UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti Denna utvecklingsplan kompletterar de riksomfattande grunderna i frågor som gäller kyrkan. 1. KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet har fått en etablerad ställning inom kyrkans fostrande arbete. Församlingarna började ordna eftermiddagsverksamhet på 1970-talet. Numera ordnar församlingarna ofta morgon- och eftermiddagsverksamhet i administrativ samverkan med kommunerna, men det finns också församlingar som ordnar verksamheten självständigt och via egen finansiering. Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet koordineras av Kyrkostyrelsens enhet för fostran och ungdomsarbete och verksamheten utvecklas av en arbetsgrupp för ändamålet. I arbetsgruppen finns även representanter för organisationer, lokalförsamlingar, läroanstalter som utbildar barnledare och kyrkans svenskspråkiga arbete. Det konkreta samarbetet baserar sig på ett samarbetsavtal mellan Kyrkostyrelsen och organisationerna (det så kallade Järki-avtalet). Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet baserar sig på de nationella beslut som styr denna verksamhet (ändring av lagen om grundläggande undervisning 1136/2003, Utbildningsstyrelsen: Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 2011). Enligt de nuvarande lagbestämmelserna är morgon- och eftermiddagsverksamheten avsedd för elever i första och andra årskursen och för elever med särskilda behov i alla årskurser. Målen för verksamheten är 1. att stödja hemmets och skolans fostrande arbete 2. att stödja välbefinnandet, känslolivet och den sociala utvecklingen 3. att stödja den etiska utvecklingen 4. att stödja delaktighet, jämställdhet och jämlikhet och att ge social bekräftelse. I broschyren Vi gör en bra dag tillsammans beskrivs verksamhetsprinciperna för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten grundar sig på den kristna människosynen och värdegrunden och i verksamheten betonas respekt för varje barn, jämlikhet, barnets perspektiv, en trygg miljö och upplevelse av barndomens glädje. Aktuell lagstiftning anges i grunddokumentet och säkerhetsanvisningar finns i säkerhetsdokumentet för församlingens veckoverksamhet. Varje grupp ska ha en egen säkerhetsplan. Smidigare information i aktuella frågor på riksnivå inom morgon- och eftermiddagsverksamheten (bl.a. tidningarna Nyckeln, Pikkuväki och Villi, pressmeddelanden, utbildning, webbsidor). En informationsplan görs upp årligen. Stöd till församlingar som genomför morgon- och eftermiddagsverksamheten tillsammans med kommunerna i fråga om administration och innehåll och uppmuntran till samverkan. Stöd till församlingar som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet på egen hand.

2 Regelbunden utvärdering av det arbete som arbetsgruppen för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet utför. Reklam för och uppmuntran till användning av PowerPointpresentationen av broschyren Vi gör en bra dag tillsammans. 2. ORGANISERINGEN AV MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Kommunen kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten i egen regi eller skaffa tjänsterna genom att köpa dem av offentliga eller privata serviceproducenter eller betala understöd till serviceproducenterna. 1 Kommunen ansvarar alltid för att verksamheten är lagenlig och för koordineringen av verksamheten. Tillsammans med serviceproducenterna utarbetar och godkänner kommunen en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens uppdrag, samarbetsnätverk och organisation kan variera beroende på kommunens storlek och verksamhetens omfattning. Kommunen har en koordinator för morgon- och eftermiddagsverksamheten. De som tillhandahåller morgon- och eftermiddagsverksamhet utser en ansvarsperson för sin verksamhet. I församlingarna är det ofta barnarbetsledarna eller de som ansvarar för fostran som tilldelas detta ansvar. I morgon- och eftermiddagsverksamheten arbetar vanligtvis minst två utbildade ledare på varje ställe. Församlingarnas ansvariga för morgon- och eftermiddagsverksamheten uppmuntras att aktivt delta i samarbetet och kontinuerligt hålla kontakt med ortens koordinator för morgon- och eftermiddagsverksamheten och med lokala och regionala nätverk för att garantera aktuell information, hög kvalitet i verksamheten och god synlighet. Vi bidrar till att de som ansvarar för församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet har tillgång till och information om alla adekvata anvisningar, riktlinjer och beslut i kommunen. Vi sporrar församlingarna att göra en egen plan för morgon- och eftermiddagsverksamheten där man definierar uppgiftsbeskrivningarna och ansvaret. 3. SÄKERHET Kyrkostyrelsen har gett säkerhetsanvisningar för församlingarnas veckoverksamhet. Det är församlingarnas uppgift att utarbeta allmänna säkerhetsanvisningar (räddningsanvisningar, krismodeller) för alla verksamhetsställen och att skaffa säkerhetsutrustning (förstahjälpenutrustning och släckningsredskap). Man bör också se till att de anställda har giltig säkerhetsutbildning. För dem som arbetar med fostran i församlingarna bör man erbjuda information och utbildning om olika slags kriser, så att krisberedskapen hålls uppdaterad och de anställda utgående från en kristen värdegrund kan bidra till återhämtningen efter en kris. 1 Meningen har preciserats

3 4. KRISTEN FOSTRAN OCH MÅNGSIDIGT PROGRAM I grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten (Utbildningsstyrelsen 2011) konstateras att innehållet påverkas av de lokala förhållandena och kulturella faktorer, av möjligheter som de olika årstiderna och andra praktiska omständigheter erbjuder, av samarbetet med kommunens övriga aktörer, av ledarnas starka sidor och arrangörernas prioriteringar. Innehållet ska bidra till att de mål som ställts för verksamheten nås. Karakteristiskt för verksamheten är att den är mångsidig och behovsbaserad och att det är frivilligt att delta. Den kristna fostran och verksamhetsinnehållet för 7 9-åringar står närmare den pedagogik som används i kyrkans minior- och juniorarbete än i småbarnsfostran. Församlingarna stöder barnens tillväxt med utgångspunkt i en kristen människosyn och en kristen värdegrund. Det kristna kommer fram i den vardagliga verksamheten i morgon- och eftermiddagsverksamheten, i stillhet och andakter och i att man följer kyrkoåret, bekantar sig med sin hemförsamling och lär sig kristna seder och fester. Det är också kyrkans uppgift att försvara barnen och familjerna i samhället och på lokal nivå även ur ett diakonalt perspektiv. Att värdera barndomen som ett viktigt livsskede hör till de grundläggande utgångspunkterna i kyrkans arbete. Det är också viktigt att fundera över vad kyrkans och församlingarnas värdekompetens har att ge morgon- och eftermiddagsverksamheten på nationellt och lokalt plan vad gäller de etiska målen för fostran. Utveckla innehållet i den kristna fostran inom kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Beakta elektronisk kommunikation i utveckling av verksamheten. Utnyttja kyrkans värdekompetens i den nationella och lokala morgon- och eftermiddagsverksamheten. 5. ATT STÖDJA HEMMETS OCH SKOLANS FOSTRANDE ARBETE VIA MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Enligt lagen om grundläggande utbildning (ändring 1136/2003) är målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten (Utbildningsstyrelsen 2011) ska samverkan mellan hemmet, skolan och dem som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet vara en naturlig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten. Målet är att skapa en uppväxtmiljö som bidrar till en positiv utveckling hos barnet. Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för barnets fostran. I morgon- och eftermiddagsverksamheten har ledarna ett pedagogiskt ansvar. I kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet framträder den gemensamma fostran som åstadkoms genom samarbete mellan familjerna och ledarna. I den gemensamma fostran betonas ett delat ansvar för barnets välmående. Program som stöder familjesammanhållningen och inbjudan att delta i församlingens verksamhet stärker delaktigheten i hemförsamlingen. Relationer med fungerande växelverkan och en konstruktiv samverkan har också stor betydelse för samarbetet med barn som kommer från olika kulturell bakgrund och deras föräldrar.

4 Samarbete med skolan är en synnerligen viktig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten och hör till ledarens uppgifter. Genom samarbete med klassläraren och skolan skapar man kontinuitet i barnets liv bland annat vad gäller metoderna för fostran, läroinnehållet och regler som ska följas. Samarbete mellan alla som tar del i fostran är också en kvalitetsfaktor som leder till barnets bästa. Det är viktigt att man i början av ett nytt verksamhetsår skapar en fungerande samarbetskultur. Ledarna och församlingarna uppmuntras till regelbunden växelverkan och kommunikation med hemmen. Församlingarna får stöd i att ålägga barnledarna skyldighet att samarbeta och hålla regelbunden kontakt med närskolan. Barnledare som leder eftermiddagsverksamheten uppmuntras delta i skolans vardag (t.ex. skolans fester, skolgudstjänster och religionsundervisning) 6. UTBILDNING Det nuvarande behörighetskravet för en barnledare i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är grundexamen i barn- och familjearbete (eller tidigare motsvarande examen, vilket i detta sammanhang innebär grundexamen för barnledare, yrkesinriktad grundexamen för barnledare och studielinje för barnledare). Av barnledare i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet krävs att man kontinuerligt arbetar med kvalitetsutveckling, upprätthåller sin yrkesskicklighet och antar de utmaningar som möter. Kyrkan erbjuder ledarna olika slag av fortbildning. Den viktigaste är en modul inom den pedagogiska specialutbildningen som behandlar morgon- och eftermiddagsverksamheten. Barnledare som arbetar med kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet bör erbjudas möjlighet att bredda sin kompetens inom områden som kristen tro, pedagogik, metodik och förvaltning. Vi stärker ledarnas kunnande inom pedagogiken för 7 9-åringar. Vi sporrar församlingarna till aktivt samarbete med de läroanstalter som ger utbildning för grundexamen i barn- och familjearbete i syfte att utveckla aktuell utbildning, informationsutbyte och yrkesskicklighet. Vi uppmuntrar också barnledare med tidigare barnledarutbildningar att uppdatera sina examina enligt den förordning som reglerar behörigheten inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och de kyrkliga arbetsgivarnas krav. 7. UTVÄRDERING OCH KVALITET I MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN Kommunerna har enligt en ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003), kap. 8 a som gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten, skyldighet att utvärdera den morgon- och eftermiddagsverksamhet som den ordnar eller skaffar, delta i extern utvärdering och offentliggöra de viktigaste resultaten av utvärderingen. Utvärderingen ska omfatta innehåll,

5 ekonomi och statistik. De församlingar som anordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet på uppdrag av kommunen får anvisningar för utvärdering av kommunen. Det är viktigt att alla församlingar utvärderar och utvecklar kvaliteten i morgon- och eftermiddagsverksamheten. Utvärderingen är till sin karaktär väldigt praktisk och utgör en del av den dagliga planeringen och genomförandet av verksamheten. Den ska också ingå i kommunens eller enhetens verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens kvalitet kan definieras av 1. kunderna i verksamheten (barnen och föräldrarna), 2. ledarna för eftermiddagsverksamheten och arbetslaget och 3. samhället/kyrkan. Målet med kvalitetsarbetet är att hitta gemensamma och fungerande verksamhetssätt, öka tillfredsställelsen, förbättra säkerhetsaspekterna och möta barnens behov. Ett särskilt delområde i kvalitetsarbetet inom församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet är utvärderingen och utvecklingen av den kristna fostrans innehåll och betydelse. Den viktigaste kvalitetsfaktorn i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är barnets och familjens väl, som bland annat omfattar barnets erfarenhet av verksamheten; känner barnet sig tryggt och hurdana är verksamhetsmöjligheterna. Även växelverkan, pedagogik, yrkeskunniga ledare och omsorg bidrar till att barnet har det bra. Man kan närma sig kvaliteten i morgon- och eftermiddagsverksamhet ur bland annat följande synvinklar: 1. Barnkonsekvensanalys 2. Beaktande av barnets perspektiv 3. Verksamhetssynpunkter 4. Omvärldsaspekter 5. Samverkan mellan aktörerna Församlingen som aktör utvärderar också sin egen verksamhet och innehållet i den (bl.a. värdegrund och den kristna fostran inom eftermiddagsverksamheten) 6. Nätverk Församlingarna uppmanas utvärdera kvaliteten på morgon- och eftermiddagsverksamheten och ställa upp kvalitetsmål som utgör grund för utvecklingen av verksamheten. Utvärdering av kvaliteten på kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet erbjuds som ämne för slutarbeten för universitetsstuderande eller studerande vid läroanstalter som ger utbildning för kyrkliga yrken.