Lärdomar om lärarforskarsamarbete. från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik.

Transkript

1 Lärdomar om lärarforskarsamarbete från ett forskningsprojekt i naturvetenskapens didaktik

2 TALES teacher agency in learning and educating science Forskningsprojekt Genom samarbete mellan en grupp forskare och ett NOlärarlag i årskurs 7-9 införa forskningsresultat som redskap för att utveckla undervisning och lärande Om och i så fall hur kan forskningsresultat komma till användning i praktiken (övergripande och närliggande syfte; representationer) Hur utvecklas själva samarbetet mellan lärarlaget och forskargruppen

3 Empirisk del Två forskargrupper en i Göteborg, en i Stockholm som arbetat med olika lärarlag på olika typer av skolor Göteborg: etablerat samarbete med ett arbetslag och samarbetat kring tre undervisningscykler Att göra en naturvetenskaplig undersökning Människokroppen Energi

4 Vilka faktorer samspelar när professionella lärare lär, och hur? Extern domän Personlig domän Extern källa av information eller stimuli Praktikdomän Kunskap Värderingar Attityder Professionellt prövande Konsekvensdomän Handlingar Reflektioner Betydelsefulla resultat eller händelser (Clarke & Hollingsworth, 2002)

5 Sekvens 2 - Människokroppen Uppstartsmöte där lärarna presenterar fem områden att samarbeta kring: fördiagnos, bedömning enligt nytt system, datorernas användning, LPP, strukturer för det egna arbetet Planeringsmöten december januari 2012 Undervisning + möten januari-februari Uppföljningsmöten mars-juni

6 Teori Praktikteori om praktikarkitekturer sayings, kulturella & diskursiva arrangemang doings, materiella och ekonomiska arrangemang relatings, sociala & politiska arrangemang Vilka aktioner och arrangemang kan identifieras som påverkar kvalitén och utvecklingen av en begynnande samarbetspraktik? Vad (i praktiken) och på vilket sätt kan stödja lärares lärande/växande?

7 Planeringsmöten Möte 1: En diagnos planeras - lärarna fokuserar hur de ska kunna bedöma eleverna undervägs, - forskarna ser det som ett sätt att informera undervisningen och verktyg för eleverna att se sitt eget lärande Möte 2: Forskarna betonar teorin om övergripande och närliggande syfte vilket leder till diskussion om lärarnas mål med undervisningen, relationen till styrdokumenten osv., lärarna försöker svara på forskarnas (eviga) frågor

8 Planeringsmöten Möte 3: Lärarna uttrycker frustration över samarbetet eftersom de vill bli mer klara över hur de ska göra, för att både kunna undervisa och bedöma samtidigt. Diskussionerna om mål och planering ger inte något nytt, enligt lärarna. Konkret arbete med att färdigställa diagnosen. Barbapapa presenteras av lärarna. Möte 4: Diagnosen är genomförd och resultaten analyseras. Lärarna påpekar att de lärt något av arbetet och att det borde göras igen tecken på gemensam förståelse och därmed fullvärdig praktik. Resten av mötet planeras introduktion av området.

9

10 Planeringsmöten Möte 5: Diskussion utifrån genomförd lektion, lärarna ser olika på elevernas lärande forskarna vill gå vidare med denna diskussion men inte lärarna för de ser inte vitsen med det.

11 Stödjande för samarbetet: Aktioner: Identifikation av medierande representation både för didaktiska modeller och klassrumshandlingar, dvs Barbapapa Kollaborativt arbete med konkret material från klassrummet, t ex bedöma uppgifter Arrangemang: Tillgänglig mötestid. Reflektioner och delad förståelse för olika förutsättningar. Sammansättningen av forskare och lärare med kompetens inom naturvetenskapens didaktik märktes i konstruktiva dialoger

12 Hindrande av samarbetet: Aktioner: Diskussion av forskningsresultat med låg koppling till klassrummet, t ex initial dialog om övergripande och närliggande syfte Arrangemang: Olika förväntningar på vad möten ska resultera i Olika värde av samarbetet på skolan och universitetet Generellt undertryckande av lärarnas praktik, t ex när nytt system för IUP lanseras av kommunen

13 Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Behövs mer kunskap om hur en ny samarbetspraktik kan stabiliseras för att nya praktiker ska kunna stärkas på sina egna villkor, t ex insikten om att det var lättare att etablera samarbete kring vissa aspekter (diagnos och Barbapapa) än andra (övergripande och närliggande syfte).

14 Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Ett samarbete kräver att både forskare och lärare är engagerade och involverar sig. Jämfört med C&H modell visar vår studie att samarbetet stärks när domänerna förhandlas och bearbetas kollektivt. Då sker kollegialt lärande, dvs stöd för att lärarnas engagemang och medverkan är nödvändigt för att möjliggöra förändring. Såväl det kollegiala som karaktären på inputen spelar alltså roll.

15 Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Forskarnas roll kom i fokus. Viktigt var en blandning av kunskaper, inkluderande ämnesdidaktik, och att forskarna aktivt medverkade i lärarnas arbete med undervisningen.

16 Vad och hur påverkar utvecklingen av samarbete mellan forskare och lärare Lärarnas praktik undertrycks uppenbart av alla andra praktiker, inklusive den akademiska. Två perspektiv på kompetensutveckling: - managerialism - överföring av kunskap - demokratiskt - transformativa syften I didaktiska diskussioner av värde har lärare kunskap och makt, då måste forskarna anstränga sig för att göra forskningen nyttig. I sådana diskussioner uppenbarar sig ett lärande över yrkesgränserna tranformativt partnerskap