Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter"

Transkript

1 Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från höstdagjämning till vårdagjämning.varför blir de två talen olika? 2.2 Den gregorianska kalendern kommer så småningom att förskjutas liksom den julianska kalendern gjorde. Efter hur lång tid kommer förskjutningen att uppgå till ett dygn? 2.3 Ett jordskalv inträffar i Japan den 20 januari klockan 2.00, japansk tid.vilken blir tidsangivelsen i Sverige? 2.4 När står den sanna solen som högst i Gävle en dag när tidsekvationen enligt Den Svenska Almanackan är +3 minuter? Gävles tidsskillnad från svensk normaltid är 9 tidsminuter. 1 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

2 3 Astronomiska observationer 3.1 Med god noggrannhet kan man beräkna refraktionen ur formeln R = 58'',2 tan z där z är objektets zenitdistans. Hur mycket högre upp på himlen än i verkligheten ser vi en stjärna med höjden 30? 60? 3.2 Beräkna avståndet längs jordytan mellan Stockholm och Greenwich vars latitud är 51, Ett Schmidtteleskop har brännvidden 172,9 cm. De fotografiska filmerna som används är 12x12 cm. Hur stort himmelsområde kan avbildas på en plåt? Hur många fullmånar kan få rum på en sådan bild? 3.4 Teleskopet i exemplet ovan har en öppning av 65 cm.vad blir då den teoretiska upplösningsförmågan för teleskopet? Vad blir F-talet? 3.5 För ett radioteleskop bestäms upplösningsförmågan av huvudlobens halvvärdesbredd och ges av uttrycket 1,22 λ θ= (i radianer) D Vad blir upplösningsförmågan (i bågminuter) för radioteleskopen i Effelsberg och Arecibo vid en våglängd av 1m och 1 cm? Varför är den senare svår att uppnå? 3.6 En observatör på norra halvklotet observerade en stjärnas höjd i ÖK till 67 42',4 och i UK till 47 31',2. Beräkna stjärnans deklination och observatörens latitud. 3.7 Beräkna när vi tidigast kan få midnattssol i Kiruna. Hur påverkas resultatet om vi tar hänsyn till refraktionen. 3.8 Beräkna vinkelavståndet på himlen mellan Capella och Rigel. Det verkliga avståndet i parsek. 3.9 När solen befinner sig i vårdagjämningspunkten är medelsoltid och stjärntid på en ort lika. Hur mycket skiljer det 2 månader senare? 2 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

3 3.10 Med formeln θ=6 h 41 m 50 s, s, T + 0 s, T 2 kvadrat kan vi räkna ut stjärntiden i Greenwich vid 0 h UT. T mäts i Julianska århundraden (= dygn) utgående från kl. 12 h den 1 januari år 2000 då Julianska dagtalet är ,0. Den 1 juni h UT är Julianska dagtalet ,5. Beräkna stjärntiden i Greenwich med denna formel. Hur stämmer det med värdet i tabell 3.3, s. 38? 3.11 En stjärna har apparenta visuella magnituden 0 m,14 och avståndet 250 pc. Beräkna stjärnans absoluta magnitud En stjärna är 100 gånger så ljusstark som sin närmaste granne i rymden.vad blir skillnaden i magnituder? 3.13 En stjärnas visuella magnitud uppmättes till 11,47.Vad är stjärnans avstånd från oss om spektraltypen är a) O5V b) A0V c) G0V? 3.14 Barnards stjärna har en apparent magnitud av m = 9,53 och ett avstånd av 1,83 pc. Beräkna stjärnans absoluta magnitud.vilken spektraltyp är det troligt att stjärnan har? 3.15 α Cen A har den apparenta magnituden m = 0,01 och α Cen B har m =1,33. Beräkna deras absoluta magnituder om avståndet för de båda stjärnorna är 1,32 pc.vad blir systemets totala apparenta magnitud? 3.16 Vilken apparent visuell magnitud skulle solen ha för en iaktagare på en eventuell planet som befinner sig i en bana runt Sirius? 3.17 En dubbelstjärnas båda komponenter är lika ljusa med den apparenta magnituden m=5,4.vad blir systemets största totala apparenta magnitud? 3.18 En stjärnas apparenta magnitud uppmättes till m=4,5. Dess spektraltyp bestämdes till G0. Hur länge har ljuset varit på väg innan det nådde oss? 3.19 Beräkna den totala apparenta magnituden för dubbelsystemet Sirius A och Sirius B En stjärnas parallax uppmättes till 0,27 bågsekunder och den visuella magnituden till 11,24. Beräkna stjärnans absoluta magnitud. 3 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

4 3.21 Använd tabell 3.4 för att uppskatta datum då solen passerar dagjämningspunkterna Använd tabell 3.4 för att bestämma ekliptikans lutning En stjärna har koordinaterna α=12 h 40 m och δ=15 42'. Beräkna stjärnans största höjd för en observatör i Stockholm. Är den cirkumpolär i Stockholm? För vilken latitud är stjärnan nätt och jämnt cirkumpolär? 3.24 Beräkna för stjärnan i exemplet ovan höjden över horisonten i Stockholm då stjärntiden där är 9 h 20 m Beräkna månens horisontalparallax då den befinner sig på medelavståndet. 4 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

5 4 Vårt planetsystem 4.1 Varför har Mars en atmosfär medan Merkurius, som inte är särskilt mycket lättare, endast har spår av en sådan? 4.2 Hastigheten i km/s för en planet kan vi beräkna ur formeln 2 1 v 2 = konst ( ) r a där konstanten = 887 och r och a anges i AE. Beräkna för planeterna i tabell 4.1 den största och minsta hastigheten i banan. Jämför med värdena i tabellen. 4.3 Visa att för planeterna i tabell 4.1 så gäller Keplers tredje lag. 4.4 Som en minnesregel för planeternas avstånd från solen (a i AE) kan man använda sig av Titius-Bodes lag som säger att a = 0,4 + 0,3 2 n där n = för Merkurius, n = 0 för Venus, n = 1 för jorden, n = 2 för Mars, n = 4 för Jupiter osv. Formeln (som är helt empiriskt härledd) stämmer bra till och med för Uranus. Beräkna skillnaden mellan de verkliga avstånden (tabell 4.1) och de avstånd som fås med denna formel. 2π 4.5 Medelvinkelhastigheten, n, definieras ur n = P där P = perioden. Medelanomalien kan vi få ur relationen M = n (t τ), där τ = tidpunkten för perihelpassagen. Om vi definierar excentriska anomalien E ur sambandet r = a (1 e cos E), där E är excentriciteten, så kan man visa att E = M + e sin E. Denna ekvation kallas Keplers ekvation. Beräkna avståndet till solen för Jupiter två år efter perihelpassagen. Utgå från värdena i tabell Använd tabell 4.1 för att beräkna de synodiska perioderna för planeterna. 4.7 Beräkna flykthastigheten för en astronom på Ceres.Antag en densitet av kg/m 3. 5 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

6 5 Stjärnornas fysik 5.1 Beräkna solens luminositet L från värdena på solarkonstanten och avståndet jorden solen. Beräkna sedan med hjälp av formeln på s. 120 solens ungefärliga temperatur. 5.2 Stjärnan Betelgeuse har trigonometriska parallaxen 0,007 bågsekunder och vinkeldiametern 0,049 bågsekunder. Beräkna dess diameter i km. Jämför diametern med avstånden i solsystemet. 5.3 Fyra väteatomer väger 6, kg medan en heliumatom väger 6, kg. När en heliumatom bildas ur fyra väteatomer förvandlas alltså 0, kg till energi enligt relationen E = mc 2 Vid bildandet av en heliumatom ger detta 4, J. Solen har en luminositet av 3, W. För att solen ska ha denna luminositet behöver kg väte förvandlas till helium varje sekund. Solens totala massa är kg.vilken andel av solmassan kommer att bli förvandlad till helium under 10 miljarder år (solens tid på huvudserien)? 5.4 Fig visar HR-diagrammet. Rita in de 10 närmaste stjärnorna i detta diagram. 5.5 Dubbelstjärnan 70 Oph har en period av 87,6 år. Längden av halva storaxeln är 4",5 och parallaxen är 0",18.Vad är massumman för de två stjärnorna i systemet? 5.6 Man har kunnat se fossil med en ålder av ca 1,9 miljarder år. Vad är den största massa en stjärna kan ha för att dess tid på huvudserien ska vara lång nog för att liv ska kunna bildas? Utgå från att solens tid på huvudserien varar 10 miljarder år och att den biologiska utvecklingen för en eventuell planet runt denna stjärna liknar den på jorden. 5.7 Figuren på nästa sida visar massluminositetsrelationen.vad är luminositeten för en stjärna med 0,5, 2 och 10 solmassor om solens luminositet är 3, W? 6 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

7 5.8 En av vätelinjerna (Hβ) i Vegas spektrum uppmättes till 486,111 nm. Beräkna radialhastigheten för Vega. 5.9 Antag att solens luminositet förblir konstant under de närmaste 5 miljarderna åren. Hur stor andel av solens väte kommer att under denna tid att ombildas till helium? 5.10 En RR Lyrae-stjärnas apparenta magnitud varierar mellan 8 m,94 och 9 m,97 med en period av 0,72 dygn. Beräkna stjärnans avstånd Fig visar pulsationen för δ Cephei. Beräkna stjärnans avstånd En stjärnas väte förbränns till helium och energin (E) som utvecklas kan vi skriva som E = kmc 2 (1) där c = ljushastigheten, M = stjärnans massa och k = andelen väte som förbränns. Energin frigörs under tiden t. Om stjärnans luminositet är L så är E = Lt (2) Relationerna (1) och (2) ger då att kmc 2 Lt = kmc 2 eller t = L Livslängden på huvudserien är proportionelll mot massan genom M luminositeten. Mass-luminositetsrelationen ger att L är pro- L portionell mot M 3,5. Detta ger att t är proportionell mot 1 1 = M 2,5 M 2 M Solens (M = 1) livslängd på huvudserien är ca 10 miljarder år. Beräkna livslängden på huvudserien för en stjärna med 4 solmassor. Formeln stämmer bra för stjärnor liknande solen. 7 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

8 6 Vintergatan 6.1 Från vilka latituder på jorden kan man se Vintergatans centrum (koordinater: α = 17 h 46 m, δ = 28 56')? På vilka latituder kommer centrum så högt att astronomiska observationer kan göras? Höjden över horisonten bör då vara minst Beräkna hur många varv solen har hunnit i Vintergatan under sin livstid. 6.3 Visa att Vintergatans massa blir omkring solmassor med hjälp av Keplers tredje lag enligt antagandena i texten ovan. Använd lagens generella form (s. 72). 6.4 Vintergatans volym kan uppskattas till , ljusår, halon inräknad. Om massan antas vara den i exemplet ovan, vilken blir då medeldensiteten? Hur stämmer detta med observationer av stjärntätheten i vår omgivning? 6.5 Tangentialhastigheten för en stjärna ges av v T = 4,74 µr där µ är egenrörelsen i bågsekunder per år och r är avståndet i parsek. Totala hastigheten ges sedan av V 2 = v r 2 + v T 2. Vad är totala rymdhastigheten för Barnards stjärna vars parallax är 0",56, egenrörelsen är 10",3 per år, och radialhastigheten v r = 108 km/s? 6.6 Den trigonometriska parallaxen för den närmaste stjärnan är 0",76. Hur långt bort befinner sig en enkrona med samma vinkelutsträckning? 6.7 Absorptionen mot Vintergatans centrum är ca 25 magnituder. Vilken apparent magnitud skulle en stjärna med absoluta magnituden M = 2,3 ha? 6.8 Använd rotationskurvan i fig. 6.5 för att bestämma den massa som finns i Vintergatan innanför en stjärna med ett avstånd från centrum av ljusår. 6.9 Vår galax är ca 25 x 0,6 kiloparsek i utsträckning. Om en supernova exploderar ungefär vart trettionde år, hur ofta skulle vi då få en supernovaexplosion närmare än ljusår från solen? 8 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

9 7 Galaxer och kosmologi 7.1 Andromedagalaxen närmar sig Vintergatan med en hastighet av 270 km/s. Hur lång tid dröjer det innan galaxerna kolliderar? 7.2 Genomför beräkningen av universums ålder om antagandena på s. 165 gäller.vilka blir åldrarna om H antas vara a) 55 b) 100 i enheterna angivna i texten? 7.3 Om rödförskjutningen för en galax i Virgohopen omräknas till radialhastighet blir denna km/s.vilket är galaxens avstånd? 7.4 En lantmätare uppmätte vinklarna A och B (se s. 170) till 37 42'16" respektive 68 32'19" samt sträckan l till ,5 meter. Beräkna avståndet AC. 7.5 Avståndet jorden månen uppmättes med en noggrannhet av 2,5 cm. Uppskatta hur stort felet blir för avståndet jorden solen om vi använder månavståndet som basenhet. 7.6 Vad blir parallaxen för en stjärna i Hyaderna om avståndet är 40 parsek? 7.7 Hur långt bort befinner sig en enkrona om den har samma vinkelutsträckning som den minsta parallax vi kan mäta från jorden? 7.8 Den ljusaste blå stjärnan i en galax har apparenta magnituden 15,1. Beräkna avståndet till galaxen. Vilken galax skulle detta kunna vara? 7.9 En RR Lyrae-stjärna har apparenta magnituden 13,52. Beräkna stjärnans avstånd. Uppskatta maximala felet i avståndet om osäkerheten i absoluta magnituden för RR Lyrae-stjärnan är 0, Använd fig och beräkna värdet på Hubbleparametern, H. Vilket är det största respektive minsta rimliga värde man kan få med dessa data? 7.11 En galax har en radialhastighet av km/s. Bestäm med hjälp av fig dess avstånd Radialhastigheten för en galax är km/s. Beräkna dess avstånd från oss. 9 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R U P P G I F T E R

10 Facit Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. I några fall finns nödvändig information i andra uppgifter. 2 Vårt sätt att indela tiden 2.2 Om år jan. kl kl Astronomiska observationer 3.1 1'40'',8 och 33'', km st ,22 och 2,7 3.5 Bonn: 41',9 och 0',42 Arecibo: 13',8 och 0', ϕ: 79 54', δ: 57 36',8 eller ϕ: 57 36',8, δ: 79 54' juni, 2 3 dygn tidigare ,2, 280 pc timmar h 36 m ,85 magnituder magnituder pc, pc, 260 pc ,22 magnituder, spektralklass M ,39 och 5,73; 0, , , år , , ', nej, 74 18' , '06'' 10 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R F A C I T

11 4 Vårt planetsystem ,8 59,0 km/s 34,8 35,3 29,3 30,3 22,0 26,5 12,4 13,7 9,1 10,2 6,5 7,1 5,4 5, ,01 AE 0,02 0,00 0,08 0,00 0,46 0,41 8, ,09 AE 4.6 0,32 år 1,60 2,14 1,09 1,04 1,01 1, ,52 km/s 5 Stjärnornas fysik 5.1 3, W, K 5.2 1, km, 7 AE 5.3 9,5 % 5.5 2,04 solmassor 5.6 1,7 solmassor 5.7 3, W, 3, W, 3, W ,6 km/s 5.9 6,4 % pc pc år 6 Vintergatan 6.1 Söder om 61 4' och 31 4' ,0002 solar/kubikljusår km/s 6.6 6,514 km , , solmassor /år (Vintergatan cirkulär med en diameter av 25 kpc) 7 Galaxer och kosmologi 7.1 2, år år och år ,5 Mpc (H=55) ,3 m 7.5 9,74 m 7.6 0, km (med P = 0'',01) kpc,andromeda 7.9 6,1 kpc, 140 pc 7.10 Mellan 100 och 150 km s 1 Mpc Mpc Mpc 11 P L A N E T E R S T J Ä R N O R G A L A X E R F A C I T

Astrofysikaliska räkneövningar

Astrofysikaliska räkneövningar Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20

Läs mer

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson 1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.

Läs mer

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson 1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.

Läs mer

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet I denna uppgift kommer du att tillverka ett HR-diagram för stjrärnorna i Orions stjärnbild och dra slutsatser om stjärnornas egenskaper. HR-diagrammet

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg

Innehåll. Innehåll. Verktyg. Astronomiska Verktyg. Matematiska Verktyg Innehåll Verktyg Magnituder... sidan 2 Apparent magnitud... sidan 2 Absolut magnitud... sidan 3 Olika färger, olika magnituder... sidan 3 Från B-V färgindex till temperatur... sidan 4 Avståndsekvationen...

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä Grundläggande astronomi Hemsida www.astro.su.se/~ ez/kurs/oversiktskurs09.htm /kurs/oversiktskurs09.htm www.astro.su.se/~ez Upplä Upplägg Mer grundlä grundläggande

Läs mer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Modern Astronomi. Lektion 2.

Modern Astronomi. Lektion 2. Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak

Läs mer

Onsala rymdobservatorium

Onsala rymdobservatorium Onsala rymdobservatorium SOLUR OCH SFÄRISK ASTRONOMI Här beskrivs hur man bygger ett solur, men först kommer en ganska lång introduktion till sfärisk astronomi. Läs den först, eftersom den ligger till

Läs mer

Uppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1

Uppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1 Uppgift 1 Uppgift 2 Det första målet är att beräkna vinkeldiametern på ringen, det vill säga ringens apparenta diameter sedd från jorden i bågsekunder. Detta är vinkel a. De relativa positionerna för stjärnorna

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 24 januari 2013 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Ljudhastigheten i is är 180 m 55 10 3 s 3,27 103 m/s. Ur diagrammet avläser vi att det tar 1,95

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla

Läs mer

Stjärnors födslar och död

Stjärnors födslar och död Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011 Tävlingsuppgifter (Kvalificerings- och lagtävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri

Läs mer

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden Jan-Erik Björk och Jan Boman Det sägs att Christer Fuglesang tappade en skiftnyckel under sin rymdpromenad nyligen. Enligt Keplers första lag kom skiftnyckeln

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Praktisk arbeid i astronomi Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Astronomi - Læreplanene Etter 4. årstrinn Etter 7. årstrinn Etter 10. årstrinn Fysikk 1 Mål for opplæringen er at eleven skal kunne

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

D är teleskopets objektivs diameter (="öppningen") och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas.

D är teleskopets objektivs diameter (=öppningen) och λ är våglängden. Ju större teleskop, desto mindre detaljer kan urskiljas. 2 Astronomiska observationer Astronomin är beroende av observationer av avlägsna objekt. Observationer görs på all våglängder av elektromagnetisk strålning. Med ett teleskop vill man samla strålning, stort

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Nästa supernova i vår v r närhet? n Helium-flash Kanske Eta Carinae,, fick ett utbrott i mitten av 1800- talet. Sannolikt mycket massive (100 solmassor)

Läs mer

Du är alltså välkommen till tema avstånd, som kommer att (för)-följa Dej under hela denna kurs.

Du är alltså välkommen till tema avstånd, som kommer att (för)-följa Dej under hela denna kurs. Tillhör: Inledning. Det finns många intressanta och väsentliga avsnitt inom astronomin. I det här dokumentet skall vi studera och analysera avstånd. Det är ett av de begrepp, som är viktiga att analysera

Läs mer

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra

Solen och andra stjärnor 19 juli 2006. Stefan Larsson. Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Solen och andra stjärnor 19 juli 2006 Stefan Larsson Dagens text: Kap 3 Från Aristoteles till stjärnspektra Aristotle s Perfect Spheres Epicykler Att beskriva planeternas banor med enkla cirklar fungerar

Läs mer

Introduktion till Kosmologi

Introduktion till Kosmologi Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins

Läs mer

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb. Tid Vi har inte en entydig definition av tid. Tid knytas ofta till förändringar och rörelse. Vi koncentrerar på hur vi mäter tiden. Vi brukar använda enheten sekund för att mäta tiden. Enheten för tid

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner

Lösningar Heureka 2 Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner Lösningar Heureka Kapitel 3 Rörelse i två dimensioner Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik Heureka:Kapitel 3 3.1) Enligt figuren: nordliga förflyttningen: 100+00-100=00m Östliga förflyttningen:

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av de med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång,

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 1 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 1 Lösningar > < Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 1 Lösningar 1. En myon (en elementarpartikel som liknar elektronen, men är 200 ggr tyngre) bildas i atmosfären på L 0 = 2230 m:s höjd ovanför jordytan.

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3 Problem 1: Fem studenter mätte längden av ett rum, deras resultat blev 3,30 m, 2,90 m, 3,70 m, 3,50 m, och 3,10 m. Inga uppgifter om mätnoggrannheten är kända.

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dag anges för solen, månen och en av planeterna tiderna för upp- och nedgång, tiden då de står i meridian och höjden över horisonten vid meridianpassagen.

Läs mer

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs

Läs mer

RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET

RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET Tabellberäkningar, Venus horisontpassager, heliakiska uppgångar och Månens stjärnpassager Lars Bägerfeldt RIKTNINGAR MOT HIMLAVALVET. Tabellberäkningar, Venus horisontpassager,

Läs mer

UTMANING 4 Stjärnklart

UTMANING 4 Stjärnklart UTMANING 4 Stjärnklart 4 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronomi är kunskapen om olika himlakroppar och kallas ofta för den äldsta av naturvetenskaperna. I alla tider har människan

Läs mer

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Mätning av stjärnors avstånd:

Mätning av stjärnors avstånd: 4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2019 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd. FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då

Läs mer

Astronomiövningar som kräver observationer

Astronomiövningar som kräver observationer Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk

Läs mer

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68

Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Carl Hemmingsson/Magnus Johansson Tentamen i Mekanik för D, TFYY68 Fredag 2018-08-23 kl. 8.00-13.00 Tillåtna Hjälpmedel: Physics

Läs mer

Förklaringar till kalendariet

Förklaringar till kalendariet Förklaringar till kalendariet Upp- och nedgångar m.m. Varje dagangesför solen, månen och en avde med blotta ögat synliga planeterna (i fortsättningen kallade planeterna) tiderna för upp- och nedgång, tiden

Läs mer

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Svar och anvisningar

Svar och anvisningar 160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Övningsuppgifter i astronomi

Övningsuppgifter i astronomi Övningsuppgifter i astronomi Johan Arvelius 7 december 2013 Det här dokumenet i senaste version: http://kyla.kiruna.se/~arvelius/astronomiuppgifter.pdf Läsanvisningar Uppgifterna är strukturerade att följa

Läs mer

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens. Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet PB 64, 00014 Helsingfors Universitet Tel. 09-19150738 E-post: Thomas.Hackman@Helsinki.Fi Universum nu inledande

Läs mer

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 24 april 1999 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Estimate, by using generally known properties of a typical car, the energy content of one litre of petrol. Some typical data for a

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården Rymdstyrelsen, som är en myndighet under Utbildningsdepartemenet, har i samarbete med Stockholms stad producerat utställningen Fenomenala rymdbilder

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Upplägg Spektralklassifikation av stjärnor OBAFGKM Luminositetsklassfikation av stjärnor Dvärgar, jättar, j superjättar Avståndsbest ndsbestämning Dubbelstjärnor

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen,

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3,

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3, Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 3, 2014-09-08 Bengt Edvardsson Innehåll: Avstånd och ljusstyrkor Hur mäter man avstånd i universum? Till grund för vår kunskap om avstånd i Universum ligger vanliga

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare.

Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare. Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare. Dina lösningar på denna del görs på separat papper som ska lämnas in innan du får tillgång till din miniräknare. Observera

Läs mer

Grundläggande fakta om stjärnor

Grundläggande fakta om stjärnor Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå

Läs mer

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's svårbegripliga teori Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einsten presenterade teorin 1905 Teorin gäller

Läs mer

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng. Del I Del II Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-15. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för del I och del II tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer