SLK har ett viktigt uppdrag, men stadsplanering måste prioriteras före MR, Kommunikation och Politik.

Transkript

1 Återremissyrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Uppdrag Älvstaden Syftet med att ge SLK ett nytt utökat uppdrag med uppföljning av älvstaden är gott. Enligt TU kräver det dock extra resurser som inte ryms i liggande budget. SD anser att villkoret för att tillsätta dessa tjänster bör vara att man skär ner på personal på SLK, i första hand MR, men även kommunikationsavdelningen eller den politiska organisationen kan bli föremål för neddragningar. SLK har ett viktigt uppdrag, men stadsplanering måste prioriteras före MR, Kommunikation och Politik. Vidare måste en tydlig rollbeskrivning tas fram. En strukturerad besluts- och uppföljningsprocess för betydande och strategiska investeringsprojekt för förhållandet mellan nämndnivå och kommunfullmäktigenivå måste ingå i arbetsbeskrivningen. En beskrivning av hur kommunikation med kommunala bolag ska ske måste arbetas fram. Samarbete och tydlig rollbeskrivning vid kontakt med kommunala bolag som exempelvis Älvstranden Utveckling AB är viktigt. Rollerna inom styrgruppen måste inte bara vara tydliga, utan även väl förankrade i berörda bolag och nämnder samt inom näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att återremittera ärendet och ge SLK i uppdrag att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning av den nya tjänsten/tjänsterna enligt yrkandet. Att föreslå motsvarande neddragningar på MR, kommunikation, eller den politiska organisationen.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1658/15 Stadsutveckling Maria Augustsson Telefon E-post: Uppdrag Älvstaden Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. En omarbetad och reviderad färdplan för genomförande av Älvstaden bereds årligen för beslut i kommunfullmäktige. 2. Stadsledningskontoret leder styrgruppen inom Älvstaden. 3. Uppföljningen av Älvstaden görs utifrån antagen färdplan inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess med underlag från berörda nämnder och styrelser. Sammanfattning Kommunfullmäktige antog , Älvstaden vision och strategier. I samband med kommunfullmäktiges antagande av Älvstaden vision och strategier fick stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden. Kommunfullmäktige antog , förslag till plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden (bilaga 1). Älvstaden är idag i en tydligare genomförandefas, där många projekt är startade och mycket planering genomförs. Stadsledningskontoret bedömer att genomförandet av Älvstaden ställer krav på beslut över nämnd och bolagsgränser för att säkra framdriften. Stadsledningskontoret ser också att kontorets roll i Älvstadsarbetet behöver förändras för att möta Älvstadsorganisationens behov av mer aktiv ledning och samordning. Stadsledningskontoret föreslår följande förslag till förändring: 1. Stadsledningskontorets samordning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att färdplanen för Älvstaden i reviderad form antas i en gång per år av kommunfullmäktige. 2. Stadsledningskontorets ledning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att stadsledningskontoret leder styrgruppen inom Älvstaden. 3. Stadsledningskontorets uppföljning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att uppföljningen av Älvstaden görs via antagen färdplan för aktuellt uppföljningsår. Uppföljningen som sådan sker inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess på stadsledningskontoret men med tydligt krav på förvaltningar och bolag inom Älvstadsorganisationen att leverera uppföljning på av kommunfullmäktige antagen färdplan. Förslagen ligger väl i linje med de kunskaper och insikter som har framkommit under arbetet med den pågående facknämndsöversynen. 1(10)

3 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna förändringarna av Älvstadsorganisationen, i enlighet med detta tjänsteutlåtande, kommer för stadsledningskontoret medföra behov av ökade ekonomiska resurser. Detta, tillsammans med stadsledningskontorets och övriga stadens ambitioner med Älvstadsarbetet kräver resursförstärkning som inte ryms inom nuvarande ram. Syftet med de föreslagna förändringar är framförallt att stärka styrning och samordning av Älvstaden vilket medför ett ökat personalbehov. Stadsledningskontoret gör därmed bedömningen att det finns behov av resursförstärkning motsvarande en till tre medarbetare för att uppnå syftet med dessa förändringar och för att kunna genomföra ett eventuellt beslut enligt detta tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret avser att återkomma till resursfrågan i lämplig kommande kompletteringsbudget för att möjliggöra för kommunstyrelsen att ta ställning till finansieringsfrågan. Barnperspektivet Barnperspektivet är en utgångspunkt för visions- och strategiarbetet med Älvstaden och är närvarande under planeringen av Älvstaden. Barnperspektivet förutsätts därför beaktas vid fortsatt genomförandet av vision Älvstaden. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Att försöka säkerställa tillgång till staden för alla människor har varit en viktig fråga vid utformningen av vision och strategier för Älvstaden och är fortsatt en väsentlig faktor att beakta i genomförandet av vision Älvstaden. Tillgången till Älvstaden gäller alla oavsett kön, ålder, etnicitet mm. Miljöperspektivet Miljöperspektivet är ett av de perspektiv kring vilket visionen och strategierna har utvecklats och miljökompetens har funnits med hela tiden under visionens och strategiernas utarbetande. Göra det lätt att leva hållbart är en av delstrategierna för visionens förverkligande och miljöperspektivet har fortsatt en väsentlig plats i genomförandet av vision Älvstaden. Omvärldsperspektivet Vid utarbetande av visionen och strategierna för Älvstaden gjordes omfattande jämförelser med liknande stadsutvecklingsprojekt. Erfarenhetsutbyte genomfördes med sju skandinaviska stadsutvecklingsprojekt och också med några städer i övriga Europa. Denna kunskapsinhämtning tillsammans med den internationella workshop med ett 80- tal internationella ledande experter som genomfördes under visionens framtagning, finns inarbetad i visionen och strategierna som är styrande för genomförandet av vision Älvstaden. I arbetet med utveckling av stadens organisering för Älvstaden och stadsledningskontorets roll har också erfarenhetsutbyte skett med Stockholm, Malmö och övriga nordiska städer. I det pågående arbetet med att förtydliga organisation, roller och mandat för Älvstadssatsningen har Norra Djurgårdsstadens former för styrning och ledning samt arbetssätt studerats. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag samt tilläggsyrkande från S, MP och V Färdplan Älvstaden Organisationsplan Älvstaden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(10)

4 Ärendet Detta ärende syftar till att uppdatera inriktningen för organisering av genomförande av Älvstaden så som det skisserades i beslut från Kommunfullmäktige I detta ställde sig Kommunfullmäktige bakom förslag till plan för genomförande av Vision och strategier för Älvstaden (bilaga 1) och det utkast till färdplan som bilades handlingarna. Bakgrund Kommunfullmäktige antog , Älvstaden vision och strategier och uppdrog till berörda nämnder och styrelser att lägga dokumentet till grund för sitt fortsatta planerings- och genomförandearbete. Visionen för Älvstaden är att den ska vara öppen för världen och att staden ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Strategierna för genomförandet visar på åtgärder som helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. För att lyckas krävs enligt visionen, utvecklade arbetsmodeller för stadsutveckling och ett tydligt ledarskap. När kommunfullmäktige antog Älvstaden vision och strategier gavs stadsledningskontoret i uppdrag att koordinera genomförandet. I samband med kommunfullmäktiges antagande beslutades också att ge stadsledningskontoret ett uppdrag att i samverkan med berörda nämnder och styrelser ta fram en plan för genomförande av Vision och strategier för Älvstaden. Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom förslag till plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden. I planen för genomförande av vision och strategier tydliggörs att arbetet med att förverkliga visionen sker i linjen i berörda förvaltningar och bolag och därför lades i planen mycket fokus på hur Älvstaden vision och strategier skulle göras känd och hur kunskapsspridning skulle säkerställdas mellan berörda förvaltningar, nämnder, styrelser och den dåvarande projektorganisationen för framtagande av visionen. I planen för genomförande av vision Älvstaden föreslås uppföljningen av genomförandet ske i samband med den ordinarie uppföljningen till kommunstyrelsen, men med utrymme för ytterligare rapportering vid behov. Planen inkluderar också ett utkast till organisation för koordinering av arbetet i Älvstaden och för informations- och kunskapsspridning. Utkastet till organisation hade en struktur av ett antal grupperingar, samrådsgrupp, koordineringsgrupp, kommunikationsgrupp och arbetsgrupper för de olika delområdena. Denna organisering startades i stora delar upp under I samrådsgruppen skulle förvaltningscheferna och direktörerna för de mest berörda organisationerna delta för att säkerställa att deltagarna i samrådsgruppen hade mandat att fatta beslut om frågor som behöver lyftas till deras högsta tjänstemannanivå. I koordineringsgruppen fanns representanter från ovanstående förvaltningar och bolag samt representanter från ytterligare ett relativt stort antal förvaltningar och bolag. Tanken var att gruppen skulle träffas med ganska hög frekvens, speciellt i uppstartsfasen. Gruppdeltagarna hade ett samordningsansvar för Älvstaden i sin hemmaförvaltning och ansvarade för att informationsöverföringen fungerade I kommunikationsgruppen ingick kommunikationschefer från berörda förvaltningar och bolag. Gruppen skulle ha ett tätt samarbete med övriga grupper. Särskilda arbetsgrupper för alla delområden skulle skapas och rapportera till koordineringsgruppen. Det skulle exempelvis finnas en grupp för Frihamnen, en för Backaplan osv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(10)

5 Under 2014 diskuterades organiseringens funktion, effektivitet och koppling till övriga linjestrukturer och vid halvårsskiftet 2015 beslutades inom ramen för Älvstadsorganisationen om en ny organisering för koordineringsarbetet, se nedan. Organisationen tydliggjordes i en organisationsplan för Älvstaden (bilaga 3). Enligt organisationsplan fick samrådsgruppen namnet styrgrupp och tidigare koordineringsgrupp blev projektledningsgrupp. Varje delområde är ett eget projekt som leds av två projektledare, en från SBK som representerar den planerande funktionen och en kommer och den andra representerar den genomförande funktionen och kommer antingen från Älvstranden utveckling AB eller Fastighetskontoret beroende på vem som äger marken för aktuellt delområde. Organisationsplanen godkändes av styrgruppen i augusti Under hösten 2016 och våren 2017 har rådande ovan organisation av Älvstaden utvärderats. Syftet med utvärderingen har bl. a varit att ligga till grund för en tydligare ansvarsfördelning i Älvstadsorganisationen samt utgöra utgångspunkt för en översyn av styrning/ledning och kultur i Älvstadsarbetet. I utvärderingen har ledamöter i projektledningsgrupp, representanter för linjeorganisationen samt projektledare för delområden intervjuats. Parallellt med detta har ett arbete med syfte att utveckla styrgruppens arbete initierats. Resultatet från utvärderingen presenterades i mitten på mars 2017 med följande slutsatser: Det finns stort fokus i organisationen på framdrift i delområdena och engagemanget och viljan att leverera god kvalitet är stor. Struktur för mätning, uppföljning och rapportering inom satsningen har etablerats liksom former för hantering av vissa gemensamma utmaningar. Likaså har satsningen skapat närhet mellan berörda förvaltningar. När det gäller svagheter visar utredningen på att Älvstadsorganisationens uppdrag och syfte behöver förtydligas ytterligare och att tilliten till och inom Älvstadssatsningen behöver stärkas. Utredningen konstaterar också att ansvarsfördelningen mellan Älvstadssatsningen och linjen, samt roller och mandat behöver tydliggöras ytterligare. Detta gäller även det dubbla projektledarskapet för delområdena. Det konstateras också att en del av bristerna ovan hänger samman med ett behov av ökad projektmognad på förvaltningsnivå och då särskilt i denna typ av stort Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(10)

6 och förvaltningsövergripande projekt. Utredningen visar också på en viss oförståelse för satsningens komplexitet och resursbehov. Parallellt med denna utvärdering av organisation, ledarskap och kultur pågår inom stadens förvaltningar och bolag en implementering av en ny projektmodell XLPM. Syftet är att införa XLPM som ett gemensamt verktyg för styrning och ledning av stadsutvecklingsprojekten för Älvstaden. Utvärderingen har därför också inriktats på att utgöra ett underlag för införande av projektmodellen i Älvstaden som ett pilotprojekt. Stadsledningskontoret gör bedömningen att införandet av en tydligare projektmodell kan hjälpa till att lösa några av utmaningarna från ovan redovisade utvärdering t.ex. vad gäller projektomognad och otydlighet i ansvar och roller då XLPM blir ett tydligt ramverk för organiseringen. Vad gäller utmaningarna med resursbehov och Älvstadens komplexitet kommer inte en tydligare projektmodell att kunna lösa dessa dilemman helt men en tydligare projektmodell kommer att kunna synliggöra problematiken i frågorna och visa på möjliga samordningsvinster. För ett lyckat införande av XLPM som projektmodell krävs dock att berörda förvaltningar och bolag inom Älvstadsarbetet samt Älvstadsorganisationen i sin helhet implementerar modellen och gör de konsekvensändringar som behövs pga. implementeringen men även att förvaltningar och bolag säkerställer att det sker gemensamma prioriteringar av resurser till arbetet inom Älvstaden. Att Älvstadsorganisationens uppdrag och syfte upplevs som otydligt pekar på ett behov av tydligare intern kommunikation inom Älvstaden av Vision Älvstaden. Ett arbete med ett förtydliga kommunikationen kring Vision Älvstaden till nya projektdeltagare inom Älvstaden pågår bl. a genom ett e-learningprogram. Stadsledningskontorets överväganden och förslag Stadsledningskontoret gör bedömningen att dagens Älvstadsorganisation har utmaningar men att dessa kan lösas inom ramen för befintlig organisationsmodell och att dagens Älvstadsorganisation därmed ska vara kvar. Stadsledningskontoret gör vidare bedömningen att arbetet med att förverkliga Vision Älvstaden befinner sig i en ny fas jämfört med när kommunfullmäktige antog planen för genomförande av vision och strategier för Älvstaden år Älvstaden är nu även i en genomförandefas där mycket av det som planerats nu genomförs. Genomförandet av Älvstaden ökar behovet av beslut över nämnds, förvaltnings- och bolagsgränser för att säkra framdriften. Detta innebär i sin tur att stadsledningskontorets roll i Älvstadsarbetet behöver förändras för att möta behov av ledning och samordning och säkra beslutskoordinering. I följande stycken presenterar stadsledningskontorets förslag för en justerad inriktning för stadsledningskontorets roll i Älvstadsarbetet. Mandat att mer aktivt leda och samordna arbetet med Älvstaden I samband med beslut i kommunfullmäktige om antagande av Vision Älvstaden anges att stadsledningskontoret har ett uppdrag att leda och koordinera arbetet och tillsammans med stadens förvaltningar och bolag förverkliga och genomföra visionen. Genomförande av Älvstaden skulle göras i linjen i stadens förvaltningar och bolag. Syftet med dagens organisation kring Älvstaden är att organiseringen med deltagande från huvudsakligen stadens förvaltningar och bolag, var att denna organisation är kärnan i Stadsledningskontorets koordinering. Detta var även syftet i den sedan 2015 förändrade organisationen, som beskrivs ovan. Stadsledningskontoret är där en del av styrgrupp och projektledningsgrupp samt är ansvarig för Älvstadens stora koordineringsgrupp som samlar representanter för de förvaltningar och bolag i staden som inte finns representerade i Älvstadens styrgrupp eller projektledningsgrupp. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(10)

7 Stadsledningskontoret har dock tagit en mindre roll i arbetet och i styrgruppen finns brister i det koordinerande arbetet. I minnesanteckningar för styrgrupp och projektledningsgrupp finns få avtryck av stadsledningskontorets roll som ansvarig för koordineringen. Stadsledningskontorets roll och mandat i genomförande av Älvstaden upplevs som otydligt. Genomförandet av älvstaden kräver dock ökade insatser för att tydligare koordinera framdriften av arbetet i Älvstaden och hålla samman staden över förvaltnings och bolagsgränser. Detta innebär att stadsledningskontoret behöver på ett mer aktivt bidra till ledning och samordning av Älvstaden. Stadsledningskontoret bedömer att detta innebär följande: 1. Stadsledningskontorets samordning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att färdplanen för Älvstaden i reviderad form antas i en gång per år av kommunfullmäktige. 2. Stadsledningskontorets ledning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att stadsledningskontoret leder styrgruppen inom Älvstaden. 3. Stadsledningskontorets uppföljning av Älvstaden behöver bli mer aktiv. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att uppföljningen av Älvstaden görs via antagen färdplan för aktuellt uppföljningsår. Uppföljningen som sådan sker inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess på stadsledningskontoret men med tydligt krav på förvaltningar och bolag inom Älvstadsorganisationen att leverera uppföljning på av kommunfullmäktige antagen färdplan. 1. Stadsledningskontorets samordning av Älvstaden behöver bli mer aktiv Tydligare beslutskoordinering av Älvstaden via färdplan Älvstaden Enligt den av kommunfullmäktige antagna planen för genomförande av vision Älvstaden så skulle färdplanen för Älvstaden uppdateras årligen och då samordnas med stadens beredning för budget. Syftet med detta var för att färdplanen skulle kunna anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar och samordnas med övriga politiska prioriteringarna som då sker. Dagens färdplan för Älvstaden uppdateras av stadsbyggnadskontoret i samverkan med övriga förvaltningar och fastställdes senast av styrgruppen för Älvstaden i november Någon samordning med stadens beredning för budget har hittills inte skett i enlighet med den av kommunfullmäktige antagna planen för genomförande av vision Älvstaden. Idag innehåller färdplanen övergripande beskrivningar samt målsättningar för Älvstadens utbyggnad fram till 2035 per delområden i femårsintervall (se bilaga 2). Färdplanen behöver bli ett tydligare inriktningsdokument för arbetet med Älvstaden om ovan ambition ska uppnås och det behöver finnas en tydlig koppling mellan färdplanen och vision Älvstaden. Färdplanen ska därför fortsatt innehålla en konkretisering per delområde av vision Älvstaden och presentera plan för utbyggnadstakt. Det ska också vara möjligt att via färdplanen jämföra de olika delområdenas planer. Därför är det viktigt att delområden analyseras och presenteras på ett så jämförbart sätt som möjligt. Vad gäller redovisningen per delområde ska dessa innehålla utbyggnadstakt per delområde för bostäder och arbetsplatser men även planer vad gäller behov av kommunal service per delområde. Även plan för utbyggnad av övrig infrastruktur bör redovisas per delområdet tillsammans med en mer konkret tidplan för de kommande fem åren. Färdplanen bör även innehålla en översiktlig bedömning av kommunens ekonomiska åtagande utifrån föreslagen planering och genomförande. Viktiga Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(10)

8 strategiska och principiella beslut som berör hela Älvstadsarbetet ska också kunna fogas till färdplanen t.ex. olika slags program och policys för t.ex. mobilitet eller handelsprogram liksom viktiga och strategiska inriktningar som berör delområden t.ex. stadsutvecklingsprogram (STUP) mm. Stadsledningskontoret gör bedömningen att färdplanen för Älvstaden ska hållas uppdaterad och samordnad på det vis som kommunfullmäktige fattade beslut om Stadsledningskontoret gör även bedömningen att när färdplanen är uppdaterad så ska färdplanen beslutas av kommunfullmäktige en gång per år. Färdplanen ska samordnas med de politiska prioriteringar som sker i samband med stadens beredning för budget vilket innebär att förslag om ny färdplan för Älvstaden bör finnas klar för beslut senast i samband med kommunfullmäktiges möte i januari/februari. Inom ramen för ett årligt antagande av färdplan Älvstaden finns även möjligheten att till beslutet koppla övergripande och strategiskt principiella inriktningsbeslut. Färdplanen som dokument arbetas fram inom ramen för Älvstadsorganisationen med deltagande från berörda förvaltningar och bolag. Förslag till färdplan antas av Älvstadens styrgrupp och beslutas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. För att möjliggöra ovan beslutskoordinering av Älvstaden via färdplan Älvstaden förutsätter stadsledningskontoret att Älvstadsorganisationen med berörda förvaltningar och bolag gör konsekvensändringar i t.ex. projektdirektiv, rutiner, processer mm. 2. Stadsledningskontorets ledning av Älvstaden behöver bli mer aktiv Idag består styrgruppen av direktörerna för stadsdelförvaltningen Lundby, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen, stadsledningkontoret samt vd för Älvstranden utvecklings AB och Business Region Göteborg. Enligt organisationsplanen för Älvstaden (se bilaga 3) är styrgruppens roll att säkerställa att övergripande mål och resultat med projektet uppfylls och att säkerställa att vision Älvstaden uppfylls. Styrgruppen har enligt planen särskilt att hantera och besluta i frågor lyfta från projektledningsgruppen om exempelvis: gemensam prioritering (ex beslut om förändringar i färdplanen) gemensam resurssättning för att undvika dubbelarbete resultat och framdrift i projektet Styrgruppen Älvstaden ansvarar för att planerna för genomförandet av projekt Älvstaden synkroniseras med respektive förvaltnings planering och resurssättning (ex produktionsplan, långsiktig investeringsplanering, bemanning). Styrgruppen möts var 6:e vecka. Ordförande för styrgruppen är i nuläget direktören för stadsbyggnadskontoret. Stadsledningskontorets roll i styrgruppen är att följa arbetet ur ett hela staden perspektiv och bidra till samordning av beslut som behöver koordineras mellan deltagande förvaltningar och bolag och/eller beslutas av kommunfullmäktige. Bedömningen är att stadsledningskontorets roll i styrgruppen och även projektledningsgruppen behöver öka och förtydligas då det tydligare fokuset på genomförande ställer allt högre krav på samordning, samlad investeringsplanering och en mer aktiv beslutskoordinering. I ljuset av detta läge samt mot bakgrund av det uppdrag som stadsledningskontoret har både generellt och specifikt för Älvstaden så är det en fördel att Älvstadens styrgrupp leds av stadsledningskontoret och att stadsdirektören har till uppgift att utse styrgruppens medlemmar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(10)

9 Projektledningsgruppen har det mer operativa ansvaret för att samordna och koordinera framdrift av genomförande av älvstaden. Projektledningsgruppen utses av styrgruppen för Älvstaden och stadsledningskontoret har även i denna grupp ett stort ansvar för att aktivt samordna, koordinera och leda stadens arbete med Älvstaden. 3. Uppföljning av Älvstaden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behöver bli mer aktiv När det gäller rapportering av genomförandet av Älvstaden till kommunstyrelsen beslutade kommunfullmäktige i samband med sitt beslut 2013 om plan och genomförande av strategier för Vision Älvstaden (dnr 1453/12) att rapporteringen för kommunstyrelsen ska ske i samband med och enligt den ordinarie uppföljningsprocess som gäller för stadsledningskontoret leveranser till kommunstyrelsen. Vid behov skulle koordineringsfunktionen rapportera till kommunstyrelsen vid ytterligare tillfällen, både skriftligt och muntligt. Vid en genomgång av ordinarie uppföljningsprocess från 2013 till 2016 kan konstateras att Älvstaden följts upp enligt det uppdrag som kommunfullmäktige gett stadsledningskontoret dvs. inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Den skriftliga uppföljningen har dock inte tydligt presenterat måluppfyllelse och framdrift då rapporteringen skett vid olika tillfällen, i olika uppföljningsrapporter och på olika teman från gång till gång, beroende på tematik för den aktuella uppföljningsrapporten. Uppföljningen av Älvstaden behöver bli tydligare och mer stringent Stadsledningskontoret gör bedömningen att det behövs en tydligare struktur för uppföljningen av Älvstaden inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess som tydligt visar när, var och hur arbetet med Älvstaden följs upp. Uppföljning av Älvstadens genomförande via färdplanen Enligt den av kommunfullmäktige antagna planen för genomförande av vision Älvstaden 2013 så skulle färdplanen uppdateras årligen och då samordnas med stadens beredning för budget för att anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar och samordnas med övriga politiska prioriteringarna. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att uppföljningen av Älvstaden görs via antagen färdplan för aktuellt uppföljningsår. Uppföljningen som sådan sker inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess på stadsledningskontoret men med tydligt krav på förvaltningar och bolag inom Älvstadsorganisationen att leverera uppföljning på av kommunfullmäktige antagen färdplan. Uppföljning av Älvstaden via vision Älvstaden Inom Älvstadsorganisationen pågår ett arbete med att följa upp vision Älvstaden med stöd av indikatorer för de olika mål och strategier som visionen innehåller. Detta arbete behöver fördjupas och ingå i uppföljning av Älvstaden inom ramen för stadens ordinarie uppföljningsprocess. Stadsledningskontoret Maria Augustsson Planeringsledare Ylva Löf Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(10)

10 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 1453/12 Plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden Handlingar 2013 nr 23. Yrkande från S, MP och V den 21 februari Yrkanden Mats Arnsmar (S), Kjell Björkqvist (FP), Jonas Ransgård (M) och Ulf Kamne (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ändring enligt yrkande från S, MP och V den 21 februari Beslut Enligt kommunstyrelsens förslag med ändring i enlighet med yrkande från S, MP och V. 1. Kommunfullmäktige ställer sig bakom de förslag till plan för genomförande av Vision och strategier för Älvstaden, inklusive bilaga 2, som redovisas i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande med den ändring som framgår av yrkande från S, MP och V. 2. Kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en plan för genomförande av en Vision och strategi för Älvstaden förklaras fullgjort. Expedieras Stadens nämnder och bolag Vid protokollet Christina Hofmann Ordförande Lena Malm Justerare Ann-Sofie Hermansson Justerare Lisbeth Boëthius Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(10)

11 Tilläggsyrkande (s) (mp) (v) Göteborgs fullmäktige Handling 2013 nr 27 Plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden Yrkande om ändring av text i Plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden I tjänsteutlåtandet Plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden, utfärdat anges på sid 5 följande stycke: I en färsk rapport från fastighetskontoret, social resursförvaltning och projektet Centrala Älvstaden pekar man på möjligheterna att pröva olika former av Social Housing. Det kommer att utredas vidare huruvida det är möjligt att testa detta inom Älvstaden. Vi menar att ovanstående stycke bör utgå och ersättas av följande förslag till skrivning: Fastighetskontoret, social resursförvaltning och projektet Centrala Älvstaden har gemensamt tagit fram rapporten Ett socialt blandat boende i Göteborg. Inom ramen för projektet Älvstaden ska man vidare utreda hur staden kan arbeta med socialt blandade boenden inom området Centrala Älvstaden. Fullmäktige föreslås besluta Att tillstyrka ovanstående förslag till förändring i Plan för genomförande av vision och strategier för Älvstaden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(10)

12 ÄLVSTADEN FÄRDPLAN 2016 Älvstadens utbyggnad med femårsintervall fram till 2035 Godkänd av Älvstadens styrgrupp

13 Genomförande av Vision Älvstaden Vision Älvstaden antogs av kommunfullmäktige Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Vi ska genom Älvstadsvisionen hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. Vi ska enligt visionen bygga en tät stadsmiljö som främjar möten och samverkan. Skapandet av platser och grönska ska särskilt beaktas. För att lyckas med detta krävs ett tydligt ledarskap, att man kommunicerar med aktiv öppenhet, bred samverkan och att lärande processer blir en integrerad del av planeringsarbetet. KVILLESTADEN BRUNNSBO Att stärka och utveckla stadens centrala delar är en förutsättning för Göteborgs och regionens framtida utveckling. Genomförandet av Vision Älvstaden är en stor utmaning. Älvstaden är ett stort område längs älvens båda sidor i centrala Göteborg som ska omvandlas till en levande och dynamisk del av stadskärnan. Här finns också svåra frågor att lösa som till exempel förhållandet till förändrade vattennivåer, befintliga barriärer, buller och luftmiljö. För att arbetet ska kunna bedrivas på ett strukturerat sätt har denna färdplan arbetats fram. Färdplanen är i första hand en viljeinriktning en målbild och utgör som sådan en del av styrpaketet för Älvstadsarbetet. Färdplanen är ett levande dokument som uppdateras löpande. Tidplanerna är redovisade fram till 2035 som rimlig tidsram för stora delar av Älvstadens genomförande. Trots detta tror vi att en hel del kommer att kunna byggas inom området även efter Ambitionen är att skapa en någorlunda realistisk bild för vilka projekt som bör startas och fullföljas inom Älvstaden respektive 5-årsintervall med fokus på perioden Denna tidshorizont stämmer med vad som har diskuterats inom Älvstadens projektledningsgrupp avseende överblickbara konsekvenser för den kommunala ekonomin. På längre sikt är bilden rimligen mera osäker men ändå redovisad för att ge en bild av helheten. Målbilden är uppdelad i en redovisning av antalet bostäder resp arbetsplatser med femårsintervall.. HISTORISKA STADSKÄRNAN (CITY) Älvstaden ska enligt visionsarbetet utvecklas med utgångspunkt från knutpunkterna, stråken och ett levande älvrum. Genom att låta Älvstaden växa successivt utåt från redan pågående projekt, starta utbyggnaden i Frihamnen, Backaplan och Centralenområdet samt koppla ihop utbyggnadsområderna med stråk kan en sammanhållen stad skapas medan utbyggnaden pågår. 2

14 Områden för stadsutveckling Älvstaden delas in i sju geografiska delområden: Backaplan (inkl Kvillebäcken), Frihamnen, Ringön, Centralenområdet, Gullbergsvass, Södra Älvstranden och Lindholmen. För varje delområde redovisas här bredvid en kartbild som visar områdenas beräkningsmässiga avgränsning. För alla geografiska delområden har två kommunala projektledare utsetts att leda stadsutvecklingen i området. En projektledare utses av Älvstranden Utveckling eller Fastighetskontoret för att leda arbetet i respektive byggherregrupp eller konsortie för byggande. En projektledare utses av Stadsbyggnadskontoret för att leda det gemensamma planeringsarbetet inom delområdet. Projektledaren anpassar sin projektarbetsgrupp utifrån behov och skede i projektet. Projektledarna ansvarar gemensamt för att ett helhetsansvar tas för arbetet inom resp delområde i enlighet med utarbetade projektdirektiv och att arbetet sker i enlighet med Vision Älvstaden. Med utgångspunkt från detta arbetas sedan projektplaner fram för resp delområde. 3

15 Hur mycket kan Älvstaden rymma? En tätare regionkärna Göteborgsregionens (GR) förbundsfullmäktige antog i juni 2013 mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt. Enligt detta ska befolkningsökningen inom GR vara minst invånare per år. Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Kärnan ska stärkas med ytterligare boende och arbetsplatser till Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till samma tidpunkt stärkas med boende och arbetsplatser. Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Strukturbild för Göteborgsregionen, antogs 2008 och visar att GRs medlemskommuner är överens om hur den regionala strukturen ska utvecklas. De övergripande strukturbildande elementen är Kärnan, Det sammanhängande stadsområdet, Huvudstråken, Kustzonen, De gröna kilarna och Göta Älv. Ambitionen är att medlemskommunerna lokalt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbilden och överenskommelsen. Den kan även ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor samt utgöra underlag för ett samordnat agerande i fråga om exempelvis åtgärder i transportinfrastrukturen. 4 Stadsbyggnadskontoret har i samverkan med fastighetskontoret under 2013 tagit fram rapporten Strategi för utbyggnadsplanering som planeringsunderlag. Rapporten har till syfte att lyfta fram utbyggnadspotentialen inom det område som i kommunens översiktsplan benämns mellanstaden. Totalt behöver bostäder och lika många arbetsplatser byggas i Göteborg fram till Potentialen för nya bostäder i mellanstaden uppskattas till ca fram till ungefär år Utifrån dagens prognos och antaganden görs bedömningen att ca av dessa kan vara byggda före år I Älvstadsvisionen pekas kraftsamlingen inför stadens 400-årsjubileum 2021 särskilt ut men inom Älvstaden kommer utbyggnadsvolymerna att vara stora fram till ca Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt samspelar med utbyggnad av infrastruktur som t ex Hisingsbron (planeras klar 2020) och Västlänken (planeras klar 2026). Baserat på en målsättning att bygga minst bostäder per år inom Älvstaden samt att ett mindre tillskott kommer att ske i den befintliga stadskärnan kan utbyggnadspotentialen för hela innerstaden fram till 2020 uppgå till totalt ca bostäder och under perioden ytterligare ca bostäder. Målbilden för Älvstaden är att bygga bostäder och ca arbetsplatser under denna tid. Med ett genomförande av Älvstaden kan staden således klara Göteborgsregionens (GR) tillväxtmål för bostäder i kärnan. En viktig fråga är hur tät innerstaden ska byggas, en fråga som naturligtvis även bör analyseras och diskuteras vidare i respektive delprojekt och på så vis få genomslag i kommande revideringar av färdplanen. Önskemålet om en tät stad måste balanseras mot behovet av offentliga platser och parkytor av god kvalitet. Att räkna exploateringstal är alltid vanskligt då det i hög grad beror på vilka markytor som räknas in som exploaterbara. Älvstadens totala landareal enl redovisade delområden är 5,9 km² (590 ha) varav redan bebyggd yta ca 1,5 km². Detta resulterar i en exploaterbar yta av ca 4 km² (400 ha). Föreslagen täthet svarar mot ett exploateringstal (BTA per m² markyta) för hela Älvstaden (inkl parker och andra offentliga ytor) av ca 1,5 vilket är jämförbart med exv Långgatsområdet och Kvillebäcken. För själva kvartersbebyggelsen ligger motsvarande tal på ca 3,0 3,5.

16 Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser I kärnan vill vi skapa blandstad. Inom Älvstaden skulle antalet bostäder kunna öka från dagens ca 2500 lgh till mellan och lgh och mellan och arbetsplatser fram till Detta svarar med ett snitt på 100 m²/lgh mot en tillkommande byggd area på minst 5 miljoner kvm BTA. Älvstaden bedöms härigenom kunna svara för merparten av Göteborgsregionens önskemål om utbyggnad av regionkärnan. När det gäller bostadsbyggande bedöms Älvstaden kunna svara för ungefär en tredjedel av den ordinarie årliga plan- och byggverksamheten inom kommunen under kommande 20-årsperiod. Till detta ska läggas den jubileumssatsning på bostäder inför 2021 som nu genomförs i samverkan med fastighetsägarna. ÄLVSTADEN Hela Älvstadsområdet har idag en mycket stor andel arbetsplatser. Området har idag ca boende och drygt arbetsplatser (dagbefolkning). En total ökning med boende ( lgh) och arbetsplatser fram till 2035 ger en täthet av ca 130 boende/ha eller 260 inv/ha dag- och nattbefolkning. Detta ger, med rimlig kvartersstorlek och bebyggelseskala även gott om utrymme för såväl allmänna platser som grönytor av olika slag. Ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt att skapa en lagom blandning av bostäder, offentliga rum och arbetsplatser av olika slag för att minska behovet av att förflytta sig inom staden och skapa en nära storstad. En rimlig ambition är en jämn fördelning av ytor för bostäder och arbetsplatser i den tillkommande bebyggelsen. Detta bör gälla hela Älvstaden förutom Centralenområdet där andelen bostäder antas vara något lägre och Lindholmen där andelen bostäder bör vara högre i den tillkommande bebyggelsen. Som målbild innebär detta att man tillskapar en kritisk massa av bostäder som tillför liv i staden under många av dygnets timmar. En utgångspunkt bör alltid vara att bottenvåningar reserveras för lokaler av olika slag, varav en stor andel handel nära de fem knutpunkterna. Kontorsarbetsplatser har i nedanstående sammanställning inte specificerats delområdesvis. En grov bedömning visar att ca 90 % av tillkommande arbetsplatser kan vara kontorsarbetsplatser. Med en genomsnittlig yta på 30 m² per kontorsarbetsplats innebär detta en potential av ca 1 miljon kvm tillkommande kontorsyta i Älvstaden som helhet. 5

17 Målbild för ungefärligt tillkommande bostäder och arbetsplatser inom Älvstaden fördelat på 5-årsintervall. Observera att målbilden inte utgör summan av sammanställningen från resp projekt utan är en avvägd målbild för Älvstaden som helhet. Fördelningen av bostäder och arbetsplatser för respektive delområde kan komma att variera. Antal bostäder efter 2035 Summa 2035 Summa totalt Frihamnen/Ringön Backaplan Kvillebäcken Backaplan Övrigt Masthugget Skeppsbron Centralenområdet Gullbergsvass Lindholmen Summa Ackumulerat ungefär Antal arbetsplatser efter 2035 Summa 2035 Summa totalt Frihamnen/Ringön Backaplan Kvillebäcken Backaplan Övrigt Masthugget Skeppsbron Centralenområdet Gullbergsvass Lindholmen Summa Ackumulerat ungefär

18 En 3D-modell har tagits fram för att studera en ungefärlig täthet inom exploaterbara delar. Det är viktigt att påpeka att modellen inte gör anspråk på att visa stadens slutliga gestaltning utan endast syftar till att visa hur mycket Älvstaden kan rymma. Modellen uppdateras kontinuerligt i samband med pågående planering inom delprojekten och kan på detta sätt även skissmodell för att pröva etillkommande bebyggelses nyttjas som skala och 7 utformning. Uppdaterad modell finns tillgänglig på stadsbyggnadskontoret.

19 Utbyggnad av allmän plats och kollektivtrafik För att möjliggöra det tillskott av bostäder och arbetsplatser som här skisserats förutsätter färdplanen att utöver utbyggnad av lokala parker och gatunät inom resp delområde viss utbyggnad kan genomföras av befintligt övergripande gatunät och kollektivtrafik vilket framgår av nedanstående bild Följande övergripande trafikinfrastrukturprojekt pågår/har diskuterats inom Älvstaden: Nya spårvägsdragningar över Backaplan mot Norra Älvstranden och på Gullbergsvass. Utbyggnad av samtliga fem knutpunkter/bytespunkter enl Vision Älvstaden Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelse mellan Lindholmen och Södra Älvstranden Ny gång- och cykelförbindelse mellan lilla Bommen och Frihamnen Omgestaltning av Mårten Krakowgatan (Götaleden) Älvkantsskydd högt vatten (hela Älvstaden) Hantering av barriär (risker och störningar) längs Lundbyleden/Hamnbanan Om inte dessa projekt kommer till kan ett eller Ny spårvagn mot Brunnsbo flera delprojekt enligt färdplanen behöva Utbyggnad av knutpunkt/bytespunkt Ny vagnhall på Hisingen senareläggas alternativt utgå helt. Till detta kommer utbyggnad av allmän plats i form av platser, stråk och parker i samtliga delområden såsom : - Jubileumspark (stadspark) i Frihamnen - Stadspark i Gullbergsvass Framtida tunnelförläggning av Lundbyleden/Hamnbanan Överdäckning av Götaleden Nytt kollektivtrafikstråk över Gullbergsvass - Kajstråk på ömse sidor om älven - Parker och grönområden i enlighet med kommunens grönstrategi. (Trafikstrategi och parkeringar etc.) När dessa projekt beräknas komma i tid har sammanfattats i en separat tidplan nedan. Nedanstående sammanställningar av tidplaner för Ny koll trafik- Förbindelse Lindholmen/ Stigberget de olika delområdena är bl a med hänsyn till utbyggnad av infrastruktur ungefärlig och schematisk. Projektering av kommunala anläggningar sker parallellt med såväl plan som genomförande och har därför stor del utelämnats av utrymmesskäl. 8

20 Ekonomisk modell Resurssättning Projektledningsgruppen för Älvstaden har fått i uppdrag av styrgruppen att bryta ner färdplanen i en övergripande budget för Älvstaden avseende behov av resurser och ekonomi för projektet som helhet. Projekt Älvstaden sker i samverkan med SBK, FK, TK, SLK, PoN, ÄUAB, SDN Lundby och BRG som ingående parter. Projektet äger inga egna resurser utan resurssätts i respektive linjeorganisation. Resursbehoven estimeras av projektledarna i respektive delprojekt, nästa steg i resurssättningsmodellen är att informera respektive linjechef om behoven, respektive linje resursätter sedan delprojekten efter bästa förmåga. Resurser ligger till grund för hur vi på kort sikt kan leva upp till färdplanen. Negativa differenser mellan projektledares resursbehov för att nå färdplan och linjens förslag på resurssättning konsekvensbeskrivs utifrån vilken påverkan på färdplanen och hur kvaliteterna i projektet påverkas. Konsekvenserna meddelas styrgrupp som i sin tur får ta ställning till om detta är acceptabelt eller inte. Resurssättning totalt linjen 2016, i tabellen personal heltid ingår volymkonsulter Ett syfte med resurssättningsmodellen är att tidigt kunna ta ställning till om det är effektivare att rikta resurser till vissa förvaltningar för att på så sätt kunna få framdrift i vissa delområden dvs att använda samlat tilldelade resurserna på effektivast möjliga sätt. 9

21 Exploateringskalkyl En första modell för kommunal bruttoekonomi gällande exploateringen av Älvstaden har tagits fram. Här prognostiseras framtida utgifter och intäkter. Syftet är att få ekonomisk styrning och kontroll i utbyggnaden av Älvstaden. Modellen är även ett hjälpmedel för tidiga strategiska vägval. Prognosens träffsäkerhet minskar med tiden, detta beror på osäkerheter vad gäller kostnadsläge, marknad mm. En kalkyl tas fram för respektive delområde, delområdenas framväxt har olika tidshorisonter och är därför olika vad gäller prognossäkerhet. Målsättningen med exploateringsekonomin är att skapa förutsättningar för leverans av så stor samhällskvalitet som möjligt och att ta. Stadskvaliteter skapar värden och bildar en god spiral för den hållbara staden. Den övergripande exploateringskalkylen för Älvstaden visar i olika skeden negativt respektive positivtekonomiskt resultat då korrelationen mellan investeringar och sålda byggrätter varierar. Flera principiella delar diskuteras: Kopplingen till det kommunala budgetarbetet och den långsiktiga investeringsplanen (10-årig) Älvstaden som testarena Drift & underhållskostnader Utbyggnad social service såsom förskolor, skolor, vårdcentraler etc. Samhällskalkylen och den samhällsekonomiska nyttan Tydlig koppling mellan exploateringsekonomi och planeringsresurser 10

22 Frihamnen Frihamnen består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av drygt 1 km² varav närmare en tredjedel är vatten. Exploaterbar landyta kan komma att ökas genom igenfyllning av vissa vattenytor. Det aktuella området har idag ca arbetsplatser och bör i framtiden kunna bebyggas med en ungefärlig lika del ytor för boende och arbetsplatser. En tillkommande exploatering på ca m² BTA är möjlig (totalt ca 9000 lgh och ca arbetsplatser). Visionen pekar ut en kraftsamling inför stadens 400-årsjubileum genom att utveckla en första etapp på 1000 lgh och 1000 arbetsplatser som då kan stå klar i Frihamnsområdet. Denna etapp har nu markanvisats och ett konsortium bestående av 8 byggherreteam har bildats. På sikt förutsätts en utbyggnadstakt av ca 400 bostäder och ca m² lokalyta per år i området. Frihamnen Planer och byggprojekt Stadsutveckling helhet Skissarbete och stöd Jubileumspark workshopar Projektering Byggnation Etapp 1 och del av park Etapp 2 inkl utbyggnad spårväg o hållplats GC-förbindelse Single tenant kontorshus Etapp 3 Temporära åtgärder Urban basics Badkultur Lekplats/vattenkonst Odlingskultur Ja, vi säger ja Förstudie Detaljplan 1 = 3000 lgh arb DP etapp 2 = Större badfunktioner Proj och bygg etapp lgh+1000 arbetsplatser färdiga Proj och bygg etapp 2 Forts proj och bygg etapp 1 DP etapp 3 Proj och bygg etapp lgh+2000 arb pl 2000 lgh+2000 arb pl Andra påverkande projekt Volvo Ocean Race o Triennal Volvo Ocean Race Volvo Ocean Race Avveckl hamnverksamhet mm Godsfärja och bussdepå bort Kryssningsläge avvecklas Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Frihamnen 11

23 Backaplan Backaplan består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås öster om Kvillebäcken. När det gäller grönytor bör framförallt grönstråket i Kvillebäcken förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i kvartersbebyggelsen. Området har idag drygt arbetande och inga bostäder utöver det som nu byggs i Kvillebäcken (ca lgh och ca 500 arbetsplatser). Planarbete startas nu (2015) för området runt knutpunkt Hjalmar. Fram till 2020 bedöms utöver Kvillebäcken ett tillskott på ca 300 bostäder vara möjligt i området. Efter 2021 föreslås en årlig produktion av minst ca 250 bostäder i området vilket ger ett totalt innehåll av ca 7000 bostäder för området som helhet. Genomförda handelsutredningar visar att det finns underlag för en dubblering av handelsytorna i området (från dagens ca m² BTA till ca m² BTA). Totalt föreslås ett tillskott av mellan ca arbetsplatser i området. Backaplan Planer och byggprojekt Projekt Kvillebäcken Byggnation 2041lgh+500 arbetsplatser färdiga Struktur- och färdplan Gator + planskild korsning i norr DP Gator STADSUTVECKLINGSPROGRAM Byggnation Samordnas med byggnation av Kvillemotet Handel mm vid Backavägen DP Proj och Centrum och knutpunkt DP Proj och Bygg i flera etapper 1800 lgh Bostäder centrala Backaplan DP Byggnation Framtida byggetapper Temporära åtgärder DP ytterligare etapper Bygg ytterligare etapper Platsbyggande Uppstart 2015 Andra påverkande projekt Brunnsbo Centrum Programarbete Strategi för Kvilledalen Program (strat avd) Kvillebäcksparken 2021? Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Backaplan 12

24 Ringön Ringön består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Samverkan med näringsidkare och tomträttshavare i området fortskrider som grund för eventuell ändring av gällande detaljplaner och i syfte att utveckla området med befintliga verksamheter i fokus. I anslutning till detta genomförs projektet Tillåtande oaser inom ramen för Arbetet med detaljplan för ny vagnhall vid Kville bangård fortskrider. Ringön Planer och byggprojekt Spårvagnshall DP vagnhall Proj Byggnation vagnhall Ny detaljplan DP gator och kvarter "spontaneous city" Temporära åtgärder Tillåtande oaser 2021 Järnmalmsgatans vita duk Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Ringön 13

25 Centralenområdet Centralenområdet består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av ca 0,4 km². En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås inom området. Området har redan idag ca arbetsplatser, i första hand inom området Holmen, där en viss ökning sker kontinuerligt och oberoende av de detaljplaner som nu pågår. En grov uppskattning av denna spontana ökning har räknats in i siffrorna. Med tanke på läget föreslås Centralenområdet få ett relativt stort inslag av handel och arbetsplatser men även viss andel bostäder av den typ som passar i utpräglade innerstadslägen. På lite längre sikt ska området utvecklas österut över Gullbergsvass med förbindelse mot Gamlestaden och Stampen. Det är viktigt att knyta samman det inre området med vattnet och minska omgivande trafikbarriärer. Totalt föreslås ett tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser inom området varav ca 1500 arbetsplatser bedöms kunna stå klart t o m år Centralenområdet Planer och byggprojekt Stadsutvecklingsprogram STADSUTVECKLINGSPROGRAM (stöd och samordning av projekten) Område norr om Centralstationen Regionens hus Götaleden överdäckning Bangårdsförbindelsen mm Norr om Nordstan Packhusplatsen Senare etapper Temporära åtgärder Cykelgarage Uppstart platsbyggande Andra påverkande projekt Förstudie logistik o spårfunktioner Ombyggnad bangård DP Proj Byggnation Projektering Byggnation Regionens hus Nytt regionens hus klart 2020 (900 arb pl) DP Proj och Byggnation DP Bangårdsförbindelsen Proj DP Centralenområdet Proj Program Senare etapper planering Flytt kombiterminal Förstudie Byggnation Bangårdsförb mm Byggnation Byggskede Järnvägstunnel (Linjen)VL DP Byggnation Spårtunnel Västlänken Station Centralen VL DP Projektering Byggnation Station C Västlänken Byggnation hus Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Centralenområdet 14

26 Gullbergsvass Älvstadsområdet Gullbergsvass består av ca 0,9 km² bruttoarea och ca 0,6km 2 utvecklingsbar area. Området har idag ca arbetande och endast knappt ett tiotal boende. Totalt möjliggörs ett tillskott på ca bostäder och arbetsplatser inom området. En tillkommande exploatering på totalt ca m² BTA är möjlig varav ca hälften efter Området behöver kopplas till omgivande stadsbebyggelse. Möjligheter för stadsdelar öster och söder om Gullbergsvass att få ökade rekreationsytor och tillgänglighet till vattnet genom att skapa stråk. Ett sammanhängande stråk längs Gullbergs kaj är möjligt att skapa till Gbg Stora strukturerande infrastrukturprojekt pågår tidigt under perioden. Gullbergsv ass Planer och byggprojekt Stadsutveckling helhet Förstudie Planeringsförutsättningar Området ovanpå Västlänken Byggetapp 1 - Gullbergs kaj mm Senare etapper Kopplingar söderut/österut Ny Älvförbindelse Temporära åtgärder Kajstråket/Platsen vid Gasklockan Gullberget park / Gbg Norra Andra påverkande projekt Omlokalisering spårfunktioner Nedsänkning E45 Västlänken Bebyggelse på Götaleden mm Förstudie DP Underla STADSUTVECKLINGSPROGRAM Underlag Underlag Underlag Underlag DP ETAPP 1 Proj BYGGNATION ETAPP 1 DP ETAPP 1 Senare etapper planering Förstudie DP ETAPP 1 Förstudie Fö d P j B Fö di P j B Fö d P j B Flytt Proj Byggnation E45 Fö di P j Proj Byggnation Västlänken DP Proj Byggnation ovanpå E45 Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Gullbergsvass 15

27 Södra Älvstranden Södra Älvstranden består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,5 km² landareal. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås inom området. Området domineras idag av ett relativt stort antal kontorsarbetsplatser och i praktiken inga bostäder. Andelen boende är däremot relativt hög i angränsande områden som Linnéstaden och Masthugget. Skeppsbron byggs ut först, med ca 450 bostäder och arbetsplatser av vilka ca 300 lgh och 600 arb pl bedöms stå klara Nästa fas blir att utveckla Järnvågen/Masthuggskajen där den första etappen beräknas omfatta ca m² BTA = ca bostäder och arbetsplatser, av vilka ca 500 bostäder och ca arbetsplatser bedöms kunna vara färdiga Ett totalt tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser föreslås för Masthuggskajen som helhet. Södra Älv stranden Planer och byggprojekt Skeppsbron etapp 1 (spår) Bygg Skeppsbron etapp 2 (bygg) DP Kollektivtrafikterminal Bygg Masthugget 1 (Etapp IA o IB) DP Masthugget 2 (Etapp 2=Stena) Masthugget 3 (västra) Temporära åtgärder Platsbyggande Uppstart 2015? Skeppsbropromenaden Heurlins plats temporärt Byggnation Program Byggnation DP 450lgh+1200 arb platser totalt + bad 1000 lgh+3000 arbetsplatser Byggnation DP Etapp 3 (Masthugget västra) Byggnation etapp 3 Andra påverkande projekt Stena Lines avtal löper ut Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Södra Älvstranden 16

28 Lindholmen Lindholmen består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Området har redan idag mellan och arbetsplatser och ungefär lika många studenter. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås. När det gäller grönytor bör framförallt kajstråket och stråket Lindholmsallén förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i bebyggelsen. Området har idag ca boende. Vid knutpunkten Lindholmen planeras och byggs för närvarande bostäder. Detaljplanearbete för Karlavagnsplatsen inkl Karlavagnstornet har påbörjats, med ett blandat innehåll av bostäder och arbetsplatser. Fram till 2020 bedöms ett tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser vara möjligt i området. Totalt bör området kunna kompletteras med ca bostäder och lika många arbetsplatser fram till Lindholmen Planer och byggprojekt Stadsutvecklingsprogram Bostäder vid Götaverksgatan Kontor vid Götaverksgatan Vision Lindholmen Science Park Program centrala Lindholmen Karlavagnsplatsen etapp I DP STADSUTVECKLINGSPROGRAM Proj och Byggnation Byggnation Programarbete Projektering och byggande 450lgh+50 arb platser Karlavagnstornet ca 1600lgh+500 arb pl Karlavagnsplatsen etapp II Senare etapper planering Byggnation ca 320lgh+500 arb pl Södra Lindholmen (bostäder) Programar DP Projektering och byggande ca 550lgh Norra Lindholmen (bostäder) Single tenant kontorshus Programar DP DP Projekteringoch byggande Projekteringoch byggande Lindholmens Tekniska Gymn DP Byggnation Ca arb platser Lindholmsallén inkl spårväg DP Byggnation spårväg Park, gata och spårväg Smedjan studentbostäder Varvs- och ind.historiskt centrum DP Byggnation 80 studentlgh Lokalt älvskydd/högt vatten Utredn. underlag DP Byggnation Chalmers Lindholmen DP Projektering och byggande Lindholmspiren 7 Byggnation Temporära åtgärder Diskussionsunderlag Andra påverkande projekt Linbana mot Järnvågen Förstudie DP och proj Bygg Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Lindholmen 17

29 Järnväg och stomkollektivtrafik Utbyggnad av det övergripande gatunätet har av praktiska skäl redovisats under respektive delområde ovan. Älvstadens genomförande är dessutom beroende av att ett antal utbyggnader av järnväg och stomkolletivtrafik kommer till. Nedanstående tidplaner är en grov uppskattning av när dessa bedöms kunna realiseras. Utbyggnad koll trafik Planer och byggprojekt Västlänken Bohusbanan Brunnsbo station Lindholmsförbindelsen Spårvagn Norra Älvstranden Spårvagn Backaplan-Brunnsbo Spårvagn Operalänken Hisingsbron Linbana Järnvågen-Lindholmen Linbana Svingeln-Ringön DP och Projektiering DP och Projektiering Byggnation Byggnation Förstudier DP Proj Byggnation DP Proj Byggnation Förstudier DP Proj Byggnation Förstudier DP Proj Byggnation DP Proj Byggnation Rivning bef bro Byggnation hus Förstudier DP och Proj Byggnation Förstudier DP och Proj Byggnation 18

30 Projektledningsgruppen för Älvstaden genom Anders Svensson Stadsbyggnadskontoret November

31 Organisationsplan för Älvstaden Version 2.0 Beslutad

32 Revidering av dokumentet Datum Version Revidering Justering och beslutad av styrgruppen Uppdatering av deltagande roller i styrgruppen. Tillägg av kort beskrivande text i notes fältet för slide 9 och 10 som behandlar Projektorganisationens förhållande till linjen och utförandeorganisationen Omformulering av uppdraget för projektledarna i delområdet på slide 18. 2

33 Innehållsförteckning Organisation Uppdrag, roller och ansvar i organisationen Modell för delat ledarskap

34 ORGANISATION

35 Gemensamma principer! Styrande dokument för arbetet är Vision Älvstaden tillsammans med Färdplanen Representanter i styrgruppen deltar med det mandat de har i kraft av sin direktörsroll. Representanter i projektledningsgrupp deltar med tydligt mandat ifrån sin förvaltning/ bolag Styrgruppen och projektledningsgruppen ersätter övriga styrgrupper kopplade till genomförandet av vision Älvstaden Projektorganisationen tar inte över sak-/myndighetsbeslut från linjen, se juridiskt PM för mer detaljinformation. Projektledningsgruppen fattar processbeslut för att säkerställa framdrift av projekten Beslut fattas i konsensus (eller eskaleras) och fattade beslut ska snarast möjligt kommuniceras i respektive organisation. Det ansvarar respektive representant för.

36 Gemensamma principer Projektledningsgruppen är ett team som i Älvstaden tillsammans ansvarar för säkertsälla framdrift genom: Ledning och styrning av delprojekten Planering, genomförande och uppföljning av helheten. Alla som sitter i gruppen ska kopplat till förverkligandet av vision Älvstaden kunna representera gruppen oavsett organisatorisk tillhörighet Arbetet i projekt Älvstaden ska präglas av samordning, tydlighet och gemensamma arbetssätt Arbetet ska präglas av ständiga förbättringar vilket innebär att organisation och arbetssätt behöver utvecklas och förfinas underhand. i Information till berörda nämnder och styrelser ska ske på ett harmoniserat och synkroniserat sätt. Centrala frågor ska beredas gemensamt.

37 Projektorganisation Älvstaden Kommunfullmäktige Kommunstyrelse PROJEKTORGANISATION ÄLVSTADEN Stora koordineringsgruppen Strategiskt råd Styrgrupp Projektledningsgrupp Stödfunktioner Experter Delområde Backaplan Delområde Centralenområdet Delområde Frihamnen Delområde Gullbergsvass Delområde Lindholmen Delområde Ringön Delområde Södra Älvstranden

38 UTFÖRANDE Hur? STYRANDE Vad? ESKALERING /RAPPORTERING Projektorganisations förhållande till Linjeorganisationen PROJEKTORGANISATION ÄLVSTADEN Beställare PROCESSBESLUT Framdrift Samordning LINJEORGANISATIONENS SPEGLING SAKBESLUT Innehåll - Myndighetsutövning Kommunfullmäktige Projektägare Kommunstyrelse Nämnder / Styrelse Styrgrupp Direktörer / VD Projektledningsgrupp Linjechefer Projektledarskapet Projektledare / Projektchefer Delprojekt / Arbetspaket Handläggare / Specialister mm

39 Projektorganisationens förhållande till Linjeorganisationen Ex delprojekt GENOMFÖRANDEBESLUT Utbyggnad PROJEKTORGANISATION ÄLVSTADEN PROCESSBESLUT Framdrift - Samordning SAKBESLUT Innehåll - Myndighetsutövning Ex. Delprojekt Byggherrar Ex. Delprojekt Detaljplan Nämnder/Styrelser Styrgrupp Nämnder Linjeorganisation Projektledningsgruppen Linjeorganisation Projektledare Projektledarskapet Projektledare Arbetsgrupp Delprojekt / Arbetspaket Projektgrupp Projektledaren är länken mellan exploatörerna och Projektorganisation Älvstaden Ex. Byggherrar Ex. Detaljplaner Projektledaren är länken mellan detaljplaneprojektet och Projektorganisation Älvstaden

40 UPPDRAG, ROLLER & ANSVAR

41 Styrgruppen Styrgruppen hanterar projektets hela genomförande och är projektorganisationens beslutslina. De som sitter i styrgruppen är de som i huvudsak också i sina förvaltningsroller fattar beslut som påverkar projektets genomförande, framdrift och resultat. UPPDRAG Säkerställa att övergripande mål och resultat med projektet uppfylls Säkerställa att vision Älvstaden uppfylls Hantera och besluta i lyfta frågor från projektledningsgruppen om exempelvis: gemensam prioritering (ex beslut om förändringar i färdplanen) gemensam resurssättning för att undvika dubbelarbete resultat och framdrift i projektet Ansvara för att planerna för genomförandet av projekt Älvstaden synkroniseras med respektive förvaltnings planering och resurssättning (ex produktionsplan, långsiktig investeringsplanering, bemanning). DELTAGARE För styrgruppen utses en ordförande och en vice ordförande. Stadsbyggnadskontoret, direktör (ordförande) Stadsledningskontoret, koordinator Stadsledningskontoret, kommunikation Trafikkontoret, direktör Fastighetskontoret, direktör Älvstranden Utveckling, direktör BRG, direktör SDF Lundby, direktör Park och Naturförvaltningen, direktör

42 Projektledningsgruppen Projektledningsgruppen hanterar projektets hela genomförande och är projektorganisationens operativa ledning. Deltagarna i ledningsgruppen är utsedda och har fått mandat av respektive direktör i styrgruppen att representera sina respektive organisationer i den operativa ledningen av projekt Älvstaden. UPPDRAG Säkerställa framdrift i projektet och uppfyllande av identifierade mätbara mål genom att i varje delprojekt: Bevaka att visionen uppfylls Tidsplanen hålls Satta budgetramar efterlevs Strategiskt bereda knäckfrågor som identifierats i gruppen eller som lyfts ifrån delprojekten Stödja och inspirera delprojekten inom relevanta områden Bereda frågor till, från och för styrgruppen Ansvarar för identifiera och hantera beroenden mellan olika delprojekt Ansvara för referensgrupper och fokusgrupper. Föra in behov ifrån projektet till respektive förvaltnings planering och verksamhet. Kommunicera genomförandet av vision Älvstaden på ett enhetligt sätt till olika intressenter DELTAGARE Deltagarna i projektledningsgruppen sitter där som representanter för sin organisation, men också för att de inom den organisationen fyller en viss funktion. För projektledningsgruppen utses en ordförande och en vice ordförande. Deltagare: Älvstranden Utveckling (ordförande) Stadsledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Fastighetskontoret BRG SDF Lundby Park och Naturförvaltningen Kommunikationsrepresentant

43 Referensgrupper Stora koordineringsgruppen och strategiskt råd Projektledningsgruppen har två referensgrupper stora koordineringsgruppen och det strategiska rådet. Stora koordineringsgruppen har fokus på intern förankring inom Göteborgs Stad medan det strategiska rådet fokuserar på förankring på marknaden. Vid behov initierar och utser projektledningsgrupppen andra referensgrupper. UPPDRAG REFERENSGRUPPER Stora koordineringsgruppen är en staden intern referensgrupp som projekt Älvstaden kan använda sig av för förankring inom staden. Representanter i stora koordineringsgruppen består av intressenter som blir berörda av projektets resultat på olika sätt. I en referensgrupp ges möjlighet till information, dialog och inspel/ synpunkter mellan projektet och referensgruppens representanter. Projektet kan ha flera referensgrupper, uppdelade utifrån gemensamma frågor/ roller. Referensgrupper kan tillkomma och avslutas under projektets gång. UPPDRAG STRATEGISKT RÅD Ett strategiskt råd ska bildas som en referensgrupp. I enlighet med vision Älvstaden skall representanterna i rådet vara ifrån näringsliv, akademi och kommun. Det strategiska rådet bör träffas 2 gånger per år Agenda för mötena bör fokusera på: Uppföljning mot vision Älvstaden Problemlösning kring utvalda knäckfrågor Lämpliga nästa steg

44 Experter, fd. fokusgrupper Fokusgruppernas syfte och uppdrag är under omarbetning. Dagens fokusgrupper kommer att upplösas och istället föreslås att experter inom olika sakfrågor knyts till projektorganisationen i syfte att driva utveckling strukturerat. Vid behov initierar och utser projektledningsgrupppen experter. UPPDRAG EXPERTER Projektet kan knyta en rad olika experter till projektet i syfte att driva olika sakfrågor. Varje expert teamas upp med en medlem ur projektledningsgruppen och de driver tillsammans utvecklingen på lämpligt sätt beroende på frågans omfattning och komplexitet. Experterna ska bidra med kompetens och innovation inom sina respektive ämnesområden till projektet Experterna kan tillsättas vid behov och knoppas av igen från projektet när deras uppdrag är slutfört. Experterna fattar inga beslut inom ramen för projektets genomförande. DAGENS FOKUSGRUPPER Ekonomi Testarena Dialog medborgare Dialog näringsliv Vatten/ klimat Temporära åtgärder Lundbyleden/ Hamnbanan Socialt blandat boende Parkering

45 Stödresurser Stödresurser kopplas antingen till respektive grupp eller till respektive delområde. De stödfunktioner som är kopplade till organisationen ska samverka med motsvarande kompetenser/ resurser inom berörda förvaltningar/bolag KOMMUNIKATION Resurser från Älvstranden Utveckling Arbetsgrupp med representanter från styrgruppens förvaltningar DIALOG Resurser från Älvstranden Utveckling Nätverk där dialogresurser från berörda förvaltningar och ev andra parter samverkar (ex fokusgrupper dialog) PROJEKT- ADMINISTRATION EKONOMI JURIDIK Resurser från Älvstranden Utveckling Uppgift; ordning och reda i helheten inom projektet. (Ex att man använder samma mallar, rapporteringssystem mm) Projektekonomi Exploateringskalkyl Investeringskalkyl Riskanalys Ansvar för uppföljning och analyser till projektledningsgrupp för hela bilden av ekonomin Resurser från Älvstranden Utveckling.

46 Delområden Tillsammans ansvarar två projektledare för genomförandet av respektive delområde, från planering till genomfört projekt. Gemensam organisation för exempelvis stödfunktioner upprättas efter behov. UPPDRAG - PROJEKTLEDNING Ansvarar gemensamt för att delområdet lever upp till vision Älvstaden samt håller budget och tidsramar. Etablerar tillsammans den organisation som krävs för att genomföra projektet och upprätta projektplan. Rapporterar till projektledningsgruppen via tertialrapportering och statusrapporterna Samordna och rapportera om det uppstår avvikelser från inriktningen i Vision Älvstaden, Färdplanen, Mätbara mål eller Exploateringskalkylen för området. Projektchef/projektledare från Älvstranden Utveckling/fastighetskontoret organiserar och bemannar konsortiet/byggherrarna/fastighetsägare utifrån behov och skede i projektet. En konsortiestyrgrupp finns kopplad till respektive konsortium. Projektledaren från stadsbyggnadskontoret anpassar den gemensamma projektarbetsgruppen utifrån behov och skede i projektet. Särskilt ansvar vilar på Sbk att samordna berörda förvaltningars arbete kopplat till delområdets mål. All myndighetsutövning ex. lämplighetsprövning, detaljplan, bygglov, markanvisning drivs i linjen. DELAT LEDARSKAP Varje delprojekt består av en projektledning med delat ledarskap; En projektledare/projektchef från Älvstranden Utveckling eller fastighetskontoret som leder arbetet utifrån markägarrollen. En projektledare från stadsbyggnadskontoret som leder det gemensamma planarbetet. Det delade ledarskapet innebär att de två projektledarna/projektcheferna gemensamt ansvarar för genomförandet av delområdets arbete. Respektive projektledare/projektchef ska kunna agera fristående och då med mandat från båda sidor. Projektledarna/projektchef ska ha kompletterande och överlappande kunskaper, färdigheter och kontakter. Fördjupad beskrivning av modellen för delat ledarskap finns i kommande avsnitt.

47 MODELL FÖR DELAT LEDARSKAP

48 Älvstadsprojektet XX STADSUTVECKLINGSPROCESS FRÅN PLANERING TILL GENOMFÖRANDE PROJEKTLEDNING Planering, rapportering och uppföljning enligt styrpaket, utifrån satta mål Initiera & avsluta arbetspaket och delprojekt Samordning av arbetspaket & delprojekt Kommunikation Dialog Kvalitets -säkring Lärande och erfarenhetsåterföring Projektkultur Projekt/samverkan s-grupper OMRÅDESGEMENSAMSAMMA ARBETSPAKET Inom Älvstaden Gullbergsvass Planstruktur Trafiknätsplan Lokalklimatutredning Innehåll Underjordisk infrastruktur SKA/BKA Exempel från Centralenområdet Vatten Fastighetssamverkan Förstudie Lilla Bommen - Stora Bommen Nils Ericssonsplatsen och Kanaltorget Höga hus Delstudie NET Utbyggnad Områdesekonomi Parkeringsutredning Luft och buller Kulturmiljö, naturmiljö SAMKO Byggsamordning Älvrummet DELPROJEKT Utanför Älvstaden Götaleden - nedsänkning -Över-däckning Hisingsbron (bebyggelse mm) Station C (bebyggelse mm ovan jord) Bangårdsförbindelsen Norr om centralen Exempel från Centralenområdet Norr om Nordstan Cykelgarage Västsvenska Paketet Pilotprojekt nya vägvanor Sammanhållande stadsutvecklingsstrategi

49 Projektorganisation Älvstaden Beskrivning av delarna i projektledarskapet för delområdena PROJEKTLEDARNAS ANSVAR OCH MANDAT Planering, rapportering och uppföljning - Ansvarar för projektets planering, rapportering och uppföljning enligt styrpaket hänvisning till rapporteringsplan och enligt stadens gängse uppföljningsrutiner. Initiera & avsluta arbetspaket och föreslå delprojekt - Har mandat att initiera och avsluta arbetspaket inom beslutad budget samt föreslå delprojekt. Samordning av arbetspaket & delprojekt Ansvarar för att löpande samordna de arbetspaket och delprojekt som ligger inom ramen för projektet. Kommunikation Ansvarar för intern kommunikation inom projektet samt extern kommunikation som rör projektet i enlighet med framtagen kommunikationsplan inom Älvstaden. Dialog Ansvarar för löpande dialog inom projektet samt med externa intressenter som rör projektet. Kvalitetssäkring Ansvarar för kvalitetssäkring av leveranser inom arbetspaket och delprojekt utifrån projektmål och effektmål. Lärande och erfarenhetsåterföring Ansvarar för att löpande säkerställa lärande och erfarenhetsåterföring inom delområdet och mellan delområdena i Älvstaden. Projektkultur Ansvarar för att skapa en fungerande projektkultur där alla arbetar mot de gemensamma målen. DEFINITIONER Områdesgemensamma arbetspaket = Syftar till att utreda och skapa områdesgemensamma förutsättningar. Kan även inkludera områdesspecifika arbetspaket. Delprojekt = Kopplat till specifik geografisk del av området och som ska ge en förändring i stadsrummet. All myndighetsutövning ex. lämplighetsprövning, detaljplan, bygglov, markanvisning, utbyggnad av allmän plats drivs i linjen, projektledarens uppdrag är att säkerställa framdrift, samordna och rapportera om det uppstår avvikelser från inriktningen. Projekt/samverkansgrupper inom och utanför Älvstaden Avser projekt/samverkansgrupper som har inverkan på delområdet men inte styrs av delprojektledarna för delområdet.

50 Vad innebär det delade ledarskapet relaterat till delarna i projektledarskapet Projektledning gemensamt ansvar mellan projektledarna för projektledning, men arbetsuppgifterna kan delas upp mellan projektledarna. Områdesgemensamma arbetspaket - ansvar för arbetspaketen kan fördelas mellan projektledarna efter lämplighet. Ansvar för arbetspaket kan delegeras, men det slutliga ansvaret ligger alltid på utsedd projektledare. Delprojekt - ansvar för delområdet fördelas på projektledare efter lämplighet. Projektledare kan föreslå delprojekt. Delområdet ansvarar för samordning av delprojekten men innehållsfrågorna, såsom detaljplan, bygglov, markanvisning och utbyggnad av allmän plats ska drivas och beslutas i linjen.

51 Älvstadsprojektet STADSUTVECKLINGSPROCESS FRÅN PLANERING TILL GENOMFÖRANDE PROJEKTLEDNINGSGRUPPEN Planering, rapportering och uppföljning enligt styrpaket, utifrån satta mål Initiera & avsluta arbetspaket och delprojekt Samordning av arbetspaket & delprojekt Kommunikation Dialog Kvalitets -säkring Lärande och erfarenhetsåterföring Projektkultur Projekt/samverkan s-grupper OMRÅDESGEMENSAMSAMMA ARBETSPAKET Inom Älvstaden Strategiskt råd Färdplan Exploatering skalkyl Mätbara mål Vision Älvstaden Högt vatten Stora koordineringsgruppen Fyll på med fler områdesgemensamma arbetspaket för hela Älvstaden Utanför Älvstaden Stadsutvecklingsrådet Backaplan / Kvillebäcken Frihamnen DELPROJEKT Fastighetsägarrådet Centralenområdet Gullbergsvass Lindholmen Ringön Södra Älvstaden Byggsamverkan Västsvenska Paketet Vision Älvstaden

52