Därmed förskjuts lärarens arbete från att hitta på uppgifter och betygsätta dem till att mer fokusera på hur eleven ska lyckas med att klara uppgifterna. Grunden till ett formativt arbetssätt är att läraren skapar ett klassrumsklimat där det är tillåtet att gör fel och där det är tillåtet att ställa frågor utan att eleven känner rädsla för att vågskålen tippar mot ett lägre betyg. John Hattie med flera angående inlärningsstilar: Howard Gardner s tanke är inte att man ska ta reda på elevernas sätt att lära för att sedan sortera in barnen i fack (inlärningsstilar). Detta är något som vissa skolor misstolkat vilket bland annat John Hattie lyft fram som en faktor som inte utvecklar lärandet effektivt. Tanken är att istället att använda teorin för att variera undervisningen för hela klassen. Det är viktigt att man som lärare använder alla olika sätt i sin undervisning, för att skapa en varierad undervisning. Det finns flera forskare utöver John Hattie och James Nottingham som lyfter fram effekten av att variera undervisning. Alla lärare har olika hjälpmedel för att komma på olika sätt att variera sin undervisning. Multipla intelligenser kan vara ett sätt.

6 2010-talet GRIT Video med Angela Duckworth från 2013: Frågan som Dr Angela Duckworth ställer är om den viktigaste faktorn för att man skall lyckas väl i livet är talang eller ansträngning? Svaret hon ger är tvådelat som en formel: 1. Talang + Ansträngning = Skicklighet 2. Skicklighet + Ansträngning = Prestation man lyckas Med andra ord så är det ANSTRÄNGNING som är den viktigaste faktorn då det gäller att lyckas här i livet. För att kunna anstränga sig tillräckligt mycket så behöver man fyra grundläggande delar: 1. Utveckla en fascination 2. Daglig förbättring 3. Ett större syfte 4. Utvecklande tankesätt Dessa faktorer spelar större roll än IQ och social intelligens enligt Professor Duckworth. Här är ett litet animerat filmklipp som förklarar just det som står här ovan: I mitten av 2010-talet så börjar de första kritiska rösterna höras då det gäller GRIT Diskutera vad som kommer hända då det gäller studieteknik om 5 år; 10 år; 50 år