Transkript

1 Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, ia.sundberglax@magelungen.com,

2 Är skolan viktig? Skolan som skyddsfaktor! Betyg från grundskolan enskilt viktigaste faktorn Gäller alla Inga/låga/ofullständiga betyg innebär risker för psykisk ohälsa, utanförskap, missbruk osv Skolprestationer är en variabel riskfaktor källa: Social rapport 2010, Professor Bo Vinnerljung och kollegor

3 Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken? Hur kan vi arbeta med målgruppen på ett sätt som leder till ökad skolnärvaro och förbättrat mående? Hur hjälper vi de som finns runt eleverna? Kan vi få ihop två världar, skola vs behandling?

4 Hemmasittare?

5 Varför hemmasittarprogrammet (HSP)? Manualbaserad behandling av hemmasittare Förenklar uppstart på nya orter Underlättar utvärdering = Fler får kvalificerad hjälp

6 Kommuner som implementerar HSP Gotland. Projekt ungdomskraft, år Ludvika. Team grundskola & socialtjänst, team unga vuxna Smedjebacken. Team elevhälsan, team unga vuxna. Umeå. Elevhälsan Lidingö. Team från Barnutbildningsförvaltning & familjeresursenheten Socialtjänsten Internt: Helsingborg, Göteborg, Jönköping, Örebro, Västerås, Södertälje, Stockholm, Solna, Gävle

7 Historik, studier & publikationer Skolverkets rapporter: Rätten till utbildning, Skolfrånvaro och vägen tillbaka, Kraften av samverkan Konstenius & Schillaci, Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings och åtgärdsarbete (2010) Gladh & Sjödin, Tillbaka till skolan, metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga (2013) Flera kommuner som kartlägger problemet

8 Skolverkets rapporter, 309 (2008) & 341 (2010) 1600 ogiltigt frånvarande sedan minst en månad läsåret 2006/ elever borta hela året Vanligast förekommande i åk 7-9 Vanligare i storstad Siffror från Sundbyberg och Södertälje indikerar högre frånvarotal

9

10 Generella råd till skolan, förebyggande insatser Närvaroregistrering, se mönster för närvaro/frånvaro. Tidig upptäckt och tidiga insatser. Vem på skolan har ansvaret för uppföljning av frånvaron? Utse nyckelpersoner som arbetar med frågan! Viktigt att personal på skolan ser på skolfrånvaro på samma sätt. Kartlägg svårigheter och det som fungerar för elever i riskzonen

11 För elever som kommer till skolan ibland eller elever som vill gå hem tidigare Att förflytta diskussioner från hemmet Att ta hjälp av någon från skolan som möter på morgonen Att någon från skolan kan återkoppla till fld under dagen Att utesluta fysiska åkommor Att ha ett tätt samarbete med t ex skolhälsovård Analysera, går det att se något mönster?

12 Grunder i HSP Inlärningsteori/kognitiv beteendeterapi Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Teamarbete Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas Individualiserad insats med syfte att öka skolnärvaron

13 Skolfrånvarobeteenden Inklusionskriterie för HSP Mål: Att minska mängden skolfrånvarobeteenden Sova på dagarna Missköta hygien Konflikter inför skoldag Undvika att lämna in skolarbeten

14 Skolnärvarobeteenden Mål: Att öka mängden skolnärvarobeteenden Stiga upp på morgonen Borsta tänderna, duscha Packa väskan inför skoldag Ha kontakt med klasskompisar

15 Kartläggningsfas Beteendeanalys i KBT För att förstå i vilka situationer som beteendet uppstår Vilka konsekvenser som gör att det vidmakthålls Vilka beteenden förekommer för ofta/för sällan? I vilket kontext? Individualiserar behandlingen Skapar allians

16 Kartläggningsfas Kartlägg hinder och resurser Information från föräldrar, elev, skola, andra viktiga Mål med insats Inläsning tidigare material Skattningar t ex depression

17 Orsaker och vidmakthållande faktorer som kan framkomma under kartläggningsfasen Specifik händelse,tex i familjen eller i skolan Spelberoende? Psykiatriska svårigheter SKOLFRÅNVARO Föräldrarnas förmåga/eget mående Neuropsykiatri Skolsituationen

18 Förenklat kan det se ut så här: Orsaker: Ökade krav -pedagogiska -sociala Minskat hållande Undvikande av något obehagligt Vidmakthållande: Vinster av att vara hemma Omgivningens anpassning

19 Återlämning av kartläggningsfasen Så här har vi förstått problematiken Det här tänker vi är vidmakthållande faktorer Det här är vårt förslag till insats Vad tänker ni om det? Ska vi prova?

20 Behandlingsfas Sker inledningsvis på hemmaplan om nödvändigt och börjar ofta med att vi ger psykoedukation och rational, dvs vi förklarar för elev och föräldrar hur vi som behandlare ser på problematiken och hur behandlingen går till. Även skolan kan behöva ta del av detta. Detta ger en ökad förståelse för vad de ska göra och varför. Det ger oss också information om hur vi behöver hjälpa dem. Utifrån detta gör vi tillsammans upp en plan om vad som är det första steget i att närma sig skolan. Låter enkelt och självklart eller hur?

21 Grund för förändring Före alla interventioner tänk på att: - Göra en tydlig planering för vad som ska gälla - Vem ansvarar för vad? - Vilken hjälp behöver eleven? - Vilken hjälp behöver föräldrarna? - Vilken hjälp behöver skolan/pedagogen? Börja med en förändring som är möjlig att klara av

22 Ex på färdigheter att utveckla Elev Strategier att hantera obehag/ångest Sociala färdigheter Att hitta ett syfte och ökad förståelse för det som upplevs tråkigt/onödigt (också skolans ansvar att anpassa) Föräldrar Strategier att hantera eget obehag/ångest för att tillgodose barnets behov Rutiner/struktur ADL Strategier att minska/hantera svåra situationer/konflikter Samarbete med varandra Samarbete med skola

23 Hur sker förändring?

24

25 Summering av förändring: Elev Samtal kring svårigheter, hemma eller i våra lokaler Konkreta övningar, i hemmet, på väg till skolan och i skolmiljö Noggrann planering Rollspel Uppmärksamhet för det som fungerar, det eleven har lyckats med Misslyckanden? Bra försök, nya tag imorgon! Föräldrar Samtal kring svårigheter, i våra lokaler. Samtal kring vad de som fld kan göra och hur vi kan hjälpa dem med det? Noggrann planering Rollspel Uppmärksamhet för det som fungerar, det föräldrarna har lyckats med Misslyckanden? Bra försök, nya tag imorgon!

26 Målet och de små stegen på väg dit Övergripande mål: Att vara i skolan 100%. Vad behöver eleven kunna för att klara det? Ha strategier att hantera svårigheter Åka kommunalt Sociala färdigheter, t ex ögonkontakt Prata inför andra Veta vad jag ska säga till kompisar Vilka förutsättningar behöver eleven?

27 Skolans del Tydlig planering för skolsituationen när eleven kommer tillbaka - Vanligt schema/anpassat? - Bemötande? - Hur ska eleven ta igen det han/hon missat? Att eventuella anpassningar görs så att eleven har förutsättningar att lyckas Att elev och föräldrar får den hjälp och stöd de behöver för att genomföra planeringen Att vi följer upp och utvärderar hur det går Att vi funderar över vilka kontextuella förändringar vi kan göra om förändring uteblir

28 Skola=behandling? Räcka upp handen, svara på frågor Sociala kontakter Redovisa Raster Använd skolan och vägen dit som en träningsarena för att öva på färdigheter! Individualisera undervisningen

29 Situationer du kan behöva hantera

30 Men HUR? Validera känslan som elever uttrycker eller det du tror eleven upplever Berätta om hur det varit för andra Förklara åter syftet med insatsen och hur behandlingen går till Uppmuntra framsteg och ansträngning Lägg misslyckanden på dig själv

31 Vidmakthållande För att effekten av behandlingen ska hålla i sig på lång sikt Minska intensiteten i behandlingen Låta ungdom och föräldrar prova sina nya färdigheter och själva ansvara för samordningen Skapa ett vidmakthållandedokument Uppföljning av skattningar

32 Tack för att du hjälpte mig att hjälpa mig själv!

33 Vad vi kom fram till Skolfrånvarande barn och ungdomar som i hög grad isolerar sig i hemmet För att förstå den specifika individen behöver vi göra en noggrann kartläggning som ger indikationer för behandlingsinsats för eleven och familjen Beteenden har alltid en funktion Behandlingsinsatsen är strukturerad och noga genomtänkt. Skolfokuserad. Vikten av samverkan/samordning Skolan är en utmärkt träningsarena för de problem som ungdomarna ofta vill ha hjälp med Se till att få hjälp kring ärenden med svår problematik!

34 Tack för att ni lyssnade!