Skolan som skyddsfaktor! Hemmasittare

Transkript

1 Hemmasittare Peter Friberg leg. Psykolog Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) Peter Friberg HSP- samordnare Leg. Psykolog Utbildningsansvarig Skolan som skyddsfaktor! Betyg från grundskolan den enskilt viktigaste skyddsfaktorn Gäller alla ungdomar, inte bara de socialt utsatta Inga/låga/ofullst. betyg innebär överrisker för missbruk, suicid, utanförskap, psykisk ohälsa. källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung och kollegor; bl.a. 1

2 Prevalens Skolverkets rapporter 309 (2008) 341 (2010) 1600 ogilhgt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/ elever borta hela året Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Siffror från Sundbyberg och Södertälje indikerar högre frånvarotal Hur ser det ut hos er? Skolfrånvaro på olika sätt HemmasiBare Skolan förknippas med eq känslomässigt obehag Frånvaron osa känd av föräldrarna Ej kriminalitet, missbruk osv Eleven isolerar sig osa under skolhd. Kan ha fungerande akhviteter eser skola eller under lov Eleven har en önskan om aq gå i skolan Skolk Skolan beskrivs som tråkig Eleven försöker dölja frånvaron från föräldrarna AnHsocialt beteende. Ibland i sällskap med andra med samma problemahk Eleven är inte hemma under skolhd Är inte intresserad av skolan Källa: Remont, W.P. (2003) Orsaker Dll frånvaro Individfaktorer NegaHv självbild, bristande självförtroende, ökad känslighet för misslyckanden, NPF vanligt förekommande, bristande shmulans, fysiska problem som astma och ont i magen och olika typer av ångestsyndrom. 2

3 Orsaker Dll frånvaro Sociala faktorer En del hemmasiqare stannar hemma beroende på aq de har blivit kränkta, trakasserade eller socialt uteslutna i skolan. Dessa elever flyr från skolan. Ibland grupptryck. Orsaker Dll frånvaro Otydliga mål med undervisningen Låga förväntningar från läraren Skolpersonal har lågt ställda krav på utsaqa elever Inser inte vikten av aq eleverna stannar i skolan Elever som blir frånvarande Lägre förtroende för skolpersonal. Söker inte lika osa hjälp som andra Bristande individualisering Brister i pedagogiskt stöd och uteblivet särskilt stöd Det är centralt aq skolan förebygger omfaqande frånvaro genom aq ha fungerande närvarokontroll och ruhner för vem som ska leta eser elever som är i skolan, men inte på lekhonerna. Får för lite uppmuntran aq vara i skolan 3

4 Vad kan och bör skolan göra? Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Tidig upptäckt och Hdiga insatser. RuHner för aq upptäcka frånvaro. Vem på skolan har sedan ansvaret? Vem ska leta eser elever som inte är i klassrummet men på skolan? Utse nyckelpersoner som arbetar med frågan! VikHgt aq personal på skolan ser på skolfrånvaro på samma säq. Kartlägg svårigheter för elever i riskzonen och anpassa undervisningen. Arbeta med det sociala klimatet. Förebyggande insatser - Framgångsfaktorer Utveckla samverkan med BUP och socialtjänst. Ligg på, använd individuell samordnad plan (SiP). Bygg relahoner med andra inblandade. Hjälp socialtjänst och BUP samt elevhälsa aq samarbeta Handledning av personal i skolan och föräldrar. Utveckla samverkan mellan skolan och hemmet. Hur kan ni stödja föräldrarna? Elevhälsan först in sist ut 4

5 Utse några på skolan som gör följande: Ringer alla elever som inte är i skolan Har kontakt via telefon med föräldrar och elev. Tät kontakt med föräldrar Hll barn i riskzonen. VikHgt med feedback Hll både elev och föräldrar. Träffar alla elever som har hemmasiqarproblemahk en kort stund varje dag. Fungerar som en person som eleven måste säga Hll om den ska gå hem Hdigare. Hjälper elev och inblandade lärare aq skapa struktur i skolarbetet. EB exempel på arbetsgång vid frånvaro Informera alla som går på skolan om följande: Frånvaro skall anmälas av vårdnadshavare. Bestäm Hll vem och vid vilken Hdpunkt. Alla lärare på skolan ska notera frånvaro vid varje lekhon. DeQa gör det läqare aq se mönster i elevers frånvaro. Skolan kontaktar alla elever som är ogilhgt frånvarande samma dag som frånvaron är. Om en elev avviker från en lekhon ska det finnas ruhner för vem eleven anmäler deqa Hll. T ex om eleven blir sjuk eller ska på gilhg akhvitet utanför skolan. Insatser för alla Fokus på skolklimatet, samarbete mellan hem och skola, strategier vid övergångar mellan stadier och klasser samt stöd från lärare och kamrater. När inte skolplikt råder är det sociala klimatet på skolan extra vikhgt. Skolan måste uppfaqas som meningsfull. 5

6 För elever som löper ökad risk Arbeta mot mobbning och utanförskap. Särskilt stöd för aq uppnå målen i skolan. Samarbetet mellan hem och skola intensifieras här. Föräldrar uppmanas aq ha noggrann kontroll på elevens frånvaro, aq se Hll aq ha tydliga morgonruhner i hemmet, aq inte hålla barnen hemma och slutligen aq använda konsekvenser vid frånvaro och närvaro. Ökad förståelse för elevens behov i den vanliga skolan. Särskilt olika NPF För de med större problem Insatser på denna nivå riktas Hll elever som har komplexa eller svåra problem med frånvaro: Det krävs en mer koncentrerad insats med tydligare kontroll av framstegen. Det är vikhgt aq insatserna följer en skrislig plan. Planen kan innehålla: EQ modifierat schema för eleven, en planering för elevens skolarbete, en överenskommelse om hur eleven ska ta sig Hll skolan, en plan för hur närvaron ska rapporteras Hll föräldrarna samt uppgiser om hur den utökade kontrollen av insatsens framsteg ska skötas. För elever omfabande svårigheter På denna nivå kan det också vara adekvat med terapeuhska inslag riktade Hll familjen., Föräldrarna kan exempelvis handledas i aq stödja siq barn Hll aq utveckla förmågan aq hantera ångest och, i syse aq ta sig Hllbaka Hll skolan. Föräldrarna kan också få utbildning i hur de ulormar kontrakt eller belöningssystem för siq barn i syse aq förbäqra barnets självdisciplin, problemlösningsförmåga och kommunikahonsförmåga. Slutligen kan föräldrarna på denna nivå behöva hjälp för aq komma över djup besvikelse och tvivel på skolans förmåga aq hjälpa deras barn. Inte sällan har föräldrarna för länge sedan tappat tron på skolans förmåga. 6

7 Kort checklista för kartläggning Hur ser det ut socialt för eleven. Mobbing? Vad gör barnet när det inte är i skolan? Vilken funkhon verkar skolfrånvaron fylla? Finns specifika rädslor eller svårighetssituahoner? När började problemet, vet föräldrar eller barn vad som utlöste problemet? Tycker föräldrar och/eller barnet aq det är eq problem? MoHvaHonsarbete? Hur mohverad är barnet? Gör en prioriteringslista, vad behöver åtgärdas först? Är skolsituahonen pedagogiskt anpassad för eleven? ÖversHger kraven elevens förmåga? Om åtgärderna inte får effekt, gör om! Kort checklista för kartläggning Individfaktorer Skolfaktorer Familjefaktorer Kamralaktorer Vi kartlägger både styrkor och svagheter Individfaktorer Hur mohverad är eleven? Vad gör eleven när den inte är i skolan? Hur ser det ut somahskt? Hur har det seq ut Hdigare? Hur ser det ut i hemmiljön? Hur är den sociala förmågan, kognihv förmåga? Vilka styrkor har eleven? 7

8 Skolfaktorer Mobbing eller andra sociala svårigheter? Pedagogiskt anpassad eser elevens förmåga? Är det för läq, för svårt eller upplever eleven det som meningslöst? RelaHonen föä och skola? RelaHonen lärare och elev? Hur arbetar ni med skolfrånvaroproblemahk? Familjefaktorer Konflikter i familjen? Svårt med aq hantera elevens oro/ångest Egen oro/ångest Hur ser föä på elevens frånvaro? Hur var föä skolgång? Psykiskt mående? MorgonruHner? Möjlighet aq ge skjuts Hll skolan? Hänt något i familjen nyligen? Vad förväntar sig föä i form av elevens skolprestahon? KamraSaktorer Har eleven kamrater? Vilken typ av kamrater? Mobbing? Alkohol/droger? Umgås eleven med andra som har hög skolfrånvaro? 8

9 Tips Dll föräldrar Dll hemmasibare FörflyQa diskussioner från hemmet StöQa barnet/ungdomen aq stå ut med obehag. Träna på det som förälder. Tydliga regler för när man får vara hemma och vad man får göra då Anpassning av arbetshder? Uteslut medicinska orsaker, kontakt med skolhälsovård etc. Öka mängden posihv samvaro med barnet! När skolfrånvarande elever kommer Dllbaka Skolan måste vara på tårna när elever som varit frånvarande länge kommer Hllbaka! Den första skoldagen ska vara planerad in i minsta detalj. Olika perspektiv Elever med svårigheter, eller elever i svårigheter? 9

10 Skolfrånvarobeteenden Inklusionskriterie för HSP Mål: Att minska mängden skolfrånvarobeteenden Sova på dagarna Konflikter inför skoldag Undvika aq lämna in skolarbeten Skolnärvarobeteenden Mål: Att öka mängden skolnärvarobeteenden SHga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Ha kontakt med klasskompisar Kartläggningsfas Skapa hypoteser kring skolfrånvaron Information från föräldrar, elev, skola, andra viktiga Ta del av tidigare material Formulera mål med insats Arbeta aktivt för att skapa god allians och relation! 10

11 Funktionell analys Situation Beteende Konsekvens Vilken funktion fyller beteendet? När problemet är komplext kan det se ut så här Specifik händelse, tex i familjen eller i skolan Spelberoende? Psykiatriska svårigheter SKOLFRÅNVARO Föräldrarnas förmåga/eget mående Neuropsykiatri SkolsituaHonen eller så här: Orsaker: Egen problematik Bristande stöd Ökade krav -pedagogiska -sociala Minskat hållande Bristande känsla av att skolan är meningsfull Undvikande av något obehagligt Vidmakthållande: Vinster av att vara hemma Omgivningens anpassning 11

12 Du kan om du vill! Målet och de små stegen på väg dit Övergripande mål: AQ vara i skolan 100%. Vad behöver eleven kunna för ab klara det? Ha strategier aq hantera svårigheter Åka kommunalt Sociala färdigheter, t ex ögonkontakt Prata inför andra Veta vad jag ska säga Hll klasskompisarna Vad behöver föräldrarna? Vad behöver skolan? Vidmakthållande Hur ska det fungera på lång sikt för eleven? Vilka insatser ska vi fortsätta med? Hur länge? Vad blir nästa steg? 12

13 Tack för att du hjälpte mig att hjälpa mig själv! 13