Förslag till införande av loggbok

Transkript

1 Nr U 5965 Maj 2018 Förslag till införande av loggbok På uppdrag av BoverketBoverket Anders Ejlertsson, Jenny von Bahr, Jeanette Green, Sussi WetterlinAnders Ejlertsson, Jenny von Bahr, Jeanette Green, Sussi Wetterlin

2 Författare:Anders Ejlertsson, Jenny von Bahr, Jeanette Green, Sussi WetterlinAnders Ejlertsson, Jenny von Bahr, Jeanette Green, Sussi Wetterlin På uppdrag av: BoverketBoverket Rapportnummer U 5965 IVL Svenska Miljöinstitutet 2018 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box , Stockholm Tel // Fax // Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord Inledning Rapporten syfte Metod och avgränsningar Definitioner Bakgrund Lagstiftad produktinformation om byggprodukter Reachförordningen Byggproduktförordningen Emissionskrav för farliga ämnen: Frivillig miljöinformation kopplad till byggprodukter Lagstadgade miljödeklarationer kopplade till byggnader Energideklarationer Förslag på klimatdeklarationer Frivilliga produktdeklarationer kopplade till byggnader Synpunkter från dialogmöte Inledning Preliminärt förslag Sammafattning av diskussion med branschen Berörda byggnader krav på kemiskt innehåll Uppdatering över tid Loggbokens framtida värde Viktigt med lagförslag Beskrivning av förslaget Ökad spårbarhet av byggprodukter Positionering av byggprodukten och tydlig identitet Uppdatering över tid Giftfri miljö Information om miljö och hälsofarligt innehåll i byggnaden Mängden Cirkularitet Loggbokens innehåll Inledning Utgångpunkter för reglering Informationskomponenter Konsekvensanalys... 28

4 6.1 En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Marknadsmisslyckande Lagkrav på loggbok Loggbok nivå Beskrivning av alternativa lösningar och av nollalternativet Hur stor del av marknaden har redan infört loggbok? Nollaternativet frivilliga system Berörda parter Effekter för företag Val av nyttor och kostnader att beräkna Effekten på anläggningar utgör en liten del Beräkning av den administrativa kostnaden av att upprätta loggbok Minskad kostnad för att identifiera byggprodukter vid kemikalieinventeringar Påverkan på konkurrensförhållandena Effekter för små företag Effekter för myndigheter Effekter på miljön och hälsa Beräkning av miljöeffekterna av ökad återanvändning av byggprodukter Miljöeffekterna för anläggning Effekter för konsumenter Påverkan på nybyggnationen Effekter på integrationen, jämlikheten samt på barn Sammanräkning av monetärt beräknade konsekvenser Totalkostnaden för loggbok Känslighetsanalyser Känslighetsanalys för beräknad nytta Känslighetsanalys för administrativa kostnader Känslighetsanalys för andel av investeringarna som omfattas Känslighetsanalys av effekterna av en lägre diskonteringsränta Sammanvägd bedömning Referenser Bilaga Bilaga Bilaga

5 Sammanfattning Boverket har i ett regeringsuppdrag i uppgift att ta fram ett förslag på införande av loggbok för byggnader och anläggningar. Syftet med loggboken är att kunna spåra byggprodukter under hela byggnadens livslängd. Underordnade syften är att loggboken ska främja arbetet för en giftfri miljö samt att underlätta bygg- och förvaltningssektorns omställning till en mer cirkulär ekonomi. IVL har på uppdrag av Boverket tagit fram underlag för hur ett möjligt införande av en loggbok kan se ut, vilket prestenteras i denna rapport. Underlaget innefattar tre möjliga nivåer av en loggbok. Nivå 1, är ett minimikrav, där omfattningen ger låga instegströsklar samtidigt som nyttan av införandet inte är för låg. Nivå 2 tar sin utgångspunkt från nivå 1 men adderar ytterligare krav vilket ger en ökad nytta. På nivå 3 finns alla nyttor med utifrån syftet med loggboken. I förslaget för Loggbok regleras vilken information som skall bli lagstadgad, till exempel säkerhetsdatablad, prestandadeklaration, mängd och placering. Även andra förutsättningar definieras som till exempel när en loggbok skall upprättas, vilka byggnadsverk som avses samt vilka byggprodukter som skall inkluderas. En förutsättning för lagstiftaren är att det inte finns möjlighet att avkräva information om byggprodukter som går längre än vad som definieras i CPR (Construction Products Regulation, byggproduktförordningen). Skulle Boverket avkräva information motsvarande till exempel ebvd (Elektronisk ByggVaruDekalaration) skulle detta betraktas som ett handelshinder. Detta betyder att det på marknaden redan finns loggböcker som går längre än vad lagkravet kommer att göra. Trots detta är det viktigt att definiera en lägstanivå som inkluderar alla aktörer men som över tid kan komma att skärpas. Konsekvensutredningen indikerar att kostnaderna för loggboken kan uppgå till 130 miljoner kronor per år, men osäkerheten i flera olika faktorer gör kostnaden svårbedömd. Nyttorna är utspridda i tid och rum och har därför varit svåra att uppskatta. Sammantaget har nyttor motsvarande 70 miljoner kronor årligen identifierats. Detta resultat indikerar att lagkravet på loggboken inte är lönsamt på samhällsnivå. Några känslighetsanalyser, där koldioxidutsläppsminskningen ges ett högre värde, visar istället att loggboken är lönsam på samhällsnivå. Den stora andel företag som frivilligt upprättar loggbok redan idag tyder på att det finns stora fördelar med systemet. Samtidigt visar det också att marknaden i hög grad lyckas lösa dokumentationsfrågan på egen hand. Fördelarna med en lag skulle vara att fånga upp eftersläntrare samt leda till att alla aktörer på marknaden uppfyller en lägsta miniminivå. Nivå 1 bedöms innebära något lägre kostnader (25 procent) men ännu lägre nyttor (50 procent) än loggbok nivå 2 och framstår därför inte som ett fördelaktigare alternativ. En viktig aspekt i sammanhanget är huruvida en loggbok behövs som ett led för att kunna införa annan lagstiftning som med krav på konkreta miljöförbättringar som exempelvis lagkrav på en viss andel återvunnet eller återanvänt material eller ytskikt utan hälsofarliga emissioner. I sådant fall skulle lagkravet på loggbok kunna motiveras bättre. 5

6 1 Förord IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag att utreda utformningen av en lagstadgad loggbok för byggander och anläggningar. Arbetet har bedrivits i en projektgrupp bestående av Jenny von Bahr, Sussie Wetterlin, Jeanette Green och projektledare Anders Ejlertsson. Granskning av rapporten har gjorts av Anna Jarnehammar. Arbetet med att ta fram ett förslag har bedrivits i nära samarbete med Boverkets projektgrupp och vi vill passa på att tacka för en konstruktiv och framåtskridande dialog. Boverket har varit ansvarig för kontakten med andra myndigheter. Formatet på loggboken har inte varit del i uppdraget, likaså har inte avgränsningar med avseende på storlek på byggnad eller anläggning ingått. Uppdraget har bestått av två delar. En första snabbutredning som presenterats på en branschdialog och därefter ett fördjupat arbete i en mer detaljerad rapport. 2 Inledning Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett författningsförslag om en loggbok för byggnadsverk. Boverket har därefter ställt frågan till IVL om att ta fram ett underlag som kan användas som bakgrund i detta arbete. 2.1 Rapporten syfte Syftet med denna rapport är att beskriva tre olika förslag på nivåer för loggboksförfarande för ett byggnadsverk samt att utreda nytta och kostnader för dessa nivåer. I samtliga förslag ska det ingå vilka byggnads-/anläggningsdelar som ska omfattas, vilka byggprodukter som ska vara aktuella samt vilka uppgifter som ska följa med i loggboken. Nivå 1 ska vara ett minimikrav, där omfattningen måste vara på en nivå som ger låga instegströsklar, samtidigt som det inte skall blir ointressant och att det finns en tydlig nytta. Nivå 2, som är ett mellanalternativ vilket tar sin utgångspunkt från nivå 1 men adderar ytterligare krav och en ökad nytta. Samt slutligen en nivå 3 där alla nyttor finns med utifrån syftet med loggboken. Nivåerna ska även ta hänsyn till administrativa krav rörande loggboken, exempelvis när den ska uppdateras och hur den ska förvaltas. De olika nivåerna kan därutöver enbart inkludera information som är tillgänglig för lagstiftaren genom annan lagstiftning som till exempel den information om byggprodukter som definieras i prestandadeklarationen. I annat fall riskerar lagförslaget att utgöra ett handelshinder, vilket strider mot EU-rätten. Nyttoaspekten ska klart överväga den kostnad och administrativt ökad börda som är resultatet av ett loggboksförfarande för de olika nivåerna. 2.2 Metod och avgränsningar Rapporten bygger på en litteraturgenomgång av nuvarande och eventuellt kommande lagkrav på byggprodukter och byggnadsverk. På samma sätt redovisas marknadens frivilliga krav. Särskilt 6

7 fokus läggs också på att förklara bakgrund och syfte med de övergripande nyttorna; spårbarhet 1, giftfri miljö och cirkularitet, med loggboken som identifierats i tidigare utredningar. Boverket har också bjudit in till en branschdialog där ett första lagförslag togs fram som diskussionsunderlag. De övergripande delarna av detta förslag och utfallet från dialogen redovisas i rapporten. Baserat på ovanstående moment har ett nytt förslag med tre ambitionsnivåer tagits fram, vilket ligger som underlag för den nytto- och kostnadsanalys som sedan gjorts. Rapporten behandlar inte formatet för loggboken och lägger ingen mer tonvikt på hur systemet för loggbok ska se ut, undantaget en redovisning av befintliga loggbokssystem som finns på marknaden idag och hur dessa hanterar frivilliga loggbokskrav. Rapporten tar inte heller upp tillsynen av en loggbok. 2.3 Definitioner I plan och bygglagen (Plan- och bygglag, 2010:900, PBL) definieras begreppen byggnad, byggnadsverk och anläggning, direkt eller indirekt så som: Byggprodukt: En produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk. Byggnad: En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. Byggnadsverk: En " byggnad eller annan anläggning". Anläggning: Det saknas en direkt definition i PBL, men allmänt definieras anläggning såsom andra byggnadsverk än byggnader. Det svenska klassificeringssystemet CoClass, baserat på standarden SS-ISO :2015, definierar en informationsstruktur för den byggda miljön över sin hela livscykel. CoClass använder sig av liknanden definitioner som PBL, även om de inte sammanfaller. I CoClass delas byggnadsverk in i två övergripande typer: byggnad - byggnadsverk med uppbyggt tak och anläggning - byggnadsverk som inte är en byggnad. I rapporten används begreppet byggnad såsom definierat i PBL. Anläggning definieras som vägar och järnvägar inklusive tillhörande ev. broar, tunnlar, osv. Detta innefattar inte eventuella tillhörande anläggningsbyggnader som t.ex. matarstationer och liknande. 1 Begreppet spårbarhet beskriver möjligheten att koppla samman en byggnads byggprodukter med information om byggprodukterna, till exempel kopplingen mellan en byggprodukts placering och en byggvarudeklaration eller ett säkerhetsdatablad. För att uppnå spårbarhet krävs en unik identitet. 7

8 Anläggningar är således definierat snävare än andra byggnadsverk än byggnader. Exempel på byggnadsverk som inte inkluderas är djurparker, parkeringsplatser, vindkraftverk osv. Byggnader uppförs med stöd av PBL där byggprocessen definieras för byggande. På liknande sätt existerar en byggprocess för anläggning där en järnvägsplan respektive en vägplan upprättas. Inom detaljplanelagt område kan även kommunen uppföra anläggningar. 3 Bakgrund De senaste åren har kraven på miljöinformation förändrats, särskilt med tanke på EUmedlemskapet, den fria rörligheten av varor inom EU och kopplingen till byggproduktförordningen. Det är också en tydlig trend med ökande marknadskrav vad gäller miljö- och hållbarhetsinformation kopplat framför allt till de frivilliga certifieringssystemen för byggnader. Materialvalets påverkan på klimatet har dessutom visat sig mer viktigt än vad man tidigare har trott. I en studie genomförd av KTH och IVL (Liljenström et al. 2015), utgör materialvalet mellan 12-85% av den totala miljöbelastningen sett under en byggnads 50åriga driftstid beroende på dels energisystem, dels materialvalet. Fokus på att välja rätt material med rätt funktion och på rätt plats samt att kunna återbruka eller återvinna det på rätt sätt kommer därför att vara ett viktigt led i framtidens hållbara byggprojekt. 3.1 Lagstiftad produktinformation om byggprodukter Reachförordningen Enligt Reachförordningen (Reach - Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) ska kemiska produkter ha ett säkerhetsdatablad, om produkten uppfyller kriterierna för att klassificeras som farligt (Art 31 Reach). I detta blad ska information om de kemikalier som omfattas vara dokumenterade, om de överstiger volyminnehållet i produkten enligt de koncentrationsgränser som är angivna i CLP-förordningen (EG 1272/2008, CLP Classification Labelling and Packaging). Enligt Reach finns också en skyldighet för leverantörer att vidareförmedla information om farliga ämnen i varor. Detta gäller varor som innehåller ett eller flera ämnen som finns med i den så kallade kandidatförteckningen (artikel 33, Reach) Byggproduktförordningen Lagstadgad produktinformation för byggprodukter definieras av Byggproduktförordningen, CPR (Construction Products Regulation) som den 1 juli 2013 ersatte det tidigare Byggproduktdirektivet. Den största förändringen i och med detta var att CE-märkning blev obligatorisk för vissa byggprodukter (Boverket, 2018a). Syftet med byggproduktförordningen är att villkoren för försäljning av byggprodukter på den inre marknaden ska vara enhetliga. Det är obligatoriskt att CE-märka byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller en utfärdad ETA (European Technical Assessment), vilket är att likställa med en standard om sådan saknas för produktgruppen. Eftersom det inte är möjligt att CE-märka en byggprodukt 8

9 direkt mot förordningen gör man istället en prestandadeklaration (Declaration of Performance) mot en harmoniserad standard eller en utfärdad ETA i enlighet med artikel 7 i CPR. I prestandadeklarationen finns information om vem som tillverkat produkten och vilka väsentliga egenskaper produkten har. CE-märkningen ska om plats finns vara applicerad på produkten. För både byggprodukter och kemiska produkter gäller, i enlighet med artikel 11.6, 13.4 och 14.2 CPR, att bruksanvisning och säkerhetsinformation om produkten ska medfölja produkten så att de är tillgängliga för köpare och brukare. Det ska även vara möjligt att spåra den tekniska dokumentationen till produkten i samtliga led från tillverkare till slutkund. Enligt förordningen bör information om innehåll av farliga ämnen inledningsvis begränsas till de ämnen som avses i artiklarna 31 och 33 i (Reach). För kemiska produkter och varor gäller, i enlighet med artikel 6.5 i CPR, att information om ingående ämnen enligt Reach-förordningen ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. För kemiska produkter görs detta i en bilaga till prestandadeklarationen i form av ett 16-punkters säkerhetsdatablad (SDB). Det saknas dock entydiga instruktioner kring hur information om ämnen på kandidatförteckningen ska redovisas för varor. I mallen för att upprätta en prestandadeklaration finns till exempel inga anvisningar om att information om farliga ämnen efterfrågas (EU nr 574/2014). En risk föreliggar därmed att informationen inte kommer medfölja, trots att informationen är lagstadgad Emissionskrav för farliga ämnen: I Sverige finns enbart en reglering som hanterar emissioner från byggprodukter och det är bestämmelser relaterat till formaldehyd och träbaserade skivor (KIFS 2017:7). Då denna reglering enbart hanterar en liten del av de byggprodukter som bidrar till exponeringen av farliga ämnen så har Regeringen gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda behovet av ytterligare reglering. Förslaget finns beskrivet i rapporten Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter förslag till nationella regler (Kemi, 2015) och innefattar byggprodukter som används för att konstruera golvvägg-, och innertaksektioner. Dessa byggprodukter måste enligt förslaget dokumenteras med avseende på emissioner av VOC (Volatile Organic Compounds, flyktiga organiska ämnen) och SVOC (Semi Volatile Organic Compounds, semiflyktiga organiska ämnen) för att få saluföras på den svenska marknaden, i enlighet med strukturen i byggproduktförordningen. Förslaget innebär också att kemikalieinspektionen får ett bemyndigande att utfärda föreskrifter om vilka ämnen vars emissioner ska regleras och vilka gränsvärden som gäller. Dokumentationen ligger till grund för prestandadeklarationen och CE-märkningen i enlighet med strukturen i byggproduktförordningen. Förslaget är inte infört och det finns ingen information om eller när förslaget träder i kraft. I det fall att ett införande kommer så finns det möjlighet att ställa krav på att loggboken ska innehålla emissionsrapporter för de produkter som omfattas av regleringen. 9

10 3.2 Frivillig miljöinformation kopplad till byggprodukter Förutom den lagstadgade informationen (som redovisats ovan) kring en byggprodukt finns det andra frivilliga informationskrav kopplat till byggprodukter och byggnader som är vanligt förekommande på den svenska marknaden. Det finns flera olika sorters deklarationer som har till syfte att redovisa innehåll eller prestanda hos produkter utan någon yttre värdering av denna information. Således åligger det respektive kund att förstå och tolka informationen. De frivilliga produktdeklarationer som är vanligt förekommande på svenska marknaden idag är: BVD (ByggVaruDeklaration) är ett svenskt, branschöverrenskommet, sätt att deklarera och kommunicera byggprodukters miljöprestanda (Föreningen för byggvarudeklarationer 2018). År 2015 moderniserades och utvecklades innehållet i BVD tillsammans med den svenska byggbranschen och samtidigt digitaliserades formatet för att möta ett växande krav på ökad digitalisering i branschen. Den digitala BVD fick namnet ebvd och är byggd på ett XML format. Deklarationen omfattar produktens miljöprestanda från råvara, tillverkning, kemiskt innehåll, energiförbrukning, emissioner till avfallshantering. För installationsprodukter finns motsvarande deklaration men kallas då istället ibvd. EPD (Environmental Product Declaration) är ett oberoende verifierat och registrerat dokument som ger transparent och jämförbar information om en produkts miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Att det finns en EPD för en produkt betyder inte att den deklarerade produkten är miljömässigt fördelaktig jämfört med andra, det betyder bara att det finns en transparent deklaration av produkten. Det internationella EPD-systemet, med ursprung i Sverige, är ett globalt program för miljödeklarationer enligt standarderna ISO och EN15804 för byggprodukter (The international EPD system, 2018). Andra programoperatörer som är relevanta på den svenska marknaden är till exempel det norska EPD Norge och det tyska IBU (Institut Bauen und Umwelt) Utöver produktdeklarationer som informationsbärare finns även ett antal frivilliga system på den svenska marknaden, främst relaterat till farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter. Dessa system bedömer eller godkänner produkten utifrån en förutbestämd kravställning. Kravställningarna varierar mellan de olika systemen beroende på om de fokuserar på kemiskt innehåll, klimatpåverkan, återvinning/återanvändning eller annat. De frivilliga produktbedömningar/certifieringar som är vanligt förekommande på svenska marknaden idag är: BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare registrerar de produkter som klarar kraven gällande kemiskt innehåll och hälso- och miljöfarliga egenskaper i en öppen databas. Informationen i systemet verifieras genom tredjepartgranskning i form av revisioner på plats hos tillverkarna. BASTA har en loggboksfunktion som gör det möjligt att redovisa inbyggda produkter i ett byggnadsverk.(basta, 2018). Sunda Hus är ett svenskt bedömningssystem som har sin grund i kemikalielagstiftningen men bedömer även produkten från tillverkningsskedet till avfallsskedet. Genom deras verktyg kan man söka produkter som inte innehåller farliga ämnen och därigenom göra 10

11 medvetna materialval. Sunda Hus har även en loggboksfunktion som gör det möjligt att redovisa inbyggda produkter i ett byggnadsverk (Sunda Hus, 2018). Byggvarubedömningen tillhandahåller ett system som har sin grund i kemikalielagstiftningen men tar även med kriterier som bedömer fler steg i produktens livscykel till exempel tillverkningsenergi och emissioner (Byggvarubedömningen, 2018) Även Byggvarubedömningen har en loggboksfunktion som gör det möjligt att redovisa inbyggda produkter i ett byggnadsverk. Svanen, är en nordisk, frivillig, tredjepartscertifierad miljömärkning av både enskilda byggprodukter och sammansatta byggnader. Svanen utvecklar kriterier utifrån ett livscykelperspektiv - från råvara till avfall. Beslutet att införa Svanenmärkningen fattades av Nordiska Ministerrådet Syftet var att ge nordiska konsumenter ett bra verktyg för att kunna välja produkter som uppfyllde stränga miljökrav. (Svanen, 2018). 3.3 Lagstadgade miljödeklarationer kopplade till byggnader Energideklarationer Energideklarationen infördes i Sverige 2006 genom lagen om energideklaration (Lag (2006:985). Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Boverket tar fram regler om energideklarationerna och har tillsyn över energideklarationerna och energiexperternas oberoende. Boverket håller även i det register där alla energideklarationer lagras. Boverket har tillsyn över att energideklarationer upprättas men inte över energiexperternas sakkunskap (Boverket, 2015 b). Energideklarationen ska registreras i Boverkets register senast två år efter att byggnaden tagits i drift. Energideklarationen innehåller information om byggnadens energianvändning och kan användas för att jämföra olika byggnader med varandra. Energideklarationen görs av en oberoende expert på uppdrag av ägaren och är giltig i tio år. En energideklaration ska göras innan försäljning, vid uthyrning samt för byggnader som är större än 250 kvadratmeter och som ofta besöks av allmänheten Nya byggnader ska också energideklareras senast två år från det att de har tagits i bruk. Undantag för energideklarationer gäller för: Byggnader som i huvudsak används för andakt eller religiös verksamhet. Industrianläggningar och verkstäder. Bostadshus som används eller är avsedda för användning mindre än fyra månader per år. Bostadshus som används eller är avsedda för användning under en begränsad del av året om energianvändningen beräknas vara mindre än 25 procent av en helårsanvändning. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst två år. Ekonomibyggnader med ett lågt energibehov som är avsedda för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring. Fristående byggnader med en total användbar golvarea som är mindre än 50 kvadratmeter. Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som på grund av byggnadens utformning eller den verksamhet som bedrivs där är av hemlig natur. 11

12 Energideklarationen innehåller bland annat uppgifter om: den uppvärmda arean i huset, kallad Atemp energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsel åtgärdsförslag, om energiexperten har föreslagit sådana, för att minska energianvändningen om radonmätning är utförd eller inte, och i så fall uppmätt värde Deklarationen innehåller även andra uppgifter, till exempel om värmesystemet och ventilationssystemet i byggnaden Förslag på klimatdeklarationer Boverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå metod och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan, med beaktande av ett livscykelperspektiv (Boverket, 2018c). Syftet med klimatdeklarationen är att i ett första steg öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan för att i nästa steg styra mot lägre klimatpåverkan och bidra till att det nationella målet om ett klimatneutralt Sverige 2045 ska uppnås. Syftet är även att ge insikter till de olika aktörerna i byggprocessen och hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan. Detta första steg hanterar därmed den informationsobalans som idag finns mellan byggherre och byggprodukttillverkare. Boverket föreslår att flerbostadshus och lokalbyggnader inledningsvis omfattas av krav på klimatdeklaration. Småhus kan komma i ett nästa steg 2 år senare (Boverket, 2018 c) En komplett livscykelanalys för en byggnad enligt till exempel EN kan fortfarande vara komplex, svår och tidskrävande att genomföra. Det ses därför som ytterst centralt att förslaget läggs på en sådan nivå att flertalet av aktörer bedöms ha möjlighet att genomföra en begränsad klimatdeklaration. Av dessa skäl föreslås en klimatdeklaration, där ett första steg är att en avgränsad del av beräkningen är obligatorisk (A1-A3). Utgångspunkten är att den obligatoriska delen ska kunna införas relativt omgående. Tanken är också att den obligatoriska delen ska kunna byggas på framöver Ingående byggdelar Som utgångsförslag föreslås en basnivå för att beräkna modul A1-A3. Denna basnivå grundar sig på att den ska vara möjlig att genomföra i förhållandevis tidigt skede. Obligatoriska byggnadsdelar (kan utökas efter hand) som beräkningen av A1-A3 ska omfatta är: Klimatskärm Med klimatskärm avses här alla material i ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl.a. temperatur, ljud och fuktighet (TNC 9520, definieras inte i BBR). Inkluderar material i bottenbjälklag och grund ned till dräneringsskikt. Stomme Med stomme avses bjälklag, trappor, bärande innerväggar samt lägenhetsskiljande väggar (om dessa inte är bärande). Bärande ytterväggar ingår i begreppet klimatskärm. Garage och källare Dock föreslås att beräkningen för modul A1-A3 för garage/källare alltid redovisas separerat från den övriga byggnaden. 12

13 Succesiv mängdning De företag som idag kan producera en klimatdeklaration till ett lågt pris har arbetat med att integrera klimatberäkningen i sin utvecklingsprocess. Utmaningen är att i förväg säkerställa att byggmaterialens vikter naturligt finns tillgängliga, vilket utgör indata till en klimatberäkning. Denna process kallas mängdning. Successiv mängdning innebär att informationen om mängderna (vikterna) blir mer och mer träffsäker i takt med att projekteringen fortlöper, till exempel genom att den ekonomiska kalkylen utvecklas mer och mer. Succesiv mängdning ger ett underlag för både klimatberäkning och skulle också kunna användas för att upprätta en loggbok. För att undvika manuell mängdning föreslår Boverkets utredning att man tar fram mängder genom en tidig ekonomisk kalkyl eller möjligen genom CAD-program. Den ekonomiska kalkyleringen av ett projekt, som förfinas efter hand då byggnadens utformning successivt detaljeras och bestäms, stämmer i mångt och mycket överens med hur en klimatdeklaration successivt kan utvecklas under projektets gång. Därmed finns all anledning att samordna successiv ekonomisk kalkylering med successiv materialmängdning och beräkning av klimatpåverkan (Boverket, 2018). Ett sådant förfarande kan också utgöra grunden för vad som sedan utvecklas vidare till den loggbok som ska redovisa de material som byggs in under produktionssteget. I samband med att bygghandlingar produceras, tas oftast en ekonomisk kalkyl fram där mängder av olika material inkluderas. Används denna ekonomiska kalkyl för klimatdeklarationen samt som underlag för loggboken behövs enbart revideringar och tillägg enligt vad som skett under byggskedet. I de fall man inte jobbar på detta sätt för att får fram en materialförteckning kan loggboken enligt detta förslag istället användas som ett underlag för att göra klimatberäkning på färdig byggnad Nationellt register för klimatdeklarationer Boverket föreslår att byggnadsägaren ska registrera klimatdeklarationen hos Boverket i ett nationellt register. Registeringen bör göras i nära anslutning till att byggnaden färdigställts, senast 6 månader efter slutbesked meddelats (Boverket 2018 c). Vilka dessa uppgifter är har inte utretts i detalj. Uppgifter som bör registreras är bl. a. vem som har registrerat klimatdeklarationen, byggnadens identitet, uppgifter som underlättar en kontroll av beräkningarna, jämförelse mellan byggnaderna, uppgifter som kan utgöra ett underlag för eventuella kravnivåer, uppgifter som möjliggör validering och en effektiv tillsyn. Boverket föreslås vara tillsynsmyndighet. 3.4 Frivilliga produktdeklarationer kopplade till byggnader De loggböcker som idag finns på markaden är ett frivilligt sätt att organisera och spara produktinformation om de byggprodukter som ingår i ett byggnadsverk. Syftet med att upprätta en loggbok är att i framtiden ha ett bättre kunskapsunderlag och en ökad spårbarhet för använda produkter och material i byggnadsverk, inklusive farliga ämnen, vilket är till nytta vid en framtida rivningsplan (Johansson et al, 2017). Kravet på loggbok kommer ofta från olika miljöcertifieringssystem och tillgodoses vanligen genom att man använder sig av ett loggboksverktyg från något av de system, som finns för byggprodukter (se föregående kapitel). Det finns även andra aktörer som inte är knutna till ett sådant system, exempelvis Produktkollen AB. 13

14 Idag finns krav på loggböcker i de frivilliga certifieringssystemen BREEAM-SE och Miljöbyggnad samt Svanen. I LEED finns även möjlighet att få så kallade regionala poäng om man sammanställer inköpa material (LEED, 2018). Dock är det lite olika omfattning på vad dessa frivilliga system kräver både när det gäller vilka varor loggboken ska innefatta och vilken dokumentation om varorna som ska medfölja. Det saknas enhetligt framställd och jämförbar statistik över antalet uppförda byggander för alla typer av certifieringssystem som finns på den svenska marknaden. Sweden Green Building Councile (SGBC) hanterar bland annat systemen LEED, BREEAM-SE och Miljöbyggnad och presenterar statistik för antalet certifierade byggnader på sin hemsida. Där framgår att Miljöbyggnad är den avgjort största av SGBC system med för närvarande 1129 certifierade byggnader (SGBC 2018b). Svanen presenterar på sin hemsida statistiken för antalet boendeenheter vilket innebär att en lägenhet får samma tyngd som till exempel en förskola. För jämförelse skall vara möjlig har Svanen för IVL presenterat sin statistik för antalet huskroppar, vilket möjliggör jämförelse med Miljöbyggnad. Då framgår att det uppförts 647 byggnader i Sverige enligt Svanen (Svanen 2018). Det framgår även av respektive hemsidor att antalet certifieringar förväntas öka under Kriteriet nr 13 i Miljöbyggnad 3.0. loggbok för byggvaror är det vanligaste frivilliga kravet på marknaden och syftar till att premiera byggnader med dokumentation av innehåll i inbyggda byggvaror och byggnadsmaterial (SGBC, 2018). Redan på den lägsta nivån, brons, ska loggboken innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare eller leverantör och eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen för vissa utvalda produktgrupper. På nästa nivå, silver, tillkommer ytterligare produktkategorier som ska registreras men även ett krav på en innehållsdeklaration, ebvd2015 eller motsvarande samt att loggboken ska administreras digitalt. För guldnivån inkluderar kravet för innehållsdeklaration att omfatta fler produktkategorier samt tillkommer krav på att logga även byggvarornas ungefärliga mängd och placering. Vilka byggvaror som skall inkluderas i loggboken definieras av BSAB koder och kan översiktligt beskrivas som alla byggmaterial i byggnaden förutom styr och övervakning samt VVS (produktionsresultaten E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z). Från och med nivån silver inkluderas även VVS (produktionsresultat P, Q och R). Produktionsresultaten omfattas av följande: E F G H I J K L M N Z P Q R Platsgjutna konstruktioner. Murverk Konstruktioner av monteringsfärdiga element. Konstruktioner av längdformvaror. Skikt av termoisolervaror. Skikt av byggpapp, tätskiktsmatta, asfalt, duk, plastfilm, plan plåt, överläggsplattor. Skikt av skivor. Puts, målning, skyddsbeläggningar, impregneringar mm. Skikt av beläggnings- och beklädnadsvaror. Kompletteringar av sakvaror mm. Konstruktioner av diverse mängd, form eller sakvaror. Apparater, ledningar mm i rörsystem och rörledningsnät. Åtminstone i PN, PP, PQ, PR, PS, PU, PVB. Apparater, kanaler, don mm i luftbehandlingssystem. Åtminstone QK, QL, QM. Isolering av installationer. 14

15 Svanen definierar inte olika betygsnivåer såsom till exempel Miljöbyggnad gör, utan antingen uppfylls kraven eller inte. Det finns krav på att en loggbok skall upprättas för att kunna Svanen märka en byggnad. Loggboken skall innehålla information om produktnamn, tillverkare, typ av produkt, huvudsakliga beståndsdelar samt ungefärlig plats i byggnaden. Värt att notera är att det saknas krav på att specificera mängd. De byggprodukter som skall inkluderas är definierade med hjälp av BK04 koder och skulle slarvigt kunna sägas omfatta allt i byggnaden. En detaljerad specifikation finns på Svanenens hemsida. En detaljerad jämförelse av vilka byggvaror som omfattas av en loggbok i Miljöbyggnad respektive Svanens är intressant, men är tyvärr inte möjlig att genomföra inom detta projekt. En mycket översiktlig jämförelse indikerar dock att överenstämmelsen mellan systemen är god. De frivilliga loggböckerna ställer krav på information om ingående material vad gäller farliga ämnen, men ska också underlätta identifieringen av material som idag bedöms som harmlösa men som med ökad kunskap i framtiden kan visa sig vara problematiska. 4 Synpunkter från dialogmöte 4.1 Inledning I syfte att förankra och hämta in synpunkter på det förslag på loggbok som ska ligga till grund för konsekvensanalysen bjöds branschdeltagare in till dialog av Boverket. Under dialogmötet presenterade Boverket vilka byggnadstyper som förslaget avses omfatta. Dessutom presenterade IVL ett första förslag på innehåll i loggboken som var uppdelat på tre olika nivåer. Frågeställningar kring hur loggboken ska uppdateras över tid diskuterades också. Det förslag som låg till grund för diskussionerna presenteras nedan. På branschdialogen fanns många stora aktörer närvarande och dessa får anses ha större förutsättningar att hantera logböcker än vad mindre aktörer har. 4.2 Preliminärt förslag Följande preliminära förslag diskuterades på branschdialogen: Byggnadsverk som ska omfattas av loggbokskrav: nya byggnader med BTA >1000 m2 anläggningar, väg, järnväg och ev. spårväg och tunnelbana med ÅDT >2000/130 Upprättande och uppdatering: Vem? o När? o Byggherren är skyldig upprätta/uppdatera loggbok Vid lov och anmälningspliktiga åtgärder 15

16 o Eller Kontinuerligt Figur 1. Informationskrav som presenterades vid dialogmöte Nivå 1 Artikelinformation Loggningsinformation Säkerhetsdatablad Prestandadeklaration Nivå 2 Mängd Placering, fritext Nivå 3 Kandidatämnen, lista 4.3 Sammafattning av diskussion med branschen Berörda byggnader Branschen menar på att avgränsningen av berörda byggnader med hjälp av bruttoarea (1000 BOA) som bygger på hänsyn till begränsade möjligheter hos mindre entreprenörer gör att man riskerar att missa särskilt angelägna miljöer t.ex. förskolor som ofta faller under gränsen. Boverket menar att avgränsningen ska ses som ett första steg som kan utökas över tid. Ser man dessutom till syftet med loggboken d.v.s. att säkerställa spårbarheten av byggprodukter för att möjliggöra arbetet med giftfri miljö över tid och öka cirkulärt byggande menar IVL att byggnadens nuvarande funktion spelar mindre roll. Ambitionen att garantera en riskfri innemiljö för särskilt känsliga miljöer här och nu bör istället avspeglas med att ställa krav på utfasning enligt dagens kunskap och informationsmöjligheter krav på kemiskt innehåll Branschen menar också att kraven på innehåll enligt boverkets förslag på loggbok inte är tillräckligt. Med detta menar man särskilt att loggboken inte ställer krav på att dokumentera det kemiska innehållet direkt i själva loggboken. Utan innehållsdeklaration menar man att loggboken förlorar sitt framtida värde. En kompromiss som framfördes under diskussionen är dock att loggboken upprättas på ett sådant sätt att den hänvisar till var denna information finns. För att uppnå detta syfte är det viktigt att garantera artikelidentiteten. Synpunkter som framfördes kring detta var dock att dagens spårbarhetsmärkning och artikelidentitet är till för marknadskontrollen av byggprodukter, inte för att kunna spåra utifrån farliga ämnen. Att bara ange kandidatämnen 16

17 anses inte heller vara tillräckligt då denna lista är föränderlig. Branschen menar att lagstiftaren är långt efter marknadens beredskap i detta avseende. Mängd och placering anses vara kostnadsdrivande. I diskussionen framfördes också synpunkten att erfarenheten av att införa en loggbok med allt vad det innebär av nya rutiner och processer innebär en kostnad som inte alltid enbart beror av vilka informationskrav som finns. När man väl har genomfört sitt första loggboksprojekt anses det inte vara så besvärligt längre och att kostnaderna avtar Uppdatering över tid Det upplevs som att det kommer vara stora skillnader i kostnader för att uppdatera loggboken vid ROT eller löpande. Det framfördes även synpunkter kring förvaltningsfasen och möjligheten att undanta denna. Andra synpunkter som framfördes handlade om begränsningar i rådighet och praktisk möjlighet att hålla loggboken uppdaterad över tid. Särskilt diskuterades rådigheten i en bostadsrättsförening. Vad är Fastighetsägarens ansvar och vad är bostadsrättsinnehavaren ansvar. Paralleller kan göras till OVK (Obligatorisk Ventilations Kontroll). Ett pragmatiskt sätt att gå framåt som framfördes i diskussionen är att bara inkludera sådant som fastighetsägaren har rådighet över Loggbokens framtida värde Det finns ingen entydig uppfattning kring att loggboken kommer kunna ersätta miljöinventeringar vid rivning och om det görs är det osäkert hur många timmar som sparas. Frågan anses svår att diskutera utan att veta kvaliteten på loggboken. I diskussionen framfördes även att information om ingående ämnen inte är det enda hindret för att återvinna eller återanvända men om information finns om vad som kan vara miljöfarligt kan detta minska kostnaderna. För att uppnå detta behöver dock loggboken innehålla information om det kemiska innehållet Viktigt med lagförslag Branschdialogen ger uttryck för en hög ambitionsnivå vad gäller redovisning av uppgifter i loggboken. Det finns dock hinder för vilka uppgifter man kan ställa krav på genom en lagreglering. Branschdialogen vittnar dock om att även om det finns en hög mognad för att samla in dokumentation vid nyproduktion är det inte samma mognad kriga att förvalta och uppdatera informationen över tid. Budskapet från branschdialogen var dock att även om vi inte kan få allt via lagstiftning är det ändå viktigt att gå framåt med lagförslaget. 5 Beskrivning av förslaget Lagförslaget för loggbok har tagits fram med utgångspunkt från att information om byggmaterial som omfattas av lagkrav skall sammanställas elektroniskt på ett ställe, sparas och uppdateras över tid. Lagkravet på loggbok för byggnader ska däremot inte innebära fler lagkrav på information i byggvaror utöver de som finns idag. Motivet till detta är att loggbokslagstiftningen skall 17

18 överensstämma med rådande EU-rätt, inte utgöra några handelshinder samt att lagkravet på loggbok ska utgöra en miniminivå som alla aktörer som omfattas av lagen måste uppnå. Däremot ska det i loggboken finnas förutsättningar för att omfatta framtida lagkrav på information om byggmaterial, exempelvis eventuella lagkrav på emissionsdata för byggprodukter i byggnaders ytskikt. I Loggboken ska det också finnas förutsättningar för och stödja marknadens frivilliga krav. 5.1 Ökad spårbarhet av byggprodukter Det övergripande syftet med loggboken är att kunna spåra byggprodukter under hela byggnadens livslängd. Får vi en bättre spårbarhet når vi längre i det underordnade syftet att främja arbetet för en giftfri miljö samt att underlätta bygg- och förvaltningssektorns omställning till en mer cirkulär ekonomi. Figur 2. Loggbokens viktigaste syften Spårbarhet Cirkularitet Giftfri Miljö I en tidigare utredning av Boverket (Boverket, 2015) identifieras en av nyttorna med ett loggboksinförande som ökad spårbarhet av byggprodukter. Värdet beskrivs som att bevara dokumentationen kommer att göra det lättare att hitta var och hur mycket av produkten som finns i byggnadsverket. Den främsta nyttan uppstår därmed i framtiden. Möjligheten att spåra information om ingående produkter i ett byggnadsverk ger ägaren en ökad kunskap om sin byggnad eller anläggning. Den ökade kunskapen ger ägaren möjlighet att fatta välgrundade beslut om när och hur material i byggnadsverket ska hanteras eller ersättas, exempelvis vid förvaltningsåtgärder så som ändring eller rivning av byggnadsverket. Ökad kunskap kan även vara till nytta vid överlåtande. 18

19 5.1.1 Positionering av byggprodukten och tydlig identitet Positionering av byggprodukten och en tydlig identitet är viktig vid eventuell återvinning och återbruk av byggprodukten. I en utredning av möjligheterna att införa producentansvar för byggprodukter (Ahlm, 2018) pekas bristen på en gemensam informationsstandard och därmed möjlighet att identifiera produkter och dess innehåll samt övriga kvaliteter ut som ett hinder för ökad återvinning och återanvändning av byggprodukter. En informationsstandard som möjliggör identifiering av enskilda byggprodukter via artikelnummer och position i byggnaden skulle enligt utredningen öka förutsättningarna att ta hand om byggprodukter på ett korrekt sätt vid ändring eller rivning av byggnadsverket. I Miljöbyggnads version av en loggbok hanteras positioneringen av en byggprodukt genom att ange ungefärlig placering. Någon entydig definition av detta finns inte men ett sätt kan vara att ange våningsplan och rum. Miljöbyggnads loggbok anger heller inga krav på artikelidentitet utan anger istället vilka dokument (e-bvd, 2015) som ska medfölja loggboken. Vid upprättandet av prestandadeklaration anges produktens unika identifikationskod (EU nr 574/2014). Det anges dock inte enligt vilken standard detta ska göras utan lämnas åt den som upprättar deklarationen att välja. Byggvarudeklarationen anger däremot en artikelidentitet (Jarnehammar et al, 2016) som ett sätt att garantera spårbarhet mellan byggvarudeklarationen och den faktiska byggprodukten under dess hantering i handeln men även då den ska registreras i en loggbok. Genom en artikelidentitet möjliggörs även digital läsning mellan olika databaser för information om byggprodukter (Jarnehammar et al, 2016). En unik artikelidentitet möjliggör slutligen att information kan lämnas på ett ställe där den sedan kan hämtas för att lagras i olika system t.ex., en loggbok. Detta säkrar i förlängningen att korrekt information lämnas om rätt produkt och begränsar behovet av manuell kvalitetsäkring i flödet av miljöinformation genom byggprocessen Uppdatering över tid Värdet av loggboken uppstår framförallt i framtiden. Det är därför viktigt att den också uppdateras i takt med att bygganden förändras så att den slutliga loggboken vid rivning speglar vad som faktiskt återfinns i byggnaden. Loggboken ska arkiveras digitalt. Att upprätta digitala arkiv kräver dock inte bara att man samlar all information och lagrar den på en hårddisk, utan även att man i takt med att tekniken och formaten förändras kan migrera och föra över den information som är sparad i äldre format, så att arkiven inte riskerar att låsas in i sin egen obsoleta teknik. För att säkerställa att detta görs behöver man skapa tillfällen under byggnadens livslängd där loggboken återbesöks och dess innehåll kvalitessäkras och dess digitala format uppdateras. För att uppnå syftet med spårbarhet och omfamna ambitionerna i marknadens befintliga lösningar behöver lagstiftaren adressera positioneringen i byggnaden av byggprodukten. Detta kan göras via BIM-modeller men även via vanliga rumsbeskrivningar som är vanligt förekommande. Eftersom värdet av en loggbok framförallt uppstår sent i byggproduktens livscykel och vi då inte vet exakt vilken information som vi kommer att efterfråga bör spårbarhet till olika typer av information både frivillig och lagstadgad säkras genom att loggboken kräver en tydlig artikelidentitet. Det bör också 19

20 finnas tydliga krav på att loggboken hålls aktuell över tid både vad det gäller utbyte av byggprodukter i byggnadsverket men även det digitala formatet för dess lagring. 5.2 Giftfri miljö Regeringen har fastställt sex preciseringar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Med särskilt farliga ämnen avses här ämnen som i Reach definieras som Substance of very high concern och som tas upp på kandidatlistan. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Information om miljö och hälsofarligt innehåll i byggnaden Loggboken bör utgöra grunden för att samla information om miljö och hälsofarligt innehåll i byggnaden. Boverkets utredning om loggbok (Boverket, 2015) visar att loggboken kan uppfylla ett viktigt syfte att minska användning av särskilt farliga ämnen i de fall när byggherren inte når hela vägen fram i tillämpningen av produktvalsprincipen (d.v.s. väljer bort sådana produkter som innehåller farliga ämnen). Vilket innebär att produkter med farliga ämnen behöver användas av tekniska eller ekonomiska skäl. I dessa fall kan en noggrann dokumentation i loggboken underlätta framtida förvaltning. Allteftersom kunskap om ämnen och dess effekter ökar kan en loggbok även hjälpa till med att identifiera vilka byggnader och anläggningar som innehåller produkter som kan vara miljö- och hälsofarliga i framtiden. Loggboken kan därigenom underlätta underhåll, skötsel, och eventuella behov av sanering av byggnadsverk. Loggboken kan också bidra till att uppfylla informationskravet om farliga ämnen enligt artikel 33 i Reach. I en utredning om ett nytt format för en byggvarudeklaration (Jarnehammar et al. 2016) pekas avsnittet om innehåll ut som den del av byggvarudeklarationen som har prioriterats högst av de olika aktörerna i samhällsbyggnadssektorn, särskilt med avseende på det kemiska innehållet. När 20

21 det gäller grunden för att redovisa kemiskt innehåll i en byggvarudeklaration finns både lagkrav och marknadskrav. Informationen används för att dokumentera en varas kemiska innehåll i en färdig byggnad. Den används också för att vid inköp prioritera varor, som inte innehåller särskilt farliga ämnen Mängden Mängden av en byggvara är viktig för att bedöma den framtida risken. Även om byggvaror innehåller kemiska ämnen som har inneboende egenskaper förknippade med fara är det inte alltid säkert att risk föreligger för att det ska uppstå en effekt på människa eller miljö. För att lättare kunna bedöma en sådan risk behöver man veta vart byggprodukten byggs in och i vilka mängder. Information kring mängden av en byggvara är direkt kopplat till betalningen för produkten och kan därmed erhållas vid inköpet eller faktureringen av byggprodukten. För att bidra till arbetet för en Giftfri miljö och bekräfta marknadens frivilliga ambitioner bör lagstiftaren säkerställa en informationskoppling mellan de byggvaror som dokumenteras i en loggbok och den lagstadgade samt frivilliga information som finns om kemiskt innehåll för byggvaror. Detta möjliggörs genom en artikelidentitet som kan användas som en koppling till den frivilliga informationen till exempel i en e-bvd. Vill man kunna bedöma brukares exponering av kemiska ämnen i byggvaror behöver man även veta var i byggnadsverket produkten finns inbyggd och om produkten förekommer i större eller mindre omfattning. Lagstiftaren bör därför säkerställa att det finns information kring byggproduktens placering och totala mängd. 5.3 Cirkularitet Boverket konstaterar i sin utredning om möjlig loggbok att med information om vad byggnadsverket innehåller ökar möjligheten till en mer miljövänlig och säker ombyggnad eller rivning eller demontering, av en byggnad eller anläggning. Med andra ord ökar förutsättningarna för en mer kvalitativ och kvantitativ materialåtervinning och återanvändning inom byggsektorn, samt en bättre sluthantering av farliga produkter. I och med att det förväntas bli lättare att identifiera och inventera material, kan materialinventeringen (eller motsvarande process) underlättas och bli mindre kostsam (Boverket, 2015). Cirkulärt byggande handlar i praktiken ofta om att på olika sätt minimera avfall eller att öka materialåtervinningen. I Europa återvinns eller återanvänds enbart ca 40 % av det totala avfallsflödet i hela samhället. Värdet av en förbättring är inte enbart miljömässig utan i högsta grad även ekonomisk. (Ellen MacArthur Foundation et.al., 2015). För byggbranschen kräver en transformering från ett linjärt system till ett cirkulärt nödvändigtvis inte oöverstigliga resurser, utan istället ett nytt systemtänkande där alla aktörer i värdekedjan involveras (Guglielmo et.al., 2016). Avfallsdirektivet bedöms inte säkerställa en resurseffektiv och hållbar återvinning inom byggbranschen, bland annat på grund av hur avfallet definieras och mäts (Arm et.al., 2016). Oavsett eventuella brister i direktivet finns det stora möjligheter att öka återvinningsgraden i Sverige. Bristen på information om kemiskt innehåll bedöms vara ett hinder, men skulle också kunna lösas till exempel med införandet av en loggbok (Youhanan et.al., 2016; Stenmark et.al, 2014). 21