Omvårdnad neonatal utvecklingsanpassad

Transkript

1 (7) Omvårdnad neonatal utvecklingsanpassad Sammanfattning Riktlinje gällande utvecklingsanpassad omvårdnad, känguruvård/hudnära och kroppsnära vård, omvårdnadsamtal, kontaktmannaskap som vänder sig till omvårdnadspersonal på neonatalavdelningen. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Genomförande... 2 Utvecklingsanpassad vård... 2 Barnets närmiljö... 2 Ljus... 2 Ljud... 3 Omvårdnad... 3 Känguruvård... 3 Att komma igång... 3 Vad behövs... 4 Barnets position... 4 Krav under vården... 4 Sömn och vila... 4 Övervakning av barnet... 4 Amning... 4 Omvårdnadssamtal... 5 Bakgrund... 5 Syfte/mål... 5 Mall för omvårdnadssamtal... 5 Socialt... 6 Kontaktperson... 6 Att vara kontaktperson innebär att... 6 Vem ska bli kontaktperson... 6 Vilka barn skall få kontaktpersoner... 6 Uppföljning... 7 Dokumentinformation... 7

2 (7) Bakgrund Omvårdnadspersonalen skall individanpassa omvårdnaden av barnet för att tillgodose barnets behov, samt främja familjens delaktighet för att föräldrarna ska känna sig trygga i barnets omvårdnad. Omvårdnadspersonalen är ytterst ansvarig för kontinuerlig information om barnets tillstånd samt planering för barnets fortsatta vård och omsorg. Därför är det viktigt att familjen tidigt får kontaktpersoner av alla personalkategorier. Förutsättningar Att all omvårdnadspersonal ska utgå från individ/utvecklingsanpassad omvårdnad. Detta uppnås genom kontinuerlig utbildning/uppdatering inom nämnda områden. Genomförande Utvecklingsanpassad vård Barnets närmiljö Så här hjälper vi barnet till en naturlig och bekväm kroppsställning där armar och ben är böjda och vilar tätt intill kroppen: Boet: Stora mjuka handdukar rullade tätt och stödjande runt barnet samt en toffel som barnet ligger i. Snuttetrasa över barnets huvud och intill näsan. Gärna mjuka snuttefiltar med mors lukt. Mjuk filt över barnet i kuvös. Detta lugnar och hjälper barnet att bibehålla ett bekvämt ihopkrupet läge. Ljus Se till att skydda barnet mot störande ljus. Se till att använda de möjligheter som finns för att skärma av ljuset. Utgå från det/de barn du vårdar. Ta hänsyn till barnets mognad och grad av ljuskänslighet. Informera även föräldrarna att toleransen mot ljus ökar med mognaden. Miljö Vadderade täcken över kuvösen. Sänghimmel över sängen. Dämpad belysning. Riktade lampor och punktbelysning vid omvårdnadshandlingar. Tänk på att skydda barnets ögon.

3 (7) Ljud Alla barn är mer eller mindre känsliga för störande ljud och aktivitet i omgivningen. Informera föräldrar och ny personal om vikten av dämpat ljud och samtalsnivå, kontrollera örat på väggen. Stäng kuvösluckorna försiktigt och lägg inte någonting ovanpå kuvösen förutom de vadderade täckena. Dämpa om möjligt ljudnivån på apparatlarm. Tänk på att undvika onödigt spring ut och in på IVA-salarna. Omvårdnad Utgå från att varje barn är en individ med egna resurser. Hjälp föräldrarna förstå sin unika roll genom att berätta och visa vad du ser att barnet förmedlar. Möt varje barns behov genom att vara lyhörd för barnets signaler. Ge chans till avskärmning för barnet och dess familj. Respektera familjens integritet. Låt barnet sitta känguru hos mamma eller pappa så ofta som möjligt. Mata gärna med fritt fall vid sondmatning. Uppmuntra föräldrarna att ta aktiv del i barnets vård. Tänk på att lägga de minsta och sköraste barnen på den lugnaste platsen i rummet. Använd alltid stöd runt barnet då det ligger på skötbordet. Lägg gärna en mjuk filt runt barnet vid vägning. Låt barnet få en varm handduk efter badet. Överväg behovet av daglig vikt. Tänk på att stödja barnet med dina händer, hålla om vid vårdhandling. Var i möjligaste mån två vid en vårdhandling. Känguruvård Att komma igång Barnets och familjens lämplighet bedöms enligt kriterier för känguruvård. Föräldrarna informeras i god tid om kängurumetoden och dess fördelar. Föräldrarna är de primära vårdgivarna och ska vara införstådda i allt det positiva som deras närhet innebär för deras barn och den höga grad av tillgänglighet som krävs av dem. Ge föräldrarna informationsbladet om känguruvård.

4 (7) Informera föräldrarna om barnets position, matning, vad de kan göra med barnet i känguruposition och vad de bör undvika. Demonstrera och låt föräldrarna utföra själva. Vad behövs Bärsjal/tubtopp. Mössa, sockar och blöja till barnet. Mamma, pappa eller någon annan nära anhörig. Säng eller vattenmadrass som används då barnet inte sitter känguru. Barnets position Upprätt ställning, bröstben mot bröstben med föräldern. Höfterna i grodläge, armarna böjda. Huvudet vänt åt ena sidan, med halsen något sträckt för att hålla fria luftvägar. Bärsjalens/tubtoppens överkant når till underkanten av barnets öra. Tubtoppen bör sitta som stadigast över barnets bröstkorg och lite lösare över barnets mage så att det kan andas med diafragman. Sjalen fästs stadigt så att barnet inte glider ner då föräldern står upp. Barnets mage befinner sig i höjd med förälderns mellangärde. Krav under vården Lugn omgivning. Föräldern duschar eller tvättar sig dagligen. God handhygien hos föräldrarna. Önskvärt med rökfria föräldrar. Sömn och vila Föräldern kan sova med barnet i känguruposition i halvsittande ställning, med tubtopp eller bärsjal med ungefär 15 graders lutning. Dagtid fungerar en fåtölj med ställbar rygg bra för vila. Övervakning av barnet Regelbunden temperaturkontroll tills kroppstemperaturen är stabil. Om kroppstemperaturen understiger 36 grader axillärt ska barnet värmas, t ex varm handduk och extra filt. Var observant på övervakningen, puls, syresättning och andning. Amning Barn i känguru brukar vilja äta ofta. De får ligga vid bröstet när de vill. Om amning är målet är det viktigt att barnet ligger hud mot hud hos mamman tidigt för att främja mjölkproduktionen.

5 (7) Omvårdnadssamtal Bakgrund Att vistas med sitt barn på neonatalavdelning innebär mycket oro för föräldrarna. För att de ska känna trygghet och delaktighet kring omvårdnaden av sitt barn behövs kontinuerlig information om planering och barnets tillstånd. Tidigare har omvårdnadssamtalen varit kontaktpersonernas ansvar men då vi alla arbetar oregelbundna tider kan det ibland vara svårt att följa och stödja patient och föräldrar. Omvårdnadssamtalet kan därför utföras av den sjuksköterska eller barnsköterska som är ansvarig just den dagen då samtalet infaller. Om möjligt planera in tid för nästa omvårdnadssamtal i god tid i samråd med föräldrarna Vid behov av läkarsamtal planeras det med ansvarig läkare. För att man ska få med så mycket information som möjligt och att inget ska glömmas bort hålls samtalet utifrån en mall med sökord, samma sökord kan sen dokumenteras i närståendeinformation i Melior. Syfte/mål Syftet är att ansvaret inte helt ska falla på kontaktpersonerna och att föräldrarna ska få likvärdig information av alla. Målet med omvårdnadssamtalet är att föräldrarna ska få en stund en gång/vecka att sitta ner med ssk/bsk och planera och diskutera hur vården ska se ut en vecka framåt. Mall för omvårdnadssamtal Andning/cirkulation CPAP, urträning O2-behov Övervakning Temperatur Amning/matsituation Amningsplan Pumpning Tillmatning Elimination Hur magen sköter sig Kräkningar Hud/vävnad Bad

6 (7) Navelvård Tvättning Hudnära vård/mogenhetsgrad Hur moget barnet är och hur ofta det klarar av att sitta känguru Flytta ut på föräldrarum Planering för hemgång När? Överrapportering till BVC, HSV Ev övervakning i hemmet O2 i hemmet Ev uppföljning Socialt Kurator/psykolog Besök Hur mor och far mår, hur dom tycker att det går, hur syskon mår Promenader Tid för nästa omvårdnadssamtal Kontaktperson Att vara kontaktperson innebär att vara lite mer lyhörd för just denna familj bsk/ssk gör gemensamt upp vem som har ansvar för vad förbereda utflyttning till familjeenheten ssk/bsk skriver planering i Melior det är viktigt med ankomstsamtal planera regelbundna samtal påbörja vårdtidssammanfattning. Vem ska bli kontaktperson Det är allas ansvar att kontaktpersoner väljs så fort som möjligt under vårdtiden. Vilka barn skall få kontaktpersoner Alla barn som är inskrivna i mer än tre dagar.

7 (7) Uppföljning Medvetet avsteg från riktlinjen dokumenteras i Melior. Uppdatering sker vid behov. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO. Revisionsansvarig: Gunilla Varildengen, barnsjuksköterska. Dokumentinformation För innehållet svarar Gunilla Varildengen, barnsjuksköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Anna Hernström, barnsköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Veronica Simonsson, barnsköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Maria Benjaminsson Fransson, barnsköterska neonatalavdelning, SÄS, Borås Sanela Jakupovic, barnsköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Fastställt av Eva Tovinger, verksamhetschef, barn- och ungdomsklinik, SÄS, Borås Nyckelord Omvårdnad, neonatal, utvecklingsanpassad vård, känguruvård, hudnära vård, kroppsnära vård, omvårdnadssamtal, kontaktmannaskap