ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Transkript

1 Jan Everling Verksamhetschef Miljö & Vatten ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Organisation VA-verksamheten ingår som ett affärsområde (AO14, Miljö och Vatten) inom Olofströms Kraft AB. Bolaget ägs till 100% av Olofströms kommun. Efter VD är Avdelningschefen ytterst ansvarig för verksamheten, såväl operativt som juridiskt. Det operativa verksamhetsansvaret vattenverk, tryckstegringsstationer, reservoarer m.m. vilar på Verksamhetschefen VA-verk. Ansvaret för den löpande driften av vatten- och avloppsanläggningar upprätthålls av fyra drifttekniker och en processingenjör. Ansvaret för ledningsnätet är delegerat till Verksamhetschefen VA/Anl, inom affärsområde13, Miljö och Teknik. Här finns även personella resurser, samt tillgång till maskiner, för drift och underhåll av ledningsnätet. Gemensam beredskap avseende VA-verk, upprätthålls av 2 drifttekniker samt 2 maskinister. För ledningsnätet upprätthålls beredskap av personal från AO Anläggningar vattenverk Vattenförsörjningen har utgått från tre vattenverk: Olofström, Vilshult och Hemsjö Vattenverk Antal anslutna Olofström ca Ytvatten - Halen Grundvatten - Lilla Holje isälvsavlagring Råvattentäkt Processutformning Levererad mängd 2009 m 3 Föralkalisering: Kritaslurrykolsyra Flockning: PAC i pulsator Snabbsandfiltrering ph-justering : kalkvatten Desinfektion: UV medeltryck Vilshult ca 400 Grundvatten Alkalisk massa filtrering i öppet filter Anjonbytarfilter (för nitratred.) Desinfektion: UV lågtryck Hemsjö ca 100 Grundvatten Alkalisk massa filtrering i trycksatt filter Desinfektion: UV lågtryck

2 1.3 Övriga anläggningar Anläggning Typ Volym m 3 Pumpad mängd 2009 m 3 Olsanäset Halen Intagspumpstation Silstationen Silstation ytvatten Tåkasjöhöjden Högreservoar / tryckstegring Brännaregården Högreservoar / tryckstegring Brödhult Tryckstegring Kyrkhult Lågreservoar / tryckstegring Genomförda åtgärder, förändringar och försök Olofströms vattenverk, reservoarer, tryckstegringar etc. Februari: Maj: Juni: Juli: Oktober: Hela året: Införande av kalcinerad soda som efteralkalisering och ph-justering Försök med kolsyraavdrivning genomfört. De nya brunnarna B4 och B5 tas i permanent drift samt pumpen i den äldre brunnen B2 utrustas med frekvensomformardrift. Nytt membranreningsförsök påbörjas. Brunnen B3 utrustas med ny pump med frekvensomformare. Uppbyggnad av nytt driftdatorsystem pågår Vilshults vattenverk Hela året: Byggande av översföringsledning och tryckstegringsstation med reservoar för driftsättning januari 2010 och därmed nedläggning av Vilshults vattenverk. 2.2 Beslutade projekt att genomföras 2010 Vilshults vattenverk: Ny vattenförsörjning via överföringsledning från Olofström tas i drift i januari Olofströms VV: Utbyte av filtersand i långsamfilter för infiltration. Byte av två dricksvattenpumpar.

3 3. Årsberättelse 3.1 Råvattenkvalitet Ytvatten Ytvattenkvaliteten har under året varit gynnsam jämfört med de närmaste föregående åren med under första halvåret stabila färgvärden runt 100 mg Pt/l som tenderade att sjunka med början under sensommaren. Under augusti började manganhalten öka i bottenvattnet varför intagsnivån höjdes från 12 till 8 meter i mitten av september. Detta innebar också att färgvärde och halt organiskt material sänktes avsevärt. Det är värt at notera att vattenintagets unika utformning med möjlighet till alternativa intagsdjup redan första året fick utnyttjas för det tänkta ändamålet, att undvika förhöjda manganhalter. Olofströms VV färgvärde råvatten: ytvatten Byte intagsnivå 140 mg Pt/l Diagram Grundvatten Lilla Holje Olofström Genom att två nya brunnar har tagits i drift och två av de gamla brunnarna utrustats med pumpar med frekvensomformare har helt nya förutsättningar skapats för att fördela och reglera vattenuttaget. Framförallt kan det användas till att begränsa manganhalten i det färdigproducerade vattnet. Av de fem brunnarna har brunn 1 mycket hög kapacitet men så dålig kvalitet med avseende på järn och mangan att den inte utnyttjas annat än i nödfall. Brunn 2 har god kapacitet och hygglig jämn kvalitet. Brunn 3 har tyvärr försämrats betydlig under året och har därför utnyttjats i mindre utsträckning. Brunn 4 som kvalitetsmässigt är den absolut bästa brunnen är i stort sett fri från mangan och har efter ca ett års drift inte visat tecken på att försämras. Brunnen har dock liten hydraulisk kapacitet. Brunn 5 har medelmåttig vattenkvalitet men god kapacitet. Generellt sett har den samlade grundvattenkvaliteten varit relativ stabil men med fortsatt höga halter av organiskt material och järn och mangan. Infiltrationen av ytvatten har varit av liten omfattning på grund av igensättning av filterytan i infiltrationsbädden.

4 3.1.3 Grundvatten övriga vattenverk Vattenkvaliteten i Vilshult har varit fortsatt dålig med avseende på organiskt material, vilket orsakat flera anmärkningar. Däremot har det under året inte förekommit höga nitrathalter, vilket tidigare tidvis varit ett stort problem. Råvattenkvaliteten vid vattenverket i Hemsjö är mycket bra och har inte visat tendenser på att försämras. 3.2 Dricksvatten Mikrobiologi Under 2009 har endast ett prov på utgående vatten från Olofströms vattenverk klassificerats som tjänligt med anmärkning på grund av högt antal odlingsbara mikroorganismer 22, 3d jämfört med mot 10 föregående år. Sannolikt orsakades de tidigare problemen av partiklar från den tidigare kalkvattenberedningen som medfört att bakterier kunnat gömma sig från UV-bestrålningen i desinfektionssteget bakom dessa partiklar. Efter övergång till ph-justering med soda har dessa problem helt upphört. Ingen rimlig orsak har kunnat hittas till provet mede anmärkning som sannolikt kontaminerats i samband med provhantering eller analys. Inga mikrobiologiska anmärkningar har funnits vare sig på prover från ledningsnätet. I Hemsjö har ett prov på ledningsnätet varit tjänligt med anmärkning medan samtliga prover från Vilshult varit utan mikrobiologisk anmärkning Fysikalisk-kemisk vattenkvalitet Sju av åtta prover i den schemalagda provtagningen för Olofströms vattenverk har haft anmärkning på grund av att manganhalten legat strax över gränsen för tjänligt med anmärkning. Vattenverket saknar ännu ett processteg för att avlägsna mangan som framförallt finns i grundvattnet men även kan förekomma under sensommar och höst i sjövattnet. Förhoppningen är dock att om nuvarande trend mot mera måttlig halt organiskt material i ytvattnet fortsätter kan problemen kortsiktigt minskas genom att minska andelen grundvatten i råvattnet. Ett lägre grundvattenuttag kan möjligen även på sikt innebära att kvaliteten på grundvattnet förbättras. Det är värt att notera att manganhalten i samtliga prover tagna på ledningsnätet hos konsument legat under rapporteringsgränsen. Det innebär att manganet har avsatts i huvudledningar och reservoarer och så småningom kan orsaka problem om inte dessa renspolas. Inga andra anmärkningar vad gäller den fysikalisk-kemiska dricksvattenkvaliteten har förekommit under året. Dricksvattnet i Hemsjö har inte haft några anmärkningar medan provtagningen i Vilshult medfört sammanlagt sex anmärkningar vid fem av sex provtagningstillfällen. Här handlar det om tekniskt- estetiska anmärkningar gällande färg och organiskt material. Den dåliga vattenkvaliteten är en starkt bidragande orsak till att vattenverket lades ned i början av Genomförda försök Försök med kolsyraavdrivning I avsikt att reducera behovet av soda för ph-justering genomfördes i maj ett försök i delskala med att avdriva koldioxid med hjälp av en utrustning för luftning av vatten framtagen av

5 Anlager AB på sedimenterat vatten före snabbfiltersteget. Avsikten var även att genom att erhålla ett högre ph-värde före filtersteget kunna avskilja mangan mer effektivt. Försöket visade att en besparing av soda kunde göras men att ökande energiförbrukning skulle medföra att besparingen skulle vara för liten för att kunna motivera en fullskalig utbyggnad. Resultatet när det gäller mangan blev marginellt bättre men försöket pågick sannolikt för kort tid för att en mikrobiologiskt betingad effekt skulle utvecklas fullt ut. Däremot försämrades avskiljningen av organiskt material över filtret påtagligt, vilket också var väntat. Försöket gav därmed sammantaget inte det resultat som för närvarande motiverar utnyttjade av tekniken Forsatta membranreningsförsök En andra etapp av försök med nanofiltrering i pilotskala påbörjades 1/7 och kom att pågå till i slutet av november. Första försöket 2008 hade lett till att en lämplig membrantyp som gav önskad vattenkvalitet hade hittats och att en tvätt- och sköljprocedur utvecklats som kunde ge rimlig hållbarhet för processen. Under försöken 2009 provades olika typer av förbehandling som indikerade att långsamfiltrering eller annan biologisk förbehandling avsevärt kunde förlänga drifttiderna och ge en mer ekonomisk och mindre arbetskrävande process. Några alternativ för ombyggnad / komplettering av befintlig process med membranreningsteknik har utarbetats och entreprenören Björks Rostfria AB skall ta fram budgetofferter för ett par alternativ. En detaljerad beskrivning av försöken med membranfiltrering finns redovisad i en särskild rapport (Pilotförsök med nanofiltrering vid Olofströms vattenverk ). 4. Förbrukning av råvatten processkemikalier och energi 4.1Råvattenförbrukning Ytvatten Grundvatten År Råvatten Infiltration Totalt m3 % m3 m , , * , * ,4 * Fullständig registrering saknas Tot råvatten Prod. Spolvatten, rejektvatten m.m. dricksvatten År m3 m3 m3 % , , , ,1 4.1 Alkalisering och ph-justering Kemikalier för alkalisering och ph-justering inköpt mängd År Koldioxid ton Släckt kalk ton Kritaslurry ton Alkaliska massor ton ,5 48, ,6 46,7 2, ,3 24,1 57, ,5 0 57,3 2 79,2 Kalcinerad soda

6 4.2 Flockning Kemikalier för vattenrening År PAC varunamn Ton Förbrukning PAC g/m3 prod dricksv Polymer kg Färgvärde mg Pt/l årsmedel PAX XL Pluspac Pluspac Pluspac ) polyaluminiumklorid I februari kunde anläggningen för beredning och dosering av kalcinerad soda tas i drift, vilket innebar att den arbetskrävande hanteringen av släckt kalk kunde avvecklas. Detta har inneburit stora fördelar i arbetsmiljö och driftsäkerhet och har medfört en avsevärt jämnare vattenkvalitet med avseende på ph-värde, hårdhet, alkalinitet och turbiditet och sannolikt även minskat risken för mikrobiologisk kontaminering. Enda nackdelen är att det har rått brist på soda för dricksvattenberedning på marknaden, vilket gjort att det varit svårt att få avtal för mer än ett halvår i taget och att priset varit högt. Endast ett fåtal fabriker finns i Europa och bara två leverantörer finns på den svenska marknaden. Förbrukningen av fällningskemikalier har varit mycket hög på grund av hög halt organiskt material i råvattnet och ambitionen att producera ett dricksvatten av hög kvalitet. 4.3 Elförbrukning Elförbrukning totalt och per producerad m 3 dricksvatten Olofströms Tryckstegringar och Övriga vattenverk Totalt vattenverk reservoarer kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m , , , , , , , , , , , , , , , ,83 Elförbrukning tryckstegringsstationer kwh per m3 pumpad mängd kwh/m3 kwh/m3 kwh/m3 kwh/m3 Brännaregården 0,62 0,51 0,43 0,49 Tåkasjövägen 0,63 0,63 0,50 0,43 Brödhult 0,38 0,39 0,38 0,38 Kyrkhult 0,80 0,89 0,83 0,85 Frekvenstyrning av samtliga normalt utnyttjade grundvattenpumpar blev slutfört under juni, vilket har radikalt minskat elförbrukningen vid vattenverket. Bättre ytvattenkvalitet har också gjort att andelen grundvatten kunnat minskas vilket inneburit en besparing i jämfört med de närmast föregående åren.

7 5. Planerade förändringar under kommande år Vattenverkets dricksvattenpumpar är ca 40 år gamla varför det ur både ur leveranssäkerhetssynpunkt och energisynpunkt är motiverat att byta två av dessa medan en får vara kvar som reserv. Arbetet beräknas kunna utföras i augusti. För att kunna garantera tillgång och kvalitet på grundvattnet kommer det övre sandlagret långsamfiltret till infiltrationsanläggningen att bytas. Försök med återinfiltration av brunnsvatten med hög maganhalt planeras och kommer eventuellt att påbörjas under året. Arbetet med att ta fram förslag för förstärkning av produktionskapaciteten vid vattenverket kommer att fortsätta, men det kommer sannolikt inte att medföra några praktiska förändringar under Bilagor 1. Sammanställning resultat av schemalagd dricksvattenprovtagning 2. Diagram råvattenkvalitet organiskt material 3. Diagram råvattenkvalitet järn och mangan