Riskanalys avseende farligt gods

Transkript

1 Förbifart Norrtälje Riskanalys avseende farligt gods Upprättad: Reviderad: SCC Sverige AB Per Båge Antal sidor: 19 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Säte i Stockholm Org. nr Kapellgränd 7 Box STOCKHOLM Tfn Fax Regionkontor finns i Göteborg Malmö Stockholm Sundsvall Örebro

2 Riskanalys avseende farligt gods Sida 2 (19) Uppdragsnummer Dokumentinformation Uppdragstitel: Dokumenttitel: Förbifart Norrtälje Riskanalys avseende farligt gods Dokumentnummer: Uppdragsgivare: - - Tel. Fax. - Uppdragsgivarens referens: - Handläggare: Kontrollerad av: Torkel Danielsson Ulf Nygren Nyckelord: bostadshus, nybyggnad, riskanalys, farligt gods Rapportstatus: Konfidentiell Intern Öppen RA Rev tabell 4/5 Torkel Danielsson - RA Utkast Torkel Danielsson Ulf Nygren RA Utkast Torkel Danielsson Ulf Nygren Version Datum Anmärkning Handläggare Kontrollerad av Sökväg:: O:\16FSD\162\ RA Norrtälje\TXT\RA Förbifart Norrtälje doc

3 Riskanalys avseende farligt gods Sida 3 (19) INNEHÅLL 1 Sammanfattning Nuläge Konsekvenser Åtgärder Projektbeskrivning Omfattning och syfte Beskrivning av förutsättningar Västra vägen alternativet Riskinventering Kriterier för att bedöma brandpåverkan Transporter med farligt gods på väg Allmänt om farligt gods Mängd och typ av transporter Sannolikhet för olyckor med farligt gods Västra vägen alternativet Beräknade sannolikheter Konsekvenser av olyckor med farligt gods Allmänt om konsekvenser vid farligt gods olyckor SRV konsekvensmodell, människa Konsekvenser för miljön Acceptanskriterier för stora olyckor Resultat Sammanfattning risk Åtgärder för att reducera risker Felkällor Referenser Bilaga 1, sannolikhetsberäkningar Olycka med farligt gods...18 Bilaga 2, rekommenderat skyddsavstånd... 19

4 Riskanalys avseende farligt gods Sida 4 (19) TABELLER Tabell 1 Riskinventering... 6 Tabell 2 Strålningspåverkan... 7 Tabell 3 Klassificering av farligt gods... 8 Tabell 4 Flöden sista kvartalet 1998 i Norrtälje, i antal 1000 ton... 9 Tabell 5 Uppskattat flöde av farligt gods under 1998 i Norrtälje, antal transporter Tabell 6 Sannolikheter för farligt godsolyckor, Västra vägen Tabell 7 Sannolikheter för farligt godsolyckor, 0-alternativet Tabell 8 Gruppering av ämnen Tabell 9 Konsekvenser för människor FIGURER Figur 1 FN-kurva samhällsrisk Figur 2 Skyddsavstånd till bostäder längs Västra vägen... 19

5 Riskanalys avseende farligt gods Sida 5 (19) 1 Sammanfattning 1.1 Nuläge En stor andel av alla transporter med farligt gods som färdas norrut via Norrtälje passerar de centrala tätbebyggda delarna vilket medför att de rekommenderade skyddsavstånden enligt länsstyrelsens rapport, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län., /5/, inte uppfylls för stora delar av vägsträckningen. 1.2 Konsekvenser Västra vägen kommer att ge acceptabla skyddsavstånd till befintliga bostäder, kontor och personintensiva verksamheter. Ett fåtal villor hamnar dock inom 75 metersgränsen för bostäder. Analysen visar att sannolikheten för en farligt gods olycka utmed Västra vägen ökar jämfört med 0-alternativet, främst på grund av högre hastigheter. Konsekvenserna av en olycka minskar på grund av att området närmast Västra vägen är mindre tätbebyggt. Risken för utsläpp till vattendrag minskar något eftersom exponeringen mot Norrtäljeån minskar. 1.3 Åtgärder De bostäder som hamnar inom 75 metersgränsen bör utredas separat, skyddsbarriärer i form av bullerskydd och höjdskillnader kan reducera riskerna avsevärt. 2 Projektbeskrivning 2.1 Omfattning och syfte Syftet med riskanalysen är att uppskatta risken för en farligt godolycka utmed Västa vägen samt att jämföra den risken dels med de acceptans kriterier som Räddningsverket rekommenderar dels med risken i 0-alternativet. Utgångspunkten är de transportförhållanden som kommer att råda efter att Västra vägen står färdig, år 2020 med Lv3 exploaterat. 2.2 Beskrivning av förutsättningar Västra vägen Området har klassificerats som ett tätbebyggt område och vägtypen som trafikled i enlighet med de definitioner som används i Farligt gods, riskbedömning vid transport, SRV, 1996, /1/. Hastigheten på aktuell vägsträcka är begränsad till 70 km/tim. Vägen utgör en primär transportled för farligt gods enligt /6/ alternativet Området har klassificerats som ett tätbebyggt område och vägtypen som gata enligt /1/. I 0-alternativet är hastigheten begränsad till 50 km/h på hela sträckan, med undantag av en sträcka på ca. 200 meter förbi ett daghem i Storsten där det är 30 km/h. Vägen utgör en primär transportled för farligt gods enligt /6/.

6 Riskanalys avseende farligt gods Sida 6 (19) 3 Riskinventering Riskinventeringen är gjord med utgångspunkt från syftet med analysen. Syftet är att studera om de aktuella avstånden mellan väg som transporterar farligt gods och olika skyddsobjekt kan accepteras. Uppgifter om antalet transporter har hämtats från rapporter från Länsstyrelsen, /6/, Vägverket, /18/, en tidigare utförd riskanalys för 0-alternativet, /19/. Identifierat riskscenario Tänkbara konsekvenser Studeras vidare: Ja/Nej 1. Olycka med farligt gods, innehållande brandfarliga vätskor. Kan leda till stora konsekvenser för omgivningen med enstaka dödsfall och svårsläckta bränder i intilliggande byggnader. Skador på miljön, speciellt vid vattentäkt. Ja, se kap Olycka med farligt gods, innehållande giftiga eller frätande vätskor. 3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfarlig gas. Mindre troligt att människor kommer till skada. Kan leda till materiella skador och skador på miljön, speciellt vid vattentäkt. Kan leda till stora konsekvenser för omgivningen med flera dödsfall, explosioner och svårsläckta bränder i intilliggande byggnader. Mindre troligt att miljön påverkas. Ja, se kap. 5 Ja, se kap Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och föremål. Kan leda till stora konsekvenser för omgivningen med flera dödsfall och svårsläckta bränder i intilliggande byggnader. Ja, se kap Olycka med farligt gods, innehållande radioaktiva eller smittförande ämnen. Kan leda till stora konsekvenser för omgivningen med flera dödsfall och kontaminering av miljön. Denna typ av transporter förekommer inte eller i ringa mängd enligt Räddningsverkets statistik, /21/. Nej Tabell 1 Riskinventering

7 Riskanalys avseende farligt gods Sida 7 (19) 4 Kriterier för att bedöma brandpåverkan Konsekvenserna vid en större brand kan jämföras med den värmestrålning som drabbar de objekt som studeras. Vad som kan anses acceptabelt varierar en del men följande värden har använts i tidigare fall, /4/, och finns angivna i handböcker /2/ och /14/: Påverkan av människor och material Mottagen strålningseffekt, kw/m 2 1. Rodnad på hud och brännskada efter lång exponering 0,7 2. Smärta på bar hud efter 60 sekunder 1,75 3. Smärta på bar hud efter 15 sekunder. Motsvarar en temperatur på 230 C 4. Smärta på bar hud efter 8 sekunder. Andra gradens brännskador efter 20 sekunder. 5. Trä antänds vid lång exponering med pilotlåga. 5,0 6,4 12,5 6. Motsvarar en temperatur på 390 C 15,0 7. Svåra brännskador efter 5 sekunder 16,0 8. Trä antänds vid lång exponering 25,0 9. De flesta brännbara material antänds 30,0 Tabell 2 Strålningspåverkan Boverkets byggregler anger värdet 15 kw/m 2 under 30 minuter som ett kriterium för när åtgärder behöver vidtagas för att förhindra brandspridning mellan byggnader. Förutom värmestrålning produceras även stora mängder mer eller mindre giftig rök. När det gäller begränsade bränder utomhus brukar dock inte risken för rökförgiftning vara av någon större betydelse. Risken för att omkomma vid en brand beror på en mängd olika faktorer, bl.a. hur lätt det är att utrymma byggnaden, när man får larm och vilka möjligheter man har att förflytta sig utan hjälp.

8 Riskanalys avseende farligt gods Sida 8 (19) 5 Transporter med farligt gods på väg 5.1 Allmänt om farligt gods Farligt gods klassificeras enligt det internationella ADR-reglerna. Exempel på ADRklasser som finns upptagna i regelverket: Klass Typ av ämne Exempel på ämnen 1 Explosiva ämnen och föremål Dynamit, ammunition 2.1 Brandfarliga gaser Gasol, acetylen 2.2 Icke brandfarliga gaser Kväve, syre, koldioxid 2.3 Giftiga gaser Klor, svaveldioxid, ammoniak 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel 4.1 Brandfarliga fasta ämnen Fosfor, svavel 4.2 Självantändande ämnen Vit fosfor 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig Natrium gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen Väteperoxid, kaliumbromat 5.2 Organiska Peroxider Härdare vid plasttillverkning 6.1 Giftiga ämnen Bekämpningsmedel 6.2 Smittförande ämnen Laboratorieavfall 7 Radioaktiva ämnen Kärnkraftavfall, medicinisk utrustning 8 Frätande ämnen Starka syror och baser 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest, lithiumbatterier Tabell 3 Klassificering av farligt gods 5.2 Mängd och typ av transporter I en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm, /6/, anges flöden av farligt gods för det sista kvartalet 1998 i Norrtälje kommun, se Tabell 4.

9 Riskanalys avseende farligt gods Sida 9 (19) Tabell 4 Flöden sista kvartalet 1998 i Norrtälje, i antal 1000 ton I denna analys antas att dessa mängder utgör ca. en fjärdedel av antalet transporter per år. I klass 1 redovisas inga transporter men en tidigare riskanalys, /19/, redovisar att det förekommer ca transporter per år, bl.a. till Väddö skjutfält samt till en del militärförråd, i denna rapport antas att dessa uppgifter stämmer. Tabell 5 redovisar flödet av farligt gods under ett år på väg 76.

10 Riskanalys avseende farligt gods Sida 10 (19) Klass Typ av ämne Transporterad mängd, ton Kommentar 1 Explosiva ämnen och föremål Källa, /19/. 2.1 Brandfarliga gaser Undergrupperna 2.2 Ej brandfarliga eller giftiga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska Peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Tabell Antal transporter särskiljs inte i underlaget, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 20 ton, /1/. Källa, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/. Undergrupperna särskiljs inte i underlaget, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 25 ton. Transporterna går ej via aktuell del av väg 76 utan ansluter från Uppsala via väg 282/280 enligt /6/. I underlaget anges att det rör sig om trp. till Holmens bruk, så klass 6.2 är ej aktuell, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/. Inga mängder angivna, /6/. Källa, /6/. Det antas att varje transport rymmer ca. 35 ton, /1/. Inga mängder angivna, /6/. Uppskattat flöde av farligt gods under 1998 i Norrtälje, antal transporter 5.3 Sannolikhet för olyckor med farligt gods Sannolikheten för en olycka med farligt gods beräknas med utgångspunkt från sannolikheten för en vanlig trafikolycka med personbil. I detta fall används en modell som Räddningsverket (SRV) tagit fram, Farligt gods, riskbedömning vid transport, /1/. För att beräkna sannolikheten enligt modellen krävs följande indata: 1. Uppgifter om rapporterade olyckor eller förväntad olyckskvot för vägtypen 2. Genomsnittligt antal fordon per dygn, se kap Uppgifter om antal fordon skyltade med farligt gods, se kap. 5.1 Följande indata till beräkningarna har använts:

11 Riskanalys avseende farligt gods Sida 11 (19) Västra vägen Olyckskvot för trafikled i tätbebyggt område med hastighet 70 km/h är 0,80, /1/ Andelen singelolyckor: 0,25, /1/ Index för farligt gods olycka: 0,11, /1/ Vägsträckans längd: 3,3 km Antal fordon per dygn, medeltal per delsträcka: D1=13000, D2=6500, D3=11500, D4= Skyddsobjekt: Bostäder inom 75 meter och kontor o.dyl. inom 40 meter från vägen samt ytvatten vid Norrtäljeån inom 75 meter från vägen alternativet Olyckskvot för gata i tätbebyggt område med hastighet 50 km/h är 1,20, /1/ Andelen singelolyckor: 0,15, /1/ Index för farligt gods olycka: 0,03, /1/ Vägsträckans längd: 3,6 km Antal fordon per dygn, medeltal per delsträcka: D1=13000, D2=21500, D3=23500, D4=17000, D5= Skyddsobjekt: Bostäder inom 75 meter och kontor o.dyl. inom 40 meter från vägen samt ytvatten vid Norrtäljeån inom 75 meter från vägen Beräknade sannolikheter Identifierad risk Skyddsobjekt Sannolikhet Västra Vägen Per år År per olycka 1. Olycka med farligt Bostäder/kontor 5, gods, innehållande brandfarlig vätska Ytvatten 2, Olycka med farligt gods, innehållande giftiga eller frätande Ytvatten 3, vätskor. 3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfarlig Bostäder/kontor 6, gas. 4. Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och Bostäder/kontor 3, föremål. Tabell 6 Sannolikheter för farligt godsolyckor, Västra vägen

12 Riskanalys avseende farligt gods Sida 12 (19) Identifierad risk Skyddsobjekt Sannolikhet 0-alternativet Per år År per olycka 1. Olycka med farligt Bostäder/kontor 2, gods, innehållande brandfarlig vätska Ytvatten 3, Olycka med farligt gods, innehållande giftiga eller frätande Ytvatten 4, vätskor. 3. Olycka med farligt gods, innehållande giftig eller brandfarlig Bostäder/kontor 3, gas. 4. Olycka med farligt gods, innehållande explosiva ämnen och Bostäder/kontor 1, föremål. Tabell 7 Sannolikheter för farligt godsolyckor, 0-alternativet Beräkningar av sannolikheten för en olycka med farligt gods finns i Bilaga 1, sannolikhetsberäkningar. 5.4 Konsekvenser av olyckor med farligt gods Allmänt om konsekvenser vid farligt gods olyckor Konsekvenserna för olyckor med farligt gods redovisas ofta med det värsta tänkbara scenariot. I de sannolikhetsberäkningar som gjort i kap. 5.3 anges sannolikheten för en olycka med farligt gods. Där definieras olycka av att det blir ett utsläpp av den transporterade varan vilket i sin tur inte automatiskt leder till att värsta tänkbara situation uppstår. Enligt uppgifter från olika svenska studier, /4/ och /8/, förekommer allvariga olyckor med dödsfall ytterst sällan: Under åren har det inträffat ett dödsfall i samband med transporter med farligt gods (Råckstarondellen, 1987, tankbilschauffören omkommer då lastbil med släp välter och fattar eld.). Under samma tid har det dödats ca personer i vanliga trafikolyckor och ca personer i byggnadsbränder. Värsta tänkbara scenario i detta fall torde vara en liknande olycka som den som inträffade i Herborn, Tyskland I det fallet kör en lastbil med släp som har fel på bromsarna i hög fart in stadens centrala delar och välter. Efter 4-5 minuter antänds utsläppet och får ett explosionsartat förlopp inledningsvis, 6 personer omkommer och 39 skadas svårt. SRV-modellen, /1/, grupperar de olika ämnena i sex grupperingar som sedan används vid beräkningar av konsekvenser. Det antas att förhållandet inom klass 2, gaser fördelas en tredjedel per underkategori, d.v.s. 1/3 brännbara, 1/3 giftiga samt en tredjedel som varken är brännbara eller giftiga.

13 Riskanalys avseende farligt gods Sida 13 (19) Beskrivning Typämne Liknande ämnen Giftig kondenserad gas Ammoniak Svaveldioxid Klorgas Etylenoxid Explosivt ämne* Brandfarlig kondenserad gas Gasol Vätgas Mycket brandfarlig vätska Bensin Svavelväte Aceton etanol Isopropanol Dietyleter Brandfarlig vätska Eldningsolja Fotogen Giftigt ämne Fenol Koltetraklorid Starkt frätande vätska Svavelsyra Tabell 8 Gruppering av ämnen Saltsyra Salpetersyra Hydrazin * SRV-modellen tar inte upp konsekvenser för explosiva ämnen. För att kunna göra en grov uppskattning av hur transporterna av explosiva ämnen påverkar de olika vägalternativen antas de ge likartade konsekvenser som en olycka med brandfarlig gas SRV konsekvensmodell, människa I den modell som beskrivs i SRV s handbok, /1/, används en konsekvenstabell för påverkan av människor vid olika typer av olyckor. Tabell 9 anger konsekvensen per olyckstillfälle: Transport slag utan släp utan släp utan släp utan släp med släp med släp med släp med släp Ämne Befolkningstystäthet Befolkning- Antal Antal svårt Antal lätt döda skadade skadade Gasol Stad ,65 1,06 1,42 Gasol By 300 0,06 0,11 0,15 Ammoniak Stad ,32 1,04 45 Ammoniak By 300 0,05 0,36 22 Svavelsyra Stad ,5 1,5 Svavelsyra By ,5 0,5 Bensin Stad ,02 0,03 0,07 Bensin By 300 0,02 0,03 0,07

14 Riskanalys avseende farligt gods Sida 14 (19) med släp med släp Tabell 9 Eldningsolja Stad Eldningsolja By Konsekvenser för människor För de olika alternativen görs en grov indelning av befolkningstätheten: Västra vägen antas bestå av ca. 70 % glesbebyggt område (300 personer/km 2 ) och 30 % tätbebyggt område (2500 personer/km 2 ). 0-alternativet antas bestå av ca. 25 % glesbebyggt område (300 personer/km 2 ) och 75 % tätbebyggt område (2500 personer/km 2 ). Denna modell lämpar sig inte för att studera individrisk utan ger ett medelvärde på samhällsrisken per olycka. Problem med metoden är bl.a. att det inte går att utläsa risken för att flera personer omkommer. I figur 1 har det antagits en linjär ökning av sannolikheten med ökande antal omkomna för att grafiskt kunna jämföra metoderna. I rapporten Värdering av risk, /7/, föreslås att risken baseras på en sträcka av 1 km för att kunna jämföra olika typer av risker med varandra, t.ex. en industri och en vägsträcka Konsekvenser för miljön I beräkningarna har det antagits att utsläpp av miljöfarliga ämnen påverkar ytvattnet i Norrtäljeån på ett avstånd av 75 meter från ån. Exponeringen gentemot Norrtäljeån minskar från ca. 450 meter till 150 meter. Hastigheten på Västra vägen ger dock högre sannolikhet för utsläpp per km. Totalt minskar dock sannolikheten för ett utsläpp till Norrtäljeån med ca. 20 %. 6 Acceptanskriterier för stora olyckor I Räddningsverkets FoU rapport: Värdering av risk /7/ presenterar Det NorskeVeritas förslag till acceptanskriterier för samhällsrisk. Kriterierna formuleras i dessa sammanhang ofta i form av en s.k. FN-kurva, vilket är ett sätt att grafisk presentera sambandet mellan sannolikheten för att en olycka skall inträffa och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Enligt rapporten, /7/, bör individrisken ligga under intervallet 10-5 till 10-7 och samhällsrisken bör ligga under intervallet 10-4 till 10-6 för anses acceptabel. Inom intervallen kan risken under vissa förutsättningar accepteras.

15 Riskanalys avseende farligt gods Sida 15 (19) 7 Resultat 7.1 Sammanfattning risk De erhållna sannolikheterna och konsekvenserna för samhällsrisk har åskådliggjorts i ett FN-diagram tillsammans med de tidigare föreslagna acceptanskriterierna, se figur 3. Resultaten visar att värdena hamnar över den undre gränsen till det s.k. ALARP-området, vilket innebär att man erhåller en risknivå som bör reduceras så långt det går. Frekvens, händelse per år FN-kurva Samhällsrisk 1,E-03 1,E-04 1,E-05 Övre gräns Undre gräns Västra vägen 0-alternativet 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 1,E-11 Antal döda Figur 1 FN-kurva samhällsrisk. Västra vägen-alternativet ligger något över den undre gränsen vilket medför att riskerna bör reduceras så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. En fördjupad analys som mer i detalj granskar de byggnader som kommer att hamna inom 75 från den nya vägen kommer att ge bättre underlag för relevanta åtgärder.

16 Riskanalys avseende farligt gods Sida 16 (19) 8 Åtgärder för att reducera risker De flesta riskerna som redovisats har stora osäkerhetsmarginaler när det gäller både sannolikhet och konsekvens. Följande åtgärder bör vidtas för att uppnå acceptabel risknivå: 1. Minska sannolikheten för antändning av byggnader genom att: a) undvika brännbart material i fasader och taktäckning i nya byggnader. b) utforma bullerskydd för befintliga och nya byggnader så att de ger ett ökat skydd mot antändning av fasaderna 2. Underlätta utrymning genom att: a) förse nya byggnader med utrymningsvägar som inte påverkas av värmestrålningen från en eventuell brand på Västra vägen. b) förse nya byggnader med tilluftsfläktar som stoppar vid brandgasdetektion i ventilationssystemet 3. Se till att dagvattenbrunnar och ledningar från vägen inte flödar mot brunnar som kan påverka nya eller befintliga byggnader. 4. Utforma vägbanan så eventuella spill inte rinner mot befintliga eller nya byggnader. 9 Felkällor Följande felkällor har identifierats: Analysen har inte i detalj studerat sannolikhetspåverkande faktorer som påverkar grundsannolikheten för en trafikolycka som t.ex. korsningar, rondeller etc. för de olika alternativen. Analysen har inte i detalj studerat konsekvenspåverkande faktorer som t.ex. nivåskillnader, skärmar etc. för olika skyddsobjekt. Det statistiska underlaget är bristfälligt när det gäller antalet transporter av farligt gods. Analysen beaktar inte heller hur mycket risken ökar om antalet transporter ökar eller om andra ämnen transporteras i framtiden.

17 Riskanalys avseende farligt gods Sida 17 (19) 10 Referenser /1/ Farligt gods, riskbedömning vid transport, SRV, 1996 /2/ Brandskydd i teori och praktik, LTH och Brandskyddslaget, Stockholm /3/ An introduction to Fire Dynamics, D.Drysdale /4/ Konsekvenser vid tankbilsolycka med bensin i Stockholms innerstad, Pontus Skogetun, Stockholms brandförsvar, /5/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län. /6/ Olycksrisker i Stockholms län, Rapport 2001:17, Länsstyrelsen i Stockholms län. /7/ Värdering av risk, FoU rapport, Räddningsverket, Karlstad, /8/ Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, /9/ Transport of dangerous goods VTI Rapport 380A, 1992 /10/ A method of assessment of risks of transport of dangerous goods, Brockhoff, Danmark Tekniske Höjskole. /11/ Vägtransporter med farligt gods VTI Rapport 387:3, 1994 /12/ Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg, VTI Rapport 387:1, 1994 /13/ Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI Rapport 387:4, 1994 /14/ Introduktion till konsekvensberäkningar, Berit Andersson, LTH, 1992 /15/ Statistik över räddningsinsatser, Räddningsverket, 1999 /16/ Fire Protection Engineering, SFPE, 1988 /17/ Lag om brandsäkerhet, SRV P21-086/94, /18/ Kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län 1998, Vägverket rapport 1999:0375, Maj /19/ Riskanalys för exploatering inom detaljplaneområde kv. Gustavslund 1 och Vinden 7 i Norrtälje stad, Tyréns på uppdrag av Stadsarkitektkontoret, Norrtälje Kommun, /20/ Bostadsbränder och sprinkler en koppling till brandteknisk dimensionering, Rapport 3108, Lunds Tekniska Högskola /21/ Statisk avseende flöden av farligt god på väg. Räddningsverkets hemsida,

18 Riskanalys avseende farligt gods Sida 18 (19) Bilaga 1, sannolikhetsberäkningar Olycka med farligt gods Formel enligt sid 27 i /1/: 2 Antal förväntade farligt godsolyckor per år = I O X Y 1 Y 2 X X Ingående parametrar: I = index för farligt godsolycka (erhålls ur SRV s matris) O = antal förväntade eller rapporterade olyckor per år (erhålls ur olyckskvoten multiplicerat med trafikarbetet eller antal rapporterade olyckor) Y = andel singelolyckor på vägdelen (erhålls ur SRV s matris) X = andel transporter med farligt gods

19 Riskanalys avseende farligt gods Sida 19 (19) Bilaga 2, rekommenderat skyddsavstånd Figur 2 Skyddsavstånd till bostäder längs Västra vägen Blått anger bostäder Magenta anger andra byggnader Röd skaffrering visar rekommenderat avstånd till bostäder, 75 meter, enligt /5/.