Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Transkript

1 Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

2 Antal barn och placeringsformer Jourhem en snabb lösning för skydd och stöd (2 mån.) Familjehem för stadigvarande vård och fostran Hem för vård eller boende, HVB för boende och behandling Särskilda ungdomshem särskilt noggrann tillsyn (SiS institution)

3 Barn och unga i siffror; Drygt 2 miljoner barn och unga i Sverige, liten ökning sedan år Ungefär barn och unga hade en behovsprövad öppenvårdsinsats från socialtjänsten Nästan barn och unga hade heldygnsinsats någon gång under (60 procent är över 13 år då de placeras) Medianvårdtiden under 2012 var 5,2 månader

4 Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter publicerad januari 2013 Lag Barnets bästa ska vara avgörande Bedömningen är en stegvis process som baseras på - vetenskap och beprövad erfarenhet - underlag från närstående och yrkespersoner med kunskap om barnet - vad barnet tycker Dokumentation av barnets bästa

5 Beslutsunderlag vid placering Bedömning av barnets vårdbehov En aktuell familjehemsutredning Övervägandet om placering i nätverket

6 Systematiskt kvalitetsarbete - ansvaret att noga följa vården En prioriterad uppgift! Enskilda samtal med barnet Besök i hemmet Samtal med de som ger vården Samtal med vårdnadshavaren

7 Sk. Barnsekreterare En särskilt utsedd socialsekreterare - barnets behov och önskemål - bör få besök minst fyra gånger per år Uppföljning av - hälsa - utveckling/socialt beteende - skolgång - relationer till närstående

8 När barnet fått en stark anknytning till familjehemmet Framtidsinriktat övervägande Vårdnadsöverflyttning Ev. flyttningsförbud

9 Vägledning

10

11 Vägledningens delar 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar

12 Varför en vägledning? Brister i skolgång och hälsa Kontinuitet i skolgång och hälsa Underlätta samverkan

13 Brister i skolgång och hälsa Sämre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittet Större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Överrisker över tid som grupp: - självmord - missbruk - kriminalitet - bidragsberoende - tonårsförälder Avsaknad av skolmisslyckande = nyckelfaktor

14 Kritiska punkter tidsaxel över barnets placeringstid

15 Utgångspunkt för den praktiska vägledningen Tydlig ansvarsfördelning Socialnämnd: verka för att alla barn som placeras får en lämplig utbildning och en god hälso- och sjukvård Utbildningsnämnd och Landsting: tillhandahålla utbildningen respektive hälso- och sjukvården

16

17 Vilka planer kan vara aktuella? Genomförandeplan en plan för hur genomförandet av vården ska gå till - socialnämndens ansvar Skolans dokumentation grundskolan individuell utvecklingsplan IUP information om elevens kunskapsutveckling sammanfattning av insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen gymnasieskolan individuell studieplan Individuell plan (SIP) socialnämnd och hälso-och sjukvårdens ansvar

18 Olika begrepp

19 Kostnadsansvar för skolgång hemkommun är enl skollagen alltid elevens folkbokföringskommun Detta innebär ofta två spår Familjehem i annan kommun: Folkbokförs ofta i den nya kommunen Mottagande kommunens ansvar: skolskolgång & särskilt stöd HVB i annan kommun: Folkbokföring kvar i hemkommunen Hemkommunens ansvar: skolskolgång & särskilt stöd

20

21 Det tredelade föräldraskapet barnets vårdnadshavare familjehemsföräldrar /HVB-personal socialtjänsten

22

23

24 När ska man kasta en disktrasa? Gunnar; ja, jag skulle gärna se att det fanns, en sån här typ livs utbildning liksom, på något sätt. Nån sorts livs kurs liksom där man får lära sig allt från deklarering till hur det funkar med elräkningar och vad det är, vad är räntan på ett lån och såna grejer liksom, vad har man för, vad finns det för föreningar man ska gå med i Och jag menar alltså när ska man kasta en disktrasa och Alltså, det är då jäkla mycket som man liksom inte, som man inte får på nåt sätt. (Ingrid Höjer föreläsning)

25 Kartläggning av forskning Insatser för att förbättra placerade barns skolgång och hälsa

26 Insatser för förbättrad skolgång Kartläggning (pedagogisk och psykologisk) Samordning av insatser, resurser och aktörer Samverkan mellan involverade parter Individuell handlingsplan Handledning av barnet

27 Insatser för förbättrad hälsa Psykisk och fysisk hälsoutredning Uppföljning av barnets hälsotillstånd Samverkan mellan olika insatser/parter Rådgivning till barn, familjehemsföräldrar och institutionspersonal

28 Vägledningens sammanhang Trygg och säker vård Socialstyrelsen Förstärkt Elevhälsa - Skolverket