Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Transkript

1 Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för förväntade studieresultat, betygskriterier och betygsskala (finns i Stockholms universitets regelbok). Fakultetens grundutbildningsberedning beslutade under våren 2007 om rekommendationer för utformning av betygskriterier (finns på fakultetens webbplats). Av dessa riktlinjer och rekommendationer framgår att skriftliga betygskriterier skall utarbetas för samtliga kurser eller moment som betygssätts enligt sjugradig skala. Betygskriterier ska utarbetas även för kurser och moment som endast skall bedömas som godkända eller underkända. Sådana moment får inte sammanlagt utgöra mer än hälften av en kurs. Betygskriterierna skall delas ut i samband med kursstart. Betygskriterierna skall relateras till de lärandemål och examinationsformer som fastställts i respektive kursplan. Av kursplanen framgår också vilka moment kursen eventuellt delas in i och vilken betygsskala som skall användas på de olika momenten. De olika betygsnivåerna beskrivs i kursplanerna generellt med följande ord: A = utmärkt B = mycket god C = god D = tillfredsställande E = tillräcklig Fx = otillräcklig F = helt otillräcklig

2 BIG:s riktlinjer Betygskriterier skall utformas av kursansvarig lärare i samråd med studierektor. För att en hel kurs skall bli godkänd krävs att samtliga ingående moment är godkända. Om en kurs består av flera moment som var för sig betygssätts enligt en sjugradig skala, skall sammanfattningsbetyg sättas enligt reglerna i bilaga 1. När examinationen utformas så att studenternas prestationer mäts i poäng, skall de lägsta gränserna för olika betyg vara följande (i procent av den maximala poängsumman): A 95 % B 85 % C 75 % D 65 % E 60 % Fx 50 % F under 50 % Både Fx och F är underkänt, vilket innebär att studenten måste göra om hela Fx ska alltså inte betraktas som godkänt med rest. Rest skall över huvud taget inte användas annat än i undantagsfall om särskilda skäl föreligger. BIG har utformat några mallar för betygskriterier (Bilaga 2). Mallarna är avsedda för olika typer av kurser och examinationsformer. Mall nr 1 är avsedd för sådana laborationsmoment som enbart bedöms med godkänt eller underkänt. Mall nr 2 är avsedd för grundkurser som examineras genom skriftligt prov. Mall nr 3 är avsedd för olika moment som examineras genom muntlig och skriftlig redovisning, t ex egna arbeten, projektarbeten, uppsatser och seminarier (däremot inte examensarbeten eller motsvarande självständiga arbeten). Mallarna är tänkta som hjälp och inspirationskälla, vilket innebär att de kan modifieras eller kompletteras med ämnesspecifika kriterier. Det är också tillåtet att utforma betygskriterierna på annat sätt. Mall nr 4 är avsedd för examensarbeten och motsvarande självständiga arbeten. Denna mall är mer styrande än de föregående, eftersom de angivna åtta bedömningsgrunderna har fastställts av fakulteten och därmed inte kan ändras. BIG har tillsatt en arbetsgrupp som under ht 07 skall utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för viktning av bedömningsgrunderna. I avvaktan på sådana gemensamma riktlinjer måste varje enskild Hufo-institution besluta om hur bedömningsgrunderna skall viktas för de examensarbeten som påbörjas ht 07.

3 Bilaga 1 Regler för sammanfattande kursbetyg Om kursen innehåller två ungefär lika stora moment, som betygssatts enligt sjugradig skala: Om betyg på de två momenten skiljer sig åt med ett betygssteg, blir kursbetyget detsamma som det lägre momentbetyget. Ex: A och B blir B, B och C blir C. Om betyg på de två momenten skiljer sig åt med två betygssteg, blir kursbetyget det betyg som ligger mellan de två momentbetygen. Ex: A och C blir B, B och D blir C. Om betyg på de två momenten skiljer sig åt med tre betygssteg, blir kursbetyget ett steg över det lägre momentbetyget. Ex: A och D blir C, B och E blir D. Om betyg på de två momenten skiljer sig åt med fyra betygssteg, blir kursbetyget två steg över det lägre momentbetyget, dvs A och E blir C. Om de betygssatta momenten är olika stora, måste det framgå av betygskriterierna hur de viktas när kursbetyget sätts.

4 Bilaga 2 Mall nr 1. Betygskriterier för laborationer (tvågradig betygsskala) För att bli godkänd på momentet laborationer skall du individuellt/i grupp om X genomföra och individuellt/i grupp om X redovisa samtliga/följande laborationer. Redovisningarna skall, om inget annat sägs, skrivas på svenska/engelska och vara utformade på följande sätt. Titel Inledning Förklara kort och tydligt syftet med laborationen och beskriv den teoretiska bakgrunden. Material och metoder Sammanfatta vad du har gjort (utan att skriva av stora delar av handledningen). Ange tydligt eventuella avvikelser från anvisningarna. Komplettera gärna texten med bilder eller flödesscheman. Resultat Rådata skall presenteras i överskådliga tabeller. Varje tabell skall ha en rubrik och det skall klart framgå vad som redovisas i olika rader och kolumner. Om det är ett stort material kan det samlas i en bilaga. Beräkningar skall redovisas så att alla steg framgår och så att de är lätta att följa för den som bedömer rapporten. Resultaten av beräkningarna skall framgå tydligt. Eventuella grafer skall vara snyggt uppritade med korrekta enheter utsatta på axlarna. Diskussion Sammanfatta och tolka de resultat som redovisats under föregående avsnitt. Slutsatser skall uttryckas tydligt och motiveras väl. Besvara eventuella frågor i handledningen. Om resultaten avviker från det förväntade, skall orsakerna diskuteras och tänkbara felkällor anges. Referenser Referenser skall anges om de går utöver laborationshandledningen eller den obligatoriska kurslitteraturen. Allmänt Skriv helst på dator, annars med prydlig och lättläst handstil. Skriv redovisningen som löpande text med fullständiga meningar och vinnlägg dig om ett klart, korrekt och objektivt språk; undvik talspråk och labbjargong. Använd stavningskontroll! Följ regler för nomenklatur (vetenskapliga namn på organismer) och annan vetenskaplig terminologi (t ex för gener och proteiner).

5 Mall nr 2. Betygskriterier för grundkurser som examineras med skriftligt prov (sjugradig betygsskala) Mallen kan användas när följande förutsättningar är uppfyllda: Kursen eller momentet är relativt kort och ges på grundläggande nivå. Ett av lärandemålen för kursen eller momentet är att studenten skall kunna redogöra för faktakunskaper inom ämnet. Kursen eller momentet examineras genom ett skriftligt prov. Examinator bedömer det som omöjligt att betrakta vissa delar av stoffet som viktigare än andra delar. Betygskriterier: För betyget A skall studenten ha minst 95 % av den maximala poängsumman på det skriftliga För betyget B skall studenten ha minst 85 % av den maximala poängsumman på det skriftliga För betyget C skall studenten ha minst 75 % av den maximala poängsumman på det skriftliga För betyget D skall studenten ha minst 65 % av den maximala poängsumman på det skriftliga För betyget E skall studenten ha minst 60 % av den maximala poängsumman på det skriftliga För betyget Fx skall studenten ha minst 50 % av den maximala poängsumman på det skriftliga Om studenten får mindre än 50 % av den maximala poängsumman på det skriftliga provet ges betyget F. Mallen skall tolkas så att det för vissa typer av kurser eller moment är tillåtet att uttrycka betygskriterierna enbart i kvantitativa termer. Den som anser sig kunna utforma mer detaljerade kriterier för den här typen av kurser, skall naturligtvis göra det.

6 Mall nr 3. Betygskriterier för egna arbeten som examineras genom muntlig och/eller skriftlig redovisning (sjugradig betygsskala) Mallen kan användas i följande fall. Kursen eller momentet ges på grundläggande eller avancerad nivå. Ett av lärandemålen för kursen eller momentet är att studenten skall kunna söka, värdera, sammanställa och muntligt eller skriftligt redogöra för kunskaper inom ämnet. Mallen passar alltså kurser eller moment av typen projektarbete, eget arbete, uppsats eller seminarium. Betygskriterierna beskrivs mer eller mindre utförligt i en matris (se bifogat exempel). Ett valfritt antal bedömningsområden specificeras. En typisk prestation beskrivs för varje betygsnivå och bedömningsområde. Det måste framgå om alla bedömningsområden har samma betydelse för betyget eller om de viktas och i så fall hur. Kursens eller momentets betyg sätts genom en sammanvägning av de olika delbedömningarna. Betygskriterierna bör därför kompletteras med följande formulering: Betyg för momentet bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna. Betygskriterierna ska ses om typprestationer. Examinatorn avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra. Om man vill uttrycka bedömningen i siffror, kan man ju sätta poäng på de olika typprestationerna och sätta faktorer på de olika bedömningsområdena, om de skall viktas. En någorlunda erfaren lärare torde dock kunna göra bedömningen lika bra utan dessa hjälpmedel. När man utformar beskrivningen av typprestationer, är det lämpligt att först beskriva den minsta godtagbara nivån (betyg E) och sedan den bästa nivån (betyg A). Därefter beskriver man övriga nivåer. Mallen ger stort utrymme för variationer vad gäller t ex antal bedömningsområden och deras viktning samt beskrivning av typprestationerna.

7 Exempel på användning av betygskriterier enligt mall nr 3: Preliminära betygskriterier för momentet X inom kursen Y, G 00 hp. Lärandemål: Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna söka, värdera, sammanställa och presentera vetenskaplig information för en specificerad målgrupp. Betygskriterier: Betyg A Bedömningsområden Uppsatsens innehåll Utmärkt insikt i ämnet (visar djupa kunskaper och mycket god överblick över ämnet, alla fakta korrekta och klart presenterade) Utmärkta referenser (minst 10 vetenskapliga artiklar, helt korrekt refererade) Uppsatsens utformning Utmärkt språkbehandling (god stil, lättläst och intresseväckande, praktiskt taget felfri svenska, omsorgsfull korrekturläsning) Utmärkt disposition (genomtänkt och logisk uppbyggnad, tydliga rubriker, röd tråd) Seminariets genomförande Utmärkt genomförande (klar och intressant presentation som tyder på djup förtrogenhet med ämnet, väl valda och tydliga bilder, utmärkt tidsplanering) B Mycket god Mycket god Mycket god C God God God D Tillfredsställande... Tillfredsställande... Tillfredsställande... E Tillräcklig insikt i ämnet (visar kunskaper inom vissa delar av ämnet, fakta för det mesta korrekta och någorlunda begripligt presenterade) Tillräckliga referenser (minst 3 vetenskapliga artiklar, mestadels korrekt refererade) Tillräckligt god språkbehandling (en hel del språkfel och skrivfel men möjligt att förstå större delen av texten) Tillräckligt god disposition (ansats till genomtänkt uppbyggnad men logiska brister) Tillräckligt gott genomförande (någorlunda begriplig presentation som tyder på grundläggande kunskaper i delar av ämnet, mestadels begripliga bilder, någorlunda fungerande tidsplanering) Fx Otillräcklig insikt i ämnet (en hel del rena felaktigheter eller missförstånd, fakta presenterade på ett oklart sätt) Otillräckliga referenser (färre än 3 vetenskapliga artiklar, bara delvis korrekt refererade) Otillräcklig språkbehandling, (svårt att förstå delar av texten, många språkfel, dålig korrekturläsning) Otillräcklig disposition (ogenomtänkt, logiska brister) Otillräckligt genomförande (oklar presentation, bristande bildmaterial, orealistisk tidsplanering) F Hel otillräcklig insikt i ämnet (många felaktigheter eller missförstånd, förvirrad presentation) Helt otillräckliga referenser (färre än 3 vetenskapliga artiklar, oftast felaktigt refererade) Helt otillräcklig språkbehandling, (svårt att förstå stora delar av texten, mängder av språkfel) Helt otillräcklig disposition (ingen logisk ordning, rörig uppläggning) Helt otillräckligt genomförande (rörig presentation som avslöjar missförstånd och bristfälliga kunskaper om ämnet, inga eller dåliga bilder, helt orealistisk tidsplanering) Betyg för momentet bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna ovan. Uppsatsens innehåll väger tyngst i den bedömningen, medan uppsatsens utformning och seminariets genomförande har sinsemellan lika tyngd. Betygskriterierna ska ses om typprestationer. Examinatorn avgör om enstaka styrkor och svagheter kan kompensera varandra.