Remiss av förslag - Grönplan för Eskilstuna kommun

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö- och samhällsbyggnad KSKF/2019:8 Johan Forsberg (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Grönplan för Eskilstuna kommun Förslag till beslut 1. Förslaget till grönplan för Eskilstuna kommun remitteras till berörda nämnder, myndigheter, grannkommuner, ideella föreningar och Eskilstuna Kommunföretag AB. Förslaget ställs ut för allmänheten. 2. Remissvar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 17 maj Ärendebeskrivning År 2006 antogs en grönstrukturplan och en naturvårdsplan i Eskilstuna kommun. En friluftsplan är av äldre datum. När det blev aktuellt att revidera dessa planer konstaterades att det finns ett visst överlapp i funktion och innehåll. Slutsatsen blev att det borde vara effektivare att samordna allt i ett styrdokument för gröna frågor i kommunen en grönplan. Detta skulle även bidra till bättre samordning i förvaltningen av skog, parker, stränder, friluftsområden och skyddad natur och ge tydligare stöd i planering och lovgivning. Ett förslag till grönplan har utarbetats av en arbetsgrupp med tjänstemän från stadsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret. En tjänstemannagrupp med fler representanter för dessa förvaltningar och även miljökontoret har varit referensgrupp liksom kommunstyrelsens natur- och vattenvårdsberedning. En styrgrupp med chefer från stadsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret har följt arbetet och haft regelbundna möten med projektledarna. Några konsultföretag har hjälpt till med inventering, analyser, illustrationer och workshops om ekosystemtjänster. I flera nämnder och Eskilstuna Kommunföretags styrelse har tid avsats för workshops med politikerna på teman där grönplanen berör nämndernas ansvarsområden. Våren 2017 förelåg ett preliminärt förslag till grönplan som under sommaren skickades ut på internremiss till en utvidgad arbetsgrupp, referensgrupp, styrgrupp och andra tjänstemän i förvaltningen under sommaren. Under hösten 2018 har en mängd inkomna synpunkter bearbetas och förändringar har gjorts i materialet. Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (3) Flera möten har ägnats åt samordning med det förslag till översiktsplan som utarbetas parallellt med grönplanen. En muntlig information om grönplanens huvudsakliga innehåll har presenterats i kommunstyrelsens arbetsutskott i november Om kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 29 januari 2019 godkänner att föreliggande förslag sänds ut på remiss under tre månader, är avsikten att remisstiden ska börja i mitten av februari och pågå till mitten av maj. Efter bearbetning av inkomna synpunkter kan förslaget till grönplan i så fall lämnas till beslut i kommunfullmäktige i september Finansiering Finansieringen av den fortsatta remissbehandlingen är budgeterad. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Remissen ger möjlighet att stämma av med politiker, föreningsliv och allmänheten och integrera synpunkter i det slutliga förslaget som ska antas i kommunfullmäktige. När grönplanen implementeras, kan planering och skötsel av kommunens grönstruktur samordnas och förbättras. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö- och samhällsbyggnad Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla Stads nämnd Vård- och omsorgsnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Länsstyrelsen i Södermanlands län Region Södermanland Enköpings kommun Flens kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Västerås Stad Eskilstuna naturskyddsförening Ornitologiska klubben i Eskilstuna Friluftsfrämjandet Eskilstuna Cykelfrämjandet Eskilstuna OL - Orientering Handikappföreningarna Sörmland Vi gör Eskilstuna tillsammans

3 Eskilstuna kommun (3) Eskilstuna sportsfiskare Eskilstunaortens ryttarförening Lantbrukarnas riksförbund Eskilstuna Vi gör Eskilstuna tillsammans

4 1 GRÖNPLAN REMISSVERSION Grönplan för Eskilstuna kommun Remissversion

5 GRÖNPLAN REMISSVERSION Grönplan remissversion Här kommer det vara ett förord senare. Det här är ett utkast till grönplan för Eskilstuna kommun och är fortfarande ett arbetsmaterial. Det här är en läsversion av dokumentet för utskick på remiss till nämnder, bolag och andra berörda. Senare är det planerat att dokumentet ska finnas både som ett samlat digitalt dokument med del 1, del 2 och del 3 i en samlad pdf och att varje del även ska finnas separat som en egen pdf. Dokumentet planeras även att tryckas i en mindre kortversion. Delar av innehållet, framförallt faktaunderlag och åtgärdsförslag kommer att finnas synligt digitalt genom Eskilstunakartan. Till största del finns det materialet digitalt, men är publicering i Eskilstunakartan är inte påbörjad än, utan planeras under våren 2019 i samband med remissen och arbetet med inkomna synpunkter från den. Observera att detta dokument inte är slutgiltigt formgivet och att fler bilder och kartor är tänkta att ingå i slutprodukten. De bilder som är mest relevanta för mål, gröna strategier, riktlinjer och åtgärdsförslag ska finnas med. Det finns ett rikt material med fotografier och ytterligare kartor för att komplettera texterna med, särskilt i del 3. Huvudfokus i den här läsningen är att säkerställa och få synpunkter på upplägget av innehållet, samt formuleringar av övergripande mål, gröna strategier, riktlinjer för planeringsområdena naturvård, stadens grönstruktur och friluftsliv samt det ramverk med åtgärdsförslag som finns med här. Texterna kommer att bearbetas ytterligare och korrekturläsas.

6 3 GRÖNPLAN REMISSVERSION Grönplan för Eskilstuna kommun Del 1 Grönstruktur och ekosystemtjänster Mål och gröna strategier Del 2 Planeringsområden naturvård, stadens grönstruktur och friluftsliv Riktlinjer och åtgärdsförslag Del 3 Faktaunderlag Landskapet och grönstrukturen i Eskilstuna kommun Kulturhistoriska grundfakta och exempel

7 GRÖNPLAN REMISSVERSION Innehåll: DEL 1 Grönstruktur och ekosystemtjänster Mål och gröna strategier 1. Inledning Landskapsperspektiv 1.2 Bostadsnära natur 1.3 Grönstruktur 1.4 Förtätning och grönstruktur Urban natur samspelar med omgivande ekosystem Grönstrukturens betydelse för vattenhantering i stadsmiljön 1.7 Destinationsutveckling 2 Mål för grönplanen 12 3 Ekosystemtjänster Understödjande ekosystemtjänster 3.2 Producerande ekosystemtjänster 3.3 Försörjande och reglerande ekosystemtjänster 3.4 Kulturella och sociala ekosystemtjänster 3.5 En sammanhängande och varierad grönstruktur 3.6 Landsbygden, stadsnära zon och staden Ekosystemtjänstanalys 15 4 Gröna strategier Gröna strategier för landsbygden 4.2 Gröna strategier för stadsnära zon Gröna strategier för staden Koppling till översiktsplanens ställningstaganden 22 5 Lokala, regionala, nationella och internationella mål och riktlinjer 5.1 Kommunala mål och planeringsdokument 5.2 Lagar 5.3 Regionala mål Nationella mål 5.5 Internationella mål 25 DEL 2 Planeringsområden Naturvård, Stadens grönstruktur och Friluftsliv Riktlinjer och åtgärder 6 Naturvård Ansvar och utmaningar 6.2 Nationell nivå 6.3 Kommunal nivå 6.4 Frivilliga insatser 6.5 Områdesskydd 30 7 Riktlinjer för naturvård Riktlinjer för kompensation Riktlinjer för kommunalt skogsbruk Åtgärdsförslag naturvård 38 8 Stadens grönstruktur - parker och stråk Parker 8.2 Viktiga gestaltningsprinciper Stråk i staden Gatuträd 8.5 En god bebyggd miljö Mångfunktionella ytor och gröna mötesplatser - grönstruktur och dagvatten Stadsodling Riktlinjer för planering och utveckling av stadens grönstruktur parker och gröna stråk Åtgärdsförslag för stadens grönstruktur parker och gröna stråk Friluftsliv 10.1 Nationell friluftspolitik Friluftsvanor i Sverige 10.3 Motstående intressen kring friluftsliv Mål för friluftsliv Eskilstuna kommun Riktlinjer för friluftsliv Åtgärdsförslag friluftsliv 67

8 5 GRÖNPLAN REMISSVERSION DEL 3 Faktaunderlag 12 Landskapet och grönstrukturen i Eskilstuna kommun Landsbygden 12.2 Stadsnära zon Staden Åstråket Kulturhistoriska grundfakta och exempel 112 Arbetsprocess och medverkande 114 Kartor och bilder: DEL 1 Visualiseringar av befintlig grönstruktur med värdekärnor Landsbygden 17 Stadsnära zon 19 Staden 21 DEL 2 Åtgärdsförslag naturvård 39 Åtgärdsförslag stadens grönstruktur - parker och stråk Utredningsområden Skiftingestråket och Årbystråket 58 Planeringsområde utökat åstråk 59 DEL 3 Befintlig skyddad natur 79 Inventering stadsnära zon 83 Parkinventering Eskilstuna 93 Parkinventering Torshälla 101 Centrala årummet Eskilstuna 102 Kanalområdet Torshälla 106 Utsiktspunkter Torshälla 110 Utsiktspunkter Eskilstuna 111 Observera att detta fortfarande är ett arbetsmaterial och att kartornas utseende inte är slutgiltigt. Kom gärna med synpunkter under remisstiden på vilka kartor som borde vara med i pdf-versionen/tryckt version av grönplanen. I digitalt format i Eskilstunakartans kommande grönplanevy kommer det finnas mer material att tillgå och olika bakgrundskartor att välja på.

9 GRÖNPLAN REMISSVERSION BILD GRÖNPLANEN I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER kommer sen 6

10 7 GRÖNPLAN REMISSVERSION DEL 1 GRÖNSTRUKTUR OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER Mål Gröna strategier

11 GRÖNPLAN REMISSVERSION Inledning Grönplanen visar hur en sammanhängande och varierad grönstruktur - en grön infrastruktur - ger förutsättningar för en hållbar utveckling, genom att den bidrar med för samhället viktiga ekosystemtjänster och hur dessa kan beaktas och förbättras i olika prioriteringar och beslut. Grönplanen är ett kommunalt styrdokument som fungerar som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Grönplanen ska ge vägledning i Eskilstuna kommuns arbete med naturvård, stadens grönstruktur (t.ex. parker och stråk) och planering för friluftsliv och ger underlag för att ta fram handlingsplaner inom dessa planeringsområden. Grönplanen ersätter tidigare grönstrukturplan, naturvårdsplan och friluftsplan och ska underlätta samordning och samsyn. 1.1 Landskapsperspektiv Att zooma ut och tillämpa ett landskapsperspektiv där enskilda ytor i grönstrukturen ingår i ett större funktionellt sammanhang, gör att vi kan förstå betydelsen av en sammanhängande och varierad grönstruktur. I grönplanen använder vi begreppet ekosystemtjänster för att sätta grönstrukturen i olika sammanhang och för att kunna värdera den på olika sätt. För att kunna identifiera olika ekosystemtjänster som grönstrukturen bidrar till samhället med, krävs ett landskapsperspektiv. Det gör det lättare att analysera och visualisera viktiga samband i grönstrukturen. Människans existens är beroende av många funktioner och nyttor - ekosystemtjänster - från både den lokala och den globala grönstrukturen. Många ekosystemtjänster är grundläggande och viktiga för vår överlevnad, medan andra ger oss mervärden och kvaliteter som attraktiva miljöer och goda förutsättningar för folkhälsa. En bevarad biologisk mångfald behövs för att säkra vår försörjning långsiktigt. Enligt konventionen för biologisk mångfald som de flesta länder undertecknat, har alla växt- och djurarter dessutom ett egenvärde, oavsett nyttan för människan. Det globala målet att den biologiska mångfalden inte ska minska, blir dock allt svårare att nå, främst på grund av undanträngning av naturliga ekosystem. När vi planerar våra samhällen idag behöver vi inte bara tänka på att skapa en god bebyggd miljö, där grönstrukturen ska erbjuda rekreation, vi behöver också se på dess roll som en buffert mot klimatförändringar, naturkatastrofer och ohållbar miljöbelastning. 1.2 Bostadsnära natur Bostadsnära natur är ett begrepp som omfattar de grönytor som finns inom 300 meter från bostaden. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 m från bostäderna och skolorna tillgodoses. För att uppnå en god bebyggd miljö bör behovet av natur som ligger nära befintliga bostäder och skolor särskilt uppmärksammas i planeringen och behovet av att skydda den i detaljplan enligt plan- och bygglagen respektive miljöbalken behöver beaktas. I grönplanen använder vi det övergripande begreppet grönstruktur för att beskriva både natur och parker. I planering, gestaltning och förvaltning av den bostadsnära naturen är det viktigt med de här tre aspekterna: Tillgång den faktiska resursen som bostadsnära natur utgör Nåbarhet den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur Kvalitet den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden (Bostadsnära natur - inspiration & vägledning, Boverket augusti 2007) Översiktplanen ska säkerställa en grundläggande tillgång till bostadsnära natur. Grönplanen ska ge vägledning i arbetet med att förbättra nåbarhet tillgång och kvalitet. 1.3 Grönstruktur Grönstruktur Det finns olika begrepp som används för att beskriva gröna miljöer inom planering i olika sammanhang. Grönstruktur är det begrepp som används övergripande i grönplanen. Ordet grönstruktur används för att beskriva de icke hårdgjorda ytor som utgör livsmiljöer för många olika växt- och djurarter, andra än människan. Ytor i grönstrukturen som i inventeringar har pekats ut som värdefulla kallas

12 9 GRÖNPLAN REMISSVERSION för värdekärnor. Där sammanfaller oftast förutsättningarna för många olika ekosystemtjänster och där är den biologiska mångfalden hög. Utöver de ytor som behandlas i grönplanen finns det även andra gröna miljöer i staden som inte är parker, ofta inte allmänt tillgängliga, men som ändå har en stor betydelse för grönstrukturen och för ekosystemtjänster som kyrkogårdar, skolgårdar, privata trädgårdar, uteplatser och andra gårdsmiljöer. Även gröna inslag på parkeringar, gröna tak, kantzoner och andra gröna element i bebyggelsen bidrar till stadens hållbarhet med levande miljöer. Ytor i grönstrukturen med endast rationell odling av grödor och träd är inte med i faktaunderlaget, även om de har en stor betydelse för viktiga försörjande ekosystemtjänster som produktion av mat, foder, fiber och energi. Sett över hela landskapet är dessa ytor i majoritet. Jordbruksmark får i princip inte bebyggas och produktiv produktiv skogsmark har stor betydelse för landets försörjning med fiberråvara och energi. Gröna kilar Gröna kilar är ett begrepp som används inom översiktlig planering och som också används i Eskilstuna kommuns översiktsplan. I Eskilstunas grönplan visualiserar vi grönstrukturens värdekärnor och potentiella gröna förbindelser. Värdekärnorna i den stadsnära zonen bildar teoretiskt sett så kallade gröna kilar in mot åstråket och Eskilstunaån via olika ytor av natur- och parkmark. Grönplanens gröna strategier strävar efter att stärka en sammanhängande och varierad grönstruktur och det är också vårt sätt att tillämpa principen gröna kilar i planeringen. Ställningstaganden i översiktsplanen syftar till att värna gröna värdekärnor och stärka svaga gröna samband och det visualiseras tydligt i grönplanen. En sammanhängande och varierad grönstruktur (som en grön kil bör utgöras av) är bärare av de flesta ekosystemtjänsterna i en stad. Ett gott exempel där begreppet gröna kilar används är i den Regionala Utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS. Stockholmskilarna är resultatet av stora sammanhållna markägor och långsiktig regional och kommunal planering. Per definition är de den obebyggda marken invid och mellan regionens bebyggda stråk och omfattar olika typer av markanvändning, bland annat odlad mark, skog, sjöar, vattendrag, viss spridd bebyggelse, fritidshusområden, täkter och golfbanor. De gröna kilarna utgörs av Kilområden, Gröna värdekärnor och Svaga, gröna samband. ( Vid en tillämpning av begreppet gröna kilar i Eskilstuna kan vi dela in grönstrukturen i några tydliga och ganska trubbiga gröna kilar med kopplingar utifrån landsbygden och in i den urbana stadsmiljön och Eskilstunaån. Här är ett värdekärnor i den stadsnära zonen i Eskilstuna formulerade som gröna kilar (se visualiseringar av grönstrukturen på sidan 16-20): Hagby-Mesta/Åsby/Kolsta -Kronskogen parker i sydvästra Eskilstuna Ryningsberg-Skogstorp Kälby Lagersberg Stenkvista-Vilsta Skogsängen parker i sydöstra Eskilstuna Hugelsta-Odlaren Djurgården Skogsängen Djursta Balsta Gärtre/Skensta/Ärsta-Årby Gröna strategier, riktlinjer och åtgärder i grönplanen syftar till att värna gröna värdekärnor och stärka svaga, gröna samband. I det här materialet ligger fokus på värdekärnor i grönstrukturen snarare än på begreppt gröna kilar, men det finns möjligheter att fördjupa gröna kil-begreppet ytterligare om det är relevant i verksamheten. I grönplanen har vi formulerat gröna strategier i tre tematiska skalor, staden, stadsnära zon och landsbygden.se visualiseringarna av grönstrukturen under rubriken Gröna strategier, avsnitt 4. Begreppet grönstruktur kan också brytas ner och beskrivas fristående från de skalorna, vilket kan vara användbart i olika sammanhang och för att ge stöd i prioriteringar och argumentation. Här är några ytterligare definitioner inom begreppet grönstruktur som är användbara i olika sammanhang. Grön infrastruktur I det kommuntäckande perspektivet, som också till stor del är identiskt med skalan landsbygden är grön infrastruktur ett begrepp som beskriver grönstrukturens förbindelseleder och kärnområden, både för arter och för människor som rör sig i landskapet. I kommunen är det viktigt att ha en överblick av kommunens gröna infrastruktur för att ge ett bra underlag för

13 GRÖNPLAN REMISSVERSION mark och vattenanvändningen i översiktsplanen och för att kunna göra prioriteringar och investeringar när det gäller planering för friluftsliv, en god bebyggd miljö och den naturvård som kommunen ansvarar för. En väl sammanhängande grön infrastruktur gynnar arternas rörlighet och spridningsmöjlighet i landskapet. För att bättre analysera betydelsen av detta har Naturvårdsverket gett länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga länens gröna infrastruktur, ett arbete som redovisas Urbana trädstrukturer I den tättbebyggda hårdgjorda staden är stadens gatuträd en viktig faktor för olika ekosystemtjänster. Gatuträdsstrukturer kan användas för att stärka och koppla ihop det gröna nätverket. Gatuträd bör planeras så att nyttan blir så stor som möjligt och där möjligheterna att stärka viktiga kopplingar och stråk för rekreation är prioriterade. Det är viktigt att det inte bara finns enstaka träd, utan rader och grupper med träd, vilket behövs för att skapa stråk som har både ekologiska och rekreativa kvalitet Det gröna nätverket Det gröna nätverket är en beskrivning av grönstrukturen i både staden och stadsnära zon. Det handlar om en grönstruktur som utgörs av både park och natur och kan beskrivas som ett nätverk inflätat i bebyggelse och trafikinfrastruktur. Kopplingar mellan dessa ytor är av betydelse för att viktiga ekosystemtjänster ska fungera. I Eskilstuna finns många parker med höga naturvärden i särskilt sydvästra och sydöstra delarna av staden. Sammanhangen mellan dessa ytor är av betydelse för de i översiktsplanen utpekade och prioriterade gröna kilarna mellan landsbygd och stad och som kopplar ihop större naturområden med de mest urbana miljöerna med brist på tillgång till grönstruktur. 1.4 Förtätning och grönstruktur I stadsbygden är grönstrukturen minst lika viktig som bebyggelsen och trafikinfrastrukturen när det gäller hållbar och attraktiv stadsutveckling. Grönstrukturen är sällan ett hinder för stadens utveckling, utan snarare en förutsättning för en hållbar utveckling ur många aspekter. Det gröna ska vara funktionsbärande och inte det som blev över. Under 1900-talet ställdes stadsbyggandet ofta i motsatsställning till naturen. Nu under 2000-talet, när alltfler människor i världen bor i städer och vistas där större delen av sitt liv, ökar kraven på en grön stadsstruktur med hög kvalitet, så att det urbana landskapet blir en god livsmiljö. Förtätning av städer innebär att man håller tillbaka tätortsutbredningen,

14 11 GRÖNPLAN REMISSVERSION hushållar med mark och gynnar en hållbar mobilitet med gång, cykling och kollektivtrafik. Förtätning kan dock ge negativa konsekvenser för stadens hållbarhet, om man inte säkerställer viktiga ekologiska funktioner tidigt i planeringsprocessen. 1.5 Urban natur samspelar med omgivande ekosystem Flera inventeringar visar att vi har höga naturvärden i grönstrukturen i eller i anslutning till staden i både Eskilstuna och Torshälla. Det är också en iakttagelse som känns igen från flera andra kommuner i Sverige. I anslutning till större orter har grönstrukturen en stor betydelse för rekreation, ekologiska funktioner och en attraktiv livsmiljö för innevånarna. Ett skogsbruk med ekonomiska motiv är till exempel inte prioriterat i direkt anslutning till staden. Vi har ett ansvar att värna grönskans värden även därför att de samspelar med och har stor betydelse för omgivande ekosystem. I anslutning till staden har många mindre naturytor inte avverkats av estetiska och sociala skäl, utan ofta lämnats för fri utveckling. Där finns idag gamla och grova träd, död ved och en stor mångfald av arter. På landsbygden är bebyggelse- och exploateringstrycket mycket lägre, men ett alltmer storskaligt och rationellt jord- och skogsbruk har minskat mångformigheten och vissa växt- och djurarter som är beroende av äldre brukningsformer har fått stryka på foten. Småbiotoper, slåttermarker och gamla och döda träd har minskat drastiskt i antal, medan igenväxningen ökat på andra ställen. Det finns arter som har gynnats av landskapsförändringen, t ex fåglar som drar nytta av snår och ungskog. Naturreservat, miljöstöd, ekologisk odling, frivilliga avsättningar och generell hänsyn har bromsat en negativ trend, men mångfalden har totalt sett ändå minskat gradvis. Utbytet mellan landsbygden och stadens mindre produktionsinriktade grönska har lett till ett ömsesidigt och berikande utbyte av arter och individer. Att bidra till bevarandet av och utveckling av den biologiska mångfalden är högt prioriterat i internationella och nationella riktlinjer och mål som både stat och kommun har ansvar att följa. Kommunens Hållbarhetsprogram Agenda 2030 klargör hur FN:s hållbarhetsmål, bland annat för biologisk mångfald ska tillämpas i Eskilstuna kommun. 1.6 Grönstrukturens betydelse för vattenhantering i stadsmiljön Att värna om och utveckla en sammanhängande och varierad grönstruktur bidrar även till resiliens - motståndskraft i den urbana miljön. Grönstrukturen fungerar som en buffert mot kraftiga regn, översvämningar och har en temperaturreglerande effekt i den hårdgjorda stadsmiljön. När en beväxt jordyta asfalteras, ökar avrinningen upp till 10 gånger. En välutvecklad grönstruktur ger ökade möjligheter till ekosystemtjänster som infiltration och också vattenrening genom fler mjuka ytor som är genomsläppliga. Sand- och mulljordar ger bäst infiltration, morän något sämre medan lera och berg fungerar dåligt. Då får man istället arbeta med fördröjning i dammar, öppna diken och våtmarker. Hållbar dagvattenhantering i stadsmiljön gör skillnad. Det finns många exempel med en medveten dagvattenhantering som innebär att tusentals fler liter vatten per sekund kan hindras från direkt avrinning genom ökad infiltration eller fördröjning. Ingen aktör har ensam rådighet över dagvattenfrågan, där behövs riktlinjer och åtgärder på flera olika plan. Att ha ett landskapsperspektiv är viktigt för att se möjligheter till mer storskaliga, gemensamma lösningar på parkmark eller i naturområden där det är lämpligt. Målsättningen är att dagvattnen ska rinna långsamt ut i vattendragen och renas på vägen. Grönstrukturen på parkmark och i gaturummet kan bidra i stor utsträckning till att fördröja och rena vattnet när det lämnat kvartersmark. Ett exempel på stadsutveckling med hjälp av ekosystemtjänster är i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som byggs där klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald har varit ledord i planeringen av området. En orsak är närheten till Nationalstadsparken Djurgården. Området är ett exempel på tät stad med höga hus där man medvetet planerat in mångfunktionella lösningar där naturen gör jobbet. 1.7 Destinationsutveckling Det finns en efterfrågan på stadsnära besöksmål som kan nås med cykel från stadskärnan. Den stadsnära zonen kring Eskilstuna och Torshälla rymmer ett antal landskap med särskilda värden för rekreation och många intressanta historiska spår, rekreativa stråk och naturvärden som väntar på att presenteras för besökare. Delar av landsbygden med mosaiklandskap och skogar med närhet till både stora och små sjöar har stora kvalitéer för besöksnäring

15 GRÖNPLAN REMISSVERSION och utforskande turism. Riktlinjer och åtgärdsförslag för friluftsliv och naturvård bidrar till utveckling av friluftsliv och besöksmål på landsbygden. Riktlinjer för utveckling av åstråket ger underlag för utveckling av flera intressanta och attraktiva miljöer som har potential att locka besökare utifrån och bidra till destinationsutvecklingen. Besöksnäringen är en allt viktigare näring och städer med välskötta och besöksvänliga parker, friluftsområden, strandmiljöer och naturreservat är attraktiva för både invånare och besökare. I faktaunderlaget till grönplanen finns ett material som visar en potential för många möjliga utflyktsmål och besöksmål i grönstrukturen i Eskilstuna kommun Mål för grönplanen Grönplanens tre övergripande mål ska förtydliga hur de nationella målen hänger samman med våra kommunala mål. Mer om dessa i avsnitt 5. Eskilstuna kommuns grönplan ska: 1. Bidra till att säkerställa behov av ytor Kommunen ska sträva efter att säkra ytor som krävs för att värna biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster inklusive rekreation och friluftsliv i fysisk planering, lovgivning och exploatering. Områden med stort ekologiskt värde och som behöver skyddas och skötas långsiktigt ska avsättas som naturreservat eller biotopskydds område. 2. Ge fördjupat underlag och verktyg för att åstadkomma en god bebyggd miljö Kommunen ska sträva efter att uppnå en god bebyggd miljö genom att tillgodose behovet av tillgång och nåbarhet till bostadsnära natur (park- och naturmark inom 300 meter från bostaden) och se till att den har tillräcklig kvalité för rekreation - kvalitativ grönstruktur i parker, gröna stråk och naturområden bidrar till stadens attraktionskraft och är en potential för stadens utveckling. Förtätning med ny bebyggelse ska inte ske på värdefull park- och naturmark och investeringar i ny grönstruktur ska göras där det finns brist eller när nya behov uppkommer vid omvandlingsprojekt eller nybyggnation. Visionsbild från Öp Bidra till att tillgängliggöra friluftsliv för alla invånare Alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva friluftsliv, organiserat eller på egen hand. Det ska gälla oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, juridiskt kön, könsidentitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomisk status.

16 13 GRÖNPLAN REMISSVERSION Ekosystemtjänster - introduktion Begreppet ekosystemtjänster synliggör och syftar till att öka förståelsen för hur det mänskliga samhället är beroende av naturen för sin existens. Andra arter och ekosystem är leverantörer av olika ekosystemtjänster som människan behöver och kan dra nytta av. Det mesta av detta är kostnadsfritt för människan så länge det lämnas utrymme för ekosystemens funktion. Ingen långsiktigt hållbar utveckling är möjlig om ekosystemtjänsterna gradvis försvagas. Det mest grundläggande för allt liv på jorden är till exempel växternas produktion av syre genom fotosyntes. I den hårdgjorda staden är de gröna miljöernas förmåga till reglerande ekosystemtjänster som vattenrening, luftrening och temperaturutjämning viktiga. Grönstrukturen bidrar med kulturella och sociala ekosystemtjänster och särskilt om vi kan planera för synergieffekter genom att kombinera ekologiska och rekreativa strukturer. Vi behöver planera för ekosystemtjänster både på landsbygden och i staden, genom att värna en sammanhängande och varierad grönstruktur - en väl fungerade grön infrastruktur. Särskilt intressant är den stadsnära zonen, kopplingen mellan stad och land där det finns många höga naturvärden på t.ex. parkmark med gamla träd och miljöer som bidrar till biologisk mångfald och kopplingar till större naturområden i bl.a. befintliga naturreservat. 3.1 Understödjande ekosystemtjänster Biologisk mångfald Vattencykeln Näringscykler Fotosyntes Jordbildning 3.2 Producerande ekosystemtjänster Matproduktion Dricksvatten/rent vatten Energiproduktion Genetiska resurser Exempel på hur producerande ekosystemtjänster kan gynnas: Variation i planteringar Välj bärande träd och buskar Bevara jordbruksmark Stadsodling Hänsyn till livsmedelsproduktion i den fysiska planeringen 3.3 Försörjande och reglerande ekosystemtjänster Koldioxidbindning Luftrening Vattenrening Vattenreglering Klimatanpassning Reglering av ljudkvalitén Erosionsreducering eller erosionsskydd Pollinering Sjukdoms- och skadedjursreglering Exempel på hur reglerande ekosystemtjänster kan gynnas: Skapa och bevara olika slags grönytor (kombinera orörda och brukade grönytor) - planera för en sammanhängande och varierad grönstruktur Plantera och bevara träd, buskar och olika grödor Bevara och skapa fler våtmarker och restaurera sjöar och vattendrag Prioritera öppna dagvattenlösningar 3.4 Kulturella och sociala ekosystemtjänster Hälsa Stadsodling Estetiska värden

17 GRÖNPLAN REMISSVERSION Rekreation Turism Sociala relationer Kulturell mångfald Pedagogik, kognitiv utveckling Tysta områden Andlig inspiration Kulturarv Platsidentitet, känsla av tillhörighet Exempel på hur sociala och kulturella ekosystemtjänster kan gynnas: Parker och trädgårdar Rekreativa strukturer i och med koppling till grönstrukturen Stadsodling Gröna mötesplatser Tillgänglighet till större naturområden och stränder Kulturhistoriska spår Utveckla utflyktsmål och besöksmål 3.5 En sammanhängande och varierad grönstruktur En grönplan i en kommun som utvecklar sin stadsbygd genom förtätning kräver verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling, men också för att uppnå nya attraktiva boendemiljöer. Det finns en stor potential för stadens attraktionskraft och identitet i grönstrukturen i Eskilstuna kommun. De gröna strategierna i grönplanen ska ge vägledning i att värna och utveckla en sammanhängande och varierad grönstruktur som har förutsättningar för att producera för samhället viktiga ekosystemtjänster och som också innehåller natur som har ett egenvärde. Sammanhängande grönstruktur betyder inte att hela grönstrukturen hänger ihop bokstavligt överallt. Avstånd och barriärer mellan värdekärnor behöver begränsas och överbryggas och svaga samband förstärkas. Det finns mycket att vinna på att synkronisera ekologiska och rekreativa strukturer i planering för friluftsliv och stadens utveckling. Att bevara grönområden för rekreation är i allmänhet positivt för den biologiska mångfalden. Områden med hög biologisk mångfald är ofta attraktiva för rekreation. 14 Att värna en sammanhängande och varierad grönstruktur genom att tillämpa de gröna strategierna gynnar viktiga ekosystemtjänster och visar hur kommunen kan uppnå lokala, regionala, nationella och internationella hållbarhetsmål. 3.6 Landsbygden, stadsnära zon och staden De gröna strategierna är indelade i tre tematiska skalor, staden, stadsnära zon och landsbygden. Det är inte avstånd från centrum som är relevant för att definiera dessa, utan snarare bebyggelsekaraktär, täthet i bebyggelsen och andelen hårdgjorda ytor. Se visualsieringar av grönstrukturen i de olika skalorna udner rubriken gröna strategier i avsnitt 4. I centrala Eskilstuna och Torshälla innanför kanalerna gäller strategier för staden, i ytterområden som ligger i stadsbygden beror det på bebyggelsens karaktär och mål med områdenas utveckling vilka strategier som passar bäst. Stadsnära zon handlar främst om miljöer där befintlig parkmark är naturlik och extensivt skött. Den har kopplingar till både staden och landsbygden. Flera förortsområden i Eskilstuna ligger i stadsnära zon, t.ex. Skiftinge, Lagersberg och Viptorp. I flera av dessa områden pågår ett stadsläkningsarbete och utvecklingsplaner tas fram och ny bebyggelse planeras som i viss mån ska ge mer stadsmässig karaktär. I ny centrumbebyggelse och mötesplatser knutna till en mer hårdgjord miljö kan strategier för staden passa bättre. Det innebär mer fokus på gestaltning som gynnar sociala och kulturella ekosystemtjänster och komplettering med ny grönstruktur som gynnar försörjande och regelerande ekosystemtjänster (genom t.ex. urbana trädstrukturer som bidrar till lokalklimat och luftrening och planteringar som gynnar pollinering). I de mindre orterna i kommunen till exempel Kvicksund, Ärla, Kjula fungerar strategier för stadsnära zon bra, då avstånden till natur och landsbygd ofta inte är så stora och där bebyggelsen är mer präglad av villor med trädgård än flerbostadshus. Vid förtätning i de centrala delarna av de mindre orterna, kan strategier för staden fylla en funktion. Förekomsten av hög biologisk mångfald i vissa naturtyper i anslutning till

18 15 GRÖNPLAN REMISSVERSION stadsbygden innebär att kommunen är med och delar ett nationellt ansvar för vissa värden. Det svenska eklandskapet sträcker sig till exempel från Blekinge utmed östra Sverige upp till Mälardalen och ansvaret för dess framtid delas av alla kommuner i det området. Den stadsnära zonen har blivit en skyddszon för gamla ek- och tallbestånd. Vid stora projekt där svåra prioriteringar behöver göras och där viktig grönstruktur riskerar att rationaliseras bort kan det vara värdefullt att ta fram en mer detaljerad ekosystemtjänstanalys som tydligt visar hur grönstrukturen i aktuellt område ger området och staden viktiga ekosystemtjänster, kanske ovärderliga och i vissa fall kan det vara möjligt med kompensationsåtgärder om de tas bort. Vissa element i grönstrukturen är lättare att nyskapa i kompensationsprojekt än andra: småvatten, gräsmark med blommande växter (ex. gröna tak), blommande träd, buskar och perenner, bryn, gräsytor och träd för reglerande tjänster. Se avsnittet med riktlinjer för kompensation under rubriken Naturvård i del 2 av grönplanen. I den stadsnära zonen finns både kopplingar till stadens grönstruktur och till landsbygden. Inom stadsnära zon finns flera områden som i översiktsplanen kallas för stadsdelsnära parker och natur (inom ca 800 meter från de boende i en stadsdel). De områdena är viktiga både för rekreation och för att koppla ihop staden med de större strövområdena som ligger lite längre ut. Strövområdena är större naturområden t.ex. Vilsta naturreservat och andra områden i anslutning till eller i närheten av staden. I den stadsnära zonen finns de områden som är inventerade som landskap med särskilda värden för rekreation i grönplanen och flera av dem är helt eller delvis utpekade i översiktsplanen som både stadsdelsnära park och natur eller som strövområden. Där finns stor potential för utveckling av befintliga naturreservat viktiga för rekreation och friluftsliv, med potential för utflyktsmål och besöksmål, nya stigar och leder. Här finns många värden som överlappar, förutsättningar för många ekosystemtjänster, en hög andel biologisk mångfald, kulturmiljöer med historiska spår och miljöer laddade med identitet och karaktär. Naturreservat och biotopskyddsområden I den stadsnära zonen behöver mark reserveras för att väsentliga ekosystemtjänster ska kunna upprätthållas och det kan göras genom naturvårdsinsatser som genom att skydda områden som naturreservat och biotopskyddsområden. Läs mer under rubriken Naturvård i del 2 av grönplanen. 3.7 Ekosystemtjänstanalys Inför en större fysisk förändring av ett område med grönstruktur som inventerats som värdefull kan det bli aktuellt att göra en så kallad ekosystemtjänstanalys. Det är viktigt att klargöra ett tydligt syfte och användningsområde för analysen för att få ett användbart resultat. Olika typer av ekosystemtjänstanalyser: Kvalitativ värdering: Värden uttrycks i ord. Semi-kvantitativ värdering: Värden uttrycks i en poängskala. Kvantitativ värdering: Värden uttrycks genom någon fysisk enhet, t.ex. mängden råvaror som produceras under en viss period eller antalet besök till ett rekreationsområde. Monetär värdering: Värden uttrycks i kronor. (Naturvårdsverket Guide för värdering av ekosystemtjänster 2015) Ekosystemtjänstanalysen ska klargöra hur området fungerar ekologiskt och socialt, vad som är viktigt och vad som har underordnad betydelse. Dels ska nuläget beskrivas, dels ska konsekvenserna av en förändring bedömas. Funktionerna på platsen såväl som kopplingarna till omgivande grönska är relevanta att bedöma. Kan ökad bebyggelse skapa nya barriärer och kan man i så fall göra relevanta motåtgärder som kompensation? Har den beväxta marken stor betydelse för vattenrening, grundvattenbildning, översvämningsskydd och lokalklimat eller kan omgivande natur klara dessa funktioner? Analysen kan mynna ut i förslag om vad som är viktigt att bevara och hur man kan förändra ett område. När värden i grönstrukturen inte är skyddade och riskerar att exploateras bort på grund av okunskap, kan en ekosystemtjänstanalys hjälpa till med fakta och argument för om, var och hur man kan använda marken och i sista hand ge vägledning i hur kompensationsåtgärder kan göras.

19 GRÖNPLAN REMISSVERSION Gröna strategier för Eskilstuna kommun De gröna strategierna utgår från ställningstaganden i översiktsplanen som syftar till en hållbar utveckling och fördjupar dessa genom analysen av faktaunderlaget kring grönstrukturen som tagtis fram. Ett uppdaterat faktaunderlag baserat på flera inventeringar av naturvärden, parkytor och rekreativa strukturer inom kommunen ligger till grund för en kvalitativ ekosystemtjänstanalys där en sammanvägning av olika värden har lett fram till en definition av värdekärnor i grönstrukturen. Se del 3 Faktaunderlag för mer information om och beskrivningar av olika områden inom kommunen. Såhär kan en sammanhängande och varierad grönstruktur som är en förutsättning för viktiga ekosystemtjänster värnas, gynnas och utvecklas. Strategierna med visualiseringarna av grönstrukturen ska ge stöd i att tillämpa översiktsplanen och fungera som verktyg att uppnå lokala, regionala, nationella och internationella hållbarhetsmål. Gröna strategier ska ge stöd i både planering, projektering och vid prioriteringar av olika slag som berör grönstruktur i kommunen Gröna strategier för landsbygden 1. Utveckla och anlägg fler sammanhängande stråk och leder för friluftsliv 2. Utveckla strandnära rekreation även i åstråkets yttre delar 3. Bilda naturreservat av områden med stort ekologiskt och rekreativt värde 4. Använda vatten- och strandnära natur som kommunen äger för att uthålligt utveckla biologisk mångfald och rekreation 5. Förbättra kommunens rådighet över mark för rekreation och biologisk mångfald där så behövs och är möjligt 6. Arbeta generellt för fler våtmarker i landskapet 7. Arbeta för höjt skydd och höjd skötselnivå i större naturområden av riksintresse t.ex. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen Inom de mörkast markerade värdekärnorna i anslutning till stadsbygden, se visualiseringar av grönstrukturen i tre skalor, finns befintlig natur som är skyddad, naturvärden värda att bevara, befintliga rekreations- och- friluftsområden, stor potential för fortsatt utveckling av rekreation och friluftsliv och många befinltiga och potentiella utflykts- och besöksmål. Det är inte uteslutet med viss exploatering inom värdekärnorna, men viktigt att utreda närmare och ställa högre krav på projektering och byggnation inom dessa områden för att säkerställa att värden som är svåra att ersätta inte byggs bort. Vid utredningar inom de utpekade värdekärnorna i grönstrukturen finns fördjupat faktaunderag med naturvärdesinventeringar och parkinventering att tillgå. Se också under rubriken Naturvård, i del 2.

20 17 GRÖNPLAN REMISSVERSION

21 GRÖNPLAN REMISSVERSION Gröna strategier för stadsnära zon 1. Bevara kluster av värdetäta områden i grönstrukturen vid exploatering (t.ex. parkmark i sydvästra och sydöstra Eskilstuna med höga naturvärden) 2. Arbeta med att identifiera och stärka svaga samband i grönstrukturen genom att överbrygga barriärer och förstärka gröna förbindelser 3. Bilda naturreservat av områden med stort ekologiskt och rekreativt värde och skydda mindre områden med biotopskydd eller naturvårdsavtal 4. Synkronisera ekologiska och rekreativa strukturer i grönstrukturen i planering för rekreation och friluftsliv 5. Utveckla strandnära rekreation på park- och naturmark i t.ex. åstråket med hänsyn till ekologiska samband 6. Stadsnära kommunalägd skog med värde för biologisk mångfald, rekreation och friluftsliv ska skötas så att dessa funktioner gynnas, se riktlinjer under rubriken Naturvård 7. Förbättra kommunens rådighet över mark som är viktig för att utveckla rekreation, friluftsliv, biologisk mångfald och hållbar stadsutveckling, ta stöd i inventeringen av den stadsnära zonens värdekärnor och begreppet gröna kilar

22 19 GRÖNPLAN REMISSVERSION

23 GRÖNPLAN REMISSVERSION Gröna strategier för staden 1. Förtätning med ny bebyggelse ska inte ske på parkmark som är en del av den sammanhängande, funktionella grönstrukturen. Se visualisering av grönstrukturen och faktaunderlag (parkinventering och inventering av restytor på parkmark i del 3) 2. I gestaltning av nya platser och parkmiljöer i staden är estetiska värden, sociala och kulturella ekosystemtjänster högst prioriterade 3. Synkronisera ekologiska och rekreativa strukturer i grönstrukturen vid ny bebyggelse och i planering för rekreation och friluftsliv 4. Utveckla strandnära rekreation i åstråket inom det centrala årummet genom god gestaltning med sociala- och kulturella ekosystemtjänster i fokus och med hänsyn till tillgänglighet, funktion och identitet över dygnet och året 5. Utveckla dagvattenhanteringen i staden på allmän platsmark genom att planera för och projektera gröna gaturum, arbeta med medveten höjdsättning, befintliga nivåskillnader och genom parkutvecklingsprojekt 6. Planera plantering av gatuträd urbana trädstrukturer på ett sätt som gynnar reglerande ekosystemtjänster, luft- och vattenrening, klimatreglering och biologisk mångfald Se också riktlinjer för utveckling av stadens grönstruktur - parker och gröna stråk i del 2

24 21 GRÖNPLAN REMISSVERSION

25 GRÖNPLAN REMISSVERSION Översiktsplan 2030 ställningstaganden I grönplanen fördjupas översiktsplanens intentioner genom gröna strategier, riktlinjer och åtgärdsförslag naturvård, stadens grönstruktur och friluftsliv. Flera av de gröna strategierna finns som ställningstaganden i överisktsplanen, men ges mer bakgrund i grönplanen genom visualiseringarna av grönstrukturen och faktaunderlaget. I översiktsplanen finns ställningstaganden som ligger till grund för innehållet i grönplanen och som hänvisar till grönplanen under följande rubriker: Fysiska strukturer.. justeras när uppdaterad text till öp är klar 5 Lokala, regionala, nationella och internationella mål och riktlinjer Här är en överblick av de lokala, regionala, nationella och internationella mål som ligger till grund för både ställningstagande i öp och de gröna strategierna i grönplanen, att hämta argument och beskrivningar från. 5.1 Kommunala mål- och planeringsdokument Vision 2030 Vi är modiga, jämställda och har tillit till varandra Vi har kunskap, jobb och är attraktiva i en global värld Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi upplever, utvecklar och inspirerar Vi gör Eskilstuna tillsammans Visionen för Eskilstuna kommun ger en beskrivning av hur det ska vara att leva i Eskilstuna år Rekreations- och friluftslivsområden är en viktig del i den hållbara staden och ska binda samman stadsdelar, men även skapa förutsättningar för en hållbar framtid. Visionen ska även hjälpa att svara mot den strategiska inriktningen för kommunen som även är ett verktyg för mål, riktlinjer och åtgärder för naturvård, stadens grönstruktur och friluftsliv i Eskilstuna. 22 Kommunens många friluftsområden och möjligheter till friluftsliv ska både värnas och stärkas med hjälp av denna plan och övriga styrdokument. Bredden av friluftslivets aktiviteter ska göra att alla kan hitta något som lockar och alla invånare och besökare ska ha likvärdiga möjligheter att utöva dessa aktiviteter. Inom området miljö- och fysisk planering finns bland annat följande planer och riktlinjer som är relevanta för grönplanen. De är antagna eller under arbete; Vattenplan antagen 2015, styrdokument för hur kommunen ska hantera de viktigaste vattenfrågorna. Riktlinjer för dagvattenhantering antagna 2015, anger viktiga principer för hur kommunens dagvatten ska hanteras. Dagvattenplan arbete pågår. Fysisk plan för hur dagvatten ska hanteras inom olika delar av kommunens verksamhetsområde samt ansvarsfördelning. Klimatplan gällande plan antogs 2012, målen reviderades Planen revideras successivt. Anger hur mycket och hur kommunens klimatpåverkan ska minskas på kort och lång sikt. Miljöprogram Agenda 2030 antaget Tillämpliga delar av FN:s 15 hållbarhetsmål Agenda 2030 har anpassats med avseende på Eskilstuna kommun. Stadslivs- och stadsrumsstrategier Metod för hållbar stadsutveckling Utvecklingsplan för Torshälla Utvecklingsplaner och projekt för mindre orter och olika stadsdelar t.ex. stadsläkningsarbete i Lagersdal och Skiftinge 5.2 Lagar Plan- och Bygglagen (PBL) reglerar framförallt bebyggelse. Mark ska användas till det den är mest lämpad för, vilket innebär att bara en del mark ska bebyggas, medan annan mark har andra viktiga funktioner. Kommunerna har stort ansvar för hur PBL tillämpas. Miljöbalken (MB) omfattar en stor del av lagstiftningen på miljöområdet, från skydd av värdefulla naturmiljöer till användning av miljöfarliga produkter.

26 23 GRÖNPLAN REMISSVERSION Regionala mål Landskapsstrategi för Södermanland, Länsstyrelsen Södermanlands län: Vision i Landskapsstrategi för Södermanland: Södermanland - ett varierat, dynamiskt och hållbart landskap som engagerar I landskapsstrategin för Sörmland finns ett landskapsområde inom Eskilstuna kommun utpekat som extra värdefullt: Sundbyholm, Kafjärden, Lindholm, Sörfjärden, Tynnelsö och Selaön. Den sörmländska landskapsstrategin beskriver hur ett landskapsperspektiv är viktigt i förhållande till de 16 nationella miljömålen och är också ett sätt att förhålla sig till Europeiska landskapskonventionen (ELC) i länet: Landskapsstrategin förväntas medföra positiva effekter för länets miljö då den ger ökade möjligheter att uppnå de regionala miljömålen. Tonvikten ligger på att utveckla de rumsliga perspektiven och helhetssynen inom miljö- och klimatarbetet, den fysiska planeringen och stads- och landsbygdsutvecklingen. Ett resultat av detta är att inget anspråk på landskapet ensidigt ska ta över utan att en avvägning först gjorts mellan olika värden och intressen. I landskapsstrategin för Södermanland står också: Av alla miljö- problem är det kanske förlusten av biologisk mångfald som är tydligast kopplad till vår användning av landskapet. För att olika typer av arter ska kunna överleva krävs ett diversifierat landskap med olika mikromiljöer. Ibland är dessa också kopplade till ett kulturellt format landskap, till exempel ängs- och hagmarker och alléträd. Ambitionen att bevara den biologiska mångfalden kan alltså påverka användning av landskapet på lokalnivå. Ett exempel är de många vandringshinder i vattendrag som utgör ett hot mot fiskarter som vandrar upp i vattendragen för att leka. Minst lika viktigt är landskapets utseende på länsnivå. För vissa arter krävs stora sammanhängande skogsområden. En uppsplittring av landskapet kan göra att arter blir isolerade och inte kan sprida sig till nya områden. Landskapets utformning har alltså stor betydelse för den biologiska mångfalden på flera olika skalnivåer. 5.4 Nationella mål Det svenska miljömålssystemet Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och ett tjugotal aktuella etappmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv För att uppnå målen behövs: Myllrande våtmarker fler våtmarker återställs och långgrunda stränder skyddas och sköts så att den biologiska mångfalden ökar. Genomförandet av vattenmyndighetens åtgärdsprogram ska leda till gradvis bättre vattenrening och en naturligare vattenregim, vilket ökar våtmarkernas ekologiska värden. Äldre vattendomar behöver omprövas och utdikningar återställas där det är lämpligt med hänsyn till andra värden.

27 GRÖNPLAN REMISSVERSION Levande skogar gemensamt ansvar tas för att redan överenskomna hänsyn till ekologiska värden i skogsbruket fullföljs, aktiva åtgärder för att skapa naturvärden och mångfald i skogen genom bland annat naturliga störningar samt fler avsättningar av skyddad skog genomförs. Ett rikt odlingslandskap ökad och uthållig betesdrift av värdefulla naturbetesmarker, minskad användning av herbicider och insekticider på åkermark samt konstgödning på betesmarker och kantzoner, aktsamhet och bättre skötsel av bryn och restbiotoper i odlingslandskapet, samt fler våtmarker. God bebyggd miljö ekologisk planering av ny och gammal bebyggelse där god kunskap och hänsyn till alla relevanta ekosystemtjänster genomsyrar hela processen. Bebyggelsen anpassas till platsens kvalitéer och funktioner. Ett rikt växt- och djurliv riktade åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden, både när det gäller enskilda arter, känsliga ekosystem och spridningsvägar för arter. Restaurering, utvidgning och återskapande av viktiga livsmiljöer behövs för att vända en negativ trend. Åtgärder enligt de fyra miljömålen ovan är också helt avgörande för detta mål. Generationsmålet visar riktningen för vad som måste göras inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster FN antog 1992 i Rio de Janeiro Konventionen om Biologisk mångfald, vilken är ett globalt ramverk för allt ekologiskt bevarandearbete. EU har på senare år beslutat om direktiv för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och grön infrastruktur. Riksdagen antog den 24 juni 2014 en strategi för arbetet med att stärka biologisk mångfald och säkra ekosystemtjänster. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har beslutat, samt insatser som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen, generationsmålet och de internationella och europeiska målen. Arbetet med ekosystemtjänster inkluderas i det svenska miljömålssystemet genom generationsmål, miljökvalitetsmål och ett antal etappmål, vilket ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning 24 som krävs för att nå önskad miljökvalitet. Ett av etappmålen inom Biologisk mångfald anger målsättningen: Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Sverige har inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. För att lyckas behövs också större hänsyn och bättre planering när olika naturresurser nyttjas, för att främja en grön infrastruktur. Vi måste även använda brukningsmetoder som inte motverkar en rik biologisk mångfald. Att övervaka och bekämpa främmande arter och bevara den genetiska variationen hos växter och djur är också mycket viktigt. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." De nationella friluftsmålen: 1. Tillgång till naturen för alla 2. Starkt engagemang och samverkan 3. Allemansrätten 4. Tillgänglighet till natur och friluftsliv 5. Attraktiv tätortsnära natur 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling 7. Skyddade områden som resurs för friluftsliv 8. Ett rikt friluftsliv i skolan 9. Friluftsliv och god folkhälsa

28 25 GRÖNPLAN REMISSVERSION God kunskap om friluftsliv Sveriges ekokommuner Eskilstuna kommun ingår i Sveriges ekokommuner och har på flera områden ett medvetet arbete med hållbarhetsfrågor och strävar efter att vinna attraktionskraft genom det. 5.5 Internationella mål FN Agenda 2030 De globala målen för hållbar utveckling med 17 mål Nr 15 Ekosystem och biologisk mångfald Hållbar användning av skogsresurser inklusive minskning av avskogningen bidrar positivt till vårt klimat och till vår försörjning. Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen hela världen Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt r äkenskaper. 15.a Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. Eskilstuna kommun har som nämnts i sitt eget hållbarhetsprogram Agenda 2030 utgått från FN:s hållbarhetsmål. För grönplanen är det särskilt mål 11 och 15 men även mål 11 som är relevanta. Europeiska landskapskonventionen ELC i Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Landskapet är viktigt för oss av kulturella och sociala skäl, för att det har miljövärden och för att det ligger till grund för ekonomisk utveckling. Delmål för mål Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. Landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av det europeiska landskapet. Den ska också främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Även om konventionen inte är en lag så kan den utgöra en grund för att påverka tolkningen av de gällande bestämmelserna och därmed potentiellt påverka rättspraxis.

29 GRÖNPLAN REMISSVERSION Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: Erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen Öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myn digheter Främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt Utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa Utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet. Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar att återkoppla till regeringen och Europarådet om hur genomförandet av landskapskonventionen går. 26 Mål nr 2 i strategin om att bevara och återställa ekosystem och ekosystemtjänster anger målsättningen att: Senast 2020 bevara och förbättra ekosystem och ekosystemtjänster genom att grön infrastruktur införs och minst 15 % av skadade ekosystem återställs. Förbättra kunskapen om ekosystem och ekosystemtjänster i EU. FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) Strategisk plan för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och verka för ekosystem med en bra resiliens (återhämtningsförmåga), vilket är förutsättningar för att ekosystemen fortsättningsvis ska kunna tillhandahålla viktiga tjänster. Flera av målen kopplar till grön infrastruktur och bevarande av ekosystemtjänster. Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. EU:s strategi för biologisk mångfald År 2011 antog Europeiska kommissionen en strategi för att uppfylla det överordnade målet för biologisk mångfald 2020.

30 27 GRÖNPLAN REMISSVERSION DEL 2 PLANERINGSOMRÅDEN NATURVÅRD, STADENS GRÖN- STRUKTUR OCH FRILUFTSLIV Riktlinjer Åtgärdsförslag

31 GRÖNPLAN REMISSVERSION Naturvård

32 29 GRÖNPLAN REMISSVERSION Ansvar och utmaningar Naturvårdens generella mål är att skapa långsiktigt goda livsbetingelser för växter och djur, bevara värdefulla, karakteristiska och känsliga ekosystem och ge goda förutsättningar för allmänhetens friluftsliv i naturen - friluftsliv på naturens villkor. I kommunal naturvård är kopplingen till friluftsliv stark. Naturvård är också att upplysa allmänheten om betydelsen av ett rikt växtoch djurliv och allas skyldighet att värna detta. Naturvård handlar både om organismernas egenvärde och om människans intresse av att bevara arter och ekosystem för många olika syften, det vill säga ekosystemtjänster. Vanligen gynnas flera tjänster i olika grad av en och samma åtgärd, men vissa tjänster kan stå i konflikt med andra. Att gynna den biologiska mångfalden, det vill säga mångfalden av arter och naturmiljöer, är naturvårdens viktigaste uppgift. Konventionen om Biologisk mångfald är grundstenen som undertecknats av de flesta länder och beskriver vad som behöver göras. Samtidigt är detta som sagts tidigare det område inom det långsiktigt hållbara miljöarbetet där avståndet mellan mål och verklighet är störst, särskilt på global nivå. På grund av ändrad markanvändning och ökad exploatering av mark, orsakas undanträngning, så att många ekosystem minskar i utbredning, fragmenteras och utarmas, vilket leder till att ekosystemtjänster uteblir och livsvillkoren för många växter och djur försämras. För att motverka detta pågår naturvårdsarbete över hela jorden genom utbildning, fridlysning av arter, bildande av reservat och nationalparker, vård och skötsel och inskränkningar i rättigheterna att bruka och exploatera. Det råder stor konkurrens om marken på många platser och naturvården behöver ekonomiska resurser, starkt lagstöd och övervakning och i många fall mer kunskap och stöd i opinionen. 6.2 Nationell nivå På nationell nivå i Sverige bedrivs alltmer ekologisk forskning, och det bildas nationalparker, statliga natur- och kulturreservat samt biotopskyddsområden. Resurserna för detta har ökat väsentligt på senare år. Samtidigt har avverkningen ökat på oskyddad skogsmark av gammal artrik skog, ofta präglad av tidigare småskaligt skogsbruk. Ökat byggande, omvandling och utbyggnad av infrastruktur, framförallt i stadsnära och strandnära naturområden, har skapat barriärer och minskat utrymmet för den biologiska mångfalden och människors rekreation. EUs miljöstöd har möjliggjort både restaurering och fortsatt betesdrift i biologiskt värdefulla och natursköna betesmarker, men på många håll har det varit brist på betesdjur. Med ökade skötselresurser har diskussioner om prioriteringar och målbild uppstått. Klimatförändringar hotar fler arter än de som gynnas. 6.3 Kommunal nivå Kommunerna styr bebyggelseutvecklingen och där har större sparsamhet med mark och en skötsel anpassad för frifuftsliv gynnat grönstrukturen runt tätorter. Denna utveckling har även skett i Eskilstuna kommun som har ett relativt stort skogsinnehav. Många kommunala naturreservat har bildats runt om i Sverige och staten har via länsstyrelserna stöttat arbetet ekonomiskt. Eskilstuna kommun har åtta naturreservat som antingen är bildade av kommunen eller staten, men som förvaltas av kommunen. Se också Åtgärdsförslag naturvård i avsnitt Frivilliga insatser Ideella krafter har länge haft avgörande betydelse i naturvården både för att skapa intresse, bilda opinion, kommunicera ekologiska frågor med politiker och bidra med biologisk och kulturhistorisk sakkunskap, lokal kännedom, inventeringshjälp och uthålligt praktiskt naturvårdsarbete. Markägare med stort engagemang och uthållighet har gjort goda insatser för att bevara och främja värdefulla natur- och kulturlandskap. I Eskilstuna kommun har natur- och vattenvårdsberedningen varit ett viktigt forum, där organisationer med anknytning till natur och vatten diskuterat viktiga frågor med politiker och tjänstemän.

33 GRÖNPLAN REMISSVERSION Områdesskydd Naturreservat I hela kommunen finns områden med höga naturvärden. Vissa är juridiskt skyddade på ett eller annat sätt, andra är markerade som riksintresse, kommunalt intresse, eller har markerats i olika inventeringar som värdefulla och hänsynskrävande. Exempel är våtmarksinventeringen, äldellövskogsinventeringen och olika inventeringar av enskilda värdefulla träd och restbiotoper i skogslandskapet, framförallt nyckelbiotoper. Det finns ett fortsatt behov av att juridiskt skydda ansamlingar av natur- och rekreationsvärden. På landsbygden där kommunen inte äger så mycket mark, är det främst länsstyrelsen som bildar nya naturreservat. I den stadsnära zonen behöver mark också skyddas. Motivet är, liksom på landsbygden, att väsentliga ekosystemtjänster ska kunna upprätthållas. Bildandet av tätortsnära naturreservat av tillräcklig storlek möjliggör en målinriktad skötsel så att biologisk mångfald bibehålls och utvecklas, samtidigt som viktiga målpunkter och stråk för naturrekreation säkerställs och målinriktad skötsel möjliggörs. Skyddade områden behöver avsättas i relation till var det redan finns ansamlingar av artrika biotoper, men även till hur växter och djur sprider sig och formar landskapet (spridningskorridorer, kärnområden). För sociala ekosystemtjänster är det viktigaste att nya skyddade områden uppfyller allmänhetens behov: Närhet till och tillgänglighet från bostadsområden, arbetsplatser och allmänna kommunikationer är mycket betydelsefullt. Att områdena är tillräckligt stora och att naturen är attraktiv för rekreation genom att vara upplevelserik och ha god framkomlighet är väsentligt. Eftersom man utgår från befintliga naturområden, sammanfaller ekologiska och sociala värden påfallande ofta. Det är nödvändigt med ha en långsiktig planering för att bilda nya naturreservat som balanserar den ökande urbaniseringen. Utredningsområden för skyddad natur pekas ut i översiktsplanen. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden är huvudsakligen till för att skydda värdefull natur mot exploatering och avverkning, men det är ingenting som hindar att de används för reakreation och undervisning med mera. De är vanligen mindre 30 till ytan och saknar normalt en skötselplan. Funktioner som parkeringsplats, informationstavlor, grillplatser och underhållna stigar behöver inte finnas. Eskilstuna kommun har hittills inte bildat biotopskyddsområden. De som finns ligger på privat eller statlig mark och har bildats av skogsstyrelsen eller länsstyrelsen. Det krävs vanligen mindre arbetsinsats att bilda biotopskyddsområden än naturreservat. Genom inventeringar har kunskapsläget förbättrat betydligt på senare år om vilka värdekärnor som finns. Det är därför lämpligt att bilda biotopskyddsområden i första hand på kommunens mark för att skydda biologiska värden. Naturen fragmenteras när markanvändningen intensifieras. Mindre värdekärnor har ofta en oklar status och svagt skydd mot exploatering, så det är lätt att de glöms bort i planeringssammanhang. Därför är det betydelsefullt att skydda dem och därigenom klargöra deras betydelse som värdekärnor och länkar - så kallade stepping stones ( hoppstenar ) - och som bärare av viktiga ekosystemtjänster i övrigt. Naturvårdsavtal När det gäller privat mark som har ett stort lokalt intresse för naturvård finns möjligheten att skriva ett naturvårdsavtal med markägaren. Avtalen brukar gälla i 50 år. Planbestämmelser Detaljplaner antas enigt Plan- och Bygglagen och när de vinner laga kraft innebär det att den markanvändning som anges i planen är låst tills en ny detaljplan antas för samma område. I detaljplaner kan mark betecknas som Natur eller Park och det kan finnas skyddsbestämmelser för vissa objekt, till exempel skyddsvärda träd. Detta skydd är dock svagare än områdesskyddet i Miljöbalken, eftersom det kan tas bort med ett nytt beslut, även under planens genomförandetid. Ett naturreservat kan bara minskas om det kompenseras med tillägg av annan mark med motsvarande värde, vilket är svårt att uppnå.

34 31 GRÖNPLAN REMISSVERSION Riktlinjer för naturvård Riktlinjer för naturvård ger vägledning i hur kommunen ska arbeta med naturvård i olika sammanhang. Vid fysisk planering, projektering och skötsel beaktas värdet av ekosystemtjänsterna och den gröna infrastrukturen i landskapet Aktuellt faktaunderlag för naturvärden, spridningsvägar och ekologiskt känsliga miljöer ska hållas uppdaterat Områden med högt och mycket högt naturvärde (naturvärdesklass* 1 och 2) ska undantas exploatering. Även områden med påtagligt eller visst naturvärde, (naturvärdesklass* 3 och 4) värnas så långt det är möjligt, men kompensation kan tillgripas om det gäller väsentliga samhällsintressen och alternativ saknas, se vägledning i riktlinjer för kompensation Gynna biologisk mångfald genom långsiktig skötsel av olika typer av biotoper som bidrar till variation och artrikedom i grönstrukturen, som gamla träd, alléer, betesmarker, brynzoner och vattenmiljöer Bidra till att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd Bidra till möjligheterna att arbeta med utomhuspedagogik i kommunens skolor och förskolor genom att synliggöra och värna tillgången till skolnära natur Arbeta för att motverka spridningen av invasiva arter *) Naturvärdesklass enligt SIS Standard: Klass 1 mycket högt naturvärde, klass 2 högt naturvärde, klass 3 påtagligt naturvärde, klass 4 visst naturvärde. ( ). 7.1 Riktlinjer för ekologisk kompensation vid exploatering Bakgrund I planeringen av bebyggelse och anläggningar är strävan att undvika att exploatera höga värden för natur, kultur, friluftsliv och viktiga områden för ekologiska funktioner. Jordbruksmark behövs för livsmedelsförsörjningen och får enligt Plan- och Bygglagen bara exploateras om det gäller ett viktigt samhällsintresse och alternativ saknas. Översiktliga inventeringar kan ge en bild av var de största värdena är lokaliserade. Noggrannare inventeringar behöver ofta göras i olika planeringsskeden och funktionella samband behöver analyseras. Det finns höga naturvärden som i praktiken inte kan ersättas alls. Mycket lång leveranstid kan göra att den önskade effekten från en kompensationsåtgärd blir alltför osäker. Exempel på sådana värden är gammal artrik skog, gamla solitära träd, naturliga källor och artrika naturbetesmarker som kan ha utvecklats under århundraden. Om man ska klara miljömålet om biologisk mångfald kan områden med höga ekologiska värden inte tillåtas minska totalt sett. Därför behöver skador och intrång som inte kan undvikas kompenseras. Det finns åtgärder som kan ge en bra kompensation om de utformas rätt. Kompensationsåtgärder är ofta kostsamma och en annan lokalisering är alltid att föredra om det handlar om höga värden. Åtgärdstrappa/skadelindringshierarki För att lyckas med kompensationsåtgärder är det bra att känna till och undvika riskerna. Åtgärdstrappan eller skadelindringshierarkin ger vägledning när det gäller när det gäller att hantera naturvärden och minska skadeverkningarna på värdefulla grönområden. De lägre nivåerna ryms inom ordinarie prövning, medan de högre handlar om kompensation.

35 GRÖNPLAN REMISSVERSION Åtgärdstrappa kompensation: Nivå A. Undvika sökt exploatering hänvisas till annan plats Vid lokaliseringsprövning avvisas projekt som ger stor negativ påverkan eller hänvisas till en annan lämpligare plats. Nivå B. Minimera när exploatering går att förena med bevarande av befintliga värden Krav på begränsningar av exploateringen läggs in som förutsättningar i detaljplan eller ställs som villkor vid upplåtelse av kommunal mark. Byggprojekt anpassas så att de befintliga värdena kan bevaras. Nivå C. Utjämna när man kan kompensera det som skadas på samma plats I detaljplanen eller markupplåtelseavtal ställs krav på åtgärder som väger upp de negativa effekterna av en exploatering i området. Nivå D. Ersätta när man måste kompensera på annan plats Åtgärder vidtas som ersätter funktionen av det som tas bort vid exploateringen men på annan plats. Åtgärderna ska i första hand ske i närheten och ge motsvarande ekosystemtjänster som det som ska ersättas. Om detta inte går, kan man överenskomma att åtgärder genomförs längre bort och/eller att kompensationen består av andra typer av åtgärder som är ekologiskt betydelsefulla i ett större sammanhang. 32 Exempel på Nivå C: Utjämning genom återplantering med träd som har motsvarande kvaliteter, byggande av nya våtmarker för att återställa vattenrening och fördröjning och passager (ekodukter) för djur för att motverka barriärer i planområdet. Exempel på Nivå D: Kompensationsåtgärder på annan plats: Plantering av ädellövträd, anlägga nya småbiotoper, förbättra den gröna infrastrukturen för arter och människors rekreation, skydda värdefull skog som annars skulle avverkas. Kompensationsåtgärder planeras med vid marginal. Att Undvika och Minimera (nivå A och B) kan ses som ett sätt att bevara ekologiska värden, medan Utjämna och Ersätta (nivå C och D) är kompensationsåtgärder. Normalt arbetar man med nivå A och B, medan det krävs särskilda skäl för att gå vidare till nivå C och D. Ekologisk kompensation översiktsplanen I gällande översiktsplan för Eskilstuna 2030 finns ställningstaganden som särskilt värnar natur- kultur- och friluftsvärden vid exploatering. I den nya översiktsplanen kommer det också finnas likartade ställningstaganden om bevarande, skydd och användning av kompensation. Lagrum När det gäller att undvika intrång vid exploatering finns stöd i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler; lokaliseringsprincipen, försiktighetsprincipen, skälighetsregeln och förorenaren-betalar-principen. I kapitel 3 och 4 finns även grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. När det gäller intrång inom områden som är skyddade enligt Miljöbalken, t ex naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal, krävs särskilda och i vissa fall synnerliga skäl och den myndighet som ger dispens kan kräva kompensationsåtgärder med stöd av lagen (7 kapitlet 4.) Även för tillståndsprövning av verksamheter eller åtgärder som kan skada arter eller naturtyper, t ex Natura2000-områden (7 kapitlet 29), är kompensationsåtgärder obligatoriska.

36 33 GRÖNPLAN REMISSVERSION Kraven på åtgärder kan ibland bli avsevärda. Plan- och Bygglagen anger att mark och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. God hushållning är en grundprincip. I Plan- och Bygglagen finns dock inga regler om kompensation. Kommunen kan därför inte i planbestämmelser eller bygglov ställa formellt krav på kompensation som innebär att värden eller funktioner ersätts utanför planområdet/tomten. Däremot finns inte något hinder för villkor om Minimering och Utjämning inom ett planområde. Europeiska Unionens Vattendirektiv som implementerats i miljölagstiftningen, anger att vattenförekomster inte får försämras, tvärtom bör de förbättras så att de uppnår god status. Det innebär att exploateringar i normalfallet snarast måste leda till förbättrat omhändertagande av dagvatten och minskad risk för negativ påverkan av extremt väder. Allt som kan påverka vattenkvalitet, biologiska värden i vatten och vattenförekomster nedströms negativt, ska alltså kompenseras med marginal. Några viktiga principer vid kompensation 1. Att undvika exploatering av höga värden ska vara huvudprincipen. Kompensation ska ses som en undantagslösning, där det finns ett samhällsintresse ochexploatören har svårt att undvika intrång och kan visa att god och långsiktig kompensation är genomförbar. 2. Kompensation överdimensioneras i relation till nuläge, då risken finns att full effekt annars inte kommer uppnås. Exempelvis ersätts träd som tas bort med flera träd. 3. Åtgärderna ska väljas med hänsyn till effekterna på landskapsnivå och så att viktiga ekosystemtjänster upprätthålls även utanför exploateringsområdet. Åtgärder som motverkar ökade barriäreffekter är ofta särskild angelägna. 4. Likhet och närhet. Åtgärderna ska i första hand efterlikna de värden och funktioner som skadas. Exploatören ska sträva efter att kompensation ska ske med så stor geografisk och tidsmässig närhet som möjligt. En avsevärd tidsfördröjning mellan exploatering och kompensation är olämplig. Det är bra om den senare är på plats innan exploateringen börjar. 5. Om det är svårt att klara kravet på närhet, kan exploatören föreslå liknande angelägna åtgärder på annan plats som ger lika goda ekosystemtjänster och också ger mest nytta för pengarna. Hur hantera situationer när kompensationåtgärder är aktuella: Det är viktigt att det finns fasta rutiner och ett regelverk för kompensation, dels för att det handlar om bedömningar som kräver sakkunskap och för att det kan röra sig om stora ekonomiska vinster och kostnader, vilket kan skapa ett hårt tryck på den som ska se till att värdena upprätthålls. Den eller de som gör bedömningarna ska ha ett tydligt uppdrag, och ha stöd av sin organisation. Bedömningar av vilka åtgärder som ska godkännas, läggs på en sakkunnig grupp av tjänstemän. Vid behov begär de stöd av expertkompetens för rådgivning. I projekt där förvaltningens sakkunniga kommit fram till att kompensation ska tillgripas, ska en plan för genomförandet göras. Vilka krav som kan ställas är beroende av situation och markägarförhållanden. Här är några typfall : 1. Kommunen äger marken och bygger själv: Lämplig kommunal förvaltning tar ansvar för skötsel och uppföljning av beslutade kompensationsåtgärder. Vid eventuell försäljning tar kommunen ansvar för att åtgärderna fullföljs, genom att behålla rättigheterna att sköta det aktuella området, eller genom ett avtal som tvingar en ny ägare att fullfölja intentionerna. Risk: Nackdelen med villkor i köpeavtal är att de bara gäller tills marken säljs vidare till tredje part.

37 GRÖNPLAN REMISSVERSION Kommunen planlägger mark och säljer till en exploatör: Här bör man normalt klara sig med att undvika eller minimera intrång i värdefull natur- eller kulturmiljö. Om det ändå förekommer, ska kommunen ta ansvar för att kompensationsåtgärder genomförs innan marken säljs eller avtala om att få genomföra åtgärderna i lämpligt senare skede. Om allmän platsmark kommer finnas i planen, kan det vara lämpligt att i första hand genomföra eventuella åtgärder där. 3. Kommunen säljer icke planlagd mark till en exploatör för ny bebyggelse: Mark med så höga natur- och kulturvärden att den är olämplig för exploatering ska inte säljas. Risk: Okunskap om värden kan förkomma, men risken minskar om kommunen avvaktar med försäljning tills planbesked eller förhandsbesked lämnats. Kompensation för försämrad hydrologi ska krävas enligt vattendirektivet vid exploatering av alla typer av mark. Kostnaden för åtgärder ska vara känd när marken säljs. Eventuella utjämningsåtgärder genomförs lämpligast på allmän platsmark. 4. Privat markägare vill exploatera sin mark: Kommunens planavdelning prövar genom planbesked markens lämplighet och under vilka förutsättningar ny bebyggelse är möjlig. Om intrången och miljöpåverkan är påtagliga, kan exploateringen vara olämplig. Men om den är mycket betydelsefull för allmänna intressen och byggherren kan visa hur hen avser att minimera eller utjämna intrånget med god marginal, kan exploateringen vara möjlig. En svårighet är att kravet på kompensation på annan plats inte kan ställas i detaljplanebestämmelser. Däremot kan man ha bestämmelser om träd, alléer, ekodukter, dagvattenhantering, med mera inom området. Om kommunen kommer att ha ett fortsatt ansvar, t ex för allmän platsmark, ska kommunen ta upp kompensationskravet i exploateringsavtalet. Det är generellt svårt att på lång sikt säkerställa att strukturer och funktioner på privatmark kommer att fortleva. 34 Kompensationsåtgärdernas varaktighet För att kompensationsåtgärder ska bli bestående och fylla sin funktion behövs dels en kontinuerlig skötsel som inte sviktar, dels kunskap om varför åtgärderna finns så att fortsatt planering tar hänsyn till dem. Kunskapen behöver vara spridd i kommunens organisation och ytor där kompensation utförts, ska vara fredade för kommande exploatering. I den kommunala organisationen ska det finnas ett samlat ansvar för genomförd kompensation och dokumentation över var åtgärderna är utförda och varför. Det kommer behövas tillsyn och resurser för att reparera brister som kan uppstå. I praktiken kommer man totalt sett inte kunna följa upp mer än en handfull projekt i kommunen, vilket också är ett skäl till att kompensation kommer vara undantag och inte regel. Exempel på kompensationsåtgärder Anlägga ny park- eller naturmark Anlägga ny våtmark och/eller öppna diken Skydd av områden Restaurering av befintlig park- och naturmark Motverka barriäreffekter Beslutsprocess 1. Först utreder kommunen som vanligt om och i så fall vilken negativ påverkan en exploatering skulle få. Det kontrolleras om exploateringen skadar olika typer av höga ekologiska och geologiska värden med mera. Även negativ inverkan på landskapsbilden och den gröna infrastrukturen behöver beaktas. Alternativ som innebär att man undviker eller minimerar skador på ekologiska värden och funktioner prövas i första hand. 2. Intrång i skyddade områden och objekt eller vid tillståndsprövning av verksamheter eller åtgärder som kan skada naturtyper och arter, följs den lagstadgade processen i Miljöbalken. Det krävs särskilda eller synnerliga skäl och prövas i domstol.

38 35 GRÖNPLAN REMISSVERSION Det åligger den sökande att med hjälp av rätt kompetens utreda möjliga alternativ som gör att skadeverkningarna kan undvikas eller minimeras. Om värdena redan är kända eller upptäcks först inför exploateringen gör ingen skillnad. 4. Om det saknas alternativ och det finns ett stort allmänt intresse eller i undantagsfall ett synnerligen angeläget enskilt intresse (propornationlietsprincipen) att projektet genomförs, ska exploatören föreslå vilka kompensationsåtgärder som ska genomföras. Exploatören kan behöva stöd av en sakkunnig konsult. 5. En permanent grupp av sakkunniga tjänstemän inom kommunen finns utsedd som bedömer om kompensation behövs och om förslagen från exploatören kan användas och räcker till. Åtgärderna kostnadssätts, gärna av en oberoende part, både vad avser i nvestering och skötsel. Det klarläggs också var ansvar och skötselkostnad ska ligga. 6. Beslut fattas om projektets genomförarande, inklusive kompensationsåtgärderna. Finansieringen måste då vara klar. Även exploatören ska skriva under beslutet. Genomförande av kompensationsåtgärder 1. Exploatören har som regel ansvaret för att genomföra åtgärderna, men man kan avtala om att kommunen genomför åtgärder på allmän plats. Utförandet ska följas och godkännas av den grupp som godkände åtgärderna eller av dem utsedd sakkunnig. När kompensationen finns på plats, följs den upp återkommande under lång tid. Uppgifter om de kompensationsprojekt som genomförts, ska finnas samlade och tillgängliga på Stadsbyggnadsförvaltningen. 2. Föreslagna åtgärder ska ha goda förutsättningar att leva vidare. Risken att de misslyckas ska vara liten. Den som genomför åtgärder ska ha tillräcklig kompetens. Om det krävs skötsel avsätter exploatören medel till detta för en längre period kan vara fråga om decennier. Om möjligt kan mer omfattande åtgärder säkerställas med någon form av områdesskydd, servitut eller naturvårdsavtal. 7.2 Riktlinjer för skogsbruk på kommunägd mark Eskilstuna kommun äger ca 3000 hektar skogsklädd mark. En del av marken ska ses som planeringsreserv för framtiden, eftersom tätorterna förutspås fortsätta växa. Ca 750 hektar av den kommunala skogen är statligt eller kommunalt naturreservat och sköts enligt skötselplaner med särskilda naturvårdsmål. Det finns även en del skog som kommunen äger inom detaljplaneplanlagt område, ofta med beteckningen Natur. Den kommunala skogsmarken finns till stor del i en zon utanför städerna Eskilstuna och Torshälla och har därför tillsammans med naturreservaten fått en extra stor betydelse för friluftslivet i tätorterna, men även för städernas och landsbygdens biologiska mångfald. Några av de viktigaste ekosystemtjänsterna är helt beroende av den tätortsnära skogen och utbytet mellan stad och land är betydelsefullt. Eskilstuna kommuns skogsbruk är sedan 2003 certifierat enligt miljömärkningssystemet FSC (Forest Stewardship Council). Kommunen har ett eget certifikat vilket är ovanligt. De flesta kommuner som har certifierad skog ingår i någon grupp som har ett gemensamt certifikat. En handling med namnet Riktlinjer för uthålligt skogsbruk togs fram 2014 av kommunen med syfte att informera och vara ett instrument i arbetet med att uppfylla de krav som ställs enligt FSC. Den innehåller framförallt beskrivningar av naturtyper och vilka skötselmål som finns för dessa samt praktiska riktlinjer och anvisningar för skogsskötseln i olika delar. Dessa riktlinjer är mycket värdefulla för utvecklingen av och informationen om det hållbara skogsbruket i Eskilstuna kommunägda skog. Det här avsnittet i grönplanen har ett långsiktigt syfte, utan direkt koppling till FSC och ska synliggöra och balansera den kommunägda skogens ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner i samhället. Skogsbestånden har delats in med målen Produktion med generell hänsyn, Produktion med förstärkt hänsyn, Naturvård orört och Naturvård skötsel. På många platser har närheten till tätorterna nödvändiggjort en skötsel helt anpassad till innevånarnas behov av framkomlighet, naturupplevelser och annan rekreation.

39 GRÖNPLAN REMISSVERSION De flesta mål överensstämmer dock helt mellan miljömärkningens krav och kommunens styrdokument, även om de är något olika formulerade. De flesta av målen nedan uppfylls redan i det kommunala skogsbruket. Övergripande princip Kommunens skog ska förvaltas långsiktigt hållbart så att dess ekologiska, sociala och ekonomiska värden ökar på lång sikt. Skogsbruk ska inte bedrivas så att negativa effekter på vattenförekomster uppstår. Inte heller erosion, eller andra kvarstående markskador ska förekomma. För skog med områdesskydd enligt miljöbalken och inom detaljplanelagd mark gäller särskilda regler. Kommunens skog ska förvaltas så att uppsatta klimatmål stöds. Ekologiska mål för skogsbruket: Artrikedomen i kommunens skogar ska öka och särskilda hänsyn ska tas för att rödlistade arter ska kunna fortleva långsiktigt. Särskilt bevarandevärda biotoper och ekosystem ska skötas så att de inte utarmas. Vissa biotoper lämnas orörda. Målet är att värdena ska öka på sikt. Ekologiska spridningskorridorer ska uppmärksammas i skogsbruket och skötas så att deras funktioner upprätthålls och vid behov förstärks. Skogsdynamik och kontinuitet ska i möjligaste mån upprätthållas och förstärkas. Skogsmarkens funktion för grundvattenbildning, fördröjning, magasinering och rening av ytvatten ska upprätthållas och vid behov förbättras vid bruket av skogen. Artrikedomen ökas genom att mängden död ved av olika slag ökar, att mängden lövträd ökar, att mängden gamla kvarstående träd ökar, att ursprungliga vattenregimer återställs och att öppnare solexponerade skogar bibehålls. 36 En del biotoper som är värda att bevara, sköts bäst genom att få utvecklas fritt, andra (de flesta) genom en naturvårdande skötsel. Exempel på det senare är äldre kulturmark som riskerar att växa igen. Granplanteringar som skuggar och tränger ut värdefulla natur-/kulturmiljöer bör avvecklas eller reduceras. Ekologiska spridningskorridorer kartläggs genom inventering och modellering. Svaga länkar i dessa spridningsvägar som kan identifieras, förstärks genom skötsel och skyddas mot avverkning som försämrar deras ekologiska funktion. Brynmiljöer, gammal skog, betesmarker, stränder, vattendrag och habitatöar typ åkerholmar är särskilt värdefulla. Skogsdynamik innebär att påverkan av högt vatten, storm, skogsbrand, konkurrens mellan trädarter och skador av djur kan skapa värden för många andra organismer. Det är dock bara i begränsad omfattning man kan släppa skogsdynamiken helt fri, men man kan i många fall tillåta och även initiera och simulera en större skogsdynamik än som finns idag. Med god kunskap om skogsskadegörare kan man undvika skador på intilliggande skog. Skogsdynamik kan uppnås genom att återställa lokala vattenregimer, genomföra naturvårdsbränningar och låta trädbestånden variera i täthet och sammansättning så att solinstrålning och mängden död ved ökar. Kontinuiteten förbättras genom att begränsa hyggesstorleken, använda skärmställning och kontinuitetsskogsbruk, där det är lämpligt och lämna fler träd och högstubbar vid avverkningar än vad lagen kräver. Det är också betydelsefullt att stående träd som lämnas är gamla och av många olika trädslag och att det finns både livskraftiga och svagare träd bland dem. Kvarstående träd bör helst förstärka den ursprungliga och karakteristiska skogstypen (trakten) i närområdet. Klimatmål för skogsbruket: Alla skogsägare kan påverka hur mycket koldioxid som binds eller frigörs i deras skog. Genom att träden tillåts uppnå högre ålder innan de avverkas, kvarhålls kol i trädstammar, grenar och rotsystem ytterligare några år. Med en stor andel skog som sköts med tanke på biologisk mångfald och rekreation har Eskilstuna kommun redan en stor biomassa i sina skogar. Kommunen bör beakta klimateffekten när en ny skogsbruksplan tas fram. Man

40 37 GRÖNPLAN REMISSVERSION bör vara återhållsam med underhållsdikning och vänta med att avverka tills skogens tillväxt börjar avta. Sociala mål för skogsbruket: Kommunal skogsmark som har ett framtida värde för rekreation, ska skötas så att den blir ändamålsenlig för detta syfte, framförallt gäller det framkomlighet, naturupplevelser och lokalklimat. Människors varierande användning av rekreationsskog av olika typer ska påverka skötseln. Skogens estetiska värde ska beaktas, särskilt i friluftsområden, på exponerade platser och nära bebyggelse. Exempel kan vara karaktärsträd, utsikter, variationsrikedom, tydliga landskapsrum och spår av odlingshistoria etc. I närheten av skolor och förskolor ska det så långt som möjligt finnas tillgång till skog eller annan lämplig grön mark anpassad för naturlek och utomhusundervisning. Fysisk träning, avkoppling, umgänge, äventyr, lek, upplevelser, bär- och svampplockning, orientering, utbildning och kunskapsinhämtning är exempel på vad människor har skogen till. Viktiga kvaliteter är, förutom belägenhet nära bostadsområden och kommunikationsstråk, även variationsrikedom, storlek, rofylld ostördhet, naturskönhet och god framkomlighet. Variationsrikedomen kan bestå av en kuperad terräng, block och klippor, närhet till sjöar, våtmarker och rinnande vatten, utsiktsplatser, inslag av stora och gamla träd av flera arter, olikåldrighet, kulturmiljöer, växling mellan öppet och slutet landskap och en rik flora och fauna. Ekonomiska mål för skogsbruket: Skog som bedömts lämplig framförallt för produktion av skogsråvara, ska skötas så att den ger en god avkastning, utan att dess långsiktliga värde minskar. Skogen ska förvaltas så att en hög och varaktig tillväxt, som ger en god ekonomisk avkastning, bibehålles. Skogsbruket ska vara väl anpassat till ståndorten, vilket innebär att både avverkning, gallring och val av trädslag vid återplantering ska ta vara på landskapets varierande förutsättningar. Man ska generellt sträva efter att producera virke med hög kvalitet, och ha en stor bredd i artsammansättningen av träd. Avkastningskrav ska främst gälla den skog som sköts med ekonomiska mål. Skogens kapital ska vårdas. Vid avverkning ska man undvika erosion och markskador, skador på kvarstående träd och näringsläckage. Man ska avverka och plantera så att omfattande vilt- och insektsskador inte uppkommer. Skogsmarkens struktur och näringsinnehåll ska beaktas när man tar vara på grenar och toppar efter avverkning. Att så långt det går plantera olika inhemska trädslag är positivt av ekologiska, sociala och ekonomiska skäl, eftersom det minskar enformigheten och sprider riskerna för skador och prisvariation mellan trädslag. I samma skog kan skötseln avvägas så att man uppnår flera olika mål. Vilka mål ska prioriteras var? Prioriteringen beror huvudsakligen på läget och på skogens värden. Höga biologiska och rekreativa värden innebär väsentliga ekosystemtjänster och då ska de ekologiska och sociala målen prioriteras. Om viktiga mål står emot varandra ska de värden som är svårast att ersätta prioriteras. I skogsområden där ekologiska och rekreativa värden inte är så höga, ska det ekonomiska målet ta över. Kommunens naturvärdesinventering (Ström 2017) sammanväger tidigare inventeringar och är en bra utgångspunkt för bedömning av ekologiska värden i kommunens skog. I naturvärdesklass 1 3 prioriteras ekologiska mål. Skötsel kan vara viktig. I Naturvärdesklass 4 kan man göra en bedömning hur ett anpassat skogsbruk kan vara förenligt med att naturvärdena bevaras och stärks. Värden för friluftsliv kan utläsas från kartor i grönplanen eller i översiktsplanen

41 GRÖNPLAN REMISSVERSION där viktiga närströvområden, rekreationsområden, landskap för upplevelser, utsiktsplatser och vandringsleder med mera finns representerade. Kommunens skogsförvaltning bör sätta en rimlig uthållig avkastningsnivå med fokus på den skogsmark som sköts med prioritering av ekonomiska mål och klimatmål. Om möjligt görs vid lämpligt tillfälle beräkningar även av social, ekologisk och klimatmässig nytta. 7.3 Åtgärdsförslag naturvård 1. Nya naturreservat Nya naturreservat främst på kommunal mark gynnar både friluftsliv och biologisk mångfald och behövs för att möta behoven när befolkningen växer och mer bebyggelse tillkommer. Reservaten får stor långsiktig betydelse för både invånare, besökare och turister, men även för den gröna infrastrukturen. Nya reservat i Grupp 1 bedöms vara etablerade som besöksmål med obetydliga motstående intressen och som sedan länge har undantagits exploatering på grund av sina höga värden. Målsättningen är att de ska vara bildade före Grupp 2 utgörs av utredningsområden nya naturreservat, där nuvarande markanvändning, avgränsning, koppling till bebyggelseplanering och den gröna infrastrukturen behöver klarläggas, innan beslut tas om reservatsbildning. Även dessa är etablerade besöksmål/rekreationsmål, men deras läge kan innebära att samordning behöver ske med andra intressen. Utredningsområdena finns även under rubriken Åtgärdsförslag friluftsliv. Grupp 1 förslag nya naturreservat: Ängsholmen, Torshälla Utsikten i Mälarbaden, Torshälla Kolsta-Mesta-området, mellan Västerleden och Åsby gård. 38 Granholmen utanför Kvicksund Grupp 2 förslag utredningsområden för naturreservat: Skogen öster om Kälbyravinen, Eknäs-Skjulsta Odlarskogen mellan Trumtorp och Odlaren Djursta-Skarpåsskogen Förslagen har generellt även betydelse för friluftslivet och några nämns även under rubriken Åtgärdsförslag friluftsliv. 2. Nya Biotopskyddsområden Kommunen utreder vilka naturområden som kan vara lämpliga att skydda som biotopskyddsområden. Målet är att säkerställa mycket värdefulla mindre enklaver med naturmark, framförallt skog som har stor betydelse för biologisk mångfald och/eller utgör särskilt känsliga ekosystem. Grönplanen föreslår att höga naturvärden vid Pottskär och vid Gunnarskäl utreds till att börja med som möjliga biotopskydds-områden. Ytterligare förslag kan tillkomma senare, i samband med att nya underlag kommer fram i kommande naturvårdsplanering. 3. Skötselplaner För befintliga naturreservat i den stadsnära zonen där kommunen är förvaltare, finns skötselplaner som ska hållas uppdaterade. 4. Vegetationsskötsel Kommunen ska arbeta med skötsel av grönstruktur i naturområden och i parker med naturkaraktär i syfte att öka den biologiska mångfalden, bland annat genom att vårda gamla träd och restaurera artrika brynzoner i mosaiklandskapet. 5. Strandskydd Fältinventeringar av utvalda strandsträckor utmed små vattendrag ska genomföras vid behov. På grundval av resultatet ansöker kommunen hos länsstyrelsen om upphävande eller minskning av generellt strandskydd vid vissa vattendrag där strandskyddets syften inte äventyras.

42 GRÖNPLAN REMISSVERSION Teckenförklaring Förslag biotopskydd Förslag Nationalpark Förslag naturreservat Större vägar Vägar Tätorter Markytor, skog 0 2, Km ¹

43 GRÖNPLAN REMISSVERSION Skolnära natur Skolornas nuvarande och framtida behov av närbelägen naturmark för utomhuspedagogik och utevistelse ska utredas. Kontakta markägare för att vid behov göra avtal eller överenskommelse om användningen. 7. Våtmarker Kommunen ska uppmuntra markägare som har lämplig mark att anlägga våtmarker och hjälpa till att söka miljöstöd för detta. 8. NationalparkNaturvårdsverket ska kontaktas för att undersöka möjligheterna att på sikt göra nationalpark av Ridö-Sundbyholmsarkipelagens naturreservat. 9. Invasiva arter Kommunen ska samverka i projekt med grannkommuner, länsstyrelser och vattenvårdsförbund för att aktivt minska utbredningen och motverka spridningen av sjögull och andra invasiva arter i kommunen. 10. Information, kunskap och påverkan Kommunen ska arbeta med att sprida kunskap om arter, ekologiska och kulturhistoriska förhållanden och lokala värden genom olika former av informationsinsatser t.ex. naturguidning, verksamhet i naturstuga, skyltar, broschyrer, hemsida, information via mobiltelefon, mediakontakter med mera.

44 41 GRÖNPLAN REMISSVERSION

45 GRÖNPLAN REMISSVERSION Stadens grönstruktur - parker och stråk Den vanligaste aktiviteten utomhus är nyttopromenaden. Genom att stärka och utveckla viktiga gröna stråk och knyta olika park- och naturområden till dem ökar möjligheterna till rekreation i vardagen för fler människor. Vid planering av nya områden bör behovet av bostadsnära natur inom 300 m från bostäderna och skolorna tillgodoses. (Boverket 2007). Trots att själva vistelsen i en park inte behöver vara en huvudaktivitet kan parken likväl ha betydelse för dem som promenerar genom den. Det kan vara ett etappmål att stanna till vid, eller som blickfång på vägen. Parkers utformning och upplevelsevärden kan förstärka upplevelsen av promenaden och därmed förlänga den. Det är viktigare att en park är lättillgänglig än att den är stor, men en liten parkareal avsedd för många boende kan innebära stort slitage och utarmad kvalitet. Problemet kan mötas med större omsorg och anpassning i utformning och materialval samt högre frekvens i tillsyn, skötsel och underhåll. Tillgång till parker i Eskilstuna kommun 2018 har invånarna i Eskilstuna kommun relativt god tillgång till planlagd parkmark, ca 78 m²/invånare. Om vi jämför med andelen parkmark som är inventerats som funktionell och värdefull så blir siffran ca 60 m²/invånare. Fortfarande är det fock på en mycket grundläggande nivå och har mer med tillgång till yta att göra än faktisk kvalité. I norra och östra delen av Eskilstuna finns det en brist på tillgång till parker och annan grönstruktur bostadsnära natur dvs. inom 300 meter från bostaden (Boverket). det är också en del av staden som präglas av barriärer som E20 och andra stora vägar, en stor andel hårdgjorda ytor i flera industriområden och Eskilstunaån fungerar också delvis som en barriär. 42 Enligt Boverkets riktlinjer bör det inte vara längre än 7-10 minuters promenadväg eller meters avstånd till närmaste grönyta från bostaden, för att den ska fungera för rekreation i vardagen på ett bra sätt. För att uppnå målet om god bebyggd miljö bör bostadsnära natur som ligger inom 300 m från befintliga bostäder och skolor särskilt uppmärksammas i planeringen, och behovet av att skydda sådana områden i detaljplan enligt plan- och bygglagen eller som skyddad natur enligt miljöbalken, bör övervägas. Planeringsbegrepp för stadens grönstruktur I översiktsplanen är grönstrukturen i och i anslutning till staden indelad enligt begreppen grannskapspark, stadsdelspark och strövområde, för att synliggöra tillgång och nåbarhet till gröna områden. Grannskapsparkerna är de parker som de boende har som längst ca 300 meter till och som ofta är planerade i samband med bebyggelsen för att bidra till god vardagsrekreation. Flera bostadsområden har en genomtänkt och välplanerad struktur där sparad natur med gamla träd knyts ihop med ytor för lek och sport och parker med planteringar och lekplatser, t.ex. Slagsta, Mesta, Brottsta och Östra Torshälla. Stadsdelsnära parker och natur parkerna är större till ytan och ligger inom ca 800 meter från de boende i en stadsdel. De områden som är utpekade i översiktsplanen i den kategorin är viktiga både för rekreation och för att koppla ihop staden med de större strövområdena som ligger lite längre ut, t.ex. Djurgården och Årbyskogen. Strövområden kallas större naturområden som ligger i stadens utkanter eller längre ut, t.ex. södra halvan av Vilsta naturreservat och Mesta-Kolsta-området väster om Västerleden. Där finns delvis de områden som är inventerade som landskap med särskilda värden för rekreation i grönplanen och som till stor del utgör värdekärnor i den stadsnära zonen, t.ex. Gärtreområdet norr om Årbyskogen mellan Eskilstuna och Torshälla. Särskilt för både barn och äldre personer är avstånden av betydelse när det gäller rekreation i vardagen. Barn och ungdomar attraheras delvis av andra miljöer än äldre det är viktigt att planera för parker med utrymme för olika aktiviteter och som attraherar olika åldrar och som fungerar bra både över dygnet och över året. 8.1 Parker Parker är en plats dit människor söker sig för att koppla av och följa naturens årstidsväxlingar, men också för att möta och se andra människor. Det är även

46 43 GRÖNPLAN REMISSVERSION viktiga miljöer för barns lek och som ger förutsättningar för spontan rörelse och olika aktiviteter. Parker är en av de viktigaste mötesplatserna i staden som alla har tillgång till. Olika grupper ställer olika krav på sin utemiljö. För barn och äldre är den direkta närmiljön kring bostaden av betydelse och de blir mer påverkade av brister och kvalitéer än andra grupper. Barn Utemiljön är lockande för barn och bidrar till deras utveckling. En god lekplats bör vara överblickbar, skild från trafik och ha säkra lekredskap så att barnet kan få möjlighet att leka fritt och utveckla självständighet. Barns mentala och fysiska utveckling innebär att de först vid 12-årsålderna kan hantera en komplex trafiksituation där de behöver bedöma hastigheter och kunna gå eller cykla samtidigt som de ser sig för och därför är det viktigt att parken såväl som omgivningen och helst också möjligheterna att ta sig dit är trafiksäker. Om en park erbjuder något extra kan det vara en anledning till att förlänga utomhusvistelsen. Vattenkontakt kan vara en sådan upplevelse, spännande träd en annan. Lite äldre barn behöver tåliga miljöer för aktiviteter och fri lek som bollplaner, kuperade landskap och vegetation som inbjuder till kurragömmalekar eller trädklättring. Ungdomar Park- och naturmiljöer är en viktig tillgång för ungdomars identitetsutveckling. Ungdomar behöver tillgång till områden där de kan dra sig undan, men de har samtidigt ett behov av att bli sedda och bekräftade. De behöver tillgång till miljöer som fungerar som både scen och kulisser. På scenen visar man upp sig och i kulisserna finns det utrymme att testa nya roller och stilar innan man framträder eller umgås med nära vänner utan att bry sig om hur man ser ut. Mellanrum i staden som t.ex. undanskymda parkeringar, rivningstomter, bakgårdar eller perifera delar av större parker och grönområden är miljöer som fungerar som kulisser för ungdomar. Idealet är grönområden som är tillräckligt stora för att rymma miljöer som passar barn och ungdomars olika behov och samtidigt känns trygga. Ungdomarnas behov rationaliseras ofta bort, speciellt när städer förtätas och ytorna behöver användas mer effektivt. Deras behov kan inte alltid tillgodoses med planerade funktioner och aktiviteter. Mellanrum som ger plats för kravlöshet och utveckling är också viktigt, inte minst ur hälsoperspektiv. Idag när ungdomar generellt har mycket skärmtid och är sociala i den digitala världen är det viktigt att ha deras grundläggande behov av rörelse i åtanke och försöka tillgodose detta i det offentliga rummet. Äldre Äldre människor kan ha svårt att röra sig längre sträckor och behöver vilsamma parkområden nära bostaden. Lugna omgivningar med blomsterprakt, fågeldammar, sittplatser är viktiga för att kunna tillgodose deras behov. Kulturella evenemang är intressanta, liksom natur och historia. Närhet till en lättillgänglig och attraktiv utemiljö ger förbättrad allmän hälsostatus med färre depressionstillstånd, bättre nattsömn och snabbare tillfrisknande efter sjukdom. Upplevd trygghet är viktigt för att många äldre ska ta utemiljön i anspråk både dag- och kvällstid. I lokalisering av äldreboenden är närheten och kopplingen till park eller natur en viktig faktor och riktlinjerna max 7-10 minuters promenad eller meters gångväg bör inte överskridas. För dem som har svårt att ta sig ut, kan utsikten från ett fönster vara av betydelse för hälsan, om utsikten innehåller en grön miljö och gärna också vatten. Många äldre uppskattar att se rörelse och aktivitet, inte bara stillhet. 8.2 Viktiga gestaltningsprinciper I skötsel av befintliga parkmiljöer och vid utveckling av nya parkmiljöer är det viktigt att tänka på parkens placering i ett större sammanhang och att värna siktlinjer i det omgivande landskapet. Dessa ger läsbarhet i landskapet, både inne i den centrala staden och i större mer naturorienterade parker och strövområden. Utpekade utsiktsplatser och historiska spår som är viktiga landmärken och som även har potential som utflyktsmål och besöksmål måste kännas välkomnande och får inte glömmas bort och växa igen.

47 GRÖNPLAN REMISSVERSION Det är värdefullt att gestaltningen av en park utgår från platsens specifika förutsättningar. Parkens karaktäristiska drag är något som användaren lägger på minnet. Det hjälper till att ge platsen en betydelse och en identitet. Parkens läge och koppling till dess historia, tillsammans med gestaltningen blir till en helhet, som kan stärkas av att den får ett eget namn. Information om parken i karta eller på skylt påverkar parkens identitet och status. En tydlig avgränsning mot andra rumsligheter är betydelsefull, annars kan den lätt uppfattas som ett tomrum och en plats med låg status. Samtidigt som inramning och avgränsning är en kvalitetsfaktor, är det ett värde i sig med sammanhängande grönstruktur och kopplingar till andra gröna miljöer. Det är lämpligt att i gestaltningen av en ny parkyta tidigt identifiera viktiga kopplingar och miljöer i närheten som är av betydelse - för att kunna göra en bra avgränsning och få en tydlighet, inte minst i driftsansvar för olika ytor. Skönhetsupplevelser är en av de aspekter som värderas högst i en park; inte bara för dem som vistas i eller som går genom parken. Även de som betraktar den på håll, till exempel genom ett fönster, eller bara vet att den finns där, kan parken ha positiv rekreativ effekt. När tidigare funktioner tas bort eller stora rumsliga förändringar sker i en park utan en genomarbetad idé, kan platsen få en otydlig karaktär. Det kan påverka platsens upplevelsevärden och status i omgivningen. I Eskilstuna finns flera parker i stadens utkanter som tidigare har haft militära anläggningar, t.ex. Lustig backe, Brunnsbacken och Västermarksparken. Där kan finnas delar av dessa kvar idag, men oftast syns bara spår. Det kan röra sig om hårdgjorda ytor och enkla betongstrukturer. Andra parker har haft en mast eller ett vattentorn på platsen, som sen har tagits bort eller flyttats, t.ex. Båtsmansbacken och Thuleparken. Det finns också flera parker som tidigare har dominerats av en speciell byggnad som sedan rivits eller brunnit. Någon omgestaltning har inte skett, vilket kan ha skapat ett tomrum, Snickarbacken och Strömsholmen är exempel i Eskilstuna. De stora träden på Strömsholmen är planterade med hänsyn till den tidigare restaurangbyggnaden där det idag är tomt och platsen har därför en diffus karaktär. Det finns mycket att vinna på att ta fram en utvecklingsplan för de här parkerna för att förbättra 44 deras upplevelsevärden, identitet och status. Det handlar om att se över deras grundläggande rumslighet, kanter och entréer, vilka funktioner som finns där idag och vilka som skulle kunna finnas. Vid generationsskiften i bostadsområden eller när sittplatser och lekplatser av andra anledningar prioriteras ner och tas bort från en park, finns risken att parkens identitet och status påverkas negativt. Då är det viktigt att analysera och förstå den enskilda parkytans förändrade betydelse i grönstrukturen som helhet och i ett mer långsiktigt perspektiv, för att förebygga att värdefulla parkytor ses som ytor med förtätningspotential. De åtta parkkaraktärerna kan användas som ett verktyg att planera för funktioner och samspel med omgivningen t.ex. i framtagandet av ett parkprogram eller i utvecklingsplaner och skötselplaner för enskilda parkmiljöer. Metoder som ger stöd i gestaltning av parker: De åtta parkkaraktärerna Patrik Grahn, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp, har efter många års forskning formulerat åtta karaktärer som tilltalar människors grundläggande behov. Ju fler av dessa karaktärer som kan återfinnas i en grön utemiljö desto fler människor tilltalas av den. För att få en välfungerande och attraktiv grönyta, vare sig det är en park eller en skolgård, kan det vara användbart att hålla dessa karaktärer i minnet. Detta gäller både när man planerar underhållet och när man gestaltar. De åtta parkkaraktärerna: 1. Rofylldhet där man kan höra naturens egna ljud 2. Vildhet fascinerande naturobjekt 3. Artrikedom variation, vårblomster etc. 4. Rymd att komma in i en annan värld 5. Allmänningen där man kan ha aktiviteter tillsammans 6. Lustgården där man kan låta barnen leka i trygghet och man kan njuta 7. Centrum/fest till exempel torg och platser där man kan träffa andra 8. Historia/kultur med spår av tidigare generationer

48 45 GRÖNPLAN REMISSVERSION Patrik Grahns forskning visar att karaktärerna vildhet, lustgården, rymd och rofylldhet är de som har bäst effekt att förebygga stress. Kvaliteten på dessa är även avhängig att bullernivån inte är hög. Fest/centrum har dock motsatt inverkan på stress. Dit går man för att träffa andra och stressa upp. Detta gör att det är svårt att få in samtliga karaktärer på samma plats såvida platsen inte är väldigt stor. Är ytorna mindre är det bäst att bestämma sig för en målgrupp eller ett syfte med platsen och välja de karaktärer som passar. Parkkaraktärerna kan vara ett bra verktyg i arbetet med att utveckla stadens parker och grönytor och när det gäller att prioritera utvecklingsinsatser och lokaliseringar av funktioner. Att arbeta med karaktärerna kan säkerställa att parkbeståndet har och får ett varierat och kvalitativt innehåll. Det bidrar till en planering för att maximera vad parkerna kan erbjuda invånarna i staden. Gestaltningsmatris En bra ingång i en utvecklingsplan för en befintlig park eller ett gestaltningsprogram för en ny park, där många olika brukare och intressenter och kanske även ägare, finansiärer och byggherrar finns med, kan vara att börja med att ta fram en grundläggande gestaltningsmatris tillsammans. Det kan ske genom en gemensam workshop där de olika intressenternas synpunkter samlas in, dokumenteras och sorteras in under relevanta rubriker som berör huvudfrågor kring användning och utformning. Det ger en överblick över användning av och förväntningar på den aktuella miljön. Ekosystemtjänstanalys En ekosystemtjänstanalys kan utöver att identifiera olika ekosystemtjänster i en grön miljö även ge inspiration till och vägledning i gestaltning och projektering. Förekomst av naturlig vattenrening, buffert mot extremväder, betydelse för mikroklimat, pollinering, bärande träd och buskar, boplats för djur, sociala, estetiska och pedagogiska funktioner samt relation till näraliggande grön infrastruktur är sådant som kan analyseras. En ekosystemtjänstanalys kan ge vägledning i vilket växtval som är lämpligt vid nya planteringar och vilka material som kan passa bra i en projektering. Vad är mest prioriterat, att arbeta med höjdsättningen, gynna grön infrastruktur eller tillföra funktioner som gynnar sociala och kulturella ekosystemtjänster? 8.3 Stråk i staden Stråk beaktas i fysisk planering Vid planering och exploatering där stråk kan komma att beröras, motverkas ev. barriäreffekter och värdet av ett obrutet sammanhang beaktas. Befintliga parkytor eller byggprojekt i anslutning till ett utpekat stråk kan vinna på att de knyts till stråket på ett genomtänkt sätt. Gång- och cykelstråk ska vara lätta att identifiera och följa genom bebyggelse och grönska. En sammanhållande skyltning rekommenderas. Utnyttja urbana trädstrukturer för att stärka rekreativa stråk Synkronisera planteringar av gatuträd, gärna i kombination med satsningar på mindre parkytor som pocket parks för att stärka ett viktigt stråk. Tvärförbindande stråk Mellan stadsdelar och olika stråk eftersträvas tvärgående stråk i en kontinuerlig helhet. T.ex. mellan Årbystråket och Skiftingestråket (se del 2 för riktlinjer och åtgärdsförslag för utveckling av Årbystråket och Skiftingestråket med prioriterade tvärgående förbindelser) Cykelstråk inifrån och utåt En kontinuerlig översyn bör göras av hur man via cykelstråk inifrån städerna kan ta sig ut till större strövområden (de befintliga naturreservaten och de områden som i grönplanen pekas ut som landskap med särskilda värden för rekreation (kärnområden i stadsnära zon) med målet att komplettera felande länkar i periferin. Flera cykelstråk bör också förlängas så att de leder vidare till attraktiva naturområden på landsbygden. Nya cykelstråk kan i många fall läggas på äldre vägavsnitt som inte används alls eller bara för lokal trafik, sedan nya och större vägar byggts. Avtal med vägföreningar krävs och kompletterande länkar och tydlig skyltning behövs. 8.4 Gatuträd I den mest urbana stadsmiljön med mycket hårdgjorda ytor är gatuträden, de urbana trädstrukturerna den urbana skogen - den bästa möjligheten att få in några av ekosystemtjänsterna i stadsmiljön. I grönplanen beskrivs urbana trädstrukturer generellt som ett verktyg att skapa gröna förbindelselänkar

49 GRÖNPLAN REMISSVERSION som kan stärka gröna stråk med betydelse både för rekreation och som kan fungera som spridningslänkar som bidrar till att koppla ihop delar av grönstrukturen. Fördjupning i arbetet med träd i Eskilstuna kommun ska tas fram i arbetet med en separat trädplan, men grönplanen ska ge stöd i arbetet. Se riktlinjer och åtgärdsförslag för planering och utveckling av stadens grönstruktur - parker och gröna sråk i avsnitt 9. De urbana trädstrukturernas ekosystemtjänster Luftrening När gatuträd började planteras på 1800-talet var luftrening ett viktigt motiv i en ofta smutsig och rökig stadsbild. Linjära trädplanteringar utgjorde också visst skydd mot brand. Att förebygga återkommande bränder var tidigare en av anledningarna till att stadsplaneringen uppstod. Idag är det inte skorstenar och industrier som smutsar luften utan framförallt trafiken. I Eskilstuna är trädplanteringarna på J.A. Selanders gata (vid den tidigare ångbåtshamnen) och allén mellan Ruddammsgatan och Djurgården exempel på gamla gatuträdsplanteringar, i syfte att bidra med renare luft och en mer hälsosam miljö i staden. Träd fångar effektivt upp stoft från biltrafiken. Under sommaren kan stadsträden i park- och gatumiljöer med sina löv samla upp procent av stoftet i stadsluften. På vintern är andelen uppfångat stoft lägre, men man räknar med att en viss del ändå tas upp i grenverk och stammar. Ett medelstort träd fångar upp ca 9 kg stoft under ett år. Stoftet som samlas på trädens blad och grenverk spolas sedan ut i stadens dagvattensystem vid regn. Trädens förmåga att fånga upp luftpartiklar varierar: Barrträd är bättre på att fånga upp partiklar än lövträd Lövträd med håriga blad fångar upp mer partiklar än de med glansiga blad Syrebildning och koldioxidupptag Gröna växter och djur lever i en slags symbios när det gäller grundämnena kol och syre. Djuren konsumerar syre och organiskt kol och producerar 46 koldioxid och vatten, medan växterna genom fotosyntes gör den motsatta processen när solen är uppe. En människa förbrukar lika mycket syre och organiskt material som ett träd producerar under ett år. Det krävs 25 stycken träd för att kunna ta upp koldioxidutsläppen från en bil som används i normal omfattning. I miljöer med mycket biltrafik har gatuträden en stor betydelse för både luftkvalitet och för att bidra till att balansera trafikens klimatpåverkan. Trädens förmåga att absorbera koldioxid baseras på följande kriterier: Lövträd tar upp mer koldioxid än barrträd Lövträd med glansiga blad tar upp mer koldioxid än de med håriga blad Arter med stor bladyta absorberar mer koldioxid än de med små blad Effekten på klimatet är dock helt beroende av vad som sker med trädet när det slutat växa. Om det får ruttna eller eldas upp, frigörs all insamlad koldioxid och klimateffekten blir bara temporär. Vindreglering Mellan stadens höga byggnader bildas det turbulens när vinden pressas samman. Träden fungerar som vindfångare genom att de bromsar upp vindarna. Ju större träd desto bättre förutsättningar för att fånga upp vindar. Även annan beväxt mark som buskar, häckar, högt gräs och småkuperad terräng bromsar hårda vindar mer än hårdgjort mark - om än inte lika effektivt som stora trädkronor. 8.5 En god bebyggd miljö Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, bland annat; Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.

50 47 GRÖNPLAN REMISSVERSION Natur- och grönområden

51 GRÖNPLAN REMISSVERSION Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Landskapsperspektiv ger stöd Enligt Riksantikvarieämbetet ska inte ett riksintresse ses som ett skyddsområde utan som en resurs för samhällsutvecklingen. I en analys av en kulturhistoriskt intressant och bevarandevärd miljö är det viktigt med: Läsbarhet Kulturhistorisk helhet Kulturhistorisk relevans Att tillämpa ett landskapsperspektiv i ett projekt bidrar till ökad förståelse för läsbarhet och helhet. Utemiljön och mellanrummen mellan olika byggnader och sammanhangen mellan olika funktioner är av betydelse för förståelse och läsbarhet av en miljö. Planera för rörelse Utgå från människans radie Fotgängare har på vissa sätt större rörelsefrihet än andra trafikanter eftersom de inte är så bundna till en viss sorts infrastruktur. Detta ger dem flera alternativa färdvägar. Men fotgängaren har en begränsad räckvidd och hastighet. Det är också svårt att till fots transportera tunga saker. Den som går är känsligare för barriäreffekter, dålig belysning och intensiv motortrafik. En bra miljö för gångtrafiken ställer specifika krav på stadens struktur. (Planera för rörelse Boverket 2013) Hälsa och rekreation Naturen ger vila och återhämtning. Närhet till naturen kan påskynda tillfrisknande och minskar stress. Plan- och bygglagen reglerar inte hur långt 48 det ska vara till grönområden eller idrottsplatser, storleken på lekytor eller skolgårdar med mera, vilket i praktiken har stor betydelse för hur eller hur mycket vi rör på oss. Det är upp till kommunerna själva att ta fram riktlinjer utifrån de egna förutsättningarna. Den fysiska planeringen bör bidra till att skapa förutsättningar för rörelse i vardagen. Detta förutsätter bland annat god lokalisering av både bostäder och målpunkter, samt möjligheter till aktiv transport, lek, friluftsliv, motion och rekreation. Iakttagelsen att människors hälsa påverkas positivt av gröna utemiljöer är inte ny och under lång tid spelade grönskan också en aktiv roll i sjukvården, då sjukhus anlades i natursköna områden och patienter skickades till kurorter för att andas frisk luft eller dricka hälsobringande vatten. Ett betydande skifte i synen på naturens roll för människors hälsa inträffade i början av 1900-talet, när utvecklingen av och tilltron till mediciner fick allt större betydelse för vården. (Grahn). Forskaren Roger Ulrich publicerade 1984 en studie, View through a window may influence recovery from surgery, där han jämförde hur patienter som hade utsikt mot natur återhämtade sig efter en operation jämfört med patienter som bara såg en tegelvägg genom sitt fönster. Studien visade att de som såg natur genom sitt fönster tillfrisknade snabbare, behövde mindre mängd starka smärtstillande medel och löpte något lägre risk att drabbas av komplikationer efter operationen än de som tittade ut över en tegelvägg. Ulrich representerar en grupp forskare som anser att det är de mer primitiva delarna av människans hjärna som reagerar på naturupplevelser och att information som finns i miljön kan påverka medfödda reflexer. Detta bidrar till att stressnivåerna instinktivt sänks i naturlika miljöer, eftersom de ger omedelbar information om att platsen är lämplig för vila och återhämtning (källa Annerstedt, 2011). Forskarna Rachel och Stephen Kaplan har en teori som bygger på att det finns två typer av uppmärksamhet, riktad och spontan. Riktad uppmärksamhet kräver energi och fokus, vilket skapar en mental trötthet om hjärnan inte ges möjlighet att vila. Den spontana uppmärksamheten däremot, kräver enligt Kaplan ingen energi, då den är kravlös och uppkommer när man blir fascinerad av omgivningen. I det moderna samhället krävs mycket riktad

52 49 GRÖNPLAN REMISSVERSION uppmärksamhet, medan spontan fascination för något uppstår mer sällan. Makarna Kaplan har genom sin forskning visat att naturmiljöer i stor utsträckning genererar spontan uppmärksamhet och att vistas i naturen kan därför hjälpa hjärnan att återhämta sig (källa Kaplan, 1990). I kunskapssammanställningen Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad (SLU Movium 2013) menar Märit Jansson, landskapsarkitekt och docent i landskapsplanering att bristande kunskap om de gröna miljöernas betydelse i våra städer, i kombination med en svag lagstiftning och en vilja till förtätning, har medfört att svenska städer blivit allt tätare samtidigt som mängden grönyta blivit allt mindre. Detta sker samtidigt som gröna och blå inslag är en förutsättning för att städerna ska kunna bli resilienta, det vill säga tåliga mot extrema tillstånd och utvecklas hållbart. Jansson skriver också att gröna och blå element i städerna spelar en avgörande roll i att uppfylla de nationella folkhälso- och miljömål som riksdagen satt upp. Sambandet mellan fysisk aktivitet och byggd miljö I dag tillbringar de flesta människor största delen av sin vakna tid stillasittande. Fysisk aktivitet har förflyttats från vardagens rutiner till fritidens motionspass och träning. Vardagsrörligheten har minskat och stillasittandet har ökat och kompenseras inte fullt ut av att en del människor blivit mer fysiskt aktiva på sin fritid. Brist på fysisk aktivitet är ett globalt problem och Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn till att dö i förtid (WHO, 2009). Källa: (Planera för rörelse, Boverket 2013) Det är viktigt att planera för en grönstruktur i staden som kan erbjuda sociala och kulturella ekosystemtjänster, genom god gestaltning och lokalisering av stråk och mötesplatser samordnat med ekologiska funktioner och biologisk mångfald. Ofta erbjuder miljöer med biologisk mångfald en attraktiv och intressant miljö för människor, t.ex. i brynzoner med mycket blommande växter, rika på fåglar och fjärilar. Att synkronisera ekologiska och rekreativa stråk genom t.ex. att fortsätta utveckla åstråket genererar många olika nyttor Att utveckla förbindelser i gröna stråk som kopplar samman större grönytor och strövområden uppmuntrar till rörelse och bidrar också till ekologiska funktioner som spridningsvägar. När det gäller att tillämpa en mänsklig skala i gestaltningsprojekt i stadsmiljön finns god vägledning i Stadslivs- och stadsrumsstrategier för Eskilstuna centrum som tagits fram av Gehl Architects Mångfunktionella ytor och gröna mötesplatser grönstruktur och dagvatten Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket 2010) gavs ut för att för att ge stöd och inspirera kommuner i arbetet med att klimatanpassa befintlig bebyggd miljö. Syftet var att öka medvetenheten och kunskapen kring värdet att inte hårdgöra mark och vidga synen på grönstrukturen, grönytorna, mellanrummen och friytorna i stad och mindre tätort. En mångfunktionell grön yta kan (enligt Boverkets definition): ta hand om dagvatten sänka temperaturen både inomhus och utomhus under sommarmånaderna skydda från skadligt UV-ljus genom att bidra till skuggande miljöer bidra till sociala mötesplatser i staden och utemiljöer för rekreation och vila stödja bevarandet av biologisk mångfald i staden Grönstruktur och dagvatten Grönstrukturen i staden är en viktig faktor när det gäller att ta hand om dagvatten och fördröja vattnet innan det rinner ut i sjöar och vattendrag. Med dagvatten menas regn- eller smältvatten, dvs. ytvatten, som rinner över olika ytor som t ex gräs, grus, asfalt och tak. Även dräneringsvatten är dagvatten. Naturliga, genomsläppliga ytor som gräs och naturmark, mjuka ytor, har i staden till stor del ersatts av hårda ytor som snabbt leder bort vattnet via brunnar och rör i orenad form till närmaste vattendrag. I bebyggelseplane-

53 GRÖNPLAN REMISSVERSION ring är det viktigt att planera för lokalt omhändertagande av dagvatten, när de naturliga förutsättningarna finns. Lokalt omhändertagande ger en rad fördelar; en bättre grundvattenbalans, minskad risk för sjunkande grundvattennivå (som kan leda till sättningar av byggnader mm.) och för översvämningar i källare och avloppssystem (det kan ske när dagvatten leds till avloppsledning som inte är dimensionerad för att ta emot dagvatten). Riktlinjer för dagvattenhantering i Eskilstuna Riktlinjer för dagvattenhantering Eskilstuna kommunkoncern antogs Enligt riktlinjerna ska kommunen sträva efter en robust dagvattenhantering, vilket också omfattar att hantera översvämningsrisker i händelse av stora regn. Där kan en bra planering av och kapacitet i stadens grönstruktur fungera som en buffert vid stora vattenmängder. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt (LOD) på eller i nära anslutning till den fastighet där dagvattnet uppkommer. Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet och status. Dagvatten ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelse miljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Det finns utvecklingspotential när det gäller markutnyttjande, en och samma yta kan användas till fler ändamål än för att fördröja dagvatten. Det kan vara en bollplan, en nedsänkt yta på ett torg, en park eller en yta vid en industri som tål att översvämmas vid enstaka tillfällen då det regnar kraftigt. Sådana lösningar kräver genomtänkt massbalansering, höjdsättning och gestaltning. Behovet att reservera ytor och platser för dagvattenhantering ökar. Enligt dagvattenstrategin är det i översiktsplanen som behov av grönytor för dagvattenhantering pekas ut. 50 kapacitet att ta emot dagvatten Våtmarker med vegetation anläggs på fler platser som tar emot och renar vatten innan det rinner ut i t.ex. Eskilstunaån Befintliga mindre vattendrag i och i anslutning till stadens grönstruktur och stadsnära zon återställs eller utvecklas genom förbättrade funktioner för meandring, bräddning och vegetationsfiltrering de tillåts bli ett viktigt inslag som bidrar till rekreativa stråk och ökar den biologiska mångfalden. Exempel är Kalkbäcken och Borsöknabäcken som idag till vissa delar är kraftigt modifierade i förhållande till hur de måste ha sett för några hundra år sedan. Planera för fler mjuka ytor i gaturum och andra hårdgjorda miljöer genom att använda bl.a. svackdiken, vegetationszoner/klimatvägar som rain gardens. Rain Garden En rain garden är en plantering/vegetationszon som fungerar som en infiltrationsbädd, som har kapacitet att ta emot och infiltrera dagvatten från omgivande ofta hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Växtvalet som ofta inkluderar träd, är anpassat efter situationen och växternas rotsystem bör tåla varierande mängder vatten. Konceptet rain garden utvecklades i USA och Kanada i sammanhanget lokal dagvattenhantering och tidigt handlade det om hur den enskilde fastighetsägarens kunde lösa dagvattenproblematiken inom den egna tomten. Nu används konceptet även i städernas gatumiljöer. Dagvattnet från tak, vägar och parkeringsytor leds till en rain garden där växterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan överskottet infiltreras ned genom bädden. Jämfört med en öppen dagvattendamm i stadsmiljön så genererar en rain garden i idealfallet inget överskottsvatten som måste ledas vidare i rör genom det konventionella dagvattensystemet. Men med tät lera eller berg som underlag, krävs ändå en viss avledning efter fördröjning vid större nederbördsmängder. Generella riktlinjer som gynnar den sammanhängande grönstrukturens

54 51 GRÖNPLAN REMISSVERSION

55 GRÖNPLAN REMISSVERSION Att tänka på vid planering och projektering av för mångfunktionella gröna ytor: Gestalta nya parker utifrån mångfunktionsprincipen och arbeta med höjder och gestaltning så att en kapacitet kan säkras. Skapa skålade gräsytor och led vatten i händelse av stora regn till naturliga lågpunkter där det kan tas upp av vegetation, fördröjas och där det kan bildas vattenansamlingar utan att det skapar förödelse. Planera så att mångfunktionella ytor också blir gröna mötesplatser, spontanidrottsplatser eller dylikt. Gestalta nya torg och andra platsbildningar utifrån mångfunktionsprincipen och arbeta med höjder och gestaltning så att en kapacitet kan säkras om vattennivån skulle höjas tillfälligt. Ta inspiration från t.ex. gestaltningskoncept som Sunken Garden ned sänkt trädgård. Det är ett försänkt, omgärdat trädgårdsrum, vars form ofta förstärks med en lågt liggande damm i centrum, ett koncept som är hämtat från trädgårdskonsten. Med rötter i holländska barockträdgårdar förekom Sunken Gardens i 1800-talets formträdgårdar och som fått nytt liv i torg- park och bostadsgårds anläggningar under 1900-talet Stadsodling Odling i staden ökar kunskapen om växtodling och hur mat produceras. Stadsodling kan ge ett bidrag till att binda samman grönstrukturen och förbättra kontakterna mellan grannar. Odling av grönsaker och blommor i eller i anslutning till den urbana miljön gynnar ekosystemtjänster som pollinering och biologisk mångfald. Stadsodling är en möjlighet att låta fler invånare påverka sin närmiljö och vara medskapande i den offentliga miljön. I Eskilstuna finns flera koloniområden för odling och i flera bostadsområden finns möjligheter till odling för de boende i t.ex. Lagersberg. På Närjeholme finns den kommunala arbetsmarknadsverksamheten AMA. I deras stadsodlingsprojekt produceras grönsaker och blommor som arbetsträning. Strategi för stadsodling i Eskilstuna ( ) På platser i kommunägda områden där odling kan fylla ett syfte och göra platsen mer attraktiv för allmänheten är det prioriterat för kommunen att antingen godkänna egna initiativ till stadsodling eller att kommunen organiserar och bjuder in närboende. Det kan vara en del av en park eller en överbliven gräsyta. Odlingen får inte konkurrera med andra aktiviteter och friytor ämnade för lek eller annan spontan aktivitet. Kommunen upprättar avtal med privatpersoner och föreningar som vill starta odling i staden och kommunen ser gärna att föreningar bildas efterhand. Odlarna ska själva ansvara för skötsel, renhållning, bevattning och att odlingen sker enligt de regler som beskrivs i riktlinjerna och skötselavtalet för platsen. Genom att arbeta med höjdskillnader och förekomst av vatten skapas en spännande effekt som ger platsen estetiska och rekreativa värden. Mångfunktionalitet kan bidra till god och hållbar gestaltning och ökad resiliens (tålighet) mot extremväder. Rätt använt bli sådan klimatanpassning ett bra argument för att investera i grönstrukturen. Gröna tak, vegetationsklädda husväggar, gatuträd, torg, fickparker, översilningsytor, infiltrationsbäddar och annan fördröjning av vatten kan bli en del av de goda mellanrummen i staden mångfunktionella, genomsläppliga eller fördröjande ytor med sociala och ekologiska kvaliteter som bidrar till människors hälsa och välbefinnande.

56 53 GRÖNPLAN REMISSVERSION

57 GRÖNPLAN REMISSVERSION Riktlinjer för planering och utveckling av stadens grönstruktur parker och gröna stråk Riktlinjer för planering och utveckling av stadens grönstruktur ger vägledning i hur kommunen ska arbeta med parker och gröna stråk i staden. Vid både utveckling av befintlig och ny grönstruktur ska relevanta gröna strategier beaktas som en grundläggande förutsättning, beroende av var aktuell miljö är belägen inom kommunen - det ger vägledning i vilken nivå av gestaltning som är lämplig och vad fokus bör ligga på när det gäller investeringar. När det gäller stadens grönstruktur kan både gröna strategier för staden och stadsnära zon vara aktuella, beroende av vilken karaktär bebyggelsen i området har och hur mycket hårdgjorda ytor som finns på platsen. 1. Prioriteringar för synergieffekter Prioritera investeringar så att utveckling av befintliga parker och stråk kan bidra till stadsutveckling och kan gynna aktuella projekt som ut vecklingsplaner och stadsläkningsarbete 2. Utveckla stråk inifrån och ut Utveckla stråk inifrån staden och ut mot landsbygden, med fokus på kopplingar till befintlig grönstruktur i parker och naturområden 3. God funktion över dygnet och över året Utveckla och anlägg parker och stråk med god funktion och identitet över dygnet och över året 4. Landskapsperspektiv och platsens förutsättningar Utveckla parker och gröna stråk med utgångspunkt från platsens förutsättningar i den större grönstrukturen och platsens historia 5. Långsiktighet Utveckla befintliga och nya parker och gröna stråk med en tydlig vision för identitet, karaktär och funktioner med ett långsiktigt perspektiv Utflyktsmål och besöksmål Identifiera och utveckla utflyktsmål och besöksmål bland parkerna 7. Namn på parker och gröna stråk Stärk identitet och status på parker och stråk genom namngivning, gärna med utgångspunkt från platsens historia 8. Arbeta med åstråket som utgångspunkt Åstråket ska vara det högst prioriterade rekreativa stråket och en bra utgångspunkt och målpunkt för andra rekreativa stråk Utveckla åstråket genom att identifiera viktiga noder och målpunkter för att uppnå kvalité och god funktion. Se också riktlinjer för friluftsliv i avsnitt 10 a) Identifiera och utveckla tvärgående stråk och kopplingar som överbrygger ån som barriär genom t.ex. nya broar b) Identifiera och utveckla möjliga rundslingor (möjliggörs genom tvärgående stråk) c) Utveckla åstråket genom att utveckla och koppla befintliga parkytor i staden till stråket 9. Förstärk grönstrukturen med urbana trädstrukturer som gröna förbindelselänkar och för att stärka svaga gröna samband Arbeta med urbana trädstrukturer/större gatuträdsplanteringar för att stärka grönstrukturen och bidra till ekosystemtjänster i staden a) Planera för urbana trädstrukturer/gatuträdsplanteringar som ska gynna och stärka utpekade stråk som är viktiga för rekreation t.ex. Skiftingestråket, Årbystråket och åstråket. De mest hårdgjorda miljöerna med störst brist på grönstruktur är högst prioriterade b) Planera för gatuträdsplanteringar i större helheter (även om enstaka träd, särskilt äldre trädindivider också kan ha stor betydelse) c) Planera gatuträdsplanteringar med gestaltning och estetiska vär den i fokus i staden, där skala, volym, färg, form och uttryck över året har betydelse för stadsbilden och påverkan av upplevelsen

58 av stadsrummet d) Arbeta med medvetna artval för att uppnå stabilitet och motståndskraft och långsiktiga planteringar e) Arbeta för bästa möjliga förutsättningar för träden genom att tidigt säkra utrymme och förutsättningar för träd i den urbana miljön i planering och projektering f) Arbeta för att stärka spridningsvägar mellan värdefulla naturområden genom trädplanteringar g) Identifiera och vårda större strukturer med äldre gatuträdsplanteringar 55 GRÖNPLAN REMISSVERSION

59 GRÖNPLAN REMISSVERSION Åtgärdsförslag inom planering och utveckling av stadens grönstruktur parker och gröna stråk 1. Planera för ny grönstruktur a) Parker Parkprogram Ta fram ett parkprogram med alla parker som kompletteras med förslag på nya parker där det finns brist och vid nybyggnation. Gröna huvudstråk ska finnas med på en översiktlig nivå för att visa betydelsen av en sammanhängande grönstruktur och det gröna nätverkets funktion i staden. De åtta parkkaraktärerna kan ge vägledning i de olika parkernas karaktärer och funktioner fördelat över staden. Riktlinjer för utveckling av stadens grönstruktur - parker och gröna stråk och Del 3 av grönplanen med faktaunderlag och material från parkinventeringen ger vägledning. Parkprogammet bör också tas fram med utgångspunkt från generella riktlinjer för mångfunktionella ytor och den kommande dagvattenplanen. I sydvästra och sydostra Eskilstuna är det prioriterat att upprätthålla det gröna nätverk som redan finns med parkytor med höga naturvärden och hög andel biologisk mångfald, men komplettera med funktioner och stärka förutsättningar för sociala och kulturella ekosystemtjänster. I Norr, på öster och i förtätningsprojekt i centrala staden och på Väster finns det mindre tillgång på bostadsnära natur. Där bidrar utvecklingen av gröna stråk som ökar tillgång och nåbarhet och motiverar kvalitetshöjning i befintliga parkytor till det gröna nätverket och det kan också förstärkas genom nya urbana trädstrukturer - gatuträdsplanteringar. Indelning i lämpliga huvudområden (karta inte färdig, kommer sen): Eskilstuna Sydvästra Eskilstuna Sydostra Eskilstuna Norr och öster Centrum och Väster Torshälla Västra Torshälla Östra Torshälla 56 Centrum mellan kanalerna Kanalområdet b) Gröna stråk Program för gröna stråk Ta fram program för fortsatt utveckling av ett sammanhängande åstråk hela vägen från Hjälmaren till Mälaren. Åstråket är det högst prioriterade rekreativa stråket i kommunen och utvecklas med olika fokus beroende på om aktuell sträcka ligger på landsbygden, i stadsnära zon eller inne i staden i Eskilstuna eller Torshälla. Se även avsnitt med bakgrund om åstråket i del 3. Ta fram program för utveckling av flera gröna huvudstråk som syftar till att stärka det gröna nätverket i staden, bidra till ökad tillgång, nåbarhet och kvalité för invånarna i primärt norra/östra delen av Eskilstuna där det finns brister på detta. Två gröna huvudstråk - Årbystråket och Skiftingestråket (se karta med utredningsområden på s. 59) kopplar ihop centrum och åstråket med stadsläkningsområdena Årby och Skiftinge genom norra delen av Eskilstuna där invånarna har störst brist på bostadsnära natur. Utvecklingskoncepten syftar till att knyta befintliga parkytor till ett grönt huvudstråk som utgörs av både gaturum och gång/cykelväg, koppla ihop och leda till större områden med natur och ut i landskapet. Läs mer om de befintliga parkerna i del 3. Årbystråket Längs med utredningsområdet för Årbystråket förtätas staden och det byggs ca 2000 nya lägenheter i Nithammaren, Nätet och Årby norra och det är sedan tidigare ett bristområde när det gäller tillgång och nåbarhet till bostadsnära natur. Många barn och ungdomar rör sig till Munktellstaden och olika fritidsaktiviteter där. Det finns en stor potential längs stråket i kopplingen till åstråket, BM-spåret, Ekbacken, Årbyparken och det relativt korta avståndet till Årby naturreservat och vidare ut i landskapet via Gyllenhielmska leden. Genom att utveckla Årbystråket får många människor ökad tillgång och nåbarhet till bostadsnära natur och viktiga ekosystemtjänster förstärks. Utvecklingen sker framförallt på befintliga parkytor och gaturum genom kvalitetsarbete och gestaltade platsbildningar med kompletterande funktioner.

60 57 GRÖNPLAN REMISSVERSION Skiftingestråket Längs med utredningsområdet för Skiftingestråket finns flera befintliga parker som har en potential att kunna utvecklas och kvalitetshöjas. Genom en tydligare koppling mellan centrum med stadsparken och åstråket mot stadsläkningsområdet Skiftinge via den gamla Sundbyhomsvägen som idag växlar mellan att vara både gaturum och gång/cykelväg ges fler invånare tillgång och nåbarhet till bostadsnära natur. I norr mynnar stråket ut i i landskapet med närhet både till Djursta-Stora Tidöområdet som är fint att cykla i och Gärtre-Skensta-Ärsta där Gyllenhielmska leden går. Det finns goda möjligheter att skapa förbindande tvärstråk mellan Årbystråket och Skiftingestråket och på sås sätt stärka det gröna nätverket i norra delen av Eskilstuna. BM-spåret fungerar redan som ett tvärstråk mellan stråken och andra lämpliga lägen är vid skolorna i Årby och Skiftinge. c) Urbana trädstrukturer Se förslag på nya planteringar i karta. Fördjupning i kommande trädplan. Riktlinjer för utveckling av stadens grönstruktur - parker och gröna stråk och Del 3 av grönplanen med faktaunderlag och material från parkinventeringen ger vägledning. Utvecklingsplaner för befintliga parker i anslutning till gröna huvudstråk ska vara högt prioriterade, t.ex. befintliga parker i Röksta i anslutning till Skiftingestråket, och parker i anslutning till Årbystråket som idag har potential att kvalitetshöjas och som saknar en långsiktig vision. 3. Drift och underhåll Skötselplaner Ta fram nya och uppdatera kontinuerligt befintliga skötselplaner för den detaljplanerade parkmarken i enlighet med de gröna strategierna i grönplanen och med utgångspunkt från befintlig utvecklingsplan för aktuell yta och eller parkprogram. Generella riktlinjer för god skötsel av parker (se sidan 39) ger vägledning. d) Grönytefaktor Ta fram en manual för att använda grönytefaktor i detaljplaneringen specifikt anpassad för Eskilstuna. Lämplig att använda i centrala staden, vid omvandlingsprojekt i före detta industrimiljöer med stor andel hårdgjorda ytor t.ex. på Väster och i andra projekt med hög andel hårdgjorda ytor som handelsytor och andra exploateringar som kräver stora parkeringar. 2. Utveckla befintlig grönstruktur Utvecklingsplaner Ta fram utvecklingsplaner för enskilda befintliga parker, särskilt prioriterat är betydelsefulla parker som har en naturlig potential för många besökare och med betydelse för tillgång och nåbarhet för många invånare, men som i nuläget inte har en tillräcklig kvalité. Utvecklingsplaner kan behövas när ett parkprogram saknas eller innan det är färdigt och kan behövas även senare för större, komplexa miljöer med en kombination av skötta ytor och natur där det behövs en långsiktig vision. T.ex. Djurgården, Slottsbacken, Västermarksparken.

61 GRÖNPLAN REMISSVERSION Åtgärdsförslag stadens grönstruktur 58 Planeringsområden gröna stråk Nya gatuträdsstrukturer Befintliga gatuträdsstrukturer Centrala årummet ¹ ¹ 0 1,75 3,5 Km

62 GRÖNPLAN REMISSVERSION Planeringsområde utökat åstråk Teckenförklaring Planeringsområde utökat åstråk Markytor, skog Km ¹

63 GRÖNPLAN REMISSVERSION Friluftsliv Naturen, och särskilt den tätorts- och bostadsnära naturen, är en fantastisk resurs för upplevelser och återhämtning och helt enkelt en nödvändighet för ett samhälles trivsel, attraktion, hälsa och livskvalitet. För en kommun finns det därför all anledning att skapa bra förutsättningar för friluftslivet och invånarnas möjlighet att lätt ta sig ut i naturen på sin fritid. Ett aktivt friluftsliv innebär att människor rör på sig ute i naturen och på så vis får både återhämtning och motion, vilket leder till förbättrad folkhälsa. I Grönplanen definieras friluftsliv som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling, i enlighet med den officiellt vedertagna definitionen (Förordning (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer, (Svensk författningssamling 2003:133). Friluftslivet kan utövas som avkopplande rekreation eller som fysiskt träning där man kan utmana sig själv genom ansträngning eller tävling. Under senare år har friluftslivet utvecklats så att mer krävande aktiviteter har fått en ökad betydelse. Lugna aktiviteter kan innefatta en lång rad olika aktiviteter, som till exempel promenader och vandring, natur- och kulturstudier, fågelskådning eller bär- och svampplockning. 60 i naturen. Allemansrätten den bygger på sedvänja och hur människor levt och rört sig sedan förhistorisk tid, det är inte som i andra lagar med förbud. Det är en rätt för den enskilde, möjligheten för företag eller stora organisationer att använda den organiserat på annans mark är begränsat, eftersom frekvent utnyttjande ofta leder till slitage eller andra skador som kan påvisas. Allemansrätten ska utövas med egen kraft och inte med motordrivna fordon. Likt allemansrätten kan det vara svårt att exakt definiera vad som kallas friluftsliv och var det börjar och slutar. Det är svårt att dra en definitiv gräns, då friluftslivet inte är strikt bundet av geografi eller vilken form det handlar om. Friluftslivet är heller inte bundet till tid och plats, eller om det sker organiserat eller på egen hand. Det kan vara såväl en promenad i parken, som ledarledd terränglöpning. Friluftsplanen för Eskilstuna kommun vill skapa förutsättningar för aktiviteter utomhus, oavsett var eller av vem det utövas och om syftet är rekreation eller träning. Träning i skog och mark handlar ofta om löpning, skidåkning, orientering, ridning och cykling (BMX, mountainbike). Sporter som bara utövas på arenor behandlas inte som friluftsliv i Grönplanen. I staden och stadsnära zon kan man tala om tätortsnära friluftsliv, vilket ofta utövas på stigar och stråk som skapats för ändamålet, i friluftsområden. På landsbygden utnyttjas vanligen befintliga stigar och brukningsvägar. Allemansrätten finns beskriven i regeringsformens kapitel 2 18 och i miljöbalkens kapitel 7 1 och är utgångspunkt för ett bra friluftsliv och en unik möjlighet för människor i Sverige att vistas i naturen. Allemansrätten används när vi promenerar i skogen, paddlar kanot, badar, tältar eller plockar svamp och bär. Det innebär också att den som rör sig i skog och mark är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning. Skador på mark, grödor, natur eller påtaglig störning av djur eller människor som bor och vistas i närheten är inte tillåtet. Det är därför viktigt att veta både sina rättigheter och skyldigheter när man vistas

64 61 GRÖNPLAN REMISSVERSION

65 GRÖNPLAN REMISSVERSION Friluftsliv i Sverige Nationell friluftspolitik Regeringen har antagit tio mål för friluftslivspolitiken (Skr. 2012/13:51). Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. I förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer definieras friluftsliv som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Friluftsliv kan utövas på egen hand eller i organiserad form, grundläggande är att mångfalden ger utrymme för ett personligt val. Naturen ska vara tillgänglig för alla. Personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum. Allemansrätten ska värnas. Den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov. Kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna. Friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet. Friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete. Fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan. Beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap. Friluftsliv knyter an till både rekreation och turism. Det har estetiska värden, som ger förutsättningar för en andlig välfärd samtidigt som det tillsammans med allemansrätten kan ses som en del av det svenska kulturarvet. Det ger 62 möjligheter till utbildning och forskning samt inspiration för konst, litteratur och musik. Allt detta är exempel på kulturella ekosystemtjänster som vi kan få av naturen. Uppföljningen av de nationella målen för friluftsliv, gjord av Naturvårdsverket visar att flera utmaningar återstår för att nå det övergripande målet, såväl som för varje enskilt mål. den visar även att den tätortsnära naturen är viktig för människors möjlighet till rekreation och utevistelse. För att färre människor ska uppleva hinder för att utöva friluftsliv krävs god planering av kommunen, med riktade insatser och information Friluftsvanor i Sverige Undersökningar gjorda av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring (2014) visar på att 40 procent värderar friluftslivet så högt att det påverkar val av bostadsort och/eller bostadsområde. Samma undersökning visar på att 70 procent av deltagarna i studien ansåg att det var kommunens och statens ansvar att skydda mark som är lämplig för friluftsliv. Allmänheten har också höga förväntningar på att kunna utöva bostadsnära friluftsliv, det innebär att det tätortsnära friluftslivet har stor betydelse för invånare. Brist på områden för friluftsaktiviteter är en av de största anledningar till att människor hindras från friluftsliv, enligt en undersökning gjord av Mittuniversitet (Enkätundersökning genomförd av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket, 2015). Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför nationella enkätundersökningar för att mäta friluftslivsvanor i Sverige och några av resultaten presenteras här för att ge en bild av friluftsvanor i Sverige. De främsta motiven för aktiviteter i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan det under helger och längre ledigheter är avkoppling och social samvaro som har störst betydelse. Att vistas utomhus, till exempel i skogen eller på sjön, är något som många svenskar tycker om att göra på fritiden. 74 procent av befolkningen är ute i skog och mark minst någon gång under ett år. 57 procent är ute fler än fem gånger. Andelen som är ute i skog och mark fler än fem gånger har legat konstant sedan En skillnad är att fler yngre män, i åldrarna år, nu ägnar sig åt det i större utsträckning. Att ströva i skog och mark och promenader är även en av de vanligaste fritidsaktiviteterna bland vuxna personer i Sverige.

66 63 GRÖNPLAN REMISSVERSION Sverige har mycket kust och många svenskar ägnar sin fritid åt båtliv. Det är något vanligare bland män. 44 procent av alla män och 30 procent av kvinnorna är ute på sjön någon gång under året, för att fiska eller bara åka båt. Vintersport är inte riktigt lika vanligt. Skridskor till exempel, ägnar sig 22 procent av männen och 16 procent av kvinnorna åt. En annan vintersport är längdskidåkning. Det är 17 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som åker längdskidor varje år. Ser man till olika gruppers friluftsvanor skiljer de sig åt. Påverkansfaktorer är bland annat utbildningsnivå, kön och utländsk eller svensk bakgrund. Tabellerna nedan visar olika gruppers utveckling av aktiviteten strövat i skog och mark för åren Tabell Har strövat i skog och mark inte alls mer än 5 ggr gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning Samtliga 29,2 28,9 28,9 26,4 män 31,0 30,0 30,4 27,2 kvinnor 27,2 27,8 27,3 25,5 Samtliga 18,5 18,0 18,8 17,0 män 21,5 20,3 21,3 20,3 kvinnor 15,9 16,0 16,6 14,4 Samtliga 54,4 54,3 53,3 57,1 män 52,3 52,9 51,8 56,5 kvinnor 56,6 55,8 54,8 57,7 Samtliga 62,7 63,8 62,8 63,7 män 58,7 59,8 59,0 59,4 kvinnor 66,2 67,3 66,0 67,3 Eftergymnasial utbildning har en positiv inverkan på att utöva friluftsliv. Skillnaden mellan könen bland både de som inte alls har utövat och de som har utövat mer än fem gånger är störst sett till utbildningsnivå. Det är vanligare att kvinnor med eftergymnasial utbildning varit ute mer än fem gånger än att de inte varit det alls. Tabell strövat i skog och mark inte alls mer än 5 ggr utländsk bakgrund, samtliga svensk bakgrund, samtliga utländsk bakgrund, samtliga svensk bakgrund, samtliga män och kvinnor 43,0 39,4 41,4 40,3 män 43,0 39,7 42,3 42,1 kvinnor 43,0 39,2 40,7 38,5 män och kvinnor 26,6 25,8 25,3 22,0 män 28,3 27,7 26,5 23,0 kvinnor 24,9 23,9 24,0 20,9 män och kvinnor 41,5 44,0 41,8 42,6 män 40,9 42,8 39,9 40,1 kvinnor 42,0 45,0 43,5 45,0 män och kvinnor 55,9 57,0 56,9 60,1 män 54,1 54,7 55,6 59,2 kvinnor 57,6 59,2 58,2 61,1 Kvinnor och män med utländsk bakgrund har strövat i mark och skog i lägre utsträckning än kvinnor och män med svensk bakgrund. Tabellerna visar att det är skillnad mellan kön, etnisk bakgrund och utbildningsnivå kring hur vanligt det är att ströva i skog och mark. Nordens friluftsliv med allemansrätten är unik och har skapat traditioner och vanor att röra sig fritt. I en del länder finns istället allmänna leder och stigar som nyttjats i århundraden, medan skogar och fält bara är tillgängliga i begränsad omfattning. Förhållandena skiljer sig mellan länder och utrikesfödda medborgare eller besökare är ofta osäkra på vad man får och inte får göra i Sverige. Det påverkar förutsättningarna och intresset för friluftsliv och är därför en viktig aspekt i arbetet att ge likvärdiga förutsättningar för en aktiv fritid. Det är viktigt att synliggöra skillnaderna mellan olika grupper och bakgrundsfaktorer för att resurser och åtgärder ska fördelas efter behov i det kommunala arbetet.

67 GRÖNPLAN REMISSVERSION Motstående intressen kring friluftsliv Att utöva friluftsliv i naturen eller naturnära miljöer bidrar till såväl ökad folkhälsa som bättre kunskap och respekt för miljön. Det har låga eller inga trösklar i form av vad som krävs för att kunna börja vandra, plocka bär eller svamp eller liknande och naturen är öppen för alla. Dessa möjligheter är viktiga att ta till vara på, men även respektera olika intressen som samsas om samma ytor. Eventuellt motstående intressen mellan olika typer av friluftsliv och med annan verksamhet är viktigt att ha med i planeringen för utvecklingen. Att öka tillgängligheten och möjligheten att ta sig ut i natur och skogsmark för personer med funktionsvariationer, är en prioriterad fråga. Det ska dock inte ske på bekostnad av naturen eller djurlivet i området och kräver därför kunskap och försiktighet. Tillgänglighet för personer med fysisk funktionsnedsättning behöver uppmärksammas för att i högre utsträckning möjliggöra för gruppen att utöva friluftsliv, utifrån sina egna förutsättningar. Det kan då uppstå en målkonflikt mellan de personer som önskar en mer svårtillgänglig terräng och biologiska värden som kan ta skada av större yttre påverkan. Detta är viktiga aspekter för planeringar och investeringar i friluftsområden. Att ge förutsättningar för att ta sig till platser som inbjuder till friluftsliv och naturnära upplevelser, förbättrar också tillgängligheten för alla. Det handlar om tillgänglighet till kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter, god information och bra och säkra resvägar. Hur markägandet ser ut påverkar också tillgängligheten till platser och avtal och överenskommelser med andra markägare kan bli nödvändigt. Ökad trafik till en plats kan innebära slitage på vägar och kräva mer underhåll för att säkerställa tillgängligheten. 64 God tillgänglighet innebär att platsen ska kännas trygg och säker, vilket ofta kan uppnås genom bra belysning, bra kommunikation om platsen, men också enkelhet att ta sig till och från platsen. För att erbjuda detta till invånare och besökare behövs samverkan och planering inom flera instanser så att alla nödvändiga perspektiv tas med i planeringen och utförandet. Tätortsnära grönområden och friluftsområden leder till exempel till en högre besöksfrekvens då det är många människor som söker sig till dessa områden. Tätortsnära rekreationsområden är en tillgång för många boenden i staden, men det innebär ofta en högre belastning. Det kan leda till ökad skadegörelse, nedskräpning och slitage och är därför viktigt att lyfta i samband med projektering och byggnation i nära anslutning till grön- och friluftsområden. Det kräver mer underhåll och större varsamhet av besökare, för att inte utöva friluftsliv på bekostnad av biologiska värden. En del av friluftslivet kan vara möjligheten att befinna sig i så kallade bullerfria miljöer, för att få rekreation och ro från störande ljud. Exploatering i form av bebyggelse och byggnader, eller andra näringar i nära anslutning till eller i naturområden kan försämra möjligheter för friluftsliv i naturen och minska tillgången till bullerfria miljöer. Flera perspektiv av markanvändning behöver därför lyftas i samband med exploatering för att säkra invånares tillgång till friluftsliv och rekreation. Olika typer av utövande av friluftsliv kan innebära motstående intressen och göra anspråk på samma utrymme, såsom cykling, ridning och vandring till exempel. Genom att rikta vissa aktiviteter till särskilt utpekade områden kan spänningar minska och det höga rekreationsvärdet bibehållas för besökarna, oavsett aktivitet. [1] Friluftsliv i Förändring, [2] Enkätundersökning genomförd av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket, Mål för friluftsliv Eskilstuna kommun Att leva upp till de nationella friluftslivsmålen skapar förutsättningarna för de lokala målen i Eskilstuna kommun kring friluftsliv. Alla invånare och besökare ska ha möjlighet till naturupplevelser och kunna få ökad kunskap om allemansrätten. För att inom planeringsområdet friluftsliv uppnå grönplanens övergripande mål har flera delmål formulerats som ska gälla under grönplanens giltighetstid. Se de övergripande målen för grönplanen i avsnitt 3 i del 1. Delmål för friluftsliv under grönplanens giltighetstid Identifiera och utred rekreationsområden och ytor/anläggningar för friluftsliv som bör skyddas från exploatering och bebyggelse, samt

68 65 GRÖNPLAN REMISSVERSION vilket typ av skydd som rekommenderas. Kanalisera organiserat friluftsliv till utpekade rekreationsområden och ytor/anläggningar för friluftsliv. Förtydliga ytterligare hur de nationella målen för friluftsliv hänger samman med våra kommunala mål.

69 GRÖNPLAN REMISSVERSION Riktlinjer för friluftsliv i Eskilstuna kommun Riktlinjer för friluftsliv ger vägledning i hur kommunen ska arbeta med planering och utveckling av friluftsliv i kommunen. Friluftsliv i denna plan definieras som en aktivitet som görs utomhus, ofta i naturen. Aktiviteten är rörlig och inte nödvändigtvis kopplat till en anläggning. Det har inte heller något krav på tävling eller prestation utan handlar om välbefinnande och välmående. Riktlinjerna kan även kan vara ett verktyg för att formulera ytterligare delmål. platser som kan tillgängliggöras. 7. Arbeta samordnat med ökad tillgänglighet med kollektivtrafik och via cykelvägar till och från friluftsanläggningar och rekreationsområden. Arbeta för att förbättra kollektivtrafik och cykelvägar till och från friluftsanläggningar/rekreationsområdena Sundbyholm, Årby, Vilsta och Odlaren. 1. Arbeta med målet att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ta del av friluftslivet genom hela livet. Aktiviteter för att stimulera till friluftslivsaktiviteter bland invånare i olika målgrupper. 2. Ta fram handlingsplaner för friluftsliv per mandatperiod i syfte att säkerställa tillgång till rekreationsområden och ytor och anläggningar för friluftsliv för kommunens invånare. Avsnittet om friluftsliv i grönplanen med riktlinjer och åtgärdsförslag fungerar som en grund för en handlingsplan. 3. Arbeta för att underrepresenterade grupper deltar mer i friluftsliv. Aktiviteter för att stimulera till att underrepresenterade grupperna tar del av friluftslivet i större utsträckning. 4. Arbeta för att förbättra tillgänglighet till rekreation i naturen för personer med funktionsnedsättning, framförallt fysiska funktionsnedsättningar. Förbättra fysisk tillgänglighet för personer med rörelsenedsättningar på utvalda platser och områden. 5. Förbättra kontakterna mellan kommunen och föreningar som har ansvar för friluftslivsfrågor. Utveckla samverkan med olika aktörer inom föreningslivet. 6. Utveckla vattennära friluftsliv, skärgård och öar Utred fritidsfiskets och paddlingens utvecklingsmöjligheter och vilka

70 67 GRÖNPLAN REMISSVERSION Åtgärdsförslag friluftsliv Staden och stadsnära zonen En viktig aspekt för om människor utöver friluftslivsaktiviteter eller inte är närheten till områden och enkelheten att ta sig dit och därifrån. Många av de åtgärder som föreslås handlar därför om att förbättra de stadsnära områden i kommunen, men även tillgång till och tillgänglighet i dem. 1. Utred hur kollektivtrafik och cykelvägar kan förbättras till och från friluftsanläggningar/rekreationsområden För att förbättra tillgänglighet till och från friluftsanläggningarna/ rekreationsområdena Sundbyholm, Årby, Vilsta och Odlaren och nå miljömål kan kollektivtrafiken utvecklas och fler cykelvägar anläggas. På så sätt ökar möjligheterna för fler att ta sig till olika områden för aktiviteter inom friluftsliv eller rekreation. 2. Utred och bilda nya naturreservat eller skyddsområden i syfte att gynna friluftsliv Utred om följande områden ska skyddas som naturreservat, kulturreservat eller biotopskyddsområde: a. Odlaren (Odlaren 1:1, Eskilstuna kommun, Tunafors 1:28 Eskilstuna kommun) b. Djursta - Skarpåsskogen (Skiftinge 3:1 Eskilstuna kommun) c. Källby Eknäs (Lagersberg 1:3, Kälby 1:1 Eskilstuna kommun) d. Mesta - Åsby- Kolsta (Vidbynäs åsen) (Åsbymon 2:2, ej kommunägd, Tacktorpsjön Mesta 2:2 och 4:1, Eskilstuna kommun) Områdena är utvalda för vidare utredning utifrån kriterierna: många boende inom 3 km till respektive område, bebyggelse och förtätning sker i anslutning eller nära anslutning till områdena, viktiga områden för att bevara grönstruktur i den stadsnära zonen. 3. Kanalisering av friluftsliv Utreda hur och till vilka friluftslivområden organiserat och funktionsbestämt friluftsliv bör/ska kanaliseras till. Olika typer av friluftsaktiviteter vill ha och önskar olika funktioner på en anläggning eller område. Vissa vill ha färdiga anläggningar med många faciliteter så som toalett, skidlift och hårdlagda ytor medan andra söker orörd natur. Ta fram utvecklingsplan för specifika friluftsområden och för stadsnära områden med fokus på tre viktiga perspektiv, tillgänglighet, funktion och information). 4. Utred och anlägg fler vandringsleder Utred möjligheterna till fler vandringsleder inom Eskilstuna kommun och i samverkan med kranskommunerna och fyra Mälarstäder, samt med koppling till åtaganden i ÖP Att ströva och vandra i skog och mark är bland de vanligaste aktiviteterna inom friluftslivet. I nuläget finns det förutom motionsspår fler vandringsleder däribland Sörmlandsleden och Gyllenhielmska leden. Att ströva och vandra i skog och mark är mycket bra för folkhälsan och det kräver ingen större insats eller utrustning för att delta. Att utveckla nya vandringsleder skulle även kunna bidra till att skapa nya besöksanledningar till kommunen. Landsbygden En attraktiv landsbygd är ett av de strategiska målen för kommunen och i det ingår att ha möjlighet till friluftsliv. För att nå en mer ostörd och naturnära upplevelse söker sig många bort från stadskärnan och trafiken. Åtgärder för att leva upp till de förväntningarna det innebär är därför nödvändiga. 5. Utreda och säkra tysta områden mot exploatering och bebyggelse I översiktsplan 2030 finns det tre utpekade tysta områden i Eskilstuna kommun. Dessa behöver utredas vidare för att säkerställa att de följer en nationell standard för tysta områden och därefter skyddas från exploatering och bebyggelse. Tysta områden är mycket viktigt för rekreation och återhämtning för människor. I urbana miljöer är ljudmiljön ofta störd av buller vilket har eller kan ha en negativ påverkan på människor. Det därför viktigt att värna om de områden som finns för att bibehålla de stora rekreativa värden de innebär. 6.Utveckla utsiktspunkter i kommunen Utsiktspunkter är ofta uppskattade utflyktsmål och besöksmål för såväl invånare som för mer långväga gäster. Genom att utreda platser för nya punkter och förbättrad information och tillgänglighet på befintliga kan dessa platser

71 GRÖNPLAN REMISSVERSION utvecklas ytterligare. Flera utsiktspunkter i både Eskilstuna och Torshälla finns på parkmark i relativt centrala lägen i städerna och kan utvecklas i arbetet med ett parkprogram. Se kartor med utsiktspunkter i del 3. Flera andra utsiktspunkter ligger i anslutning till åstråket och kan utvecklas i samband med fortsatt utveckling av det. Se karta med planeringsområde utökat åstråk på s. 59. Vattennära friluftsliv 68 från land, både längs ån och i sjöar. Det bör även undersökas hur tillgängligheten och möjligheten till fiske för personer med funktionsnedsättning kan utvecklas. 10. Utreda Lämpliga platser för anläggningsplatser och utvidgade kanotleder som ej är stadsnära Längs de centrala delarna av Eskilstuna- och Torshällaån finns möjligheter att paddla kanot och kajak med många iläggningsplatser men de kan utvecklas ytterligare. Utanför centrum och i sjöarna är det mer glest och behöver utredas för fortsatt utveckling. Vanligaste friluftsaktiviteter kopplat till sjöar och hav är att bada utomhus, fritidsfiska, åka skridskor och/eller långfärdsskidor, paddla kanot/kajak samt åka fritidsbåt. Eskilstuna kommun har goda förutsättningar för sjönära aktiviteter som bör utredas vidare genom följande åtgärder. 7. Friluftsliv vid sjöar och åar Undersöka/utreda vidare hur möjligheter för friluftsliv kopplat till åar och sjöar i kommunen kan stärkas och tillgängliggöras för invånare, föreningar och näringsliv. Det finns potential för att utveckla öar i Mälaren för friluftsliv och rekreation, framförallt för båtlivet. Det är intressant att utreda hur det är möjligt att utöka tillgängligheten om delar av Mälaren blir nationalpark som föreslås under naturvårdsåtgärder. 8. Utveckla skärgård och öar Utreda hur skärgård och öar kan utvecklas för friluftsliv, både organiserad och icke-organiserat. Det kan gynna såväl invånare som besöksnäringen för kommunen. Utredningen ska fokusera på lämpliga områden och öar som kommunen disponerar över, till exempel Granholmen. 9. Utred möjligheterna att utveckla Fritidsfisket för invånare i kommunen och för besöksnäringen från land Fritids- och sportfiske är vanliga och populära aktiviteter kopplade till friluftsliv. Det finns utvecklingsmöjligheter för att förbättra möjligheterna att fiska

72 69 GRÖNPLAN REMISSVERSION

73 GRÖNPLAN REMISSVERSION

74 71 GRÖNPLAN REMISSVERSION DEL 3 FAKTAUNDERLAG Landskapet och grönstrukturen i Eskilstuna kommun Kulturhistoriska grundfakta och exempel

75 GRÖNPLAN REMISSVERSION Beskrivning av landskapet och grönstrukturen i Eskilstuna kommun 12.1 Landsbygden Naturgeografisk översikt Geologiskt sett präglas landskapet av det sedan årmiljoner spruckna och nedslipade urberget av granit och gnejs och de slätter och dalgångar som i olika grad fyllts med sediment. Berggrunden genomlöps i Mälardalen av tre stora förkastningar i öst-västlig riktning, vilket ger en flack trappstegsstruktur åt landskapet från Mälarstranden som nedersta trappsteget, Barva-Hugelsta-Djurgården-Kronskogen som det andra och Mälarmården söder om Eklången och Näshultasjön som det tredje och översta steget. I övrigt finns flera raka sprickdalar i ett par huvudriktningar, som breddats av landisens friktion, tre stora och tre mindre rullstensåsar i nord-sydlig riktning och i västra halvan av kommunen, moränryggar (de Geermoräner) på regelbundna avstånd i huvudsakligen öst-västlig riktning som lämningar efter landsisens reträtt för år sedan. Sjöar, vattendrag och våtmarker är viktiga inslag i landskapet. De största vattenytorna i kommunen tillhör Mälaren och Hjälmaren, sammanbundna av Hyndevadström-Eskilstunaån-Torshällaån. I övrigt kan man nämna Näshultasjön, Bårsten och Eklången som är sprickdalssjöar på gränsen till förkastningen mot Mälarmården. Vegetationen präglas av jordmån, vattentillgång, klimatläge, naturliga störningar (utsatthet för storm, översvämning, torka, insekter och trädsvampar) och människans skötsel. Den öppna jordbruksmarken ligger huvudsakligen lågt i landskapet, i sprickdalar och på slätter med sediment av lera. Kafjärdens åkrar hör till de bördigaste i Mellansverige. Närmare åsarna finns mo- och sandjordar som brukas som åker. Torrlagd mark består ofta i sina lägre delar av mulljordar, rester av gamla kärr och sjöbottnar, där marken sakta sjunker genom att det ursprungliga lagret av humus bryts ner - s.k. bortodling. På torr mark som hällmarker, moränbackar och åsar, dominerar tallskog, på lägre och bördigare marker ökar inslaget av löv och framför allt gran som kan ta över helt på friska och näringsrika marker. I kulturpräglade områden, ofta i bättre klimatlägen kring gårdar och i igenväxta betesmarker finns ädellövträd, mest ek och i fuktig till blöt skogsmark och utmed stränder växer s.k. lättare lövskog av al, björk, 72 asp och sälg. Alla trädslag förekommer i blandbestånd, både i skog- och betesmark. På åkerholmar, i bryn och naturbetesmarker är bärande träd och buskar (t.ex. hägg, apel, rönn, oxel, slån och nypon) vanliga. Skogsgeografisk indelning av kommunen Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen använde i sin Aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk, en indelning av sin region i 12 zoner. Eskilstuna kommun berörs av 4 av dessa (se karta!): Zon 7 - Blandskogarna i Västmanlands och Södermanlands slättlandskap, zon 8 Mälarens och Hjälmarens ö- och strand-skogar, zon 9 Mälarmårdens och (en del av) Kolmårdens barrskogar, samt zon 12 Södermanlands lövrika godsmiljöer. Zon 12 är geografiskt utspridd framförallt inom zon 7. Barr- och lövskog Skogens naturvärden i Eskilstuna kommun beror till stor del på variationen i landskapet. Trots ganska måttliga höjdskillnader ofta meter finns många olika biotoper torra eller fuktiga, basiska eller sura, bergiga, sandiga eller leriga, skuggiga eller soliga, plana eller lutade o.s.v., vilket ger livsutrymme för många arter. En del av de artrika och biologiskt värdefulla markerna är dock ganska små till ytan och kan ha karaktär av restbiotoper, som blivit kvar av hänsyn eller för att de varit svåra att avverka, t.ex. branter, hällmarker, blockmarker, bäckraviner, stränder och kärr. Här finns ofta gamla träd och död ved. En annan grupp värdefulla skogsbiotoper bär spår av tidigare odling och betesdrift. Länet har en stor andel privata skogsägare, som haft olika förutsättningar i sitt skogsbruk, vilket tillsammans med topografin påverkar hur skogen utnyttjats och var naturvärden nu finns. Variationen mellan morän och sorterade finsediment har skapat mosaiklandskapet med åker och betesmark blandat med skog och långa vindlande skogsbryn emellan. Lövskogslundar Ädellövskog trivs bäst i goda klimatlägen och god jordmån. Den finns främst i anslutning till odlad eller tidigare odlad mark, i bryn, utmed stränder och holmar i odlingslandskapet. Ädellövskogen är numera ofta blandad med andra lövträd och även barrträd. Eken är det vanligaste ädellövträdet och många ekar är grova från någon meter upp till en bra bit över 2 meter i diameter. Typiskt för flertalet av dessa äldre träd är att de är spärrgreniga och vidkroniga, vilket visar att de en gång stått ganska fritt och luftigt. Lundmiljö-

76 73 GRÖNPLAN REMISSVERSION erna har i allmänhet tidigare först varit slåtterängar, sedan betesmarker, där en ny generation träd så småningom vuxit upp inne bland de gamla, vida träden efter det att betet upphört. Störst naturvärde har förstås de riktigt grova och flera hundra år gamla lövträden. Hundratals arter av lavar, svampar och insekter finns på sådana träd. Många fåglar hittar både mat och boplatser och vanligen finns det gott om död ved om träden är ihåliga. Därinne finns då under lång tid perfekta substrat för många insektsarter som annars är ytterst sällsynta. Läderbaggen betraktas som en mycket sällsynt och skyddsvärd karaktärsart för gamla ekmiljöer. Grova ekar är särskilt typiska i det sörmländska herrgårdslandskapet, där de sparades och till och med odlades i betesmarken eller i parker och då som nu gav en viss status åt miljön. Lagen förbjöd avverkning av ekar på bondens jord, men inte på de skattebefriade godsen från medeltiden fram till 1800-talet, eftersom ek behövdes till rikets fartygsbyggen. Detta gjorde ekarna impopulära bland bönderna och många ekar fälldes när det blev tillåtet under slutet av 1800-talet, helt enkelt för att de stod i vägen för utnyttjandet av marken när jordbruket rationaliserades. Vid herrgårdarna blev de dock kvar i större omfattning, kanske för att ekarna var lokaliserade där man ville ha dem, i parker och betesmarker. Andra ädla lövträd som är ganska vanliga i kommunen är lind, ask, alm och lönn. Andra lövträd som asp, björk, sälg och fruktträd är ett vanligt inslag i lundmiljöerna. I lövskogen bildas med tiden en särskild mörk och bördig jordmån brunjord - som är mycket rik på mull och svampar, insekter och andra nedbrytare och ger en god mylla för lundfloran - örter med speciella krav på god jordmån och växtplats. Här finns många sällsynta arter, ofta med sydlig huvudutbredning. De största områdena med ädla lövträd i Eskilstuna är Sundbyholmsarkipelagen, Sundbyholm, Fiholm i Jäder, Lindholm i Barva, Askholmen och Broby ö i Tumbo, kring Torshällaåns mynning, Biby med Lövön i Gillberga, kring Kalvsjön i Näshulta och Stora Sundby i Öja. Gårdsmiljöer Nära gårdar och bostäder på landet finns många speciella miljöer med egna biologiska naturvärden. Exempel är alléer, vårdträd, dammar, fruktträdgårdar, avfallsplatser, gödselhögar, husbehovstäkter, murar och parkmiljöer. Växterna och djuren här kan vara starkt beroende av människan och hennes verksamhet. Herrgårdarna med sin långa kontinuitet är av särskilt intresse. Även gamla torp och övergivna boplatser har en mängd kulturgynnade arter. Värdena bevaras förutom av fortsatt drift, ofta som en indirekt följd av att gamla gårdar värnas som kulturmiljöer, eller av ägarnas intresse. En möjlighet finns att bilda kulturreservat för ett visst område och/eller naturminnen för enskilda objekt som jätteträd, block, småvatten eller dylikt. Inget av detta används särskilt ofta inom naturvården idag, eftersom särskilda anslag saknas och processen är ungefär lika arbetskrävande som att bilda naturreservat. I Eskilstuna kommun finns många gårdar som satsar på att ha djur; nöt, får och hästar vilket är positivt för gårdsmiljöernas betesgynnade vilda växt- och djurarter. Brännässlor finns huvudsakligen i gårdsmiljöer. De är värdväxter för många av de stora dagfjärilarna och många andra insekter. Ett flertal intressanta ogräs trivs på ruderatmarken. Fåglar som gråsparv, svalor, stare och kattuggla lever gärna invid bostadshus och stallar liksom flera fladdermusarter. I Eskilstunas närhet finns flera värdefulla alléer, till exempel vid Fiholm, Sundbyholm och Husby- Rekarne. Alléer har ofta en speciell flora och fauna. Naturbetesmarker I princip alla gårdar i Eskilstuna har en gång haft betesdjur. Mark som kunde plöjas och sås användes som åker. Ojämn, torr, blöt och stenig mark kunde användas som slåtteräng. Den åkerareal som var möjlig att bruka var beroende av mängden tillgänglig djurgödsel, vilken i sin tur berodde på hur mycket vinterfoder man hade, det vill säga hur stor ängen var. Djuren kunde få efterbeta på ängen, men var under sommarhalvåret annars främst hänvisade till skogen och andra utmarker. Under 1900-talet kunde skördarna från åkern höjas med hjälp av nyodling, bättre redskap och bruk av växtföljder och senare konstgödsel, vilket ledde till mer åker och vallodling, vilket i sin tur fick till följd att ängsmarken gradvis övergick till beteshage. Betet får idag ersätta mycket av den manuella slåttern som vårdåtgärd och hagmarkerna ger förutsättningar för en rik flora och fauna. I Eskilstuna finns naturbetesmarker framför allt i skogs- och mellanbygden, där de flesta gårdar hade mjölkkor under 1900-talet. Miljöstöd betalas idag bland annat för skötsel av naturbetesmarker.

77 GRÖNPLAN REMISSVERSION

78 75 GRÖNPLAN REMISSVERSION

79 GRÖNPLAN REMISSVERSION Sjöar, vattendrag och våtmarker Sjöarnas naturvärden beror helt på deras karaktär och näringsstatus. Särskilt i södra delen av kommunen finns ett antal mindre sjöar som är näringsfattiga skogssjöar med lågt ph, t.ex. Remnaren, Skogssjön och Älgsjön i Mälarmården. En annan grupp sjöar får allt eller en del av sitt vatten från jordbruksbygder, vilket bidrar till att de är näringsrika och ofta i sina grundare delar befinner sig i en igenväxningsfas. Exempel är Hagbysjön, Kalvsjön, Prästsjön och Flättsjön. Denna grupp sjöar har en stor biologisk produktion och hög biologisk mångfald, bland annat ett rikt fågelliv. Att hejda igenväxningen är på sikt nödvändigt om värdena ska bestå. En tredje grupp utgörs av de större sprickdalssjöarna mellan hällmarksskogen och sedimentdalarna nedanför. Deras vatten är en blandning av humusrikt, näringsfattigt skogsvatten och lite näringsrikare vatten från odlingsbygdens utfallsdiken. Till denna grupp hör Näshultasjön, Bårsten och Eklången. De riktigt stora sjöarna Hjälmaren och Mälaren har hela Mälardalen som sitt avrinningsområde. De tar emot det mesta av vattnet från övriga sjöar, åar och mindre vattendrag. De är visserligen ganska rena, men ändå klart påverkade av övergödning. Närmare beskrivning av sjöar och vattendrag finns i Vattenplanen. Våtmarkerna består av mossar ( till exempel Värhulta Stormosse och Örmossen), kärr (till exempel igenväxta Hörningssjön), strandsumpskogar (lokalt vid Mälaren och norra Hjälmarstranden, Näshultasjön, med flera) och vassvikar (exempelvis Sörfjärden, Väsbyviken och Notholmsviken i Hjälmaren). Huvuddelen av de våtmarker som en gång fanns i Mälardalen, torrlades under och början på 1900-talet, för att ge ny åkermark. Bara de våtmarker som var tekniskt svåra, olönsamma eller på annat sätt olämpliga att dika ut, finns kvar. 76 Geologiska värden Geologiska naturvärden består av sällsynta mineralförekomster, bergarter eller typiska, välbevarade eller sällsynta ytformer. De senare kan vara fasta, till exempel berg med välbevarade rundhällar, isräfflor och jättegrytor eller sprickdalar. Det kan också vara lösa avlagringar såsom stora block ( jättekast ), stentorg, åsar, dödisgropar, de Geermoräner, dyner, kärr, å-fåror, högmossar, deltan med mera. Landskapsanalys och landskapsplanering I samband med skötsel av ett landskap eller när man i planeringssammanhang ska ta hänsyn till natur- och kulturvärden, kan det vara lämpligt att analysera vad som finns eller kan utvecklas i landskapet. Man gör en inventering av värden och tillgångar som artrikedom, kulturlämningar, landskapsbild och landskapselement, varma och kalla klimatlägen, hydrologi, geotekniska förhållanden och så vidare. De funktionella sammanhangen och ekosystemtjänsterna är därvid viktiga. En sådan analys bör i allmänhet ligga till grund för bebyggelseplanering och liknande. Naturreservat och biotopskyddsområden på landsbygden På landsbygden är det främst länsstyrelsen som avsatt naturreservat och skogsstyrelsen och länsstyrelsen som bildat biotopskyddsområden med hjälp av pengar från statsbudgeten. Men även kommunen har naturreservat på landsbygden och det är i första hand de egna innevånarna som besöker de flesta reservat i kommunen. Ytterligare skyddade områden behöver avsättas i relation till var det redan finns ansamlingar av artrika biotoper, men även till hur växter och djur sprider sig i och formar landskapet (spridningskorridorer, kärnområden). För sociala ekosystemtjänster är det viktigaste var nya skyddade områden gör störst nytta för allmänhetens friluftsliv med närhet och tillgänglighet från samhällen och allmänna kommunikationer. Att naturen i sig är attraktiv för rekreation genom att vara upplevelserik och ha god framkomlighet är också väsentligt. Naturvärdena i landskapet är idag fragmenterade och naturområden med höga naturvärden ofta små. Sådana mindre värdekärnor har ibland en oklar status och svagt skydd mot exploatering. Deras betydelse för den biologiska mångfalden kan öka om de skyddas och om de binds ihop i kluster i en grön infrastruktur med bättre skydd och integrering av mellanliggande biotoper. För friluftslivet fyller större rekreationsområden delvis andra behov, besöks troligen mer sällan, men under längre tid än tätortsnära naturområden. Förväntningarna på ostördhet är också större. Eftersom det för kommunen är

80 77 GRÖNPLAN REMISSVERSION lättast och mest kostnadseffektivt att använda egen mark, vilken främst finns nära de större tätorterna, och de flesta innevånarna finns där, är det naturligt att andelen kommunala reservat blir mindre på landsbygden. I översiktsplanen finns Stora (av infrastruktur) opåverkade områden och Tysta områden utpekade, de ska så långt möjligt fredas från stora infrastrukturprojekt i planeringen, men det finns en intressekonflikt med vindkraftparker och dylikt. Stora och betydelsefulla statliga naturreservat i Eskilstuna kommun är idag Ridö-Sundbyholmsarkipelagen och Sundbyholm i Sundby, Hedlandet i Gillberga och Askholmen i Tumbo. Av dessa planeras Sundbyholm i framtiden överföras till ett kommunalt reservat, eventuellt kulturreservat. Skyddad natur i kommunen Naturreservaten är något av en stomme när det gäller säkerställda kärnområden i den kommuntäckande infrastrukturen. Nedanstående naturreservat finns inom kommunen. De har en sammanlagd yta av 6150 hektar varav en god del består av vattenområden. Skiren-Kvicken, Kronskogen-Stenby äng, Ekbacken och Skäret är inrättade av kommunen, resterande av länsstyrelsen. Eskilstuna kommun förvaltar förutom de kommunala reservaten ovan, även Årby, Sundbyholm och Vilsta naturreservat. Varje beskrivning innehåller en kommentar om reservatet betydelse i kommunen. 1. Askholmens naturreservat, Tumbo, 116 hektar, bildat Utgör ett sammanhängande mosaiklandskap vid Mälaren, med artrika ädellövskogar och naturbetesmarker samt typiska vassrika strandmiljöer och strandslövskog med rikt insekts- och fågelliv. Stort landskapshistoriskt intresse. Natura2000-område. 2. Ekbackens naturreservat, Torshälla, 6 hektar, bildades 2010 av Eskilstuna kommun,, kulle med betesmark och gamla ekar i slättlandskapet invid Torshällaån söder om Torshälla. 3. Gökstens naturreservat, Torshälla, 1,3 hektar, bildat 1955, en naturpark i Torshälla stad med tall och björk och fina rundhällar, ett flertal stora block, speciellt Gökstenen. Reservatet har betydelse som naturpark i Torshälla och skolskog för Gökstensskolan. 4. Herrfallets naturreservat, Västermo, 125 hektar (mestadels vatten), bildat 1973, En smal udde, en del av rullstensåsen som löper ut i Hjälmaren. Sandstränder, blandskog, lövskog och öppen, låglänt mark. Där finns en fritidsanläggning med camping, stugby, restaurang. Flera holmar och skär utanför udden har en intressant flora och fauna. (I kartan tillkommer nummer relaterat till områdena) 5. Ridö-Sundbyholmsarkipelagens naturreservat, 2940 hektar i Södermanland, varav 475 hektar är landareal, bildat Totalt c:a 9000 hektar. En insjöarkipelag gemensam med Västerås och Strängnäs kommuner bestående av några större och hundratals små öar och skär. Öarna domineras av ädellövskog. Även omfattande betesmarker på de stora öarna. Stora botaniska och zoologiska värden, delvis av värmereliktkaraktär. Ingår tillsammans med Asköviken och Sörfjärden i Ramsar-området Mälaren. Är Natura-2000-område. Detta är ett av de biologiskt intressantaste naturområdena i kommunen, som dock ännu inte utnyttjas fullt ut av friluftslivet, framförallt på grund av att man behöver ha båt för att komma ut till öarna. 6. Skiren- Kvicken, 56,5 hektar, bildat av Eskilstuna kommun Ett naturskogsreservat kring två mindre sjöar. I den småkuperade terrängen finns många kärr och höjdryggar. Reservatet tillsammans med Tolamossen intill är Natura-2000-område. 7. Skärets naturreservat, 78 hektar varav c:a 40 hektar vatten, bildades 2010 av Eskilstuna kommun. Ett låglänt område med lövsumpskog, strandängar, betade våtmarker och moränkullar vid Väsbyviken. Området har ett rikt fågelliv under vissa delar av året. Många närboende i Mälarbaden kan nå reservatet inom avstånd. 8. Sofiebergsåsens naturreservat, 8,7 hektar, bildat En högrest åskulle med en betad torrbacke. Artrik flora med mycket stort bestånd av backsippa. Intressant insektslokal. Natura-2000-område. Ett viktigt utflyktsmål och stor sevärdhet, speciellt på våren.

81 GRÖNPLAN REMISSVERSION Sundbyholmsåsens naturreservat, 24 hektar, bildat Ett markant parti av Kjulaåsen med naturskönt läge i en kulturhistoriskt rik omgivning mellan Sundbyholms slott och Sundby kyrka. Vegetationen domineras av äldre tallskog med inslag av asp och bok. Stigar, bland annat Gyllenhjelmska ridstigen går på åsen. En väl utbildad åskulle som bidrar till Sundbyholmsområdets karaktär och värde för friluftslivet. 10. Sundbyholms naturreservat, före detta naturvårdsområde, 735 hektar varav 150 hektar vatten, bildat Ett kulturhistoriskt intressant område kring Sundbyholms slott med stort intresse för friluftslivet. Innefattar slottsområdet, olika strandmiljöer, två markanta delar av Kjulaåsen, Ramsundsån med utlopp, jordbruksslätten med gårdar, skogsdungar och åkerholmar på norra Kafjärden och den kulturhistoriskt intressanta Mora by. Reservatet ska bevara landskapsbild och natur-, kultur- och friluftslivsvärden. Ett reservat med mycket bebyggelse och stora kulturvärden. Området är ett välbesökt turistmål. 11. Söderfjärdens naturreservat, 209 hektar, (c:a hälften är vatten), bildat En ås, strandängar och några öar och ett stort vasshav. Lövskog på öarna och stor artrikedom av hagmarksväxter och slättsjöfåglar som rördrom och brun kärrhök. Natura-2000-område. Reservatet representerar den värdefulla Sörfjärden, som är en del av Ramsar-området Mälaren, med dess höga värden i form av strandängar, vassområden och ädellövträd. 12. Hamra naturreservat, Ärla, 6,5 hektar, bildat Ett parti med gammal tallskog, hällmarkstallskog myrmark och blandskog i Mälarmården. Besöksvänligt invid länsväg Hedlandets naturreservat, Husby-Rekarne och Gillberga, 1358 hektar inklusive vatten, bildat Ett växlingsrikt mosaiklandskap med berghällar och höjder av moränmark med barr-, bland- och lövskog. I sänkorna finns åker och naturbetesmarker som nu betas extensivt. Stränderna mot Hyndevadström präglas av en förkastning och strandskog av triviala lövträd. Torp och kulturlämningar visar på samhörighet med herrgården vid Biby. Friluftsreservat med vandringsleder och rastplatser, fågeltorn och badplats. 78 kommun. Området är kuperat, omväxlande och artrikt. Ett gammalt småskaligt kulturlandskap vid Näshultasjön, med forsande bäckar, ädellövskog, blandskog, barrskog, odlad mark och betesmark kring gamla torp. Sörmlandsleden har en rastplats i reservatet. 15. Kronskogen-Stenby äng, 123 hektar, bildat 2005 (Stenby äng bildades 2001). Naturvärden utgörs av gammal hällmarksskog, ett stort bestånd av 200-åriga ekar vid Stenby äng (Natura område) samt solitära ekar och bestånd av lövskog med björk, asp och sälg och naturbetesmarker. Andra värden är kulturspår och vegetation vid fornborgar, fornminnen, gamla boplatser och stenbearbetningsplatser. Detta generösa naturområde nära stadens centrum är promenadvänligt och har stor betydelse för Eskilstunaborna. 16. Tolamossens naturreservat, 107 hektar, bildat 2007, ligger intill Skiren-Kvickens naturreservat och de utgör tillsammans en helhet med gammal, olikåldrig, flerskiktad talldominerad barrskog. Stort inslag av död och döende ved samt täta och välutvecklade mosstäcken, karaktäriserar reservatet. 17. Varglyans naturreservat, 44,7 hektar, bildat Hällmarker i Mälarmården med lavklädda hällar, gamla furor, stående och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier, skogklädd myr och näringsfattiga småsjöar. Natura-2000 område. Ett vackert men ömtåligt område med mycket urskogskänsla. 18. Vilsta naturreservat, 392,8 hektar, bildat 1974, gränsen ändrad Friluftsreservat med många naturvärden. Talldominerad barrskog på de högre delarna. Lövskog i bäckraviner och i sluttningen ner mot Eskilstunaån. Skjulsta holme är en artrik miljö med rester av en kanal från 1600-talet, kvarn och ängsmark med ädellövträd. Herrgårdsmiljö, ridskola, konstsnöspår och frekventerat fritidsområde med slalombacke mellan Vilsta raststuga och herrgården just utanför reservatet. Flera motionsspår, en gren av Sörmlandsleden börjar här. Natura-2000-område. Läget, karaktären och storleken gör området till en av Eskilstunabornas stora tillgångar. 14. Kvarntorps naturreservat, Näshulta, 217 hektar, bildat 2007 av Eskilstuna

82 79 GRÖNPLAN REMISSVERSION , Årby naturreservat, 110 hektar, bildat Friluftsreservat strax norr om Eskilstuna i ett mosaiklandskap av barrblandskog och öppen, tidigare åker-

83 GRÖNPLAN REMISSVERSION mark som nu delvis betas av får. Naturstuga, motionsspår och rikt stignät. Friluftsverksamhet vid Årbystugan. Skolnära naturområde för främst Årby, Ärsta och Skiftingehus skolor. Uppskattad vardagsnatur nära stora bostadsområden. Andra objekt Länsstyrelsen har upprättat en Myrskyddsplan. Ett objekt finns med i Eskilstuna: Tovhulta stormosse i Västermo, c:a 60 hektar - som planeras skyddas som naturreservat. Natura 2000-områden Inom Eskilstuna kommun finns 26 stycken Natura 2000-områden med en sammanlagd yta på drygt 4000 hektar (inklusive vattenområden). 16 områden är större än 10 hektar. De största är naturreservat Ridö-Sundbyholmsarkipelagen (2940 hektar), Vilsta naturreservat (390 hektar), Sörfjärden-Strand (209 hektar) och Askholmen i Tumbo (98 hektar). Natura 2000-områden som ännu inte blivit naturreservat i kommunen är Lövön i Gillberga (48 hektar) och Fiholm i Jäder (28 hektar). Skiren-Kvickens naturreservat utgör bara en del av N2000-området vilket omfattar 129 hektar. Två relativt stora högmossar finns med Tovhulta stormosse i Västermo (61 hektar) och Örmossen i Öja (85 hektar). I Eskilstuna kommun består områdena av naturbetesmarker, ekhagar, barrnaturskogar, ädellövskogar, sjöar, strandskogar, strandängar, högmossar m.fl. naturtyper. Länsstyrelsen som arbetar med säkerställandet av Natura-2000-områdena har intentionen att de flesta av dessa ska bli naturreservat eller biotopskyddsområden på sikt. Undantaget är främst naturbetesmarker, så länge dessa omfattas av miljöstöd, vilket anses ge ett tillräckligt skydd Stadsnära zon Landskap med särskilda värden för rekreation En inventering har gjorts av områden på gränsen mellan stad och land, det som utgör den så kallade stadsnära zonen kring Eskilstuna och Torshälla. Där har områden identifierats som har betydelse för och en potential i utveckling av rekreation och friluftsliv och som är viktiga för den sammanhängande 80 grönstrukturen ur ekosystemtjänstperspektiv. Syftet var framförallt att identifiera sådana landskapsområden där olika värden för människors rekreation sammanfaller eller samverkar. Där finns många symbolvärden eller historiska spår möjliga att avläsa i terrängen. Vidare finns möjlighet att uppleva landskapet från en mindre väg eller stig lämpad för vandring eller cykling. Områdena har potential att utvecklas till attraktiva delar i en övergripande struktur för naturbaserad rekreation. Här finns goda möjligheter att utveckla stigar och leder i de befintliga naturreservat och friluftsområden nära och i anslutning till städerna. Det rör sig huvudsakligen om öppet eller halvöppet mosaikartat landskap. Avgränsning av områdena utgår ifrån landskapsrum med särskilda kvaliteter enligt ovan och som också är möjliga att överblicka från rörelsestråk eller utsiktspunkter. I urvalet av områden ingår även skogspartier med höga estetiska kvaliteter, god framkomlighet och tillgänglighet liksom koppling till stadens grönstruktur. Attraktiva landskap Generellt anses attraktiviteten i ett landskap hänga samman med sådana egenskaper som ger landskapet dess karaktär främst landskapsrummets skala, avgränsning och innehåll. Med innehåll avses här landskapselement eller objekt med formmässiga egenskaper som åkerholmar, terrängvariationer, träddungar, solitära karaktärsväxta träd, större stenblock, bebyggelse, liksom inslag av tekniska anläggningar som luftledningar, stolpar med mera. Några av de markerade områdena har återkommande varit föremål för exploateringsintressen som t ex Mesta-Åsby-Kolsta, Odlarenskogen, Vreta Hage, Rosslinge och Djurstaområdet. Som nämnts ovan har vid avgränsning av områdena också vägts in, att landskapet ska kunna upplevas när man rör sig längs en väg eller större stig i eller i anslutning till området eller från ett högre beläget parti i nära anslutning. Det ska alltså vara möjligt att röra sig i området på ett naturligt sätt. I flera fall har det utpekade området en befintlig eller möjlig baspunkt eller centralt parti, ett huvudstråk eller i något fall en väldefinierad angöringszon varifrån området ska kunna upplevas. I några fall

84 81 GRÖNPLAN REMISSVERSION kan landskapet också överblickas från utsiktspunkter. I en del fall finns också en potential i beträdor längs utfallsdiken i odlingslandskapet. Möjligheten att förbinda landskapsområdena via gröna länkar med andra delar av stadsbygdens gröna struktur liksom till särskilt besöksvärda objekt i form av intressanta naturpartier eller objekt med särskilda symbolvärden utreds i senare skede. Tillgänglighet till respektive område med cykel, kollektivtrafik eller bil liksom framkomligheten i området per fot eller cykel framgår av objektsammanställningen. Social-ekologisk systemsyn Med utgångspunkt i rapporten Ekosystemtjänster i stadsplaneringen har samtliga inventerade områden stor potential att bidra med kulturella ekosystemtjänster som hälsa, sinnlig upplevelse, naturpedagogik och symbolik/ andlighet. 1. Mesta-Åsby-Kolsta Mesta-Åsby-Kolstaområdet är ett jordbrukslandskap som är delvis mosaikartat, delvis mer storskaligt. Inom området finns ett mycket fornlämningsrikt område med länets största gravfält från såväl brons som järnålder. Här finns också naturbetesmark med lättavlästa gravar och andra fornlämningar från olika epoker. Området gränsar till den tidigare vattenvägen som låg i en tidigare åfåra ungefär där Västerleden är dragen nu. Området fungerar idag delvis som strövområde med till stor del etablerat stignät och viss skyltning. Det kan ses som en del i stadsbygdens grönstruktur och ingår i den stadsnära zonen, med potential för utveckling av rekreativa stråk från Kronskogen, Ekeby-Flacksta, Mesta och Hällby. Kan kopplas till områdena 7, 9, 10 och 11. Området är lättillgängligt med angöringspunkter i alla väderstreck. Tillgängligt via stigar för promenader/vandring men är idag tveksamt för cykling, även om det är på ett fungerande cykelavstånd från Eskilstuna centrum. Åsby säteri ligger centralt i området och det är ett värde i att kunna se gården i sitt sammanhang på avstånd, även om gården är privat och stigar inte behöver passera precis intill gården. Från Kolstaberget är det en imponerande utsikt över landskapet och staden. Inom området finns flera nyckelbiotoper (barrskog resp hässle), naturvärdesobjekt (skogsbete) och ett större område med naturvårdsavtal (skogsbete). Här finns en stor andel ädellövträd, särskilt i anslutning till säteriet. Generellt artrik flora. Trädgårdsarter i anslutning till tidigare bosättningar. Det finns en potential i att planera för området som en helhet och utveckla rekreativa strukturer, gärna utreda en möjlighet att ta sig runt i området på en rundslinga. Alla kopplingar till intilliggande bostadsområden och kopplingar till andra viktiga områden i grönstrukturen är intressanta att se över och utveckla. Området kan lyftas genom information och där finns värden som gör området både till ett utflyktsmål och besöksmål. Det finns sedan tidigare skyltar med information om sambandet mellan människans bruk och karaktären på landskapet. Funktioner som parkeringar, skyltar och skräphantering är viktiga. Kommunen äger marken i ungefär halva området. 2. Hagby säteri i Hällby samt norra delen av Branteberg I anslutning till Hagby säteri finns ett mosaikartat herrgårdslandskap med tillhörande torp, med alléer av varierande trädslag, trädklädda åkerholmar och ett relativt stort inslag av ädellövträd och en stor och mångformig naturbeteshage. I söder är området ett jordbrukslandskap med varierad topografi. Området är bara delvis tillgängligt för allmänheten idag men har en stor potential för att användas för promenader/vandring, cykling och motionslöpning och kan ses som en del i stadsbygdens grönstruktur. Kan kopplas ihop med område 8. Angörs via körvägar från två håll (norr och öster) och är tillgängligt för vandring och cykling längs mindre körvägar. Tillgängligt med stadsbuss både söderifrån (Ekeby) och från norr (Hällby). Ett fåtal fornlämningar glest utspritt. Nyckelbiotop (lövträdslund) samt naturvärdesobjekt (lövskog), i norra delen av Branteberg. Naturvärden kopplade till ädellövträd, alléer, naturbetesmark, artrika åkerholmar och brynzoner. Kommunen äger en mindre del av området. För att öka tillgänglighet och bjuda in till rekreation i området kan det behövas avtal med markägare till Hagby säteri. Det finns ett värde i att utveckla en rekreativ struktur där det är möjligt att ta sig mellan sydvästra Eskilstuna via Kronskogen, Stenby Äng, genom Mesta-Åsby-Kolsta genom Hagby säteri och till Hällby. Det är möjligt att genomföra utan att det behöver störa privata markägare. Området kan lyftas genom att beskrivas i sammanhang av rekreativa strukturer och genom information. 3. Landskapet kring Lagersbergs säteri Herrgårdsmiljön kring Lagersbergs säteri är ett utflyktsmål och besöksmål

85 GRÖNPLAN REMISSVERSION med q-märkta byggnader, huvudbyggnaden är en av Sveriges bäst bevarade karolinergårdar från 1700-talet. Här anordnas på somrarna olika kulturevenemang. Gården har anor från medeltiden och under mycket lång tid har det bedrivits jordbruk här. Nu återstår bara en del av de tidigare ägorna och närmast gården finns idag ädellövbestånd, naturbeteshagar och odlad mark av trädgårdskaraktär. Ytorna närmast huvudbyggnaden ägs av en stiftelse och marken runtomkring ägs av kommunen och arrenderas delvis ut för jordbruksändamål. Området är ett promenadområde och ingår i stadsbygdens grönstruktur. Kan kopplas till områdena 8,10 och 11. Angörs via kör- och cykelväg via Lagersbergs bostadsområde. Vandring- och cykelstråk går genom området (norr söder). Tillgängligt med stadsbuss (Lagersberg). Fornlämningar (gravar och gravfält) i omgivningarna. Nyckelbiotop (barrskog) i norra delen. Bestånd av ädellövträd. Trädgårdsväxter. Naturbetesmark. Området kan lyftas genom att beskrivas som en del i stadens grönstruktur, rekreativa stråk och genom information och evenemang. Området är en viktig pusselbit i grönstrukturen i sydvästra Eskilstuna när det gäller ekosystemtjänster och värdena inom området är beroende av samspel med andra ytor i närheten, t.ex. parkytorna i Vilsta industriområde. I det pågående arbetet med utvecklingsplan för de intilliggande bostadsområdena kan området lyftas som en viktig potential som ger identitet, karaktär och bidrar med ekosystemtjänster. 4. Kalkberget i Lagersberg Kalkberget är ett mindre skogsparti på kalkberggrund med barrträd i centrala delarna och i sluttningarna ek och asp och en artrik och intressant markflora. Platsen är ett besöksmål för botaniskt intresserade samt svamp- och bärplockare. Har viss koppling till stadsbygdens grönstruktur. Kan kopplas till områdena 8,9 och 11 samt till Kronskogen Beläget inom Vilsta industriområde. Tillgängligt via Lagersberg och Mesta. Stignät finns. Ett flertal fornlämningar (gravar)i norra delen. Regionalt naturvårdsintresse. Två naturvärdesobjekt (lövskog resp sumpskog). Generellt höga naturvärden p g a kalkgynnad flora. Se också beskrivning under Sydvästra Eskilstuna. 82 Mellan väg 230 och ravinen finns tät planterad granskog samt söder om vägen delvis slyartad björkskog. Området hålls samman p.g.a. sitt stora symbolvärde ur kulturhistorisk synvinkel med dels koppling till den forntida Hyndevadsforsen (nu = Hyndevads-dämmet), dels fyndplatsen för skogstorpsyxan med sannolik koppling till forntida vattenvägen genom ravinen. Säreget landskap i anslutning till dämmet. Området är dock ej sammanhållet utan genomkorsas av flera barriärer i form av större vägar. Närmast ravinen fungerar området idag som strövområde och besöksmål. Kan kopplas till områdena 8, 9, 10 och ev 12 samt Kronskogen. Kälbyravinen är tillgänglig via Vilsta industriområde norrifrån (Kalkberget) och söderifrån från väg 230. Söder om väg 230 är området beläget väster om stambanan (barriär mot Skogstorp). Angörs via f d Skogstorps järnvägsstation. Tillgängligt för promenader/ vandring och cykling. Kan nås med buss via Skogstorp och Lagersberg norrifrån. Här fanns en forntida handelsplats vars spår är bl.a. fyndplats för bronsålderskatt vid f.d. Hyndevadsforsen (nu dämmet) som då var en korsningspunkt mellan dåtida färdvägar längs åsen resp. ån. Två fornborgar i anslutning till ravinen samt röse, gravar, boplatser. Kälbyravinen har höga naturvärden nyckelbiotop (bergbrant och tallskog) resp naturvärdesobjekt. Längs ån delvis artrika biotoper med rikt fågelliv. Området har stor potential som utflyktsmål och besöksmål och behöver tillgängliggöras med information och beskrivas i sammanhanget rekreativa stråk. En möjlig baspunkt för besöksmål kan vara vid den gamla stationen. Det finns ett värde i att se området som en helhet i planeringssammanhang trots barriärerna. Området ligger nära den nya Skjulstaskolan. Riktlinjer för skötsel av kommunägd skog är relevant här. Här är det inte lämpligt med skogsbruk med ekonomiska motiv, utan rekreation, landskapsbild och värdet av att synliggöra historiska spår är mer prioriterade. 5. Kälby-Hyndevad Kälby-Hyndevadsområdet är ett landskap av varierad karaktär från i norr en spektakulär ravin, Kälbyravinen, till ånära läge i anslutning till Hyndevads-dämmet.

86 83 GRÖNPLAN REMISSVERSION

87 GRÖNPLAN REMISSVERSION

88 85 GRÖNPLAN REMISSVERSION

89 GRÖNPLAN REMISSVERSION Rosenfors-Skogstorp Landskap av olika karaktär sammanhållet av kulturhistoriska miljöer och samband med mer eller mindre tydliga spår från olika tidsepoker och som utgör en väsentlig del av Skogstorps grönstruktur. Viss tyngdpunkt kring bebyggelsen vid forsen med Rosenforsparken. Där finns flera ånära lägen med fina utblickar över vattenrummet. Mitt i området finns en distinkt höjdrygg -Vretaberget. Området används som strövområde och Rosenforsparken är ett utflyktsmål med potential att vara ett besöksmål. Beläget centralt i Skogstorp. Tillgängligt för promenader/vandring samt cykling. Busstillgängligt. I området finns en lång kontinuitet av mänskliga aktiviteter med välbevarade spår som Karl IXs kanal och välbevarade industribyggnader från andra hälften av 1800-talet och framåt, disponentvilla, arbetarbostäder, stationshus med mera. Rosenforsparken anlades på 1860-talet av ägarna till Rosenfors bruk som en engelsk park i romantisk stil med slingrande gångar, falska fornlämningar, lusthus och kägelbana. Parken har tidigare varit privatägd men kommer att tas över av Eskilstuna kommun i samband av arbetet med utveckling av Skogstorps centrum. Naturvärdesobjekt i norra delen (alsumpskog resp lövträdslund). Artrika miljöer särskilt i anslutning till ån med en imponerande hassellund i anslutning till vattenmiljön som gränsar till parken. Området kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget rekreativa stråk, både som ett grönt hjärta för rekreation i Skogstorp och som en nyckelmiljö längs Åstråket. Här är nära till flera andra inventerade området av intresse och det finns ett vrde i att utreda möjliga kopplingar och förlängning och utveckling av flera rekreativa stråk. Kan kopplas till område 12, 11 och 10 via Hyndevads-dämmet. 7. Ryningsberg-Hysbyåsen Uppe på åsen finns kulturhistoriskt intressant bebyggelse med kyrkan i centrum. Herrgårdsmiljönmed Ryningsbergrs säteri och tillhörande torp är placerat i åsfoten mot väster och har ett angränsande jordbrukslandskap som är åt väster mer småskaligt mosaikartat och åt öster mer storskaligt med en markant allé. Kring bebyggelsen stort inslag av ädellövträd. Området har ett symbolvärde p.g.a. en forntida korsningspunkt mellan färdvägen på åsen och vattenvägen (Hyndevadsström). Kyrkan är ett besöksmål och en mötesplats för den omgivande landsbygden. Kyrkomiljö med sockenstuga, kyrkstall, 86 socken-magasin och skola. Det finns ett flertal intressanta fornlämningar i området, främst på höjdpartiet väster om åsen i form av gravar, gravfält, boplatser samt ett flertal hällristningar ifrån bronsåldern och framåt. Området saknar koppling till stadsbygdens grönstruktur men kan kopplas till område 12. Angörs från väg 214 via allén mot kyrkan. Vägnät finns på åsen och i omgivande landskap. En cykeltillgänglig väg går i västra åsfoten. Tillgängligt med landsortsbuss och stadsbuss (Husbybyn). Två nyckelbiotoper (strandskog resp barrskog). Ett större naturvårdsobjekt i anslutning till säteriet (lövträdsrik barrskog) samt ett nära Sandbankarna (lövsumpskog). Herrgårdslandskapet med ssk bestånd av ädellövträd är av regionalt intresse för naturvård. Naturmiljön på åsen samt i anslutning till säteriet är av regionalt intresse. Generellt artrika brynzoner och åkerholmar. Området kan lyftas som utflyktsmål med cykel och besöksmål genom information. Det finns ett värde i att beskriva området i sammanhang av rekreativa stråk som Åstråket. 8. Odlarenskogen (Två åtskilda kärnområden av likartad karaktär är markerade på kartan.) Kuperat skogslandskap med dels höglänt belägna renlavklädda hällmarker med gamla tallar, dels sluttningar och lägre partier med äldre högstammig och genomsiktlig grandominerad skog med vidsträckta moss-mattor. Stadsnära strövområde med etablerat stignät och motionsspår. Används av skolorna för olika ändamål. Naturpedagogiskt referensområde. Del i stadens grönstruktur. Tillgängligt och framkomligt för främst promenader/vandring men också i viss mån cykling. Tillgängligt med stadsbuss. God framkomlighet på preparerat motionsspår. Ett antal fornlämningar finns i områdena bl a en stenåldersboplats (högt i terrängen) Nyckelbiotop i västra delen (hällmarksskog i rasbrant) Naturvärdesobjekt (gammal granskog) i norra delen av östra området. Generellt höga naturvärden med tanke på skogens ålder och struktur (rikligt med död ved och flera signalarter). 9. Landskap kring Hugelsta gård samt Hugelstaberget Varierat område med ett storskaligt öppet landskap söder om E20 med inslag av vegetationsklädda åkerholmar och Hugelsta gård omgivet av ädellöv-

90 87 GRÖNPLAN REMISSVERSION träd. Söder om gården uppe i skogen finns Hugelstaberget med ett imponerande klapperstensfält samt däremellan en lövrik bäckravin med intressant kalkgynnad markflora. Skogen används för friluftsliv. Runt gården finns ett jordbrukslandskap som utgör ett attraktivt blickfång från E20 vid en av de större infarterna till Eskilstuna. Angörs från Strängnäsvägen. Tillgängligt för cykling längs körvägar i området liksom för vandring. Stigar för vandring på berget och i ravinen. Fornlämningar (gravar, gravfält mm) på åkerholmarna runt Hugelsta gård, som har lång kontinuitet som boplats. I och i anslutning till klapperstensfältet gamla tallar, oxel och lind. Längs bäckravinen nedanför berget lundartad lövrik skog med ett flertal signal-arter. (F.d. domänreservat.) Runt bebyggelsen ädellövträd och i odlingslandskapet lövrika brynzoner. Det finns enpotential i att koppla området till stadens grönstruktur via Odlarskogen. Området kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget rekreativa strukturer och genom information. Klapperstensfältet och ravinen har stor potential som utflyktsmål. 10. Djursta-Stora Tidö Området består av ett mosaikartat jordbrukslandskap kopplat till Djursta gård och Stora Tidö gård. Området karaktäriseras av trädklädda åkerholmar, solitärträd och dungar. Området används delvis idag för promenader/vandring, rekreationscykling och motionslöpning. Inom området finns ett vägnät tillgängligt för cykling och vandring. Tillgängligt med stadsbuss. Ett flertal fornlämningar finns dels längs vägen mellan Stora och Lilla Tidö samt nordväst om Djursta gård. Ingår delvis i riksintresseområde för kulturmiljön (Kafjärden). Trädbestånd på ett flertal åkerholmar klassade som naturvärdesobjekt. Höga naturvärden kopplade till ädellövträd, långa brynzoner med brett artspektrum. Det finns ett värde i att koppla området till grönstrukturen i Skiftinge och utveckla rekreativa strukturer ut i landskapet. Området kan lyftas genom information bl.a. annat om dess betydelse för ekosystemtjänster. 11. Gärtre-Skensta-Ärsta I området mellan städerna Eskilstuna och Torshälla finns ett stort mosaiklandskap med rik förekomst av historiska spår. Här finns ett varierat jordbrukslandskap med hagmarker, vegetationsklädda åkerholmar och solitärträd. Delvis stort inslag av ädellövträd. Den etablerade vandringsleden Gyllenhielmska leden, med utgångspunkt Årby naturreservat, genomkorsar området. Området kan ses som ett rekreationslandskap som förbinder Årby-reservatet med Torshällas grönstruktur. Avståndet mellan Årbyskogen och östra Torshälla är ca 5 km. Angörs vid Ärsta söderifrån samt norrifrån vid Glömsta. Tillgängligt främst för vandring men delvis cykelvänligt (i östra och norra delen). Gyllenhielmska leden är anpassad främst för vandring. Nåbart från stadsbuss både i norr och söder. Rik förekomst av fornlämningar på all mark som inte är brukad åker (gravar, gravfält m.m. från bronsåldern och framåt). Hela området ingår i riksintresse för kulturmiljön (Kafjärden). Flera skogspartier är klassade som naturvärdesobjekt (lövträdsrik barrskog). Höga naturvärden kopplade till naturbetesmark, ädellövträd, långa artrika brynzoner. Området kan lyftas genom att dess betydelse för rekreation för både Eskilstunas ytterområden och Torshälla beskrivs. Det finns en potential i området som utflyktsmål och besöksmål genom information om fornlämningarna på t.ex. Glömstaåsen. 12. Gunnarskäl Gunnarskäl är ett mindre område med ett varierat och mångformigt jordbrukslandskap med naturbetesmark med hög biologisk mångfald och fina upplevelsevärden. Särskilt kring bebyggelsen finns det ett stort inslag av stora ädellövträd. Körväg leder genom området (söder - norr). Tillgängligt för cykling och vandring. Ridsport. Det finns en rik förekomst av fornlämningar, särskilt i anslutning till gårdslägena. Generellt stor artmångfald med artrika bryn och ädellövträd. Relativt stor nyckelbiotop öster om Rödstugan (barrskog) samt naturvärde-objekt (lövskog). Vid Gunnarskäls gård nyckelbiotop (lövnaturskog) Området har en potential i att länkas till Torshällas grönstruktur. Det ligger relativt nära Tumbo. Området ligger också i ett utvecklingsområde för verksamheter som logistik, industri och rangering. Här finns en stor potential för rekreativa stråk med fokus på cykling.

91 GRÖNPLAN REMISSVERSION Skräddartorp-Mälby gård Varierat och mångformigt mosaiklandskap med utpräglad rumslighet och djup i landskapsbilden. Stor artmångfald i träd- och buskskikt förstärker mångformigheten. Jordbrukslandskap. Skräddartorp har lång kontinuitet som boplats (ev. sedan bronsåldern). Enstaka fornlämningar. Odlingsmarksstrukturen antyder lång kontinuitet i brukandet. Delvis stor artmångfald i träd- och buskskiktet. Långa brynzoner. Stor andel ädellövträd. Flera B-märkta ekar. Flera hackspettarter har noterats. Kan användas idag för motionslöpning, vandring, och rekreationscykling. Mindre körväg leder genom områden (söder - norr). Tillgängligt för cykling och promenader/vandring. Tillgängligt med stadsbuss. Nås från Torshälla både från Mälarbadsvägen i väster och Mälbyvägen i öster med utgångspunkt från centrum. Stor potential som del i ett rörelsestråk för vandring och rekreationscykling. Kan kopplas till Torshällas grönstruktur. Avståndet till området från Torshälla hamn är drygt 2 km. Området kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget rekreativa stråk, dess historiska spår och betydelse för ekosystemtjänster framförallt biologisk mångfald Staden Eskilstuna Den södra delen av staden är generellt mer präglad av tidigare skogsmarker och i norr har staden till största delen byggts på jordbruksmark. Det har varit lättare att bygga tätare i norr och där finns det idag också störst brist på tillgång till bostadsnära natur. I ytterområdena som gränsar till den stadsnära zonen finns särskilt i sydöstra och sydvästra Eskilstuna många ytor med höga naturvärden där bostadsområden byggts på tidigare skogs- och betesmarker. Där finns många gamla träd sparade, stora gamla ekar och solbelysta tallar med vida kronor och en intressant variation i landskapet med berg, blockrik terräng, utsiktspunkter och inslag av artrik lundvegetation. 88 Både i Eskilstuna och i Torshälla är stadsmiljön karaktäriserade av närheten till ån, historiska och befintliga funktioner i anslutning till vattenmiljön som t.ex. tidigare hamnlägen i Eskilstunas centrala årum och Torshälla hamn och kanalområde. Åstråket är det högst prioriterade rekreativa stråket och planeringskonceptet för det offentliga rummet med många befintliga och potentiella kopplingar till andra miljöer i omgivningen. De stora, centrala och välkända parkerna finns i de flera fall inte beskrivna i grönplanen, då det finns lättillgänglig information om dem i andra sammanhang. Här finns istället material från parkinventeringen kring parker som har både stora värden, stora behov eller stor potential och som i vissa fall kanske inte är beskrivna alls i tidigare sammanhang. Centrum i Eskilstuna I centrala delen av Eskilstuna finns flera historiska parker som Rinmansparken, Rothoffsparken, Strömsholmen och Stadsparken. Stadsparken är Sveriges första stadspark. I framväxandet av industristaden Eskilstuna under talet växte medvetenheten om grönstrukturens betydelse för en bättre och mer hälsosam stadsmiljö och det investerades i nya parker och flera urbana trädstrukturer i den större skalan. 1. Eskilsparken Eskilsparken är en finpark i centrala staden med uppvuxna träd i en fin variation med olika exotiska arter och omgiven av vackra byggnader, en oas i stenstaden. Parken anlades 1914 och de flesta träden finns kvar sedan dess. Här finns lekplats, konstverk och ett nät av gångstigar genomparken. Parken fungerar både som en grön passage och en vistelseyta för olika åldrar och både för boende i området och för de som bor lite längre bort som besöker lekplatsen eller promenerar med hunden. Här finns en potential att kvalitetshöja genom att arbeta med material och innehåll. Lekplatsen har standardutrustning och trist staket i billigt material. Belysning och val av armaturer kan förbättras. Parken skapar karaktär och identitet åt området och ger ett värde för bebyggelsen i området. 2. Billjerparken Billjerparken är en kombination mellan en gatustruktur och en parkmiljö, som är uppdelad i två plana ytor på var sin sida om Vasavägen och förbinds av Billjergatan. Den större ytan i väst läses som en helhet med en gammal tomt som gränsar till parken och som erbjuder ett fint komplement till de plana ytorna genom att den består av ett höjdparti med uppvuxen vegetation

92 89 GRÖNPLAN REMISSVERSION och som kan användas som pulkabacke på vintern De öppna ytorna består till största del av gräsmatta men har inslag av planterade buskar och träd och där finns en lekplats. Billjerparken har en viktig funktion för områdets helhet och skapar rytm i områdets gatunät med sin strikta form och öppenhet till kontrast mot den omgivande täta bebyggelsen och lummiga gamla trädgårdar. Det är tydligt att parkytorna behövs som mötesplatser och för lek och aktivitet. Parkens form och öppenhet är intressant att bevara då den utgör en helhet med bebyggelsen och bidrar till att skapa karaktär och identitet åt hela området. Det finns potential att kvalitetshöja genom att utveckla parkens belysning på ett passande sätt. 3. Djurgården Sedan 1861 har Djurgården varit en allmän park och det är den första i Eskilstuna. Industristaden växte fram som en alltmer tät och ohälsosam miljö under 1800-talet och Kronan upplät en del av tidigare Kungsladugården som hört till Eskilstuna slott som lustpark till stadens talrika arbetarpersonal till vederkvickelse och förströelse år Djurgården är en stor och varierad park med både vistelse- och aktivitetsytor, funktioner som lekplats och utegym, höga naturvärden och ett antal byggnader bland annat besöksmålen Sörmlandsgården och Pilkrog. En stor del av parken utgörs av Djurgårdsberget, ett höjdparti som rymmer både blockrik terräng med ekskog och högre partier med hällmark och tallskog. Inne i berget närmast Vasavägen finns ett stort bergrum som tidigare rymt Faktoriets bergverkstad under kriget som flyttades 1948 och uppe på bergets topp finns det en mastanläggning. På Djurgården finns många grova gamla ekar och området har högsta naturvärdesklassning och bedöms att vara av nationellt intresse. Området är en tidigare betad miljö som nu kraftigt växer igen. Delar av parken är i stort sett ogenomtränglig. en plan för helheten är viktig för en hållbar utveckling över tid. En annan viktig fråga är skötsel och drift. Det höga naturvärdet är beroende av att området inte växer igen och området kan med fördel betas och brynzoner och stora gamla ekar gynnas på olika sätt. Djurgården är en intressant miljö och målpunkt oavsett funktioner då de naturliga förutsättningarna på platsen är så intressanta. Det är en viktig miljö för både boende i närheten, alla eskilstunabor och även besökare utifrån. Till skillnad från stadsparken t.ex. så finns här också en dramatisk natur med utsiktspunkter och höga naturvärden och viktiga gröna ytor för lek och vistelse. Här finns både historiska spår, nutid och framtid, en mycket viktig plats för staden, att prioritera och ha en god planering för. 4. Slottsbacken På ett höjdparti på Norr i centrala staden ligger den gröna oasen Slottsbacken. Slottsbacken bildar en grön helhet med kyrkogården och är den grönyta som ligger närmast intilliggande Slottsskolan. Både parken och skolan är uppkallade efter Eskilstuna slott som var beläget i den här delen av staden på 1600-talet. Hela parken ligger högt, men flera lite större plana gräsytor breder ut sig för vistelse och lek i anslutning till husen bredvid. Husen intill är stora och rymmer många boende. Ytorna är stora och skalan bjuder in även andra än de närmast boende för att sola och bre ut en filt i gräset. En stor del av parken består dock av berghällar och friväxande vegetation. På naturliga stigar passerar hundrastare och promenerande personer och uppe på berghällarna finns spår av att det är en plats där ungdomar samlas. Här finns inga planerade funktioner. Slottsbacken är en centralt belägen park som är en viktig del i grönstrukturen i den centrala staden och på Norr. Parken ligger i anslutning till det rekreativa stråket BM-spåret som också kan ses som ett tvärgående stråk i det i grönplanen och i stadsläkningsarbetet utpekade Skiftingestråket. Parkens status kan lyftas genom att den beskrivs i sammanhangen av stråken och utvecklas som målpunkt iden anslutningen. Slottsbacken har en utvecklingspotential och kan lyftas både i sammanhangen rekreativa stråk, som mötesplats och för dess betydelse för ekosystemtjänster. Inramning, tillgängliggörande, entréer, tydlighet och information är områden där den kan utvecklas. Sydvästra Eskilstuna I sydvästra Eskilstuna är grönstrukturen ett nätverk av sparade naturytor och andra gröna ytor i form av parker och bostadsgårdar. Viktiga är

93 GRÖNPLAN REMISSVERSION kopplingarna till Kronskogen och till kärnområden i den stadsnära zonen, Lagersbergs säteri, Kalkberget, Kälby-Hyndevad med flera områden. Närheten till och kopplingarna till och över Eskilstunaån är också viktiga. Grönstrukturen i Vilsta industriområde är av betydelse för helheten och för naturvärden inom flera av de inventerade kärnområdena i stadsnära zon. Här är det gröna nätverket ett bra begrepp att beskriva grönstrukturen på och när det gäller utveckling av grönstrukturen och området i stort är kopplingar mellan ytor viktiga. Ytorna iområdet behövs, men det finns en potential när det gäller att höja kvalitén och statusen på flera av parkerna. Strategier för ekosystemtjänster i både staden och stadsnära zon gynnar grönstrukturen i sydvästra Eskilstuna. För att en bra helhet ska uppnås är det viktigt att säkra flera av de utpekade värdekärnorna i den stadsnära zonen. 5. Bagarbacken i Vilsta industriområde I Vilsta industriområde finns en struktur med flera planerade parkytor som är namngivna. De är kopplade till varandra genom gröna stråk i t.ex. kraftledningsgator och ett järnvägsspår som löper genom området. Parkytorna har viktiga kopplingar till flera större naturområden i närheten och ligger nära Eskilstunaån. En av parkerna i industriområdet kallas Bagarbacken och det är ett ganska stor och varierad yta med höga natur- och upplevelsevärden som nås antingen inifrån industriområdet från Pressargatan eller från Skogstorpsvägen där det finns en möjlig entré där det tidigare har legat en gammal väg. Bagarbacken rymmer både ett område med lundkaraktär, historiska spår och fin utsiktsplats på berget i öster ut över Eskilstunaån och Vilsta. Parken har en tydlig karaktär som fungerar både som landmärke och en naturlig målpunkt. Området domineras av ek och hassel och har en hög biologisk mångfald. Mitt i området finns spår från en gård med flera större ruiner och en gammal väg löper fortfarande diagonalt genom området förbi bostället Kalkberget Kalkberget är ett relativt otillgängligt område med otydlig entré som klätt skulle kunna lyftas fram från park- och gatustrukturen i Vilsta industriområde och som inte ligger långt från Skjulstaskolan. Själva berget ligger inte långt från Skjulstagatan och nås via ett grönt släpp från gatan, där det också finns kollektivtrafik. En bit in från gatan finns ett dagbrott i berget och en dramatisk omgivning med ek och hassel, död ved och kalkgynnad vegetation på marken. Uppe på berget finns mer barrdominerad skog och här växer kalkgynnade arter som orkidéer. Platsen är känd bland botaniskt intresserade men kan upptäckas av fler. Kalkberget ligger inte långt från den intressanta miljön i Kälbyravinen. Kalkberget ägs av Eskilstuna kommun och är utpekat som kommunalt naturvärde. Se också beskrivning under Stadsnära zon. Fröslunda Bostadsområdet Fröslunda planerades som En stad i staden enligt ABC-principen och byggdes under talet på gammal skog och betesmarker i södra delen av Eskilstuna. Stor vikt lades vid utemiljöerna mellan husen och många gamla träd sparades mellan husen. Berg som sprängdes bort vid byggnationen användes omsorgsfullt som kanter och trappor i området och många välplanerade och fina gröna mötesplatser med olika funktioner som lekplatser i anslutning planerades. Naturmiljön som är präglad av både gamla betsmarker med stora, bredkroniga, solbelysta gamla flerhundraåriga tallar och lundkaraktär med ek och hassel och blandskog med tall, gran och blandad lövvegetation. Här finns blåbär och liljekonvaljer och ett rikt fågel- och djurliv precis utanför dörren. Utemljöerna i Fröslunda planerades och ritades av trädgårdsarkitekten Ulla Bodorff och finns omnämnda i flera böcker om landskapsarkitektur. Arkitekturen i området är ulturhistorisk intressant och utemiljöerna är en viktig del i områdets helhet. Flera av bostadsgårdarna i området är stora, de har målpunkter och funktioner som lockar andra än de närmast boende de var namngivna och var från början parkmark enligt plan. Senare har det ändrats och de är nu på fastighetsmark. Viktigt att områdets helhet där byggnader, bostadsgårdar och omgivande park- och naturmark kan bevaras. I Fröslunda är det relevant att se området som en helhet och där utemiljö och byggnader samspelar. Mötesplatser och ytor för olika åldrar behöver säkras och rekreativa stråk och kopplingar genom området och till andra områden kan stärkas. 7. Fröslundaparken Fröslundaparken är en långsmal och varierad stor parkyta som ramar in Fröslunda från söder och utgör en buffert och grön barriär mot Vilsta industriområde. Fröslundaparken har flera olika karaktärer men domineras av sparad

94 91 GRÖNPLAN REMISSVERSION befintlig natur från innan Fröslunda bebyggdes. Närmast vårdcentralen finns blockrik terräng som domineras av ek, med inslag av lundvegetation ed hassel. Många gamla träd och rikt på död ved. Närmast Lagersberg finns en högre belägen del med tallskog med inslag av en och synliga berghällar. Mitt i parken finns en viktig gc-passage mellan Fröslunda och Vilsta industriområde som sedan 2016 också potentiellt är en skolväg till Skjulstaskolan. Parken är delvis otillgänglig men är en viktig sammanhängande länk mellan flera olika naturområden och en viktig zon för olika ekosystemtjänster. Delar av parken används av förskolebarn från Fröslundavägens förskola. Parken skulle behöva ses som ett sammanhang, men där de olika karaktärerna och deras betydelse lyfts fram. I Fröslundaparken har tidigare funnits två bollplaner. I mittpartiet finns en relativt stor plan, röjd yta som idag står övergiven, där det tidigare varit bollplan och utövats annat sport. Det är idag en potentiell yta för nya funktioner. 8. Sturehöjden En höjdrygg som från början suttit ihop med intilliggande Brunnsbacken på andra sidan Skogstorpsvägen utgör parken Sturehöjden. Här byggdes på 1960-talet Ansgarskyrkan som ligger på bergets västra del mitt i skogen och med en siktlinje bort mot Myrtorp och Kronskogen längs Sturegatan. Sturehöjden läses som en helhet där både kyrkan och den öppna ytan framför kyrkan ingår, även om ytorna har olika drifts- och ägoförhållanden. Den öppna ytan framför kyrkan är viktig för hur kyrkobyggnaden syns i omgivningen och där passerar flera viktiga gångstråk. Själva parkytan uppe på höjden har en blandad vegetation med tall och blandade lövträd. Här finns en blockrik terräng med inslag av synliga berghällar. Många väljer att ta stigen som går över berget när de är på väg till Fröslunda centrum eller rastar hunden. Naturmarken uppe på berget är viktig för ekosystemstjänster och för vardagsrekreationen i området. Men, det finns flera ytor i parken som kan ses över och som kan få nya funktioner. Uppe på bergets östra del bakom macken finns en minigolfanläggning som inte används längre. Där finns en fin utblick bort mot Eskilstunaån och Vilstaskogen. Att minigolfbanan inte används längre präglar platsen och drar ner statusen på parken. I parkens norra del finns ytor nedanför berget som läses som en helhet med parkeringsytor med garage som anlagts insprängda i parkmarken. Det ger ett splittrat intryck och parken kunde få en bättre inramning. Kanske finns det en potential att skapa nya mötesplatser eller förtäta i mindre skala i anslutning till parken. Sydöstra Eskilstuna Precis som i sydvästra Eskilstuna är grönstrukturen i sydöstra delen av en nätverksstruktur, där ytor med sparad natur på parkmark utgör en viktig grund. Parkerna är av stor betydelse för skolor och förskolor i området och som friytor för barn och ungdomar. Här finns ett kluster med värdetäta områden som samspelar med varandra och med de större naturområdena i stadens utkant. Kopplingar mellan ytorna och med Vilsta naturreservat och andra större skogsområden som t.ex. Odlarskogen är viktiga. Flera områden under rubriken Stadsnära zon, landskap med särskilda värden för rekreation, finns i anslutning till sydöstra Eskilstuna. Ett av översiktsplanens ställningstaganden, att säkerställa en grön kil genom Odlaren österut, mellan skogen och in mot stadens centrum möjliggörs genom att hänsyn tas till en sammanhängande grönstruktur i området och genom att identifiera svaga samband och stärka kopplingar. 9. Strömparken Strömparken är en varierad parkyta som är kombinerad av flera olika slags ytor och som är en av nyckelmiljöerna längs med Åstråket i Eskilstuna. Här finns en varierad och även dramatisk natur och en bra variation mellan olika funktioner. Här kan man gå och cykla längs med Eskilstunaån på Strömstigen och få direktkontakt med vattnet på flera ställen. Här finns en större yta för lek och spel och grillning. Parken är viktig för de boende intill och för personer från hela Eskilstuna i olika åldrar. Här finns också höga naturvärden och parken är en viktig del i det kluster med värdetäta områden som är en viktig stomme i grönstrukturen i sydöstra Eskilstuna. Strömstigen närmast Stålforsbron är präglad av alar närmast vattnet och på andra sidan gc-vägen finns en större gräsyta med en dammanläggning. Ett skogsparti med mycket gammal skog som hänger ihop med strukturen i närliggande Thuleparken angör Strömstigen och där dominerar gammal tallskog med berg i dagen. Själva hjärtat av parken utgörs av flera större parkytor i uddarna ut mot vattnet med stora gamla ekar på klippt gräsyta. Ekarna är parkens signaturträd och domi-

95 GRÖNPLAN REMISSVERSION nerar intrycket av Strömparken. Intressant är också den ö som finns utanför parken i Eskilstunaån. Den är juridisk parkmark, men beträds inte normalt av människor i nuläget. På andra sidan om parken finns kommunägd mark där det idag är ett mindre verksamhetsområde. Ön och kontakten med Strömparken är intressant vid en utveckling av Åstråket på åns västra sida. 10. Thuleparken Thuleparken domineras av ett höjdparti som utgör en för Eskilstuna imponerande utsiktspunkt. Här kan man när det är klart väder se till Västerås och få en fin utblick över staden och omgivningarna. Uppe på höjden stod tidigare ett vattentorn och en gammal körväg upp till en hårdgjord yta på toppen är också karaktäristiskt för platsen, om än lite förvirande om man inte känner till platsens historia. Viktig pusselbit i grönstrukturen i sydöstra Eskilstuna som har en nära förbildelse med Strömparken, Skogsängsparken med flera parker i närheten och som ligger relativt nära Vilsta naturreservat. Parken präglas på höjden av gammal tallskog med inslag av blandad lövvegetation. Det lägre partiet av parken närmast Triangeln och höghusen i Snopptorp präglas av lövsly. Det är tydligt att platsen är en frizon för ungdomar i närområdet, en del skräp och graffitimålningar på klippblock i anslutning till Vasavägen. Ingen ordnad grillplats finns, men det är tydligt att många söker sig hit för att grilla och umgås. Parken kan få en tydligare identitet genom att pekas ut som en intressant utsiktsplats och informeras om. Den hårdgjorda ytan och sitt- och grillmöjligheter kan utvecklas, på ett robust sätt som fungerar på platsen. Parkens funktion för ekosystemtjänster i den sammanhängande grönstrukturen i området kan lyftas och informeras om. Thuleparken är lättillgänglig från den gamla vägen från Thulegatan i söder och från det låglänta partiet i norr, mer svårtillgänglig via de branta slänterna med klippblock på sidorna. 11. Jätteberget Jätteberget är ett brant och otillgängligt berg med blockrik terräng med ekskog i slänterna och hällmark med knotiga tallar på toppen. Berget är som en isolerad ö, men ligger och samspelar med flera andra parker och naturområden i närheten, som Djurgården och Odlarskogen. Uppe på Jätteberget är det en imponerande utsikt över hela Eskilstuna i alla väderstreck. Platsen 92 är ett omtyckt utflyktsmål för speciellt ungdomar när det är varmt väder. Här finns ingen anordnad grillplats eller annan funktion, men många är här och grillar och umgås. Djurgårdsskolan ligger precis intill och berget fyller en viktig funktion som skolnära skog. Jätteberget är svårtillgängligt och brant, men förtjänar att upptäckas av flera och kan med fördel informeras om både som utsiktspunkt och platsens funktion för ekosystemtjänster. Då det är ett faktum att många söker sig hit och äter och dricker blir det en del skräp och hanteringen av det är en viktig fråga, även om platsen är svårtillgänglig. Bostadsområden med sammanhängande och välplanerad grönstruktur Det finns flera bostadsområden i Eskilstuna som kännetecknas av att de har en sammanhängande, välplanerad och varierad grönstruktur inom området. Områdena kan vara avskärmade av flera barriärer som järnvägen och stora vägar och tillgång och nåbarhet till större strövområden kan variera. Även om många har egen uteplats eller trädgård är betydelsen av parkerna i dess områden stor och det finns ett värde av att planera för dem med ett landskapsperspektiv och tänka grönstruktur. Det finns en potential i att arbeta med kvalitetshöjande insatser istället för att se de gröna ytorna som förtätningsytor. Parkerna ger tillgång till bostadsnära natur, vardagsrekreation, gröna mötesplatser och där finns en potential för mångfunktionella ytor. Parkerna bidrar med viktiga ekosystemtjänster och samspelar med den övriga grönstrukturen i staden. När en funktion behöver tas bort p.g.a. generationsskifte kanske, kan kanske parkytan kan få en tydligare ekologisk funktion istället tills behovet åter uppstår med t.ex. en lekplats. Brottsta-Lundby Brottsta och Lundby ligger väster om centrala Eskilstuna och fungerar delvis som den västra entrén till staden där bebyggelse i flera olika årsringar omger Västeråsvägen. Bebyggelsen söder om Västeråsvägen med Grangärdet och har en nära koppling till Kronskogen så här är det fokus på området norr om vägen, som är omgärdat av väg och järnväg från alla håll. Här finns en fin entré till området via gc-stråk inifrån staden genom den gamla parken Gredbyparken och de välplanerade planteringarna i bostadsområdet Gredby och parken Lötbacken. I väster finns kopplingen direkt ut i den stadsnära zonen

96 93 GRÖNPLAN REMISSVERSION och på landsbygden via Ekeby och Flacksta via en gc-väg och en tunnel 16 under Västerleden

97 GRÖNPLAN REMISSVERSION Området norr om Västeråsvägen utgör en stor naturlig lågpunkt och det innebär att det i området finns behov av grönstrukturen i funktionen som buffert mot höga vattenflöden och för att möjliggöra infiltration. 12. Lärkängarna Lärkängarna är ett stort och varierat trafikskyddat parklandskap, ett vardagslandskap för rekreation, tidstypiskt för när den omgivande bebyggelsen med villor och radhus planerat under slutet av 1960-talet. Här finns stora klippta gräsytor i ett böljande landskap med aktivitetsytor för alla årstider. Delar av parken fungerar som en barriär mot intilliggande trafikmiljöer. Parken karaktäriseras av att den genomkoras av rekreativa stråk t.ex. gc-vägen mot Ekeby under Västerleden, men här finns goda vistelse- och upplevelsevärden. Ett höjdparti parken kännetecknas av mer vildvuxen och naturlig vegetation och brynvegetation med slån. Borsöknabäcken passerar i dike längs med Västerleden, och det är relativt nära till Ekeby våtmark. I parken finns lämningar från gård med en rad äldre askar som skapar karaktär längs gc-vägen. 13. Brottstaparken och Lundbyparken I detaljplanen från slutet av 1950-talet där Brottsaparken och Lundbyparken ingår står det att de områden som är sämst lämpade för bebyggelse i området har avsatts som parkmark. Parkytorna skulle utformas med fokus på vardagsrekreation och lek för barn i olika åldrar med lekplatser och bollplaner. Parkerna skulle formas till intressanta miljöer med vallar och kullar med hjälp av schaktmassor. Utöver parkerna planerades det för omfattande trädplanteringar i området, då tomtstorlekarna här är små och närheten till järnvägen motiverar till att investera i skyddande grönstruktur. Båda parkerna är intressanta då deras strikta geometriska uttryck och formade rum är tidstypiska och är planerade samtidigt som bebyggelsen. Även om funktionerna i parkerna varierar över tid och kan utvecklas idag så är parkernas form och grundläggande uttryck bevarandevärt och skapar värden för området som helhet och den intilliggande bebyggelsen. Lundbyparken karaktäriseras av den en cirkelformad gräsyta i mitten med en stig runt, omgiven av rader med lindar. Här finns flera funktionsytor som är mer eller mindre använda. Radhusen runtomkring har små uteplatser och det är tydligt att parkens funktion som mötesplats och lekplats behövs, men 94 att funktioner och ytor kan disponeras annorlunda och utvecklas. Brottstaparken är en cirkelformad grästäckt kulle med nedsänkt yta i mitten. Kullen omgärdad av oxlar som följer cirkelformen. Den nedsänkta plana ytan i mitten av rundeln används som bollplan och intill passerar en gc-väg. Symmetrin i den cirkelformade kullen ger identitet åt platsen. Unik plats som är intressant att besöka. Platsen har potential att användas som evenemangsplats i den mindre skalan. Parkeringsplats finns i anslutning till parken. Jämför ljudkullen i Öresundsparken i Malmö. Mesta I Mesta är det nära till landskapet i den stadsnära zonen och jordbrukslandskapet på landsbygden, samtidigt som området är påverkat av barriären som Västerleden och andra vägar utgör. Här är det viktigt att värna om kopplingar till både staden och landsbygden genom t.ex. rekreativa stråk och att värna variation den befintliga grönstrukturen i området som idag erbjuder både naturvärden, historiska spår och fina aktivitets- och vistelseytor med gröna mötesplatser. Mesta ligger i direkt anslutning till flera inventerade områden, t.ex. Lagersbergs säteri, Kalkberget i Lagersberg, Kälby-Hyndevad och Mesta-Åsby-Kolsta. I Mesta finns potential för förtätning och då är den befintliga grönstrukturen och kopplingar till de inventerade områdena i den stadsnära zonen viktiga för att bidra till att skapa attraktiv ny bebyggelse. 14. Mestaparken Mestaparken är ett grönt sammanhängande vardagslandskap anlagt på före detta åkermark med skötta gräsytor och inslag av planterade träd och buskar som ramar in bostadsområdet som utgörs av en sammanhållen, låg villabebyggelse med små karaktärsskiftningar och i parken finns olika funktioner och mötesplatser som lekplats, och utegym. Här finns en nära koppling till odlingslandskapet i öster och nära till naturmiljön på Mesta fornbacke i närheten. Parken är ett trafikskyddat grönt vardagslandskap för lek och promenader. 15. Mesta fornbacke Backe med blockrik terräng och flyttblock som står i kontrast till och kompletterar anlagda parkytor i närheten. Uppe på höjden finns fornlämningar i form av omfattande stenrösen. Gamla tallar på höjden och blandad lövve-

98 95 GRÖNPLAN REMISSVERSION getation i slänterna. Spår av kojor och lek på flera ställen. Karaktärsfull miljö där fornlämningarna gör platsen till en intressant och spännande plats som utgör en naturlig målpunkt som har potential att lyftas och få fler besökare. Slagsta I Slagsta finns spår av ett tidigare varierat jordbrukslandskap med betesmarker, enstaka gamla träd, historiska spår och det finns också äldre byggnader kvar i en mer modern bebyggelse med radhus och villor från olika epoker under 1900-talet. I utbyggnaden av Slagsta har flera större parker skapats, som genom olika mindre gröna kopplingar och släpp skapar en sammanhängande och varierad grönstruktur. Grönstrukturen är viktig både för de boende och för områdets förskolor och skola. Kopplingar till större strövområde i närheten kan stärkas och kommunal skog i anslutning till området behöver värnas ur rekreationssynpunkt. Västerleden utgör en barriär, närheten till Eskilstunaån och Klippbergen i väster är en stor potential. Klippbergen är en plats som har en stor potential att locka besökare från andra stadsdelar och som kan lyftas genom att ingå tydligare i Åstråket. 16. Ärnaparken Ärnaparken är ett sammanhängande, varierat och kuperat parklandskap med flera funktioner som fungerar som grön mötesplats och passage genom en stor del av området med intrikata släpp in i villa bebyggelsen som möjliggör spridningsvägar och andra funktioner för flera ekosystemtjänster. Det är lite svårt att veta var parken börjar och slutar. Här finns både öppna ytor med klippt gräs, en stor kulle som används som pulkabacke på vintern och blandad vegetation. Uppe på kullen finns möjlighet till utblick över landskapet mellan Eskilstuna och Torshälla norrut. Fornlämningar och historiska spår i området ger karaktär. I släppet mot Hedevägen finns en intressant formation med flera stora klippblock och flera stora ekar. Här behövs ytorna, men kan delvis kvalitetshöjas och funktionerna bör kontinuerligt ses över. Viktigt att värna kopplingarna till andra grönytor och inom parken. 17. Västerledsparken Västerledsparken är en långsmal zon som ramar in hela sydvästra delen av Slagsta som en buffert mot både E20 och den senare tillkomna Västerleden. E20 är placerad precis nedanför den naturliga höjdrygg som skiljer Slagstaområdet från det lägre belägna Valhallaområdet närmare Eskilstunaån. Uppe på höjden finns en relativt orörd naturmiljö som har flera olika karaktärer i olika delar. Det högst belägna partiet ligger mellan underfarten under E20 mot Mått Johanssons väg och den stora trafikplatsen vid Eskilstunaån. Det är präglat av blockrik terräng med tallskog med inslag av ek. Det går att ta sig uppe på höjden längs E20 på en naturstig. Där finns en fin utblick över landskapet på flera platser och historiska spår som stenmurar och husgrunder. Närmast trafikplatsen finns ett låglänt parti med alsumpskog och blandad lövvegetation. I höjd med Klippbergen finns ett område med blockrik terräng som är domineras av stora gamla ekar och som fungerar som en viktig grön länk mellan Klippbergen och miljön kring Eskilstunaån och österut in i Slagstaområdet. Den artika och värdefulla ekskogen är dock kraftigt decimerad då Västerleden har byggts och det har planerats för handel i anslutning till den nya trafikplatsen. Västerledsparken är ett relativt otillgängligt område som inte har så höga vistelsevärden men som är desto viktigare för ekosystemtjänster och i sin funktion som buffert och grön barriär mot E20. Här finns hög biologisk mångfald och potential i att lyfta värdet av parken för ekosystemtjänster och som grön förbindelselänk. Norr och öster i Eskilstuna 18. Ekbacken Mitt i ett område präglat av tät bebyggelse och hårdgjorda ytor finns en trekantig backe med blockrik terräng och många stora gamla ekar. Parken är en unik och vacker plats som saknar motstycke i närheten. Ekbacken har en dramatisk karaktär med de stora gamla ekarnas silhuetter. Enligt gällande plan över området från 1957 heter parken Carl Gustafs park och intill finns en trekantig yta i gaturummet som kallas Carl Gustafs plan. Namnet har sitt ursprung att Carl X Gustaf på 1650-talet gav den kungliga arkitekten Jean De la Vallée i uppdrag att rita en stadsplan för Eskilstuna manufakturstad, Carl Gustafs stad. De la Vallées plan från 1658 visar att marken där Ekbacken nu ligger var planerad för en stor parkanläggning i barockstil. I senare planläggning av marken har namnet fått leva kvar i parkytan. I ny detaljplan för kvarteret Nätet från 2015 är Carl Gustafs plan planlagd som två parkytor separerade från varandra. De ytorna kan ses som en helhet

99 GRÖNPLAN REMISSVERSION med och som ett komplement till parken i områdets helhetsmiljö. I söder gränsar parken sedan lång tid tillbaka till det som tidigare var ett stort slakteri och i väster är det idag industriområde. Öster om parken ligger ett tidigare industriområde där det nu byggs ca 1000 nya lägenheter, kvarteret Nätet. Parken är planlagd som park sedan den norra stadsdelen började planläggas och det är uppenbart att den inte varit bebyggd på mycket lång tid då träden är riktigt stora och gamla. Parkytan ligger högre än omgivningen och består av blockrik terräng med så gott som enbart ek i trädskiktet, brynzoner med slån och ros och ett buskskikt med hallon, ros och måbär. Höjdpartiet med ekarna är omgivet av ytor med klippt gräs åt alla håll mot omgivande gaturum och det är ganska stora ytor. Uppe bland ekarna finns flera etablerade naturstigar med fyra entréer åt olika håll. Det är en intressant målpunkt för de som känner till platsen sen tidigare, men det är samtidigt en relativt okänd plats som ligger centralt i Eskilstuna. för ekosystemtjänster. Det finns en stor potential i att utveckla gräsytorna för olika funktioner som kan utgöra målpunkter i ett rekreativt stråk. Det är viktigt att det finns en långsiktig utvecklingsplan för parken då dess karaktär och värde idag är så beroende av de gamla ekarna. Skötsel men även föryngring är viktigt. Platsen kan utsättas för ökat tryck när flera nya stora bostadsområden i närheten är färdigbyggda. Närheten till och kopplingen till åstråket är ett värde. Parken har höga naturvärden men bör ses som en viktig del i ett rekreativt stråk och som mötesplats och utflyktsmål. För att hantera det är gräsytorna en viktig potential. Namnet på parken borde tas upp för diskussion. Det är ett värde för platsen och området i stort med den historiska anknytningen som finns enligt stadsplanen. Dessutom finns det ett naturreservat i Torshälla som heter Ekbacken Årbyparken Årbyparken är en stor parkmiljö som består av både en central kommunal parkyta i mitten med en rad olika funktioner och mötesplatser och privata bostadsgårdar i anslutning till byggnader på sidorna, som på ett naturligt sätt övergår i den stora parkytan. Parken är präglad av ett nätverk med gångstigar och passagemöjligheter, men entréerna till parken och möjligheterna att ta sig till olika målpunkter i och utanför parken är ganska otydliga. Hela bostadsområdet och parken är anlagda på jordbruksmark i slutet av 1960-talet. Parken är från 1966 men har inte kvar så mycket av originalutseendet. På 1980-talet kompletterades parken med naturliknande planteringar och öppna ytor för bollspel och lek och 2015 tillkom en stor temalekplats, Rymdlekplatsen, i syfte att locka även andra än de boende i området in i parken. Strikta trädrader med oxel skapar riktning längs gc-stråk inom området och bostadsgårdarna är avskärmade med klippta häckar av bl.a. hagtorn och spirea. Den större, relativt öppna gemensamma parkytan i mitten domineras av klippta gräsytor kombinerad med olika större funktionsytor av olika material. Väl programmerat område i grunden med genomtänkt planering med zoner av både privat, halvprivat och offentlig karaktär och balans mellan infrastruktur och friytor. I Årbyparken är det förvånansvärt lugnt och tyst, de stora skivhusen dämpar bullret från den omgivande trafiken mycket bra. Många olika funktioner samsas nu på friytorna och det finns inte så mycket plats kvar för kravlöst häng utomhus, funktionerna är mestadels aktivitetsbaserade. Strukturen som upprätthåller den grundläggande programmeringen och rumsligheten som oxelraderna längs gc-väg och de klippta häckarna är intressanta att bevara och planera för långsiktigt. 20. Sals hage Sals hage är ett parklandskap som binder samman villaområde, skolområde och flerbostadshusbebyggelse. Parken är också en viktig passage för många boende i Skiftinge på väg mot Årby naturreservat. En stor del av parken utgörs av öppna ytor med klippt gräs. Där finns också ett parti med lite högre belägen sparad natur med klippblock, hällar och tallskog med inslag av blandad lövvegetation och en, en rest från ett tidigare betat landskap i en jordbruksmiljö. På den öppna finns en lekplats som är en målpunkt för även andra än de närmast boende och i naturytan finns möjlighet till fri lek vilket det finns många spår av. Skogsdungen är också mycket viktig för skola och förskola som ligger precis intill. De öppna ytorna är av den skalan att det känns naturligt att slå sig ner på en filt och sola eller ha picknick. Här finns utrymme både att passera och stanna upp och vila. Här ryms många människor samtidigt och det är en naturlig mötesplats för människor från olika slags bostadsområden. Området är trafikskyddat och upplevs både som en plats och som en förbindelselänk. Här finns utblickar åt olika håll och möjlighet att både ta sig in bland bebyg-

100 97 GRÖNPLAN REMISSVERSION gelsen, in i skogen och ut på landet. Sals hage kan stärkas i sin funktion som mötesplats och som vistelseyta genom att utveckla fler funktioner. Här finns också potential för evenemang. Det är viktig yta som kompletterar mindre gårdsytor, trädgårdar och naturreservatet med värden som inte finns där. 21. Röksta backe Röksta backe är en mindre parkyta med sparad natur, som kan läsas som en del av det mosaikartade jordbrukslandskapet i Balstaområdet, som ligger precis intill med öppna fält och skogbevuxna åkerholmar. Röksta backe ligger både mitt i bebyggelsen och med en sida ut mot ett öppet fält mittemot Röksta gård en liten bit ut i landskapet. Skiftinge gård med gamla träd ligger mittemot på andra sidan E20. Backen är som en isolerad ö, men ligger nära flera andra liknande ytor på båda sidor om E20 och relativt nära Årby naturreservat och Djurstaskogen i Skiftinge. Röksta backe är en av få ytor i Rökstaområdet är naturpräglad och med stora gamla träd och är ett viktigt komplement till de andra parkerna i området. Här finns både blockrik terräng och berg i dagen. Flera stora gamla ekar med vida kronor dominerar och det finns också brynvegetation som slån, rönn, ros. En ridå med tallar i öster mot det öppna fältet. En yta med klippt gräsyta närmast gc-väg är också en del av parken. Uppe på backens berghällar finns en fin utblick åt flera håll och över staden i söder. Röksta backe är ett landmärke och ger karaktär till bostadsområdet. Här finns möjligheter till fri lek som kompletterar lekplats på Spelmansplan som ligger nära. Parken är också viktig för ekosystemtjänster. Parken är kraftigt bullerstörd från E20. Här finns en potential i att arbeta med den klippta gräsytan och att samspela med Spelmansplan som ligger intill när det gäller planering av funktioner och rekreation. Röksta backe har potential som ett utflyktsmål då det är en fin utsiktspunkt. Att beskriva parken i sammanhanget Skiftingestråket kan ge den högre status och fler besökare. Att informera om parkens funktion för ekosystemtjänster kan också utveckla parkens betydelse. 22. Spelmansplan Spelmansplan är en stor, öppen yta med klippt gräs, inramad med naturliknande skärmplantering i norr med blandad lövvegetation, björk, ros, äppelträd, lönn. Enstaka solitära träd i gräsytan t.ex. några klotformiga salix i söder. Här finns ett fåtal funktioner, en enkel lekplats vid planteringen i norr och en återvinningsstation gränsar i söder. Skalan som de stora ytorna medger inbjuder till att andra än även de närmast boende kan känna sig bekväma med att slå sig ner på en filt, sola och ha picknick, även om platsen i stort sett saknar rumslighet. Här ryms olika aktiviteter och många människor samtidigt och de stora ytorna är en tillgång och kvalité. Parkens form och placering i bebyggelsen är tidstypisk och samspelar med bebyggelsen runtomkring. Det är intressant att bevara en öppenhet och grepp kring ytan som helhet. Samtidigt finns en stor potential i att utveckla platsens funktioner och parkens funktion som mötesplats. Närheten till och kontrasten till Röksta backe som ligger nära är ett värde. Spelmansplan kan lyftas och aktiveras genom att beskrivas och planeras i sammanhanget Skiftingestråket. 23. Vanadislunden Vanadislunden är en L-formad park omgiven av villor med uppvuxna trädgårdar. Parken domineras av att den fungerar som en passage, med en diagonal bred gångstig som sneddar över parken, men är också en mötesplats i och med lekplatsfunktionen och placeringen mitt i bebyggelsen. Klippt gräsyta är inramad med flera dungar med naturliknande planteringar av brynkaraktär med blandad barr- och lövvegetation som avgränsar mot öster och det öppna Balstaområdet. Här finns också enstaka solitära fruktträd som ger karaktär. Speciellt för parken är att Kalkbäcken har sin sträckning längs med parkytan under jord i kulverterad form, från Balstaområdet där den går in i en kulvert i direkt anslutning till parken och vidare bort mot Årbyområdet och ut i Eskilstunaån norr om Munktellområdet. Under 2017 färdigställdes ett stort våtmarksprojekt i Balsta i anslutning till Kalkbäcken, som nu är kompletterad med en naturliknande dammformation omgärdad av stigar och planteringar. Det finns en potential att vidare utveckla Kalkbäcken som ett park- och vattenstråk där vattendraget öppnas upp och där möjligheterna till infiltration och fördröjning stärks genom planteringar och gröna kopplingar till omgivande gaturum och bostadsområden. Parken kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget Skiftingestråket och utvecklas som en del i ett tvärgående stråk till Skiftingestråket med fokus på Kalkbäcken i syfte att utveckla dagvattenhantering och infiltration i stadsmiljön. I parken mellan bebyggelsen är gestaltning och estetiska kvalitéer prioriterat och där behövs en annan skala

101 GRÖNPLAN REMISSVERSION i hanteringen av vattendraget än i våtmarksprojektet i Balsta. Det är en stor tillgång att det finns ett naturligt vattendrag att arbeta med och en styrka att här kunna komma ut i ett större landskap för rekreation och en bra koppling mellan bostadsområdet och Balstaområdet är viktig. 24. Balstaområdet Balstaområdet är ett sammanhängande landskap med jordbruksmark med flera skogbevuxna åkerholmar i direkt anslutning till bebyggelsen i utkanten av den östra delen av staden och avgränsas i norr av E20. Hela området ägs av kommunen. Området består av flera olika ytor med olika markanvändning men upplevs till stor del som ett sammanhängande och kan med fördel planeras som en helhet. Här finns aktivitetsytor för flera sporter (Röksta sportfält enligt plan), förskola, ett koloniområde och 2017 färdigställdes Balsta våtmark i anslutning till Kalkbäcken som rinner genom området i öst-västlig riktning. Stora delar av området utgörs av en naturlig lågpunkt och är olämpligt för bebyggelse. Balsta musikslott har en central placering i området och där driver flera olika föreningar musikverksamhet i 70 st replokaler. Huvudbyggnaden är från 1917 och byggdes för stadens fattigvård med ca 300 platser sedan flera mindre kommuner slagits ihop till Eskilstuna stad. Torshälla Centrum området mellan kanalerna Miljön i centrala Torshälla, området mellan kanalerna, präglas av berg och förkastningsbranter som ger intressanta höjdskillnader och bidrar till att det finns höga naturvärden. Torshällaån delar centrala staden i två delar som förbinds med flera broar. I flera parker centralt finns berg med fina utsiktsplatser med utblick över staden åt olika håll. Ett viktigt sätt att lyfta parkerna är att beskriva dem och knyta dem till rekreativa stråk som är intressanta för både torshällabor och besökare. Centrala Torshälla präglas än mer än Eskilstuna av en kontrastrik och varierande med spännande höjdskillnader och historiska spår som fornborgar, Sveriges första kanal och Galgbergets hassellundar ett 98 stenkast från hamnområdet. På cykelavstånd från både centrala Torshälla, via Mälbyvägen och västra Torshälla via Mälarbadsvägen finns det till grönplanen inventerade området Skräddartorp-Mälby gård, ett varierat och mångformigt mosaiklandskap med utpräglad rumslighet och djup i landskapsbilden, se beskrivning under Stadsnära zon. Området har en potential i att erbjuda attraktiva miljöer för rekreation med framförallt cykel och flera andra intressanta besöksmål längs mälarstranden finns i närheten, t.ex. Ängsholmsberget Utsikten och naturreservatet Skäret. Området kan lyftas genom att beskrivas i sammanhang av rekreativa stråk, t.ex. åstråket. 1. Galgberget Galgberget nås lätt via en gångstig från bostadsområdet som ligger intill silon vid Torshälla hamn, från Storgatan. Området ägs till en mindre del av kommunen, men till största delen av Nyby bruk. Området är utpekat som kommunalt naturvärde och hela området, inklusive Skansberget, är klassat som högt naturvärde klass 2 vilket innebär att området har stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Närmast bebyggelsen vid Storgatan och en bit upp i slänten finns en mycket rik lundvegetation med hassel och ek och många gamla träd och förekomst av död ved. Större delen av området domineras av barrskog. Det finns ett värde i att kunna ta sig igenom området och att ha en målpunkt som utsiktspunkten på Skansberget. Att den möjligheten finns är otydlig och inte känd bland andra än de närmast boende eller särskilt naturintresserade. Det finns en potential i att informera om miljön och dess stora betydelse för ekosystemtjänster och för ortens grönstruktur som helhet. Platsen kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget av rekreativa strukturer, t.ex. Åstråket. 2. Skansberget Skansberget kallas också Borgberget, Nybyberget, Nyby Skans eller Nybyborgen. Berget ligger precis ovanför Nybyparken och Nyby herrgård uppe på en förkastningsbrant som stupar rakt ner mot Nybyån nedanför. Berget med stora hällar övergår i skog på den östra sidan. Platsen hänger ihop med som skogsområdet som kallas Galgberget om man fortsätter promenera norrut

102 99 GRÖNPLAN REMISSVERSION och är tillsammans med Galgberget klassat som högt naturvärde klass 2 vilket innebär stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Den högsta punkten nås lättast från vägen som leder mot Nyby herrgård eller över Nybyån, via en brant slänt. Området ägs av kommunen, men är inte planlagt. Här finns ingen planerad funktion och miljön är inte lättillgänglig, men platsen erbjuder en imponerande utsikts och det är tydligt att många söker sig hit för att umgås och grilla. Information om platsen och möjligheter att slänga skräp i anslutning till berget kan vara en möjlighet att tydliggöra platsen. Platsen kan lyftas genom att beskrivas i sammanhanget rekreativa stråk som t.ex. Åstråket och som utsikspunkt med utblick över hela Nyby bruksområdet. Uppe på berget finns spår av en försvarsanläggning från andra världskriget och där finns också spår efter äldre anläggningar med rester av vallar som sägs vara från 1400-talet. 3. Nybyparken Nybyparken anlades av Adolf Zethelius, dåvarande ägare till Nyby bruk. Parken sträcker sig utmed Nybyån, som i själva verket är resterna av Sveriges första kanal. Parken ligger nedanför förkastningsbranten nedanför Skansberget som erbjuder en fantastisk utsikt över bruksområdet och vattenmiljön. Parken domineras av infartsvägen till en Nyby herrgård, tidigare hem för Nyby bruks ägare och läses om en helhet tillsammans med byggnaden. Byggnaden med omgivande trädgård är privat, men själva parkmarken tillhör kommunen. Marken är dock inte planlagd som park. Det går att ta del av parken, antingen genom att passera förbi på gångstigen över vattnet mellan Bjällersta och Gamla Staden via Nybybron, eller genom utsikten uppifrån Skansberget. Det finns också möjlighet att i den södra delen promenera en kort sträcka längs med vattnet. Det finns flera fina inslag i parkmiljön som t.ex. Nybybron som flyttades hit 1922 från Faktoriholmarna i Eskilstuna. På 1980-talet ersatt med en ny bro i samma stil. Vägarna i parken har gamla armaturer i smide som är bevarandevärda. Parken bör ses som en del i helhetsmiljön kring Nyby bruk och herrgård och kan med fördel lyftas och beskrivas i sammanhang med flera rekreativa stråk, t.ex. Åstråket. En utvecklingsplan bör se till det kulturhistoriska värdet och sammanhanget med bruksmiljön och tillhörande byggnader. 4. Holmberget Holmberget fungerar som Torshällas stadspark och både en mötesplats, ett utflyktsmål och ett besöksmål då det finns restaurang och anordnas olika evenemang här. Parkens slingrande gångar, planteringar och statyer anlades 1896 i nationalromaniskm stil av stadsträdgårdsmästaren Georg Nyström, men berget hade börjat planteras redan på 1860-talet. Parken ligger både uppe på själva Holmberget och omfattar en mer plan gräsyta nedanför berget längs med Torshällaån där det finns ett gångstråk längs med ån mellan Brogatan och Gesällgränd. Marken ägs av kommunen men ingen del av parken är planlagd som park. Uppe på Holmberget är det en imponerande utsikt över gamla staden, årummet och landskapet söder om Torshälla. På ytan nedanför berget utvecklas en skulpturpark. 5. Krusgårdsparken...ska kompletteras Östra Torshälla Östra Torshälla erbjuder ett grönt, attraktivt vardagslandskap med god tillgång till en varierad bostadsnära natur i både park och naturområden. Det finns ett kluster med mindre, namngivna parker integrerade i bebyggelsen som erbjuder aktivitetsytor och mötesplatser och tillgängliggör historiska spår. I flera av ytorna finns fornlämningar och där finns också spännande inslag i form av stora flyttblock och gamla träd. Här finns flera kopplingar ut i det omgivande landskapet genom t.ex. Gyllenhielmska leden som passerar här. Precis utanför östra Torshälla finns Glömstaåsen där det finns ett gravfält med cirka 85 järnåldersgravar. På Gyllenhielmska leden går det därifrån att ta sig till Eskilstuna och Årby naturreservat via det intressanta kulturlandskapet Gärtre-Skensta-Ärsta, som också finns beskrivet i grönplanen. Området avgränsas i väster av kanalområdet viktigt är också kopplingen till Åstråket via grönstrukturen i Eklunda industriområde. Klustret med de mindre parkytorna kan gynnas av att de planeras och utvecklas som en helhet, i t.ex.

103 GRÖNPLAN REMISSVERSION en utvecklingsplan och skötselplan, för att funktioner och stråk ska kunna planeras på ett hållbart sätt. Det finns en potential för orten som helhet att lyfta innehållet i flera av parkerna som utflyktsmål och kanske även besöksmål. 6. Gökstensparken Västra delen av Gökstensparken, som ligger precis intill Gökstensskolan och i anslutning till kanalområdet, är ett naturreservat, som bildades på 1950-talet för att bevara och skydda ett område genom sin egenart och märkliga beskaffenhet. Gökstenen är det största av flera flyttblock som ligger uppe på en höjd i parken och har gett namn till bland annat skolan intill. Parkens karaktär domineras av stenformationerna som också ligger bakom syftet i att skydda området i ett naturreservat. Runtomkring Gökstenen ligger ett hundratal mindre block med 3-6 meters omkrets. Det är en spännande miljö för fri lek och viktig skolnära skog. Platsen är ett potentiellt utflyktsmål och besöksmål och kan lyftas genom att informeras om i högre utsträckning. Platsen kan lyftas genom att beskrivas i sammanhang av rekreativa stråk, t.ex. Åstråket och kanalområdet. 7. Österbyparken Österbyparken består av två olika slags ytor, en sammanhängande, plan, större klippt gräsyta kombinerat med ett höjdparti med sparad natur. I anslutning till skogsbacken finns en större lekplats. Det är en bra plats, då det finns mycket utrymme för fri lek på gräsytan och i skogsbacken. Sittplatserna vid lekplatsen har en attraktiv placering i skogsbrynet som fond och med god utblick över den öppna gräsytan framför. Parken är en målpunkt för både boende i närheten och lite längre bort och förskolegrupper Säbyparken Säbyparken är ett stort parklandskap med sparad natur med både skogsbackar, betesmark och öppet fält som ramar in bostadsområdet Edvardslund och gränsar till både Edvardslundsskolan, Torshargs idrottsplats och äldreboendet Spångagården. På andra sidan om parken börjar landsbygden så hela parkområdet är en slags stadsnära zon. Skogsbackarna domineras av blockrik terräng med flyttblock och inslag av hällmark i högre partier. Här finns många brynzoner med blommande buskar och småträd som körsbär, slån och ros. Karaktären är varierad och det är en attraktiv miljö för vistelse och en naturlig målpunkt för en rad olika aktiviteter. Gyllenhielmska leden passerar i anslutning till parken. Djur betar i delar av parken vilket bidrar till att rumslighet och artrikedom gynnas. En del av brynen är kraftigväxande och nära skolan hålls de efter på ett naturligt sätt när barnen leker där, men det är tydligt att slånbuskagen närmast bebyggelsen behöver hållas efter. Positivt med blommande träd och buskar. Uppe på höjden längst parkens östra del finns historiska spår i form av bland annat en tydlig skeppssättning uppe på höjden vid kraftledningsgatan, vilket ger parken potential att vara både ett utflyktsmål och ett besöksmål. Säbyparken är en park mellan stad och land som rika vistelse- och upplevelsevärden men som kräver en viss skötsel för att den värdefulla rumsligheten, variation och artrikedom ska upprätthållas, genom bete och viss gallring. En skötselplan eller utvecklingsplan för parken som helhet gynnar långsiktighet och kvalitet. Skogsbacken får karaktär och identitet genom ett imponerande jättestort flyttblock uppe på höjden. Stenformationen i sig gör platsen till ett potentiellt utflyktsmål för andra än de närmast boende. En gc-väg passerar i parkens östra gräns och gör parken nåbar från flera håll. Här promenerar många förbi varje dag. Parken kan lyftas genom att informera om den spännande lekmiljön och den intressanta stenformationen som gör den till en småskalig version av Gökstensparken.

104 101 GRÖNPLAN REMISSVERSION

105 GRÖNPLAN REMISSVERSION Västra Torshälla I västra Torshälla finns flera viktiga målpunkter för rekreation och friluftsliv inom föreningslivet med bland annat golfbana, ridklubb och orienteringsklubb med många aktiva som kommer hit från hela kommunen och tränar och tävlar. Bjällerstaskogen som ägs av kommunen är viktig i flera av de verksamheterna. Här finns naturreservatet Ekbacken och en nära koppling till åstråket. Kanalområdet I slutet av 1500-talet beslutade Karl IX att en kanal skulle byggas mellan Mälaren och Hjälmaren. I början av 1600-talet stod Sveriges första fullt fungerande kanal färdig på sträckan Mälaren Eskilstuna, men redan efter 20 år började den förfalla. Under 1800-talet anlades en ny kanal som stod färdig 1860 och flera gånger i veckan kunde man åka båt mellan Eskilstuna och Stockholm eller Västerås genom kanalen - Eskilstuna nedre kanal. Idag kallas kanalen Torshälla kanal. Bygget av de två slussbassängerna och grävningen av den 1,6 km långa kanalen pågick under åren Fartygstrafiken upphörde År 1999 renoverade slussarna. Karaktäristiskt för kanalområdet är trädraderna med de stora uppvuxna lönnar som omger kanalen, omväxlande enkelsidigt och dubbelsidigt. På flera ställen är trädraderna kompletterade med grönytor, mer eller mindre stora och där finns också olika funktioner i ytorna och möjligheter att promenera längs vattnet. Viktigt för kanalområdet är att det planeras och utvecklas med ett helhetsperspektiv och det finns en långsiktig planering kring trädradernas skötsel och föryngring. Det är ett värde med ett obrutet promenadstråk längs kanalen på båda sidor och också med en bra koppling till Åstråket och till andra parkytor i omgivningen. Åstråket Ett attraktivt och tillgängligt årum är en stor tillgång för en stad. Åstråket är det mest prioriterade rekreativa stråket i kommunen och det finns ett stort värde i att koppla andra stråk, parker och strövområden till åstråket. I grönplanen behandlas åstråket som ett planeringskoncept och beskrivs genom ett helhetsgrepp längs hela åsträckningen genom kommunen för att ytterliga 102 tillgängliggöra, vårda och utveckla. Åstråket visualiseras som ett viktigt stråk hela vägen genom landsbygden, stadsnära zon och i staden och där strategier för ekosystemtjänster ger vägledning i prioriteringar för utvecklingen i de olika skalorna. Åstråket delas här in i nio delar och i varje del pekas ett antal målpunkter ut som värdefulla eller med potential för utveckling. Åstråket som planeringskoncept ger värden till olika utvecklingsprojekt med t.ex. nya bostäder i anslutning till eller i närheten av ån. Många potentiella utflykts- och besöksmål i kommunen finns i anslutning till eller i närheten av Eskilstunaån och kan stärkas och lyftas genom att beskrivas i sammanhanget av åstråket. Bakgrund åstråket En idé om att möjliggöra ett sammanhängande rekreativt stråk längs hela Eskilstunaåns sträckning mellan Hjälmaren och Mälaren har funnits med länge och en politisk motion 1997 inledde utredning av en vandringsled mellan Mälaren och Hjälmaren. Syftet var både miljöskäl, historiska skäl, för eskilstunabornas rekreation och som en turistsatsning. I översiktsplanen från 2005 föreslogs att befintliga och planerade strandpromenader och gc-vägarutmed Eskilstuna- och Torshällaån och kanalerna i Torshälla sammanbinds till ett sammanhängande vandringsstråk, från Skogstorp till Torshällaåns mynning i Mälaren. Begreppet åstråket utvecklades i samband med arbetet med grönstrukturplanen. I grönstrukturplanen från 2006 finns strategin att möjliggöra promenad- och vandringsstråk längs åns hela sträckning mellan Skogstorpsskolan i söder och Ängsholmens badplats vid Mälaren, med målsättningen att tillgängliggöra båda sidorna för friluftslivet. Att tillgängliggöra åstråket på båda sidor möjliggör promenadslingor av olika längd genom broarna inne i staden. Strövområden som är utpekade i översiktsplanen ska där det är möjligt knytas till åstråket. En rad parker inne i Eskilstuna beskrivs som miljöer som kan lyftas genom att knytas till åstråket, t.ex. Rothoffsparken, Strömsholmen och utsiktspunk-

106 103 GRÖNPLAN REMISSVERSION terna Galgbacken, Lustig backe och Båtsmansbacken. Åstråket i stadsbygdens ytterområden har tillgängliggjorts genom att gång- och cykelvägar har projekterats i flera etapper enligt förslag från grönstrukturplanen och som ställningstagande i översiktsplanen. I detaljplanen för omvandlingen av Tunafors fabriker till bostäder 2012 tillämpades begreppet åstråket för att värna allmänhetens tillgång till den historiska vattenmiljön vid forsen, en nyckelmiljö i Eskilstunas centrala årum. Ett promenadstråk på bryggor på utsidan av fastigheten mot vattnet möjliggör idag ett tillgängligt åstråk på båda sidor av Eskilstunaån ytterligare en sträcka, samtidigt som det ger en extra dimension till de nya bostädernas utemiljö. År 2016 vann åstråket i Eskilstuna som planeringskoncept Sveriges Arkitekter i Sörmlands arkitekturpris och det var både själva idén och genomförandet hittills som prisades. Från juryns motivering: Som ett alternativt vägnät väver Åstråket även samman stadens olika delar. Med sin tillgänglighet och närvaro får Eskilstunaån den huvudroll den förtjänar på grund av sin historiska betydelse och sin naturskönhet. De gröna strategierna ger vägledning i förhållningssätt till åstråket i staden, stadsnära zon och på landsbygden när nya utvecklingsförslag ska tas fram. Karaktärer längs ån Hjälmaren och Mälaren förbinds av ett vattendrag som har flera olika namn beroende på destination längs sträckan, men som framförallt kallas Eskilstunaån när den beskrivs i sin helhet. I den drygt tre mil långa Eskilstunaån finns flera forsar. Den sammanlagda fallhöjden i ån är 21 meter. Vattenföringen är reglerad genom Hyndevadsdammen. Fallhöjden har gett upphov till flera forsar. Vid forsarna har bruks- och industrimiljöer växt fram, som i sin tur gett upphov till städerna Torshälla och Eskilstunas placering och utveckling. I söder är landskapet som omger ån ett herrgårdslandskap med närmast de stora gårdarna Biby, Rossvik och Ryningsberg omgivna av tillhörande marker. I anslutning till vattnet möts ny och gammal infrastruktur. Längs den historiska infrastrukturen i anslutning till rullstensåsar och vattenvägar, finns många kulturhistoriska spår i landskapet. Särskilt intressanta är de knutpunkter där två vägar möts och där en rullstensås korsar en vattenväg, som där Strömsholmsåsen korsar vattnet vid Hyndevad. Hyndevadsström heter vattensträckan där sjön Hjälmaren övergår i Eskilstunaån. Eskilstunaåns vattenflöde regleras genom en fördämning vid Hyndevad och innan regleringen gjordes fanns där dammen nu är forsen Hyndevadsfallet. Namnet Hyndevad kommer från hind Hindawat (äldsta belägg 1216) och syftar på honor av hjortdjur. Själva Hyndevadet ligger egentligen en bit uppströms forsarna. (Kulturell mångfald i Södermanland Del 2 Red. Agneta Åkerlund, Länsstyrelsen i Sörmland, 2004) Landskapet i forsens närhet präglas inte bara av den av ån delade åsen. Norr om Hyndevadsfallet finns en annan mycket påtaglig landskapsformation - Kälbyravinen. Att människor fäst vikt vid platser där långa och ringlande grusåsar brutits igenom av strömmande vatten visar det faktum att sådana platser ofta bär gudanamn. I Rekarnebygden har den genombrutna åsen vid Hyndevadsforsen och ravinen bildat ett nav i landskapet som dragit till sig människors föreställningar och intresse genom årtusenden. Själva ordet Rekarne har sitt ursprung i ett fornsvenskt ord för linje, rand, strimma eller något som sträcker sig. Det kan stå för väg och kan ha syftat på Kjulaåsen eller Tumboåsen. Det har också föreslagits att namnet syftar på de många rullstensåsarna i trakten. Västerrekarne härad varursprungligen en del av folklandet Rekarne som också utgjorde Svealands äldsta kända stift. År 1167 skrevs namnet som Reic, vilket i bestämd form utvecklades till Rekarne. Åstråket är också starkt präglat av dagens infrastruktur genom järnvägen som sedan 1877 ligger i anslutning till ån en längre sträcka och som på många ställen är en barriär när det gäller att möjliggöra rekreativa stråk och tillgängliggöra målpunkter längs ån. På flera ställen är möjligheten att överbrygga den barriär som järnvägen utgör en förutsättning för att kunna utveckla åstråket. I den södra delen är det både viktigt att planera för tillgänglighet på vattnet för båttrafik och för rekreativa stråk, som gynnas av möjligheter att ta sig över vattnet på broar och genom det tillgängliggöra landskapet på båda sidorna om vattnet för fler människor.

107 GRÖNPLAN REMISSVERSION Det har tidigare funnits en bro, Bibybron, som byggdes på 1950-talet och länge var en viktig förbindelse över Hedfjärden mellan Hedlandet och Biby gods. Bron blev förfallen och obrukbar för ett antal år sedan och har tagits bort. I den första delen av åstråket mellan Hjälmaren och Sandbankarna är en ny koppling mellan Biby och Hedlandet en viktig möjlighet att utreda och ett av nyckelprojekten längs åstråket i den här delen. Det skulle gynna nåbarhet och tillgängliggöra naturreservatet för fler människor och erbjuda fin rekreation med fokus på cykel för både kommuninvånare och för besöksnäringen. I anslutning till det tidigare läget för Bibybron ligger Hedlandet som med ett omväxlande och intressant landskap med både odlingslandskap och skog. Området som delvis är ett naturreservat lockar många besökare året om som kommer för att vandra, fiska, bada, motionera och plocka bär och svamp. Hedlandet ligger en bit från stadsbygden och möjligheterna att ta sig hit med kollektivtrafik och med cykel är inte optimala. På den västra sidan ligger Biby gårds ägor som sträcker sig längs Eskilstunaån mellan Hjälmaren och Närsjöfjärden. Där finns sevärdheter som Biby gård med huvudbyggnaden från 1600-talet som är en av Sörmlands äldsta bevarade träbyggander och Gillberga kyrka från 1100-talet. I anslutning till forsarna finns historiska spår och naturliga målpunkter som bruksmiljön i Rosenfors och Karl IX:s kanal. I Eskilstuna kallas årummet inne i stadens centrum för det centrala årummet och avgränsas av Stålforsbron vid Tunafors och Gasverksbron på Väster. I det centrala årummet ska åstråket och miljöer i anslutning till åstråket gestaltas på ett medvetet sätt med sociala och kulturella ekosystemtjänster i fokus. I det centrala årummet ska estetiska värden prioriteras. Viktiga siktlinjer, den synliga vattenspegeln och ett medvetet arbete med belysning är viktiga frågor. Detsamma gäller för årummet i centrala Torshälla mellan kanalerna. Väst och norr om Eskilstuna är de naturliga förutsättningarna närmast ån präglade av mer låglänta områden och tidigare ängs- och översvämningsytor, med undantag för själva Torshälla som präglas av ett kontrastrikt landskap med höjdskillnader och flera mindre berg som staden har utvecklats kring. 104 Torshällaåns utlopp i Mälaren erbjuder en fin utblick över Mälaren österut från med Ängsholmsbergets topp, där det också finns spår från en förhistorisk fornborg. Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid. Kulmen i borgbyggandet kom under den oroliga folkvandringstiden, e. Kr. I anslutning till åstråket finns ett antal intressanta utsiktspunkter på olika berg, på flera ställen med spår från fornborgar och med andra historiska spår. I Eskilstunabygden finns ett stort antal fornborgar och varje fornborg ska ses som en pusselbit i detta fornborgskomplex. Varje fornborg har information om sin unika konstruktion i sin anpassning till den lokala topografin samtidigt som den ingår i en övergripande ideologisk strategi för försvar och manifestation. (Riksantikvarieämbetet Tätortsnära planeringsunderlag för natur- och kulturvärden i Eskilstunaområdet ) I arbetet med att utveckla åstråket finns goda möjligheter att lyfta, tillgängliggöra och informera om dessa platser och utsiktspunkterna är naturliga målpunkter och utflyktsmål inom åstråket. Förslag etappindelning för fortsatt utveckling av åstråket: Åstråket del 1 Hyndevadsström mellan Blacksundet och Sandbankarna Fokusområden och målpunkter: Blacksundet Godsen Biby gård och Rossviks säteri Naturreservatet Hedlandet Öarna Nordön och Lycksalighetens ö Nordöfjärden och Tandlaviken med Tandlaån och vattenvägen bort mot sjöarna Lund bysjön, Hagbysjön och Bårsten Närsjöfjärden Åstråket del 2 Hyndevadsån mellan Sandbankarna och Rosenfors

108 105 GRÖNPLAN REMISSVERSION Fokusområden och målpunkter: Ryningsbergs säteri Ryningsberg-Husbyåsen Kälby-Hyndevad Sandbankarna allmänhetens tillgång till vattnet Hyndevad sågverkstomten, vattenmiljön Koppling mellan Skogstorp och Hyndevad Åstråket del 3 Eskilstunaån mellan Rosenfors och Vilsta Fokusområden och målpunkter: Rosenforsparken Bruksmiljön Vattenmiljön Strandåtkomst på båda sidor inne i Skogstorp Karl IX kanal Kontakten med Vilsta naturreservat Utsiktspunkter på berg Uvberget, Skjulstaberget Kälby-Hyndevad Skjulsta Skjulsta badplats Vattenmiljön Skiulstastugan Naturskolan Skjulsta kvarn Kopplingar till och i naturreservatet Åstråket del 4 Eskilstunaån mellan Vilsta och Tunafors Fokusområden och målpunkter: Vilsta holme Vilsta herrgård Åparken Vilsta fritidsområde (badplats, motionscenter, informationspunkt, sporthotell, camping med mera) Utreda ev. möjligheter att ta sig förbi privata fastigheter Kopplingar som överbrygger barriärerna ån och järnvägen Surbrunnsparken mellan strömområden och bostadsområden på båda sidor om ån, bland annat till Lagersbergs säteri via grönstrukturen i Vilsta industri område Strömparken Kontakten med sammanhängande värdefull grönstruktur i sydöstra staden Ön i ån vid Strömparken Kommunal fastighet vid industriområde vid Brunnsbacken Åstråket del 5 Åstråket i Eskilstuna och centrala årummet Eskilstunaån mellan Stålforsbron vid Tunafors och Gasverksbron på Väster Fokusområden och målpunkter: Åstråket vid kraftstationen Tunafors Lustig backe Åstråket längs Köpmangatan på söder Kloster kyrkpark Åstråket väster Västerbron Nedre hamn Rothoffsparken Norra hamn De gamla kajerna och hamnbyggnaderna Strömsholmen och Hamnparken Vattenmiljön utanför faktoriet Stadsparken Fors kyrkopark Konstmuseiparken Hamngatan Smörparken Parkytor längs stråk på östra sidan i Gamla staden Kanonholmen

109 GRÖNPLAN REMISSVERSION Centrala årummet Centrala årummet Parkytor Km ¹

110 107 GRÖNPLAN REMISSVERSION Kanalområdet Torshälla Kanalområdet Torshälla Parkytor 0 0,5 1 Km ¹

111 GRÖNPLAN REMISSVERSION Åstråket del 6 Närjeån från Gasverksbron på Väster och bron med E20 Fokusområden och målpunkter: Naturmark utanför värmeverket, kommunens mark, möjliggöra till gång längs med ån Kommunalägd grönyta vid gasverksbron Koppling till Vallängen park i Valhalla Nedre hamn Närjeholme Närjeholme stadsodling Stränderna, vattenhantering, tillgång, koppling till Ekeby våtmark Åstråket i Torshälla Åstråket del 7 Eskilstunaån mellan bron med E20 och Ekudden i Torshälla Fokusområden och målpunkter: Klippbergen Våtmarksprojekt mellan Eklunda och Klippbergen Åstråket del 8 Torshällaån i centrala Torshälla mellan kanalerna Fokusområden och målpunkter: Nybyån/Nyby bruks kanal Koppling till Nybyparken Bruksmiljön Koppling till Galgberget Kanalområdet se eget program Holmen Gjuteriet koppling över ån Holmberget Kvarnen vattenmiljön Holmbergsparken Torshälla hamn Krusgårdsparken 108 Krusgårdsområdet våtmarksprojekt Koppling till landsbygden Åstråket del 9 Torshällaån mellan Krusgårdsområdet och Ängsholmsberget Fokusområden och målpunkter: Kanalområdets utlopp i ån Lisselängen Sjöängen Tillgänglighet på båda sidor Båttrafik Abborrstenen Lerviken Koppling till höga naturvärden på västra sidan gammalt sommarstu ge/sportstugeområde Ängsholmen Ängsholmsberget fornborg, naturvärden, porten till Mälaren, infarten till Torshälla och Eskilstuna, utsiktspunkt Badplats Skabbviken Kopplingen till Skräddartorp-Mälby gård Munktellstaden Rothoffsparken Åstråket norr vid Nithammaren viktiga stråk, Årbystråket, Kalkbäckens utlopp

112 109 GRÖNPLAN REMISSVERSION

113 GRÖNPLAN REMISSVERSION Ängsholmsberget 110 Utsiktspunkter I den befintliga grönstrukturen både på landsbygden och i staden finns många fina utsiktspunkter som utgör utflyktsmål och kanske även besöksmål för mer långväga besökare. Teckenförklaring Utsiktspunkter Parkinventering Flera av dem har spår efter fornborgar, som Kolstaberget och Stenby fornborg och flera av dem ligger centralt belägna i parker i både Eskilstuna och Torshälla och erbjuder fin utsikt över Eskilstunaån, stadsmiljön eller omgivande natur. Här finns flera spännande miljöer med intressanta historiska spår och vyer som möjliggör landskapsperspektiv, tex. Skansberget med utsikt över Nyby bruk och Nybyån i Torshälla och Säbyparken i Torshälla med både fina utblickar över det omgivande landskapet och en skeppssättning. Skansberget Klockberget Husberget Oxbacken Holmberget Många av de här platserna är relativt okända och inte alla är möjliga att tillgängliggöra för alla invånare. Här finns både stor potential och samtidigt är det miljöer som är bra att känna till inom kommunens förvaltning av parker och naturområden där utsiktspunkterna är belägna då de ofta är populära att samlas på sommartid, att grilla på och ta med mat och dryck till, oavsett om det finns skyltar eller annan information tillgänglig om platsen eller inte. Säbyparken Klippbergen Ärnaparken 0 0,5 1 2 Km Västerledsparken ¹

114 Västerledsparken 111 GRÖNPLAN REMISSVERSION Teckenförklaring Utsiktspunkter Parkinventering Röksta backe Slottsbacken Kolstaberget Stenby fornborg Djurgården Båtmansbacken Kajerdtparken Jätteberget Vattentornsberget Galgbacken Lustig backe Söderängsparken Sturehöjden Thuleparken Brunnsbacken Luffarbacken 0 0,5 1 2 Km Bagarbacken ¹ Vilstabacken

115 GRÖNPLAN REMISSVERSION Kulturhistoriska grundfakta och exempel Tidsepoker Stenålder till f Kr (havet 50 m över dagens nivå) Bronsålder f Kr (havet 20 m över dagens nivå) Järnålder 500 f Kr 1050 e Kr (havet 10 m över dagens nivå), varav Folkvandringstid e Kr Vendeltid e Kr Vikingatid e Kr Medeltid e Kr (havet och Mälaren 5 m över dagens nivå) Benämningar under järnåldern: Husby = kungsgård, Tuna = storgård, Rek = ravin Fornlämningar exempel i E-a stadsbygd under olika epoker Stenålder Odlarvallen utgrävt -94. Lundby-Ålläng i Hållsta boplatsläge på grusås. Bronsålder Typ av lämningar: Rösen - dominerande gravform, finns ofta i anslutning till grusåsar, Stensättningar, Gravhägnader, Skärvstenshögar, Terrasseringar, Huslämningar, Fornborgar - för religiöst/rituellt bruk, Skålgropar - för fruktbarhetskult och fruktbarhetsriter. Föremål funna vid utgrävningar: F d Hyndevadsforsen: Skatt i form av mälardalsyxor (arbetsyxa), spiralhakar och dräktnål. Söder om Kälby-ravinen: Skatt i form av skogstorpsyxan (ceremoniyxa), 112 knivar. Gravfältet vid Åsby: Flisgrav (mindre byggnad med tak), gravgåvor. Vid Hyndevad: S k brobygravar med tak (användes för begravningsritualer). Vid Husby-Rekarne kyrka: Boplats och skålgroppar. Äldsta föremålen funna vid Hållsta. Järnålder Typ av lämningar: Högar, Stensättningar, Treuddar, Resta stenar, Stenkretsar, Husgrundsterrasser, Fornborgar (militära anläggningar), Runstenar. Föremål funna vid utgrävningar: Grönsta: Två 2 m höga stegar huggna i björkstam. Bergavrån: Guldring med karneoler och grekisk text ingraverad Lycka och seger (från romarriket). Rakåsen nära Folkesta: Vendeltida mansgrav med romerskt mynt och bronskedja samt kvinnograv med bronsspänne och pärluppsättning. Hugelsta, Svista och Grönsta järnålderns stormansgårdar i trakten: Smycken, verktyg, vapendelar, dräktspännen och brädspel. Årby: Vikingatida vardagsföremål (yxa, pilspetsar, kniv och beslag) samt smycken (kedjor, spännen, pärlor) från vendel- och vikingatid. Lundby: Ryttargrav med full ryttarutrustning från vikingatid. Fakta om olika objektstyper samt exempel Storhögar (minsta diameter 20 m) Med storhögar manifesterade sig maktens män i bygden eller regionen. Tillkom under vikingatid e Kr. Exempel: Prästgårdsfältet i Tumbo, Källstagravfältet i Torshälla, Fyrbygravfältet i Torshälla, Kjulaås gravfältet, Ormkullen i Stora Tidö vid Hammarby, Grundby

116 113 GRÖNPLAN REMISSVERSION Limpa vid Vallby (störst), Kullersta vid Mälarstranden. Fornborgar Ett 40-tal finns i Eskilstuna kommun. Under bronsåldern (år f Kr till år 0) anlades fornborgar för religiöst bruk. Under järnåldern (vendeltid e Kr) utgjorde de maktens symboler och var militära befästningar och skyddsanordningar garnisoner för stormän i trakten. Fornborgar i stadsbygd i Eskilstuna kommun: Stenbyborgen (norr om Stenby) Thuleborgen (i Thuleparken) Tunaborgen (på Djurgården) Skjulstaborgen (på Uvberget i Vilsta naturreservat) Odlaren (mitt i Odlarbebyggelsen) Hugelstaberget (vid Hugelsta öster om Odlaren) Medbacken (vid Skogstorp) Nybyborgen/Skansberget (i Torshälla) Husberget (i Torshälla)