STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Transkript

1 STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER Inger Jansson programansvarig, sjuksköterskeprogrammet Göteborgs universitet Olga Valkova Petra Näslund leg sjuksköterskor, tidigare studenter vid Göteborgs universitet

2 LÄRMODELLER - LOKALT PROJEKT GÖTEBORG Kvalitetsregister som resurs för utveckling av omvårdnad genom hela omvårdnadsprocessen

3 Vad gjorde vi före projektet? Lärande och färdighetsträning inom förbättringskunskap och kvalitetsregisteranvändning fanns som fristående moment igenom grundutbildningens olika terminer. Dock saknades det en tydlig koppling och progression mellan de olika lärmomenten.

4 Vad ville vi göra? - Utmana studenterna att både lära och utveckla omvårdnaden genom alla steg i omvårdnadsprocessen Datainsamling, Diagnos, Planering, Genomförande, Utvärdering - Pedagogiska metoder: Flipped classroom Verksamhetsintegrerat lärande, VIL - Använda kvalitetsregister som resurs - Samverka med verksamheten och registercentrum

5 Vad utvecklade vi? Termin 3A Riskbedömning och vårdplanering på KTC med stöd av Senior Alert Teoretisk fördjupning/färdighetsträning på KTC om riskbedömning utifrån Senior Alerts områden. Vårdplan: omvårdnadsdiagnos, mål och åtgärder inom områdena dokumenteras i grupp utifrån patientfall där bedömningsinstrumenten testas på KTC.

6

7 Termin 3B Användning av kvalitetsregister för utveckling av omvårdnad Under VFU undersöks vilka kvalitetsregister som används samt vilka omvårdnadsvariabler de innehåller. Frågeställningar Vilket/vilka kvalitetsregister används? Vilka omvårdnadsvariabler omfattas registret av? Hur kan kvalitetsregistren bidra till utveckling av omvårdnad?

8 Termin 4 Riskbedömning och vårdplanering på VFU med stöd av Senior Alert Under kommunal VFU tränas riskbedömning utifrån Senior Alerts områden enskilt. Vårdplan dokumenteras utifrån riskbedömningens resultat. Under VFU undersöks också hur enheten arbetar med förbättringsarbete utifrån Senior Alert. - På vilket sätt bidrar kvalitetsregistret Senior Alert till utveckling av omvårdnad?

9 Termin 5 Genomförande av förbättringsarbete baserat på data från kvalitetsregister Inom valbar kurs i förbättringskunskap genomförs förbättringsarbete i klinisk verksamhet i samverkan med SU och Registercentrum Väst Kursmål bla: Färdighet och förmåga kritiskt granska ett definierat problem i den kliniska verksamheten och planera för ett förbättringsarbete utifrån kvalitetsregister eller motsvarande data Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över förbättringsarbetet inom ramen för kontinuerligt kvalitetsarbete reflektera över evidens, professionella värderingar och förhållningssätt i relation till genomfört förbättringsarbete

10 Termin 6 Kvalitet- och förbättringskunskap för design av förbättringsarbete I Grupp: Teoretisk fördjupning som utmynnar i en projektdesign för ett genomförbart fördjupningsarbete enligt PDSA cykeln med mätbara effekter och koppling till kvalitetsregister Enkilt på VFU: PDSA-metoden används och analyseras utifrån VFU-enhetens förbättringsarbete Studenter som gått valbar kurs förbättringskunskap fungerar som fascilitatorer

11 Förbättringsarbete med stöd av nationella kvalitetsregister i grundutbildningen

12 Förbättringskunskap är centralt för att planera, genomföra, utvärdera samt för att kunna utveckla omvårdnad. (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) v Utan att ha kunskap om förbättringstekniker som verktyg i sitt kommande yrke kan inte blivande sjuksköterskor förbättra vården, beträffande struktur, processer och resultat och ge bättre och säkrare vård! Man kan inte förbättra allt, det behövs väl inte? v Eftersom samhället ständigt förändras, förändras också behovet hos våra patienter.

13 PDSA vpdsa passar bäst för verksamhetsutveckling, speciellt inom hälso- och sjukvård; vmodellen inkluderar både det som sker innan och efter förändring, samt ger utrymme för individers agerande att påverka processen; vmodellen gör det möjligt att testa förändringar under kontrollerade former i liten skala.

14 Vad gjorde vi som studenter? v Vi undersökte hur väl de palliativa patienterna smärtskattades med hjälp av ett validerat instrument (VAS, APS) under sista levnadsveckan. v Målgruppen var 33 palliativa patienter på avd. 52 på Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som avled under perioden jan - dec 2015.

15 Hur gjorde vi detta? Våra verktyg: v Det svenska palliativregistrets statistik gällande smärtskattning v Journalgranskning utfördes med fokus på smärta och hur bedömning av smärta genomförts v Intervjuer med sjuksköterskor och läkare som arbetar på avdelningen

16 Varför gjorde vi det? vuppdraget var att undersöka hur kommer det sig att patienter smärtlindras väl men kvalitetsindikatorn «smärtskattning» ändå fastnat på värdet 23,3% för avd. 52. vsituationen skiljer sig inte mycket åt när vi jämför siffror i hela Sverige samt olika regioner. Läget i Stockholm ser lite bättre ut men ändå är långt ifrån att vara perfekt.

17 Det palliativa registret visar hur dokumenterad smärtskattning såg ut på avd 52. under en viss period

18 Jämförelse Göteborg Stockholm år 2015

19 Vad är egentligen problemet? v v v Är smärtskattningen som visas av det palliativa registret bristfällig? Utförs inte smärtskattning över huvudtaget? Haltar dokumentationen?

20 Vårt resultat Vi kom fram till att: v På den aktuella avdelningen var det dokumentationen som brast och den behövde insatser för att förbättras. v «Det som inte dokumenterats är inte gjort» - ett starkt argument för att alltid sköta all dokumentation. v Ingen forskning eller förbättring kan bli relevant när det grundar sig i indikatorer som inte stämmer med verkligheten. v Personalens arbete med mycket väl fungerande smärtlindring syns inte i kvalitetsindikatorerna i palliativregistret. Det ger inte en rättvis bild av den vård som bedrivs på avdelningen.

21 Hur gick det att arbeta med projektet? v Vi fick tillgång till registrets data och journaler på avdelningen. v Intervjuerna gick utmärkt, personalen var samarbetsvillig och gav utförliga och tydliga svar. v Problemet tydliggjordes av de data vi analyserade. Vi kunde se varför smärtskattning inte utförs så ofta som det bör, och fick inblick i varför dokumentationen inte fungerar. v Vi tydliggjorde och förklarade vårt resultat i form av en presentation under ett APT på avdelningen. Presentationen visade på de brister som fanns, dess betydelse för kvalitetsutvecklingen och förslag på problemlösningar. Vi hoppades skapa nya tankar hos personalen.

22 Ska ni genomföra något liknande? Tänk på detta: v Anpassa tiden för projektet. Undvik jul och andra långledigheter, låt förbättringsarbetet ske när verksamheten är stabil. v Vår avdelning stängde under juldagarna då vi gick kursen patienterna flyttades till en annan avdelning på kliniken. v Avdelningen hade redan påbörjat ett eget förbättringsarbete. Det var inte bra för någon då det var omöjligt att utvärdera vad som var effekten av vilket förbättringsarbete. v Förbered avdelningen på att det kommer studenter.

23 SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA Vad lärde vi oss av detta? v Innan kursen påbörjades betydde inte de teoretiska och akademiska orden som beskrev kursen något konkret för oss. Kursen gav oss ett äventyr genom en verksamhets olika styrkor, svagheter, möjligheter och även de hot som finns i en verksamhets strävan i att bli bättre. v Vi vågar tänka utanför boxen och räds inte att förändra verkligheten så att det blir mer effektivt och säkert för våra patienter i vården. v Vi upplever att det är bra att ta del av kunskap som redan finns på enheten men att det är ännu bättre att inte fastna i gamla hjulspår av gammal vana och bekvämlighet. Även små steg framåt räknas och har betydelse eftersom de bygger en annan verklighet i vården. v Man ska ta hänsyn till de svaga sidorna på en arbetsplats men inte bortse från dem, utan arbeta för att förbättra och förstärka enheten.

24 Slutsats v Förändringsarbete är ingen rak väg men en resa fullt med framgångar och misslyckande, med kraftig motstånd av de som vill inte ändra på sitt bekväma sätt att arbeta. v Var beredd på svårigheter och ge inte upp på vägen! v Med kunskap, rätt verktyg och tålamod kan man åstadkomma mycket. v Efter att ha gått denna kurs upplever vi förändringsarbete på våra arbetsplatser som inspirerande, spännande och fullt av möjligheter.

25

26 Jo, en sista sak bara v Hur vet din kollega vad ditt arbete har inneburit och vad du gjort för patienten om du inte dokumenterat det? v Är det verkligen gjort om det inte är dokumenterat? Den som slutar att bli bättre slutar snart att vara bra - Bo Bergman & Bengt Klefsjö Professorer i kvalitetsteknik

27 Lärdomar av projektet Samverkan Mellan studenter, lärare, vårdverksamhet, registercentrum, övriga lärosäten - förutsättning för projektets genomförande - Samverkan leder till mer samverkan! Fortsättning - Nu en integrerad del av sjuksköterskeprogrammet - Valbar kurs: på kvartsfart, sökbar av fler professioner

28 Nyttan av projektet Redan genomförandet av läraktiviteterna kan leda till bättre vård för patienten I förlängningen kan de nyexaminerade sjuksköterskorna utifrån sin ökade kunskap bidra till en fortsatt utveckling av vården