BJÖRKHAGA FÖRSKOLA. Björkhaga förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 BJÖRKHAGA FÖRSKOLA Björkhaga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

2 Bakgrund Alla förskolor och skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande behandling och planen ska revideras varje år. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument som ger en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen innehåller en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Det är diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Dessa två lagar ska skydda och värna om barn och elever. Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. På Björkhaga förskola har vi valt att föra samman bestämmelser i de två lagarna till en gemensam plan. Definitioner Ur diskrinmineringslagen Definitioner av de sju olika diskrimineringsgrunderna. Kön Kön innebär att någon är flicka eller pojke, man eller kvinna och transsexuella personer, personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet.. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etnisk ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfrihet innebär att ingen elev får missgynnas pga sin religion. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har samband med religiös åskådning som t ex atesim. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått där efter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Könsöverskridande identitet Menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annan kön. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering är när någon missgynnas i förskolan genom särbehandling, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering menas när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

3 Indirekt diskriminering menas att alla behandlas lika. Det kan ske när skolan tillämpar en bestämmelse som kan verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar ett barn. Om alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling menas handlingar som, utan att ha koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan exempelvis vara mobbning och främlingsfientlighet. Kränkande behandling kan ta sig uttryck i olika former. De kan vara: Fysiska, t.ex. slag och knuffar. Verbala, t.ex. hot och svordomar. Psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar och ryktesspridning. Text- och bildburna, t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, msn och meddelanden på olika sociala medier. Det är det utsatta barnet som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Barnet har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Barnets upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem barnet än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd.

4 Björkhaga Förskolas ställningstagande På vår förskola strävar vi efter att: inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. alla ska visa respekt för alla människors lika värde och människors olikheter. alla ska känna gemenskap och trygghet samt ha rätt att utvecklas i en bra miljö och bemötas med respekt. Allas lika rätt till lärande och utveckling i en trygg och harmonisk miljö Kartläggning För att personalen ska upptäcka och få kunskap om var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola görs det varje år en kartläggning. Kartläggningen ligger sedan till grund för förskolans förebyggande åtgärder. De äldre barnen ca 3-5 år intervjuas under oktober och följs upp under maj månad. Se bilaga 3. De yngre barnen observeras Ansvarspedagoger är ansvariga. Trygghetsvandringar genomförs under hösten och följs upp under våren för att kartlägga förskolans inomhus- och utomhus miljö. Ansvarspedagoger är ansvariga Förskolans pedagoger gör observationer i barngruppen. Alla pedagoger har ansvar. Vid varje utvecklingssamtal med föräldrar och barn diskuteras frågor kring trygghet och trivsel. Ansvarspedagogerna är ansvariga Föregående års förhandsbedömningar gällande kränkande behandling tas upp på BHT. Statistiken sammanställs och utredningar och åtgärder analyseras. Rektor är ansvarig.

5 Främjande arbete Det främjande arbete utförs systematiskt och långsiktigt. Arbetet riktar sig till alla i förskolan och är en del i det vardagliga arbetet. Det bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. På förskolan finns en arbetsgrupp där rektor, specialpedagog och två pedagoger ingår. Gruppen ansvarar för att revidera planen samt sprida till alla pedagoger. Rektor, specialpedagog och två pedagog (fjärilen+rådjuret) Pedagogerna ges tid på planeringsdagar att diskuterar värdegrund, normer och regler. Både generellt och utifrån de situationer de ställs inför i verksamheten. Förskolechefen ansvar. Vid höstens uppstart ska likabehandlingsplanen gås igenom så att personal, barn och föräldrar får information om innehållet. Förskolechefen är ansvarig Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Lärplattformen Tango för barn, föräldrar och personal. Mellanadm är ansvarig I våra utvecklingssamtal och i vår planering utgår vi från barnens styrkor för att stärka varje barn i sin egen utveckling. Vi utgår från att barn är olika och bra på olika saker. All personal på förskolan fungerar som goda förebilder och vi arbetar med vårt förhållningssätt utifrån olika perspektiv Vuxen- Barn, Barn-Barn och Vuxen-vuxen. Vårt bemötande utgår från förskolans värdegrund och våra värdeord. Se bilaga 2.

6 Uppföljning av insatserna Förskolechefen är ansvarig att följa upp insatserna som beskrivs i det främjande arbetet. Förskolechefen lägger in träffar i kalendariet. Protokoll vid de olika mötena skrivs utifrån fastställd dagordning och läggs på Tango. Förskolechefen träffar regelbundet personal på APT och på planeringsdagar och på BHT där utvärdering sker. Utvärdering av föregående års arbete Genom att fördela oss pedagoger i de olika miljöerna tycker vi att barnen verkar känna sig trygga. En av miljöerna där de tidigare var osäkra var på toaletten, eftersom lampan släcktes efter en stund. Efter ombyggnaden är detta åtgärdat. Vi märker även att vissa av de yngre barnen blir oroliga om det är för många barn samtidigt i tamburen- vi försöker därför dela upp barnen i mindre grupper där. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Kartläggning Utifrån vår kartläggning har vi sett att vi behöver arbeta med respekt för vår omgivning, både människor, djur och material. Fortsätta arbetet med tryggheten i tamburen. Under läsåret behöver vi arbeta med: Mål: Trygghet i tamburen Insatser: Dela upp barnen i mindre grupper Ansvar: Alla pedagoger Uppföljning: Fortlöpande uppföljning vid BHT. Mål: Medvetandegöra barnen i empati Insatser: Under samlingarna prata med barnen om att visa känslor i oika situationer. Då vi finns med i miljöerna har vi möjlighet att direkt följa upp olika händelser. Ge barnen möjlighet att reflektera över vad som hänt. Ansvar: Alla pedagoger Uppföljning: Fortlöpande uppföljning vid BHT.

7 Åtgärdande arbete Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat mellan barn ska uppgifterna utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den vuxna personen som får kännedom ska informera förskolechefen och fylla in en förhandsbedömning kränkande behandling. Se bilaga Personal som får kännedom om kränkning samtalar med den som är utsatt och den utsattes föräldrar. 2. Förhandsbedömning kränkande behandling lämnas till förskolechefen. 3. Förskolechefen beslutar att inleda eller inte inleda utredning, se bilaga1. 4. Samtal med den som blivit kränkt och den/de som kränkt (även medhjälparna). 5. Kontakt tas med berörda föräldrar. 6. Alla åtgärder som vidtas dokumenteras. 7. Uppföljning med de inblandade sker inom 1-5 dagar. 8. Vid behov sker enskilda samtal med den som blivit utsatt och den/de som kränkt. Vid samtal bör det vara två vuxna som närvarar och det är av stor vikt att det dokumenteras vad barnen berättar. Det som dokumenteras ska förvaras på rektorsexpeditionen på skolan. Steg 1-5 skall genomföras skyndsamt. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av alla inblandade om hur allvarlig kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om förskolan behöver ta hjälp av andra instanser som t ex psykolog. Det är även av stor vikt att överväga om åtgärder även behöver vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och/eller förskolenivå. Det bör också göras en bedömning om handlingsplan ska upprättas för en eller flera av de inblandade. Om en anställd på förskolan misstänks ha kränkt ett barn ska den som fått kännedom informera förskolechefen. Det är sedan förskolechefen som ansvarar för utredning och beslut om fortsatta åtgärder.

8 Bilaga 1

9 Bilaga 2 Värdeorden Alla punkterna gäller barn-barn, barn-pedagog och pedagog-pedagog. Barns lärande är alltid i fokus kontra den vuxne. Barnsyn Att visa att man kan och att man vill. Att visa att man vågar. Att få vara den jag är i ord och handling. Att jag är kompetent och har kunskaper. Demokrati Att få framföra min åsikt. Att bli lyssnad till. Att få ta ansvar och visa ansvar. Att visa respekt i ord och handling. Att få vara delaktig i beslut (demokrati processer) Att få ha inflytande över sin vardag. Glädje Att bli sedd. Att bli bekräftad. Att få lyckas. Att få se andras och mitt eget engagemang. Att få positiv feedback. Att få ha inflytande. Lärande Att få respekt för den jag är och var jag befinner mig. Att få vistas i stimulerande lärmiljöer. Att möte engagerade vuxna. Att det finns variationer i verktyg (artefakter) utifrån lärstilar. Att erbjudas samspel.

10 Bilaga 3. Intervjufrågor till barnen läsåret Namn: Datum: 1. Hur tycker du att en kompis ska vara? 2. Tycker du att du är en bra kompis? Varför? Varför inte? 3. Vad gör du om du ser någon som är ledsen? 4. Finns det något som gör dig ledsen, rädd eller arg? 5. Lyssnar vi på varandra?