Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

Transkript

1 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett barn sämre än andra barn. Alla i verksamheten ska ha samma rättigheter oavsett: 1. Kön 2. Funktionshinder 3. Sexuell läggning 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Könsöverskridande identitet 7. Ålder Definitioner Dessa är de sju diskrimineringsgrunderna. Kön att någon är man eller kvinna Funktionshinder - varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg. Religion eller annan trosuppfattning - alla människor har rätt till sin tro. Könsöverskridande identitet - att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Ålder - man får ej särbehandlas eller trakasseras på grund av ålder. Diskriminering kan ske direkt och indirekt. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas på grund av någon av dessa sju diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. Det är när verksamheten tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som diskriminerar någon på grund av flera av de sju

2 diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel vara att verksamheten serverar samma mat till alla barn, då kan barn med annan religion diskrimineras. Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att ett barn säger ett skällsord som har med hudfärg att göra. Enligt skollagen (2010:800) är kränkande behandling en behandling som kränker ett barns värdighet, men som inte har någon koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Hit räknas det som till vardags kallas för mobbning. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer). Främjande åtgärder: Den vuxne är där barnen är. Vara delaktig och regelbundet observerar barngruppen i den fria leken. Vi ska värdesätta det positiva hos varandra. Att inte blunda eller välja att inte höra vid kränkande behandling och att alltid ifrågasätta ett kränkande beteende. Nära föräldrakontakt med diskussioner omkring värdegrunden. Jag använder litteratur och berättar sagor som utmanar traditionella könsroller och som handlar om olika familjekonstellationer. Jag gör medvetna val av faktaböcker och sagoböcker från hela världen. Jag planerar aktiviteter som alla kan delta i. Utvärdering: Snick och Snack har jag inte använt i barngruppen. Istället har jag visat och pratat, visat, använt stopptecknet. Ett av barnen behövde extra stöd i sin utveckling och mycket av arbetet gick ut på att vara med i barngruppen, lyssna och visa hur man agerar mot varandra. Babblarna användes som ett pedagogiskt hjälpmedel för att stimulera barnens språkutveckling. Ett av barnen var flerspråkig och alla barnen var unga och detta material var mycket bra att använda för att arbeta med språk och kommunikation. Jag har kontinuerligt läst böcker och använt musik i mitt arbete. Jag har läst mycket böcker som handlar om kamratskap och värdegrund. Jag har även läst böcker som speglar olika familjekonstellationer.

3 Eftersom jag alltid är närvarande i barngruppen hinner jag avbryta konflikter innan de blir allvarliga eller så att något barn utsätter någon annat barn för kränkande behandling. Jag har en mycket bra kontakt med föräldrarna och har samtal en gång per år. Inför samtalet har vårdnadshavarna fått en lapp med frågor kring barnet och trivseln hos mig. Det var bara positiva utvärderingar. Samtliga vårdnadshavare anser att barnen trivs och att det är en bra verksamhet där de känner sig trygga. Åtgärder för förbättring: Att fortsätta och arbeta med språket och vårt förhållningssätt gentemot varandra. Att fortsätta och utveckla nära relationer, empati och kamratskap i barngruppen. Kartläggning och nulägesanalys: I nuläget består gruppen av tre barn som är 2-3,5 år. Samtliga barn har varit hos mig minst ett år. Eftersom barnen är unga behöver jag fokusera på att arbeta med grundläggande värden som trygghet och empati. Jag kommer även att arbeta mycket med språket så att barnen ges möjligheter att kommunicera och ta kontakt med varandra. Eftersom barnen är så unga är det för närvarande mest bredvidlek som förekommer men med stigande ålder kommer de att ta mer och mer kontakt med varandra. Då behöver de ha redskap att kunna vara sociala, känna empati och kunna kommunicera. Rolleken börjar ta allt större plats i barnens lek. Jag är närvarande och deltagande leken så de får de koder de behöver för att kunna samspela och leka med varandra. Mål: Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin empatiska och sociala förmåga. Jag vill skapa en miljö att barnen ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens i ett rikt utbud av språkliga aktiviteter. Förebyggande åtgärder: Jag är delaktig och närvarande i barnens lek. Använda mig av handdockorna Snick och Snack och materialet om Babblarna. Uppmärksamma barnen på hur de andra barnen reagerar. Tala om varför någon är glad, ledsen, arg osv. Låna och läsa böcker om känslor. Sjunga sånger om känslor. Visa barnen hur man säger ifrån till varandra på ett respektfullt sätt. Att barnen ska respektera när någon inte vill.. Använda Stopp-tecknet. Säga tack och förlåt.

4 Ha en nära föräldrakontakt där vi är tydliga mot varandra och diskuterar kring uppkomna situationer. Då kränkningar, trakasserier eller mobbning upptäcks sker följande: Pedagogen avleder/avbryter omedelbart handlingen som kan vara kränkande och samtalar kring det som hänt och låter båda sidor komma till tals. Pedagogen är tydlig med att det som hänt inte är acceptabelt. Barnen och pedagogen samtalar, om det är möjligt, om andra alternativ att lösa konflikten eller undvika att kränkningen upprepas. Pedagogen ansvarar för att vårdnadshavare till samtliga inblandade barn blir informerade om händelsen. Pedagogen dokumenterar det som hänt samt följer upp och arbetar förbyggande så att kränkningen inte upprepas. Vid händelse som kan vara kränkande behandling gör pedagogen omgående en anmälan till förskolechef. Blanketten finns på Bubblan under gruppen All personal. Anmälan görs i varje enskilt fall och det ska alltså inte vara upprepade kränkningar för att en anmälan ska göras. Förskolechef gör direkt anmälan om misstänkt kränkning till huvudman. Förskolechef återkopplar till den pedagog som anmälde kränkningen och startar omgående en utredning. Vid behov kontaktar förskolechef extern expertis. Samverkan: Vi får synpunkter och information från föräldrarna i den dagliga dialogen vid lämning och hämtning. På föräldramöte presenterar och diskuterar vi likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för alla parter. Uppföljning och utvärdering: Ha en daglig nära föräldrakontakt. Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna hem en enkät med frågor som de tillsammans med barnen ska svara på. Observera och dokumentera kontinuerligt barnen vid leken. Detta ligger till grund för den utvärdering som görs i maj Ny plan upprättas hösten Dagbarnvårdare Ruda sep-15

5