Universitet och högskolor Forskarutbildning

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15 Universitet och högskolor Forskarutbildning Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Doktorandnybörjare Fördelade efter forskningsämnesområde och kön Doktorander i forskarutbildning hösten Fördelade efter forskningsämnesområde och kön Doktorander i forskarutbildning hösten Fördelade efter forskningsämnesområde, aktivitet och kön Doktorander i forskarutbildning år Fördelade efter universitet/högskola, försörjning och kön Doktorsexamina Fördelade efter forskningsämnesområde och kön Licentiatexamina Fördelade efter forskningsämnesområde och kön Genomströmning för doktorandnybörjare Fördelade efter doktorsexamen inom fem år, utan doktorsexamen och kön Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåren 2001/ /11. Fördelade efter svensk/ utländsk bakgrund och kön Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter geografiskt område, födelseland och kön Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter svensk/utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter forskningsämnesområde, svensk/utländsk bakgrund och kön Statistiska centralbyrån 335

2 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 List of tables 15.1 New doctoral students by field of science and technology and sex Doctoral students by field of science and technology and sex Doctoral students by field of science and technology, activity and sex Doctoral students by university/higher education institution, funding and sex Doctoral degrees by field of science and technology and sex Licentiate degrees by field of science and technology and sex Length of study for new doctoral students by doctoral degree and sex New doctoral students under 65 years of age enrolled in higher education by Swedish/foreign background and sex New doctoral students under 65 years of age and of foreign background by country and sex New doctoral students under 65 years of age by background, university/higher education institution and sex New doctoral students under 65 years of age by field of science and technology, Swedish/ foreign background and sex Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning Fakta om statistiken Högskolestatistiken görs på uppdrag av Universitetskanslersämbetet. Universitets- och högskoleregistret är en totalräknad statistik som framför allt beskriver tillströmning till, närvaro i och utflöde från universitet/högskolor samt förändringar över tiden. Populationen i högskoleutbildning på forskarnivå utgörs av personer som är antagna till forskarutbildning vid universitet och högskolor med examensrätt på forskarnivå för närvarande 28 universitet/högskolor. Referensperioden är kalenderår och halvår. Jämförbarhet Högskoleregistret är ett "levande register" som hela tiden uppdateras. Detta medför att antalet nybörjare, doktorander och examina som framställts vid olika tidpunkter ej helt överensstämmer. Differenserna är i allmänhet små, men en viss eftersläpning och komplettering av uppgifter kommer SCB tillhanda vid rapporteringen av efterföljande kalenderhalvår. För doktorandnybörjare avseende kalenderåret 2011 medförde kompletteringarna att antalet ökade med fyra procentenheter vid jämförelse mellan de två senaste tabelluttagen medan aktiva doktorander hösten 2011 ökade med två procentenheter. Den 1 januari 2010 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman till Linnéuniversitetet. Från samma tidpunkt kan högskolor, efter ansökan, beviljas tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett eller flera områden. Ett antal högskolor har på detta sätt tillkommit i statistiken fr.o.m Förklaringar och definitioner Aktivitet Efter omläggningen av forskarutbildningsstatistiken läsåret 1985/86 skall 100 procents studier motsvara en arbetsinsats av 40 timmar per vecka i genomsnitt under hela kalenderhalvåret. Forskarstuderande kan vara icke aktiva (med icke aktiv avses att den forskarstuderande har aktiviteten 0 procent) eller aktiva (en aktivitet om 1 procent eller mer). Före 2004 års undersökningar definierades icke aktiv som en aktivitet under tio procent och aktiv som en aktivitet om tio procent eller mer. Siffrorna är dock omräknade bakåt i tiden. Doktorander Med doktorander avses här de som är aktiva dvs. har en aktivitet om en procent eller mer. En doktorand måste vara antagen till studier på forskarnivå för att kunna ingå i statistiken. Även de som är antagna till studier för licentiatexamen räknas in i gruppen doktorander. Doktorandnybörjare Doktorandnybörjare blir man det kalenderhalvår man för första gången rapporteras med en aktivitet om en procent eller mer. Nybörjare redovisas som ett mått på tillströmningen till forskarutbildning. Statistiska centralbyrån 337

4 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Examen inom ett område Högskolor som hade tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom ett eller flera vetenskapsområden vid utgången av 2009 fick fortsätta att utfärda examen inom sina respektive vetenskapsområden till utgången av Detta gällde Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Malmö högskola och Mälardalens högskola. Senast vid utgången av 2010 kunde de anmäla de områden inom vilka de i fortsättningen vill utfärda examen. Universiteten har tillstånd att utfärda generella licentiat- och doktorsexamina på forskarnivå. Men för att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå, som infördes den 1 januari 2010, behöver de ansöka om tillstånd. För högskolorna gäller från samma tidpunkt att de kan beviljas tillstånd att utfärda såväl generella som konstnärliga examina på forskarnivå inom ett eller flera områden. Ett område kan rymma ett eller flera forskarutbildningsämnen. Det kan även bedrivas som ett avgränsat kunskapsfält. Mellan 2010 och 2012 har åtta nya lärosäten beviljats tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamina på forskarnivå. Under 2010 beviljades tre lärosäten tillstånd att utfärda konstnärliga licentiat- och doktorsexamina på forskarnivå. Examinerade Examinerade avser de forskarstuderande som har tagit ut examensbevis över avlagd licentiat- eller doktorsexamen. Den 1 januari 2010 infördes examenskategorin konstnärlig examen på forskarnivå, men hittills har endast ett fåtal sådana konstnärliga doktorsexamina utfärdats. I redovisningen ingår både generella och konstnärliga licentiat- och doktorsexamina. (Se även Examen inom ett område.) Forskningsämne En ny ämnesindelning infördes i statistiken från 2011, Standard för svensk indelning av forskningsämnen Den ersätter den tidigare forskningsämnesindelningen, Nationellt förteckning över forskningsämnen. Gruppering av forskningsämnen enligt den nya indelningen görs i tre olika nivåer. Den mest detaljerade nivån har ca 260 grupper, mellannivån har 42 grupper och den högsta nivån (benämnd forskningsämnesområde) har 6 grupper. Redovisning sker här efter forskningsämnesområdena: naturvetenskap, teknik, medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. En översättning bakåt i tiden enligt den nya indelningens högsta nivå kommer successivt att ske. I april 2013 finns uppgifter fr.o.m. hösten 1998 översatta. Nationellt forskningsämnesområde Nationellt forskningsämnesområde är från och med 2011 ersatt av en ny standard. (Se även Forskningsämne.) Nettoräkning Nettoräkning sker avseende antalet doktorander och nybörjare men ej för examinerade. Med nettoräkning avses att den studerande räknas endast en gång i varje summa 338 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utländsk bakgrund Med utländsk bakgrund avses personer som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Till utrikes född räknas inte adoptivbarn. Med okänd bakgrund avses dels personer med okänt födelseland samt dels personer med ofullständiga personnummer. I uppgifter om utländsk bakgrund ingår endast doktorander under 65 år. Vetenskapsområde Från och med 2011 är redovisning efter vetenskapsområde borttaget ur statistiken över utbildning på forskarnivå. Från 2011 är statistiken indelad enligt en ny ämnesstandard. (Se även Forskningsämne.) Vetenskapsområdena inrättades 1999 bland annat som grund för fördelning av resurser till forskning och forskarutbildning och som avgränsning för högskolors tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamina. Från och med 2009 upphörde vetenskapsområde som indelningsgrund för resurstilldelning. Som avgränsning av examenstillstånd på forskarnivå har vetenskapsområde utmönstrats under 2010 och ersatts av område, men högskolor med vetenskapsområde har dock fått fortsätta att utfärda examina inom sina respektive vetenskapsområden till utgången av Källor och annan publicering Statistik över doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå publiceras i Statistiska meddelanden (SM): Doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå, Utländsk bakgrund för studenter och doktorander samt Högskolenybörjare och doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå. De två sistnämnda är intermittenta rapporter. SM innehållande officiell statistik publiceras på SCB:s webbplats och på Universitetskanslersämbetets webbplats Tabeller publiceras även på SCB:s webbplats. Redovisning sker även i SCB:s publikationer av mer övergripande karaktär som Statistisk Årsbok, Utbildningsstatistisk årsbok och På tal om utbildning m.fl. För intresserade av högskolestatistik på regional nivå finns ett särskilt statistikpaket "Högskolan Regionala tabeller" framtaget. Broschyr kan beställas från SCB eller hämtas via Universitetskanslersämbetet publicerar statistik över högskolesektorn bl.a. i sin årsrapport och i NU-statistikdatabasen. För mer information, se Hitta statistik Statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik & uppföljning. Statistiska centralbyrån 339

6 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kommentarer till statistiken Tabell Antalet nybörjare ökar något Bland doktoranderna år 2012 finns cirka nybörjare, vilket är drygt 150 fler än föregående år. Fler män än kvinnor börjar i utbildning på forskarnivå år 2012, cirka män och kvinnor. Andelen kvinnor motsvarar således 48 procent. Under perioden 2003 till och med 2012 varierar andelen kvinnor mellan 46 och 50 procent. Flest nybörjare återfinns inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap. En tredjedel av nybörjarna finns inom detta områden år Både bland kvinnor och män är medicin och hälsovetenskap det största ämnesområdet. Uppgifterna och doktorandnybörjare revideras varje år på grund av att det vid lärosätena sker en viss eftersläpning i rapporteringen (se Fakta om statistiken, Jämförbarhet). Det är därför sannolikt att antalet nybörjare har ökat mer under Jämn könsfördelning bland doktoranderna Hösten 2012 uppgick antalet doktorander till nästan , fördelat på cirka kvinnor och män. I jämförelse med hösten 2011 är det en ökning med 200 doktorander. Männen och kvinnorna står för ungefär lika stor del av ökningen. Andelen kvinnor och män bland doktoranderna har varit ganska stabilt under många år. Hösten 2012 var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Ämnesområdet medicin och hälsovetenskap är störst bland doktoranderna med nästan studerande, följt av naturvetenskap. Av de nästan doktoranderna hösten 2012 anger 61 procent att de studerar på heltid. Den vanligaste försörjningsformen är anställning som doktorand, över hälften av doktoranderna har denna försörjningsform under Liksom för doktorandnybörjare så revideras även uppgifterna om doktorander varje år på grund av viss eftersläpning i rapporteringen. Det är därför troligt att ökningen av antalet doktorander är större än 200. Nästan lika många kvinnor som män doktorerar Totalt avläggs cirka doktorsexamina under år Sett i ett längre perspektiv har antalet examina ökat markant under de senaste 20 åren. Efter år 2008 har dock antalet doktorsexamina minskat med cirka 380 examina, varav cirka 80 under det senaste året. Under den senaste tjugoårsperioden har andelen kvinnor bland de doktorsexaminerade ökat med ca 20 procentenheter, till 47 procent år Av alla forskarexamina år 2012 är 24 procent licentiatexamina. Antalet licentiatexamina har minskat med ca 100 under det senaste året, till 790 under Liksom tidigare år avläggs flest licentiatexamina inom ämnesområdet teknik. Drygt 50 procent av alla licentiatexamina avläggs inom detta ämnesområde. 340 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning Tabell 15.7 Nästan hälften av nybörjarna tar ut doktorsexamen inom fem år Genomströmningen i forskarutbildningen har stadigt förbättrats. Nästan hälften av nybörjarna år 2007 har tagit ut doktorsexamen inom fem år. Av nybörjarna år 1980 var motsvarande andel med doktorsexamen 18 procent. Män avlägger examen något snabbare än kvinnor. Av nybörjarna år 2007 har 45 procent av kvinnorna och 52 procent av männen avlagt doktorsexamen inom fem år. År 1980 var motsvarande andelar 9 procent kvinnor och 21 procent män. Tabell Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Läsåret 2010/11 hade 18 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet nybörjare med utländsk bakgrund var 410. Av dessa var 340 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det fanns inga skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män läsåret 2010/11. Bland nybörjarna med svensk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Motsvarande andelar bland nybörjarna med utländsk bakgrund var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund varierar mellan olika ämnesområden. Högst andel fanns inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap där 23 procent av doktorandnybörjarna hade utländsk bakgrund. Därefter följde samhällsvetenskap med 18 procent. Det fanns även stora skillnader mellan högskolorna vad gäller andelen med utländsk bakgrund. Högst andel hade Örebro universitet och Karolinska institutet med 26 respektive 23 procent. Det totala antalet doktorandnybörjare på Örebro universitet var dock relativt få. Statistiska centralbyrån 341

8 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Doktorandnybörjare Fördelade efter forskningsämnesområde och kön 15.1 New doctoral students by field of science and technology and sex Forskningsämnesområde Kalenderåret Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Kvinnor Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Män Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15.2 Doktorander i forskarutbildning hösten Fördelade efter forskningsämnesområde och kön 15.2 Doctoral students by field of science and technology and sex Forskningsämnesområde Hösten Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Kvinnor Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Män Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Statistiska centralbyrån 343

10 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Doktorander i forskarutbildning hösten Fördelade efter forskningsämnesområde, aktivitet och kön 15.3 Doctoral students by field of science and technology, activity and sex Forskningsämnesområde Aktivitetsfördelning, procent Samtliga Total Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Medicin och hälsovetenskap Kvinnor Män Lantbruksvetenskap Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15.4 Doktorander i forskarutbildning år Fördelade efter universitet/högskola, försörjning och kön 15.4 Doctoral students by university/higher education institution, funding and sex Universitet/högskola Anställning som doktorand Anställning inom högskolan 1 Försörjning kalenderåret 2012 Utbildningsbidrag Anställning utanför högskolan med forskningsanknytning 2 Stipendier Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan forskningsanknytning Samtliga Totalt Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna 3 3 Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Väst Malmö högskola Mälardalens högskola Södertörns högskola Kvinnor Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Statistiska centralbyrån 345

12 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Universitet/högskola Anställning som doktorand Försörjning i procent av antal doktorander kalenderåret 2009 Anställning inom högskolan 1 Utbildningsbidrag Anställning utanför högskolan med forskningsanknytning 2 Stipendier Försörjning saknas eller yrkesverksamhet utan forskningsanknytning Samtliga Högskolan Dalarna 2 2 Högskolan i Gävle 2 2 Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Väst Malmö högskola Mälardalens högskola Södertörns högskola Män Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Handelshögskolan i Stockholm Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna 1 1 Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Väst Malmö högskola Mälardalens högskola Södertörns högskola ) I denna grupp redovisas annan anställning än som doktorand inom egen eller annan högskola där forskarutbildning kan bedrivas inom anställningen. 2) I denna grupp redovisas även företagsdoktorander och doktorander med anställning som läkare där forskarutbildning kan bedrivas inom anställningen. 346 Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15.5 Doktorsexamina Fördelade efter forskningsämnesområde och kön 15.5 Doctoral degrees by field of science and technology and sex Forskningsämnesområde Kalenderåret Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Kvinnor Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Män Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Statistiska centralbyrån 347

14 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Licentiatexamina Fördelade efter forskningsämnesområde och kön 15.6 Licentiate degrees by field of science and technology and sex Forskningsämnesområde Kalenderåret Totalt Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Kvinnor Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Män Naturvetenskap Teknik Medicin och hälsovetenskap Lantbruksvetenskap Samhällsvetenskap Humaniora Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15.7 Genomströmning för doktorandnybörjare Fördelade efter doktorsexamen inom fem år, utan doktorsexamen och kön 15.7 Length of study for new doctoral students by doctoral degree and sex Kalenderår Antal doktorandnybörjare Andel med doktorsexamen inom 5 år 1 Andel utan doktorsexamen t.o.m. kalenderåret 2011 Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män ) Med doktorsexamen inom fem år avses t.ex. för nybörjare 1980 att doktorsexamen tagits ut senast Statistiska centralbyrån 349

16 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåren 2001/ /11. Fördelade efter svensk/utländsk bakgrund och kön 15.8 New doctoral students under 65 years of age enrolled in higher education by Swedish/foreign background and sex Bakgrund 2001/ / / / / / / / / / 11 Båda könen netto Svensk bakgrund Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utländska doktorander Okänd bakgrund Kvinnor netto Svensk bakgrund Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utländska doktorander Okänd bakgrund Män netto Svensk bakgrund Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Utländsk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utländska doktorander Okänd bakgrund ) Till utrikes född räknas inte adoptivbarn. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. 2) Gruppen utländska doktorander innehåller personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades, utrikes födda doktorander som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades och övriga med ofullständiga personnummer i högskolornas studieregister. 3) Med okänd bakgrund avses dels personer med fullständigt personnummer som inte återfinns i registret över totalbefolkningen, dels de som har okänt födelseland. 350 Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning 15.9 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter geografiskt område, födelseland och kön 15.9 New doctoral students under 65 years of age and of foreign background by country and sex Geografiskt område Land 1 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt Norden utom Sverige Finland Island Övriga Norden utom Sverige EU27 utom Norden Grekland Rumänien Tyskland Övriga EU27 utom Norden Europa utom EU27 och Norden Bosnien-Hercegovina Övriga Europa utom EU27 och Norden Afrika Övriga Afrika Nordamerika USA Övriga Nordamerika Sydamerika Övriga Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Oceanien Övriga Oceanien Sovjetunionen ) Länder med minst 10 studenter särredovisas. För länder redovisas inte uppdelningen på kvinnor och män om antalet understiger 5 personer. Med land avses personens egna födelseland när personen är utrikes född. Ofta anges det land man utvandrat ifrån som födelseland om man är född där, även om landet som sådant inte existerade vid tidpunkten då personen föddes (t.ex. Bosnien-Hercegovina). Personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda och nettoräknas till nivå geografiskt område och samtliga. Statistiska centralbyrån 351

18 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter svensk/utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön New doctoral students under 65 years of age by background, university/higher education institution and sex Universitet/högskola 1 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt Kvinnor Män Universitet 0 Uppsala universitet Kvinnor Män Lunds universitet Kvinnor Män Göteborgs universitet Kvinnor Män Stockholms universitet Kvinnor Män Umeå universitet Kvinnor Män Linköpings universitet Kvinnor Män Karolinska institutet Kvinnor Män Kungl. Tekniska högskolan Kvinnor Män Chalmers tekniska högskola Kvinnor Män Luleå tekniska universitet Kvinnor Män Handelshögskolan i Stockholm Kvinnor Män Sveriges lantbruksuniversitet Kvinnor Män Karlstads universitet Kvinnor Män Linnéuniversitetet Kvinnor Män Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Universitet och högskolor Forskarutbildning (forts.) Universitet/högskola Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Antal % Antal % Antal % Antal % Örebro universitet Kvinnor Män Mittuniversitetet Kvinnor Män Högskolor Blekinge tekniska högskola Kvinnor Män Gymnastik- och idrottshögskolan Kvinnor Högskolan i Borås Kvinnor Män Högskolan i Jönköping Kvinnor Män Högskolan i Skövde Män Malmö högskola Kvinnor Män Mälardalens högskola Kvinnor Män ) Lärosäten med minst 3 högskolenybörjare särredovisas. Statistiska centralbyrån 353

20 Universitet och högskolor Forskarutbildning Utbildningsstatistisk årsbok Doktorandnybörjare under 65 års ålder i högskolans forskarutbildning läsåret 2010/11. Fördelade efter forskningsämnesområde, svensk/utländsk bakgrund och kön New doctoral students under 65 years of age by field of science and technology, Swedish/ foreign background and sex Forskningsämnesområde Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Totalt Född i Sverige med minst en inrikes född förälder Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Antal % Antal % Antal % Antal % Samtliga Kvinnor Män Naturvetenskap Kvinnor Män Teknik Kvinnor Män Medicin och hälsovetenskap Kvinnor Män Lantbruksvetenskap Kvinnor Män Samhällsvetenskap Kvinnor Män Humaniora Kvinnor Män Statistiska centralbyrån