Mall för slutrapportering till Finsam Sydnärke 2015

Transkript

1 Mall för slutrapportering till Finsam Sydnärke 2015 Datum för slutrapportering 2015: 15 januari 2016 slutdatum 31/12 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Deltagarna Beskrivning av målgruppen Arbetssätt, aktiviteter och metoder Projektets mål/resultat och effekter för deltagarna Personalen Beskrivning av personalen Personal, arbetsfördelning och samverkan Resultat och effekter för personalen Organisationerna Beskrivning av projektorganisationen mm Samverkan och samordning mellan aktörer Resultat och effekter Projektets budget Avvikelser Förutsättningarna för att nå projektets mål Förutsättningarna för implementering Nuvarande rubriker i rapporten bör alla kommenteras på något sätt, men om inget särskilt finns att berätta räcker det med att skriva t.ex. Inget att kommentera. Finns ytterligare behov är det fritt att lägga till fler rubriker. Fokus i rapporten bör vara: Informationsöverlämning till styrelsen, integrerade samverkansformer samt metodutveckling. 2

3 1. Sammanfattning Tid är en viktig faktor för att nå resultat. Projekttiden var ett år med start 1 januari Örebro Syd kom inte i gång förrän den 1 april. Två deltagare var redan aktuella på AF då de flyttades över till projektet. De första nya deltagarna kom i augusti/september. En andra grupp i oktober/november. I realiteten hade vi som mest fyra/fem månader på oss. En alldeles för kort tid för deltagare som bedöms behöva en extra lång startsträcka. Första urvalet gjordes i huvudsak av FK:s handläggare. Beslutet att hon/han skulle delta togs tillsammans av handläggaren från FK, projektledaren och den tilltänkte deltagaren. Satsningen på unga med aktivitetsersättning var ett bra val. Det är en stor och växande grupp som vi behöver fortsätta att arbeta med. Deltagarna har varit positiva och motiverade. Deras förmåga har varierat men det har varit rätt att låta dem starta i projektet oavsett hur det gått för dem. Alla har tagit ett steg framåt, några har tagit fler. Självförtroendet har ökat liksom deras förståelse om arbetslivets krav. För de flesta har det varit en positiv upplevelse. Att upptäcka och få visa att man kan. Att steg för steg se att man kommer närmare en anställning. En liknande känsla har förhoppningsvis även de som prövade men som denna gång inte klarade arbetslivets krav. De har nu en tydligare bild av arbetslivet och vet i vilken riktning de ska gå. Mindre nöjda är de som kom in i projektet i slutet av året i hopp om att projektet skulle förlängas. Samtliga har flyttats över till GK-samverkan. Målet var att vi skulle få ut 15 personer i arbete eller utbildning. Vi har inte fått ut någon vilket är ett bra resultat. Hade vi lyckats så hade vi förmodligen valt ut fel deltagare. Vi har däremot mött 14 deltagare. Fyra är ute i aktivitet, sex är på väg in i aktivitet och fyra har avbrutit deltagandet. Vad har då vi lärt oss? Arbetssättet i projektet skiljer sig inte mycket från vårt ordinarie sätt att arbeta. Det har däremot blivit tydligare för oss att personer som står mycket långt från arbetsmarknaden behöver någon typ av försteg/sysselsättning. Något som vi delar med FK:s handläggare. Åtminstone de som deltog i projektet. Hade man hållit kvar vid tanken att vi skulle samverka med motsvarande projekt i ett annat samordningsförbund hade vårt lärande ökat ännu mer. Vi hade t ex kunnat ta del av deras uppbyggda arbetsgivarkontakter och fått en del nya infallsvinklar. Hur har det då gått ekonomiskt? Då vi kom igång sent borde det finnas pengar kvar av budgeten. Monica Strömberg Malin Bergstrand 3

4 Deltagare Beskrivning av målgruppen Vad kännetecknar målgruppen (behov)? Unga med aktivitetsersättning och personer som varit sjukskrivna en längre tid. Befintlig verksamhet fungerar inte för dessa grupper utan de behöver extra stöd och ibland extra tid för att kunna närma sig arbetslivet. Unga med aktivitetsersättning har prioriterats. Hur har identifieringen av deltagare fungerat? I stora drag bra. I några fall har de kanske inte stått så långt ifrån arbetsmarknaden som det var tänkt. Hur har deltagarna valts ut? Handläggare från FK har gjort det första valet. I några fall har jag (Monica) föreslagit deltagare som redan var inne i vår fördjupade samverkan med FK men där vi bedömde att de behövde en längre startsträcka/ett försteg. Samtliga utvalda personer visade ett stort intresse för att delta och komma ut i arbete. Urvalsprocessen började med att FK kallade till ett möte. Inga av de föreslagna deltagarna sorterades bort direkt. Efter en kortare tid visade det sig dock att en av deltagarna saknade SGI och då var FK inte längre intresserade. Det var på ett sätt trist eftersom hon verkligen stod mycket långt från arbetsmarknaden. Vilka har skickat deltagare? Beslutet att hon/han tillhörde målgruppen och behövde en längre startsträcka togs gemensamt av handläggaren från FK, projektledaren och den tilltänkte deltagaren. Genomförande Hur fungerar den verksamhet som projektet bedriver för deltagarna? Den har fungerat bra utifrån sina förutsättningar. Kartläggningarna har i några fall blivit längre. Arbetsprövningen har oftast börjat med en sysselsättningsfas. Vi har följt deltagarnas utveckling och förändrat planeringen om det krävts. Arbetssättet skiljer sig inte så mycket från vårt ordinarie arbetssätt. Att inte ha så bråttom och behovet av försteg/sysselsättningsfas innan arbetsprövningen startar har blivit tydligare. Hur skulle den kunna bli bättre? Hur stämmer den med beskrivningen i projektplanen? 4

5 Från början var det tänkt att samverkan skulle ske med motsvarande projekt i ett annat samordningsförbund. Projekten skulle då ha större möjlighet att ta del av varandras uppbyggda arbetsgivarkontakter och deltagaren skulle få större möjlighet att få ta del av fler arbetsuppgifter. En sådan samverkan skulle kunnat ge oss en del nya infallsvinklar. Enligt projektbeskrivningen skulle även de med längre tids sjukpenning kunna få ta del av försteget. Det har dock varit svårt att hitta vem som ska stå för försäkringen. Deltagare med aktivitetsersättning är försäkrade i och med att de har den ersättningen och att planen för individen gjorts tillsammans med FK. En annan sak är tiden. Projekttiden var ett år med start 1 januari Vi i Örebro Syd kom in 1 april. De första deltagarna kom i augusti/september. En andra grupp inte förrän i oktober/november. Den sista kom i december. Det måste finnas ett rimligt tidsavstånd mellan beslut och uppstart av projekt. Projektet måste också vara väl känt i de grupper som berörs så att vi kommer igång snabbt. Får individen rätt insatser i förhållande till sitt behov? Uppstår väntetider för deltagarna? Inflödet har inte varit så stort varför det i regel inte uppstått någon väntetid. Det har däremot varit lite kämpigt att hitta arbetsprövningar åt deltagarna som kom i oktober och var färdiga för en sysselsättningsplats/ arbetsprövning i november. Det är många arbetsgivare som inte är beredda att ta emot arbetsprövningar när vi börjar närma oss jul och nyår. Vilka anpassningar av processen har behövt göras? När försäkringsfrågan blev aktuell valde man att ta in unga med aktivitetsersättning. Hur förändras gruppen under processen? Nya behov? Se ovan. Resultat och effekter Hur ser resultaten ut i förhållande till projektets mål på individnivå? Målet var att 15 personer skulle få ta del av insatsen. Resultatet blev 14 st. En fick dock lämna projektet tidigt då det visade sig att hon inte hade någon SGI. Förbättras eller uppnås livskvalitet, hälsa och arbetsförmåga? Ja, det har säkert varit en positiv upplevelse för deltagare som upptäckt att de har arbetsförmåga och som steg för steg kommer närmare en anställning. Det har förhoppningsvis också varit en positiv upplevelse för dem som 5

6 denna gång inte klarade av arbetslivets krav. De har nu en tydligare bild av arbetslivet och vet i vilken riktning de ska gå. De som kom in i projektet i oktober och hoppades att projektet skulle förlängas är väl mindre nöjda. Samtliga har flyttats över till GK-samverkan. Vilka insatser har störst effekt på resultaten? Att personen är motiverad. Att få prova i reell miljö. Att våga misslyckas och få möjlighet att komma igen. Dessutom är tiden en avgörande faktor för att lyckas. Att förmedla en förståelse för att det iblanda måste få ta mycket lång tid innan personen är klar för nästa steg. Att det är helt okej. Vilka andra effekter märks på individerna? Ökat självförtroende, ökad kunskap om stödbehovet och att våga ta emot samt ökad förståelse om arbetslivets krav. Finns det kvarstående behov? Ja, gruppen unga med aktivitetsersättning och unga som står utanför arbetsmarknaden är stor. Vad tycker deltagarna Deltagarna har varit positiva till projektet. De tycker att projektets upplägg har varit bra. Deltagarnas förmåga har varit varierande, men för samtliga har det varit rätt att starta i projektet. Detta oavsett hur det har gått för dem. Samtliga har tagit ett steg framåt. De flesta har gått över i GKsamverkan efter projektets slut. 2. Personal Beskrivning av personalen Hur har personalen valts ut/ rekryterats? På grund av olika omständigheter tog det tid innan rekryteringen av personalen var klar. Därför kom inte projektledarna igång förrän 1 april Två arbetsförmedlare delar på en projektledartjänst. Kompetenskrav? Inget att kommentera Personalsammansättningen (yrkeskategorier, ålder etc.) Erfarna arbetsförmedlare som har kunskap om arbetslivets krav och förutsättningar. Förändras kompetensbehovet i projektet över tid? Inget att kommentera. 6

7 Genomförande Arbetsfördelningen mellan personalen? Belastning jämt fördelad i arbetsgruppen? Själva fördelningen mellan oss var helt okej. Det sena inflödet av deltagare till en av oss gjorde att arbetsbelastningen blev något ojämn. Samverkan mellan medarbetare? Samverkan har fungerat bra. Fungerar olika möten i projektet? Inget att kommentera Fungerar ledning och stöd från projektledare? Inget att kommentera Lärandet i projektet? Behov av kompetensutveckling? Större förståelse och kunskap hos samverkansparter om behovet av försteg; varför ett försteg? och vad ett försteg innebär. Exempel på hinder och framgångsfaktorer i arbetsprocessen? Möjligheten att få bättre stöd i arbetet och bättre stöd i hur vi kan samverka kring målgruppen. Kunskap om syftet med ett projekt som finansieras av samordningsförbund. Resultat och effekter Har kompetensen om målgruppen ökat? Ja, till viss del. Som arbetsförmedlare jobbar vi ju med målgruppen i vårt ordinarie arbete men man lär sig alltid något av varje deltagare vi möter. Förstegets nytta för en person som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid har blivit tydligare. Fungerar samverkan bättre? Vet inte. Det var för kort tid för att se resultatet av ett förbättrad samverkan. Har helikopterperspektivet ökat? 7

8 Nej, medlemsorganisationerna har fortfarande stuprörs -perspektivet på olika verksamheter. Vilka erfarenheter vill personalen ta med sig? Då arbetet i projektet inte skiljer sig ifrån våra dagliga arbetsuppgifter har det väl inte gett oss så många nya lärdomar. Vi ska fortsätta att utgå ifrån varje persons unika behov och lägga in ett försteg/en sysselsättningsfas när vi bedömer att det behövs. Borde samverkan fortsätta? Ja, behovet finns fortfarande. 3. Organisation Beskrivning av projektorganisationen Fungerar styrning och ledning Nej; pga. olika orsaker; Förändringar hos de samverkande myndigheterna; t.ex. ny personal har inneburit att informationen om verksamheten har behövts återupprepas. Ekonomi, budget och lokaler. Inget att kommentera Förändras detta över tid? Inget att kommentera Genomförande Hur har samverkan och kommunikation mellan aktörerna fungerat? Med den egna verksamheten? Det har inte varit några större problem. Räknas sjukvården till aktörerna så har det varit vissa svårigheter beroende bristen på läkare vid Vårdcentralen i Hallsberg. Fanns ett tag ingen att kommunicera med vilket bromsade upp arbetet i något enstaka fall. Hur fungerar projektstyrningen? Inget att kommentera. Håller projektet budget, kvantitet och kvalitet? På grund av att vi kom igång sent så blev det pengar över vad jag vet. Vi skulle komma upp i 15 deltagare. Vi slutar på 14 så det får väl också ses som positivt. Vi håller också en god kvalitet i vårt arbete. Det gör vi alltid. Fungerar den löpande uppföljningen? Ja. 8

9 Vilka förändringar utanför projektet kan påverka? Se ovan; ny personal inom samverkande myndigheter. Information? Inget att kommentera Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Inget att kommentera Resultat och effekter Kostnader och kostnadseffektivitet Inget att kommentera Samhällsekonomiskt perspektiv/utvärdering Inget att kommentera Har projektet lett till verksamhetsutveckling? Nej. Förhoppningsvis finns en större förståelse inom samordningsförbund att det behövs fler försteg. 4. Projektets budget Kommentera även projektets ekonomi (ev risk för avvikelser samt en prognos för återstoden av projektet). Eftersom projektmedarbetarna inte kom i gång enligt plan så blir det ett överskott på planerad budget. 5. Avvikelser Kommentera avvikelser från projektplanen. Senare start än planerat; 1 april Förutsättningarna för att nå projektets mål Lägesbeskrivning jämfört med målen Hade vi haft möjlighet att komma igång tidigare och med ett jämnare inflöde hade vi förmodligen fått in fler i aktivitet. Enligt målet skulle vi ha fått ut 15 personer i arbete eller utbildning. Vi har inte fått ut någon i arbete vilket inte är förvånande. På den korta tid vi haft på oss (i realiteten mellan 5 månader och 2 månader) så är det omöjligt. Skulle vi ha lyckats hade vi förmodligen tagit emot fel deltagare. Bedömning av projektets möjligheter att nå målen. Se ovan 9

10 Kommentera vid behov de omvärldsfaktorer som har ändrats sedan projektplanen skrevs och som kan komma att påverka utfallet av projektet. Inget att kommentera 7. Förutsättningarna för implementering Kommentera förutsättningarna för implementering av projektet: Målgruppens nytta av projektet Att fokusera på unga med aktivitetsersättning har varit bra. Det är en stor grupp som vi måste fortsätta att arbeta med även efter att projektet avslutats utan att stänga ute andra grupper. Vad gäller själva modellen så arbetar vi redan nu på liknande sätt men som sagts tidigare så har behovet av försteg/sysselsättning blivit tydligare. Det stöd målgruppen skulle ha fått inom respektive ordinarie verksamhet Se ovan Projektets tillgång till resurser Det har inte varit någon skillnad mellan tillgångarna i projektet och tillgångarna i vår ordinarie verksamhet. Däremot skulle vi behöva tillgång till fler externa resurser inom vissa områden. Utfallet/erfarenheterna av samverkan i projektet Malin och jag har lite olika erfarenheter. Projektet riktade sig till den målgrupp som hade ett stort behov av att komma ut i någon form av sysselsättning men som inte bedömdes redo för GK. Malin fick sina sökande i augusti/september och fyra av fem deltagare har tagit steg fram mot målet att närma sig arbetsmarknaden. Tre av dem har klarat av att gå över i GK-samarbetet. Den fjärde deltagaren hade behövt mer tid i projektet för att klara att gå över till GK. Är kvar i sysselsättning men nu via FK. Den sista deltagaren fick avbryta på grund av försämrad hälsa. Jag hade en sökande med mig som arbetsprövade sex timmar i veckan. Det gick knackigt men efter en överenskommelse med arbetsgivaren gjorde vi arbetsprövningen mer sysselsättningslik och till att börja med fungerade det bättre. Tyvärr försämrades hennes hälsotillstånd och hon kommer att återgå till FK. En annan deltagare visade sig sakna SGI varför FK backade ur. De övriga deltagarna kom in i slutet av september och i oktober/november. En var på väg ut i aktivitet/sysselsättning men bestämde sig för att flytta till Karlstad. En annan kommer förhoppningsvis att delta i aktivitet/ sysselsättning via extern aktör. Övriga fem har förts över till GK-samarbetet. En av dessa kommer förmodligen att återgå till FK. Malin och jag är överens om att arbetssättet i projektet liknar vårt arbetssätt i GK-samarbetet så där har vi inte lärt oss så mycket nytt. Nyttan av försteg 10

11 har dock blivit tydligare både för oss på AF och våra samarbetspartners på FK. Det är möjligt att vi i Syd skulle ha kunnat få ut mer av deltagandet i projektet om den modell som först var tilltänkt hade genomförts. Tanken var då att vi skulle samverka med motsvarande projekt i ett annat samordningsförbund. Varje projektägares synsätt på frågan bör framgå i texten. 8. Statistik Hemvist Askersund Hallsberg Kumla Laxå Könsfördelningen Män Kvinnor Totalt Resultat och måluppfyllelse Arbete Egenförsörjning Studier Avbrott Fortsatt i aktivitet Nationalitet Svensk Annan bakgrund I väntan på insats 11