OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
|
|
- Oskar Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk: Svenska Nummer (ISBN, ISSN): ISSN OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Michael Bergman och Kjell Nilsson Rotzonsanläggningar är ett lågteknologiskt alternativ för rening av avloppsvatten som utnyttjar naturens egna biologiska processer. Genom att arbeta med naturen får man en anläggning som är billig att anlägga och underhålla. Tack vare att anläggningen är lågteknologisk finns knappast någon undre gräns för dimensioneringen utan reningsverket kan byggas intill den plats där avloppet alstras. Det medför att man undviker dyra ledningsdragningar till en central reningsanläggning. Idén med rotzonsanläggningar utvecklads i Tyskland och Holland i mitten av 70-talet. I Danmark intresserade man sig tidigt för den nya tekniken, bl a anordnar det danska trädgårdsanläggarförbundet kurser i hur man bygger rotzonsanläggningar. Idag finns drygt 100 anläggningar i drift i Danmark men eftersom de flesta är nyanlagda har man ännu inte gjort någon slutlig utvärdering av tekniken. En viktig fråga för svenska förhållanden är hur metoden fungerar i ett strängare klimat. Uppbyggnad Själva anläggningen består av en ca 2 m djup bassäng. Bassängen måste vara vattentät för att hindra det förorenade vattnet från att tränga ner till grundvattnet. Om man bygger anläggningen i tät lerjord behövs som regel ingen tätning men är jorden mera genomsläpplig fordras ett tätande lager av exempelvis plast eller bentonit. Bassängen fylls med en lämplig blandning av lera, sand, silt och torv.
2 Avloppsvattnet förs via en ledning till rotzonsanläggningen. Innan det får komma ut i själva reningsbassängen får avloppet passera en sedimentationstank så att grövre partiklar skiljs ifrån. Om det rör sig om industriavlopp, avloppsvatten från upplag eller liknande som innehåller olja får det även passera en oljeavskiljningstank. Efter avskiljningen av olja och grövre partiklar rinner vattnet ut i bassängen. Eftersom det är en fördel med extra syresättning av vattnet bör det ske genom exempelvis ett metallgaller som slår sönder vattenstrålen. Tilloppsidan av bassängen består av ett lager grovt grus eller singel som gör att vattnet snabbt tränger ner i jordprofilen. Rotzonsanläggningen består av en ca 2 m djup bassäng, där vattenväxter som vass och kaveldun planteras. I botten måste den vara tät så att inte vatten läcker ut och förorenar grundvattnet. En grusbädd på tilloppssidan gör att avloppsvattnet snabbt tränger ner i rotzonen. Dimensionering Nere i rotzonen, ca 1 m under markytan, utsätts avloppsvattnet för en serie biologiska och kemiska processer som renar det. Reningsprocessen tar 4-5 dagar varför bassängen måste vara dimensionerad så att det tar motsvarande tid för vattnet att passera
3 genom den. Det är viktigt med en någorlunda jämn genomströmning eftersom anläggningen skadas av en hastig översvämning eller om den får torka ut. Bassängens areal bestäms genom beräkningar av strömningshastigheten för en viss mängd avloppsvatten genom en bestämd jordprofil. Vidare måste hänsyn tas till det lokala klimatet, dvs det vatten som tillförs via nederbörden minus avdunstningen. Som exempel på storlekar på danska anläggningar kan nämnas 150 kvm för en lantbruksfastighet och kvm för ett samhälle med 500 invånare. Om anläggningen fungerar tillfredsställande kan vattnet sedan släppas ut i en närliggande recipient. Vid in- och utlopp sker regelbunden provtagning så att effektiviteten av reningen fortlöpande kontrolleras. Tack vare de små tekniska installationerna och att huvuddelen av anläggningen är underjordisk eller ligger i plan med marken finns goda möjligheter att få den att smälta in i landskapet. Med enkla medel skapas en attraktiv våtmarksbiotop för många fågelarter, grodor och andra djur. Val av jord Det är viktigt att man väljer rätt jordblandning till reningsbassängen. Det är på den det beror om man får en effektiv rening och gynnsam miljö för vattenväxter och mikroorganismer att utvecklas i. För närvarande anses att en blandning av sand, silt, lera och torv är mest effektiv. Vid den danska provanläggningen i Ringsted har man mätt olika jordars förmåga att rena olika slag av föroreningar. Av resultaten hittills framgår att lerjord har den bästa reningsförmågan, främst vad gäller ammoniak, fosfat och organiskt kväve, medan grova partiklar och organisk substans renas lika effektivt i mulljord och grus. Nackdelen hos lerjorden är dess dåliga vattenföring som medför att den inte kan ta emot lika mycket avloppsvatten som motsvarande profil av mulljord eller grus. Plantering Reningsbassängen planteras med vattenväxter. Växtligheten deltar visserligen inte aktivt i reningsprocesserna men skapar genom sina
4 rötter de nödvändiga förutsättningarna för att dessa skall äga rum. Eftersom det är i rotzonen som processerna sker gäller det att få en så stor rotvolym som möjligt. Hittills har olika arter av vass (Phragmites communis) och kaveldun (Typha latifolia) visat sig ha de bästa egenskaperna men även andra arter, t ex iris (Iris pseudacorus) har använts. Plantor skaffas enklast från naturliga bestånd genom att man tar upp rotklumpar, ca 60x60 cm. Rotklumparna planteras i gropar på 1 m:s inbördes avstånd. Våren är lämpligaste tidpunkt för plantering. Efter plantering påminner bassängen om ett risfält. Det tar 3-4 år innan plantorna nått full utveckling vilket gör att anläggningens reningseffekt är begränsad de första åren. Effekten förbättras emellertid snabbt i takt med att rötterna breder ut sig. Efter 3-4 år har vassens rötter nått ca 1,2 m ner i jorden. Det är i denna zon som reningen försiggår. Växternas funktion Rotsystemet uppfyller två viktiga funktioner. För det första genomväver rötterna jorden och skapar ett porsystem genom vilket vattnet transporteras och de olika biologiska och kemiska processerna sker. Porerna bildas då rötterna tränger genom jorden eller då rötter dör och förmultnar och lämnar ett tomrum efter sig. För det andra sker en transport av syra från växtens ovanjordiska delar ner till rötterna. Denna syretransport sker passivt genom en s k skorstenseffekt. Den fungerar därför även under vinterhalvåret. Rötterna är inte gastäta utan läcker ut syre i omgivningen så att det bildas aeroba förhållanden närmast dem. Eftersom den vattenmättade jorden i övrigt saknar syre medför syretransporten via rötterna att man får en kombination av aeroba och anaeroba förhållanden i rotzonen. Denna kombination är viktig för en effektiv rening eftersom den gör att olika processer kan samverka. I gränssiktet mellan de båda zonerna bildas en anoxisk miljö där förhållande är omväxlande aeroba och anaeroba. Även detta har stor betydelse för reningsprocessen. Reningsprocessen Avloppsvatten som kommer från hushåll innehåller bl a kolhydrater, proteiner, fetter och organiska syror. Huvuddelen bryts
5 ner av mikroorganismer. Det finns både aeroba och anaeroba bakterier som till viss del även samverkar i reningsprocessen. Vidare sker fysiska och kemiska reaktioner i jorden som är viktiga för reningseffekten. Humusämnena binder kväve och tungmetaller, lermineralerna fosfor osv. Det organiska materialet bryts ner av både aeroba och anaeroba bakterier. den aeroba zonen runt växternas rötter sker en nedbrytning till koldioxid, nitrat och vatten. under anaeroba förhållanden, i den anoxiska zonen, reduceras sedan nitratet till kvävgas som avges till atmosfären. Det kväve som finns i avloppsvattnet förvandlas under aeroba förhållanden till nitrat. Genom den s k denitrifikationen frigörs kvävgas under anaeroba förhållanden. En förutsättning är dock att det finns tillgång till organiskt kol. Här har alltså inblandningen av torv stor betydelse för reningseffekten. Uppskattningsvis tar denna process bort ca 85 % av det tillförda kvävet. Ytterligare några procent binds till humusämnen och lerpartiklar i marken. Samverkan mellan processer som sker med och utan syre är en viktig del av reningsprocessen. Syrehaltig, aerob miljö uppstår närmast växtrötterna medan den vattenmättade jorden i övrigt bildar en anaerob miljö som är fri från syre. I en övergång växlar förhållandena mellan aerobt och anaerobt, den s k anoxiska zonen.
6 Fosfor medför liksom kväve stora problem om det släpps ut i sjöar och vattendrag. Avlägsnandet av fosfor sker främst genom utfällning, dvs det binds starkt till jordpartiklar som innehåller järnoxider, järnhydroxider, aluminiumoxider och olika lermineral. Återigen sker det en samverkan mellan processer som sker i aerob och anaerob miljö. Tungmetaller som förekommer i avloppsvattnet binds tillsammans med lermineraler och humussyror till jordpartiklarna. Dessutom tar växterna upp en del av tungmetallerna och en del fälls ut i form av svårlösliga föreningar. Jordtyp Effektiv Mindre effektiv Dålig Lera Grova partiklar Fosfat Vattenföring Organisk subst. Organiskt kväve Ammoniak Mulljord Grova partiklar Organiskt kväve Ammoniak Organisk subst. Vattenföring Fosfat Grus Grova partiklar Organiskt kväve Ammoniak Organisk subst. Vattenföring Fosfat Lera har den bästa reningsförmågan men har samtidigt dåliga vattenledande egenskaper. En blandning av lera, torv och grövre material ger därför bästa resultat. Avloppsvatten innehåller ofta smittosamma tarmbakterier m m från människor och djur. Rotzonen har visat sig vara effektiv även vid avlägsnandet av dessa. I en anläggning i Harzen, Västtyskland, konstaterades att bakteriemängden i vattnet minskade med 91-96% efter att ha passerat en 60 m lång rotzonsanläggning. I en 100 m lång rotzon minskade bakteriemängden med 99 %. Såväl koli - som salmonellabakterier utrotades helt redan i 60 m-anläggningen. Årstidsvariationer Ett av de större problemen med rotzonsanläggningar i nordiskt klimat är temperaturens betydelse för reningsprocesserna. Ju lägre temperatur desto mindre aktivitet i anläggningen. Störst betydelse har temperaturen för rening av kväve och organiskt material. Den
7 har däremot ingen inverkan på bindningen av fosfor och tungmetaller. Några faktorer hjälper till att hålla temperaturen uppe under vinterhalvåret. För det första har växter och växtrester ovan markytan en isolerande förmåga. För det andra bildas värme vid nedbrytningen vilket ökar temperaturen i rotzonen. För det tredje har avloppsvattnet i regel högre temperatur än omgivningen. Trots detta får man räkna med sämre reningskapacitet under vinterhalvåret. Ett sätt att kompensera detta är att överdimensionera reningsbassängen i motsvarande grad. En förutsättning är dock att inte rotzonen bottenfryser. Detta har visserligen inte skett i någon av de danska anläggningarna trots de senaste årens stränga vintrar. Kanske är en enkel anordning för genomluftning av rotzonen tillräcklig för att avvärja risken för bottenfrysning även i norra Sverige. Fördelar Metoden är billigare än konventionella reningsverk. Enligt danska beräkningar är anläggningskostnaderna % jämfört med ett normalt reningsverk och driftskostnaderna %. En konventionell anläggning har en livstid på ca år. Dessutom måste man räkna med reparationer under denna tid. Man beräknar att rotzonanläggningen har en livstid på över 100 år. Livstiden begränsas av jordens förmåga att binda fosfor, när jorden är mättad fungerar anläggningen inte längre. Rotzonsanläggningen beräknas ge lika effektiv rening som de mest avancerade konventionella reningsverken och renar bättre än de flesta reningsverk som är i drift idag. Tungmetaller skiljs från avloppsvattnet, vilket normalt inte sker med nuvarande metoder. Anläggningarna kan göras små och anpassas efter lokala förhållanden. Man slipper omfattande investeringar i ledningsnät. Anläggningen utgör en attraktiv biotop för många fågelarter, grodor och andra djur. Rotzonsanläggningen är en ekologisk metod som med sin låga förbrukning av material och energi medför låg totalbelastning på miljön.
8 I färdigt skick liknar rotzonsanläggningen en naturlig våtmarksbiotop och bildar en attraktiv miljö för djurlivet. Nackdelar Då det rör sig om att introducera ny teknik fordras forskning och utveckling, utbildning och kompetensuppbyggnad. Man får inte full reningseffekt med en gång utan först efter 3-4 år. Effektiviteten sjunker under vinterhalvåret. För svenska förhållanden råder ännu osäkerhet om metoden i ett strängare klimat. Man måste hålla ett ganska jämnt vattenflöde genom rotzonen eftersom den skadas av översvämning eller uttorkning. Källa: Kunskaper och erfarenheter från de danska försöken finns samlade hos Hedeselskabet, Postboks 110, 8800 Viborg. Ole Riger- Kusk vid Hedeselskabet har varit till stor hjälp vid insamling av bakgrundsmaterial till detta faktablad. Sökord: rotzonsanläggningar, reningsverk, miljövård, anläggning, drift, underhåll, avloppsvatten.
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merGäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun
1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merKompostering Hushålls- och trädgårdsavfall
Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs mer1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.
Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merBESTÄMMELSER...2 AVLOPPSRENING...3 MARKUNDERSÖKNING...4 OLIKA RENINGSMETODER - INFILTRATION...5 OLIKA RENINGSMETODER - MARKBÄDD...
BESTÄMMELSER...2 AVLOPPSRENING...3 ALLMÄNT...3 SLAMAVSKILJARE...3 MARKUNDERSÖKNING...4 PROVGRÄVNING...4 OLIKA RENINGSMETODER - INFILTRATION...5 TRADITIONELL INFILTRATION...5 UPPLYFT ELLER YTLIG INFILTRATION...6
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Läs merVattenrening nr 53400
53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment
Läs merHållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige
Kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län Vägledning Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Vägledning för små avlopp i Norra Sverige 3. Handläggning av ärenden För att uppnå större
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merHydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också
Läs merMinireningsverk för rening av avloppsvatten
Tekniska uppgifter WehoPuts 5 och 10 WehoPuts 5 WehoPuts 10 Kapacitet l/dygn 7 10 Satsstorlek l 2 0 Vikt kg 325 400 WehoPuts Mått mm - längd (A) 2200 - bredd (B) 1200 1400 - höjd (C) 22 795/1025 940/1180
Läs merLåt komposten vara din vän!
Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merFördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.
Infiltrationsbädd Planskiss Makadambädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Infiltrationsrör Infiltration fungerar enbart om marken är genomsläpplig. A B C D Slamavskiljare Plast- eller cementbrunn där fasta
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merSAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merinom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump
Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat
Läs merBiomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105
Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merVäxtbäddens vatten, luft och temperatur
Handbok OM Växtbäddens vatten, luft och temperatur Förord Denna handbok publicerades för första gången år 2000. Eftersom den innehåller viktiga markvetenskapliga grunder vill vi ge ut den i en ny upplaga.
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB
Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merDEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)
DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig
Läs merIN-DRÄN BIOBÄDD 5ce ANVISNING FÖR
ANVISNING IN-DRÄN BIOBÄDD 5CE Version 4.2-2013-05-21 1,2 m VG IN = 0,9 m 1 m Figur 1. VG UT = 0,1 m Ca. 2,4 m ANVISNING FÖR IN-DRÄN BIOBÄDD 5ce 12 FANN VA-teknik AB www.fann.se SS-EN 12566-3 Avlopp Reningsanläggning
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merKOMPOSTERINGS- GUIDEN
KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man
Läs merDagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun
, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:
Läs merVÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING
VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala
Läs merKompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2
Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merUtvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd
SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merBDT-avlopps möte på länsstyrelsen 2009-03-04
BDT-avlopps möte på länsstyrelsen 2009-03-04 Närvarande: Inspektörer från Enköping, Tierp, Östhammar, Älvkarleby, Håbo, Sala-Heby, Uppsala och Tomas Waara länsstyrelsen Uppsala, Peter Ridderstolpe, WRS
Läs merGenomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merKoppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen
Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett
Läs merUponor Minireningsverk 5-10pe
Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling
Läs merIdag är avståndet från Lidköpings reningsverk till bebyggelse ca 600 meter. Målet är att kunna bygga bostäder inom ett avstånd av 50-100 meter.
BILAGA 1 Frånluftbehandling vid Lidköpings ARV INLEDNING Reningsverken i svenska städer och samhällen ligger av naturliga skäl i lågpunkten nära vattenrecipienten. Det finns idag en klar tendens i Sverige
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.
Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda
Läs merALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR BRUKANDE AV NÄSSJÖ KOMMUNS ALLMÄNNA VA-ANLÄGGNING, ABVA
1 (5) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR BRUKANDE AV NÄSSJÖ KOMMUNS ALLMÄNNA VA-ANLÄGGNING, ABVA Antagna av kommunfullmäktige i Nässjö kommun 2009-09-24 att gälla från 2009-11-01. Dokumentet ersätter motsvarande
Läs merEnskilt vatten och avlopp i Österåkers kommun
Enskilt vatten och avlopp i Österåkers kommun Information från Miljö- och hälsoskyddsenheten Miljö- & Hälsoskyddsenheten Österåkers kommun, 184 86 Åkersberga, besök: Alceahuset, Hackstavägen 22 Tel växel
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merBajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:
Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.
Läs merRAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén
RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merNitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan
Att vi ska vara rädda om vår miljö blir allt mer självklart. Vi kan alla bidra till att förbättra miljön genom att köpa rätt produkter där miljötanken står i fokus. Natur är en produktserie som värnar
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merInnehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning... 2
SUOTIS INSTALLATIONS-, BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR Tillverkningsnummer Monterad av Tillverkningsdag Försäljarens stämpel, underskrift och köpdag Innehållsförteckning Biolan Suotis del- och reservdelsförteckning...
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merEnergi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Läs merBilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6
Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Given i Helsingfors den 11 juni 2003 På föredragning av miljöministern föreskrivs med stöd av 11
Läs mer