Bedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen

Transkript

1 9 Datum Rapport Bedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen Stenungsunds kommun Vy från fotopunkt 10. EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 Rapportuppgifter Titel Version 001 Datum Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Bedömning av fladdermusfaunan vid detaljplaneområde Solgårdsterrassen, Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Stenungsund 2024 D\ \10 \rap001 Solgårdsterrassen.docx Stefan Pettersson Anna Dahlén Stefan Pettersson I (II)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Fladdermöss Tidigare inventeringar av fladdermöss Områdesbeskrivning Diskussion och bedömning... 4 Referenser... 8 II (II)

4 1 Inledning EnviroPlanning AB har på uppdrag av Stenungsunds kommun gjort en bedömning av påverkan på fladdermusfaunan inom detaljplaneområde Solgårdsterrassen. Bedömningen grundar sig på ett fältbesök samt tidigare genomförda fladdermusinventeringar i området och kommunen. 2 Fladdermöss Näst efter gnagare är fladdermöss världens mest artrika däggdjursordning och omfattar drygt 1000 arter. Artrikedomen innebär att fladdermöss utgör cirka en femtedel av samtliga däggdjursarter. I Sverige har man i nuläget konstaterat 19 fladdermusarter (Ahlén 2010). Av dessa anses 14 arter förekomma mer eller mindre regelbundet (Ahlén 2011). Nio av Sveriges fladdermusarter är upptagna i rödlistan (Gärdenfors 2015). Bild 1. Vy från fotopunkt 1 (figur 1). Bild 2. Vy från fotopunkt 2 (figur 1). Fladdermöss är fridlysta och enligt artskyddsförordningen 4 är det förbjudet att döda eller fånga samt skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. Genom fladdermusavtalet EUROBATS förbinder sig också Sverige att vidta en rad åtgärder som främjar fladdermöss. Det finns en rad faktorer som är betydelsefulla för fladdermöss. Tillgången på bra jaktbiotoper med en hög och jämn produktion av insekter är viktig och avgör ofta om ett område är rikt på fladdermöss eller inte. Födosöksområden kan också ha en geografisk variation över säsongen. Bra jaktbiotoper i stadsmiljö utgörs generellt 1 (8)

5 av brynmiljöer, alléer, äldre stora träd, trädgårdar och närhet till vatten. Även tillgången till koloniplatser och viloplatser i anslutning till jaktområden är viktig och fladdermöss gynnas av bland annat större, äldre byggnader, hålträd och gamla grova träd. Vid stadsplanering (och annan exploatering) kan man rent generellt säga att hänsynstagande eller åtgärder som gynnar biologisk mångfald i allmänhet också gynnar fladdermusfaunan. I stadsmiljö kan även belysning påverka fladdermössen mer eller mindre negativt, beroende på art. Det kan därför vara lämpligt att beakta detta vid utformningen av ljussättning. 3 Tidigare inventeringar av fladdermöss Som beslutsunderlag för samhällsplaneringen i Stenungsunds kommun genomfördes 2011 en inventering avseende fladdermusfaunan. Fältarbetet utfördes under perioden juli till september. Totalt inventerades 32 lokaler i kommunen med hjälp av handhållen ultraljudsdetektor och autoboxar (Zeffer 2012). Bild 3. Vy från fotopunkt 3 (figur 1). Bild 4. Vy från fotopunkt 4 (figur 1). Bild 5. Vy från fotopunkt 5 (figur 2, bilaga 1). Bild 6. Vy från fotopunkt 6 (figur 2, bilaga 1). 2 (8)

6 Sammanlagt identifierades sju arter under inventeringen; nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, mustasch/brandts fladdermus, vattenfladdermus och långörad fladdermus. Alla registrerade arter betraktas som mycket eller relativt vanliga i Sverige. Nordisk fladdermus var vanligast och noterades vid nästan 80 procent av lokalerna (25 av 32), följt av dvärgfladdermus som hittades vid drygt 60 procent (20 av 32) av de besökta lokalerna. Den förstnämnda är också Sveriges vanligaste fladdermusart. I Västsverige upp till Göteborgstrakten är också dvärgfladdermus i princip lika vanlig som nordisk fladdermus. Myotis-arterna vattenfladdermus och mustasch/brandts fladdermus är också vanliga arter som noterades vid åtta respektive tio lokaler. Övriga arter noterades vid mellan två och sju av lokalerna i kommunen. Bild 7. Vy från fotopunkt 7 (figur 2, bilaga 1). Bild 8. Vy från fotopunkt 8 (figur 2, bilaga 1) noterades även fransfladdermus i kommunen, då området Västergårds allé inventerades med anledning av en detaljplan (Nilsson och Pettersson 2013). Området ligger i Stenungsunds tätort, cirka 1,5 kilometer nordost om det aktuella området. Arten är sällsynt med en fläckvis utbredning i södra Sverige (Ahlén 2011) och rödlistad i kategori VU, Sårbar (Gärdenfors 2015). Den jagar på relativt låg höjd och undviker att jaga över stora öppna ytor. Det aktuella detaljplaneområdet fladdermusinventerades översiktlig under en kväll sensommaren 2015 (Eklöf 2015). Fyra punkter inventerades med autoboxar (figur 1). Området avlyssnades också manuellt med en ultraljudsdetektor. Totalt noterades fem arter; nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus och obestämda Myotis (sannolikt Brandts fladdermus). Inga 3 (8)

7 av dessa arter är rödlistade eller ovanliga. Nordisk fladdermus dominerade och majoriteten av alla fladdermusinspelningarna registrerades vid autobox 1, som var placerad vid en trädgårdsglänta med omgivande blandskog (figur 1). Övriga arter noterades med ett färre antal inspelningar. 4 Områdesbeskrivning Detaljplaneområdet utgörs av ett mindre skogsområde beläget i centrala Stenungsund. Området är kuperat och utan inslag av öppna vattenspeglar. Inom utredningsområdet planeras tre delområden om vardera fem-sex flervåningshus (figur 1). Den sydvästra delen, där bostadsområde A planeras (figur 1), domineras av tallskog med mindre partier av hällmark. Framför allt den östra ytan av område A utgörs av tätare yngre skog (bild 4, 5 och 7). Inom området som helhet finns dock glesare partier av tallskog med inslag av vissa något grövre tallar. I framför allt den västra delen av området finns även brantare klippartier med sprickbildningar (figur 1, fotopunkt 6 och 10 (bild 6 och 9)). I den nordöstra delen av planområdet är lövinslaget större. De lövrikare delarna är dock till stor del täta och slyiga. Ytorna där bostadsområden B och C planeras utgörs främst av tät blandskog (figur 1, bild 1 och 2). I den norra delen av bostadsområde B finns det inslag av yngre/medelålders bok (figur 1, bild 3). 5 Diskussion och bedömning Fladdermusinventeringen i området var översiktlig och utfördes under endast en kväll (Eklöf 2015). Likväl är bedömningen att den täcker in de arter som födosöker och finns mer regelbundet i området. Bedömningen baseras på resultatet från tidigare inventeringar i kommunen (Zeffer 2012, Nilsson och Pettersson 2013) och områdets karaktär (se nedan). Vid inventeringen noterades de fem tidigare nämnda arterna; nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus samt obestämda Myotis (sannolikt Brandts fladdermus). De tre förstnämnda arterna födosöker främst i öppnare områden/gläntor och i eller över trädtoppshöjd. Vidare har de inga problem att röra sig över öppna ytor. Påverkan på dessa tre arter bedöms därför som låg. De två 4 (8)

8 Figur 1. Detaljplaneområde. Röda pilar är riktningen för tagna bilder. Gula cirklar utgör fladdermusinventerade punkter (Eklöf 2015). 5 (8)

9 sistnämnda arterna födosöker mer i skogs- och brynmiljö, och skyr större öppna ytor. Flygvägarna följer exempelvis bryn, stigar, häckar etc. En potentiell påverkan på dessa arter är sannolikt större än för de tre andra. Flest registreringar och arter noterades vid boxlokal 1 som utgjordes av en tomt och en glänta, men även skogen förefaller till viss del utnyttjas som födosöksområde (figur 1). Enstaka noteringar av Myotis-sp. gjordes både i box 3 och vid den manuella inventeringen då tallskogen genomsöktes (figur 1, Eklöf 2015). Den del av tallskogen som påverkas av bostadsområde A utgörs till stora delar av en tätare snårigare skog, vilken sannolikt är av lägre värde för Brandts fladdermus vid födosök i skogsmiljö. Exploateringen leder till en viss fragmentisering av skogsytan men lämnar i stora drag de öppnare glesare delarna av skogen i den sydvästra delen opåverkad. Bedömningen är därför att den negativa påverkan av bostadsområde A på fladdermössens födosöksområde där är låg. Vidare finns det inga vattenspeglar eller direkt fuktigare partier på toppen av berget och rent allmänt så är det sannolikt relativt torrt där under stora delar av säsongen, vilket troligtvis begränsar insektstillgången i området. Bostadsområde B och C planeras inom två områden med ett större inslag av lövträd. Inom bägge områdena är skogen dock väldigt tät och slyig. De bästa födosöksområdena ligger sannolikt inte inne i skogen utan i kanterna utmed brynen. Vid fotopunkt 9 går en dock en mindre kortare stig, vilken är en fin ledlinje för kanske främst Brandts- och långörad fladdermus (figur 1, bild 9). Den kommer dock att försvinna under byggskedet. Vid bostadsområde B är byggplanen, så som förstått, att i möjligaste mån spara bokarna som främst växer i den norra kanten av delområdet (figur 1). Brynmiljön blir då i stort sett kvar, om än inte oförändrad. När det gäller bostadsområde B så förvinner en stor del av skogen och därmed också den kanske viktigare brynmiljön. En ny brynmiljö kommer dock att skapas och under rätt förutsättningar behöver det inte vara negativt (se sista stycket nedan). Sammanfattningsvis bedöms de negativa konsekvenserna av förlorade födosöksområden som låga till följd av att bostadsområde B och C uppförs. Detaljplanens skogsområde är inte isolerat och det finns gott om ytor med skog i närområdet. Planområdet i sig bedöms också vara för litet för att hysa någon population begränsad till endast detta område, varför en exploatering och 6 (8)

10 fragmenteringen högst sannolikt inte påverkar någon isolerad lokal population av långörad- eller Brandts fladdermus. Det finns inga byggnader och det observerades inga hålträd vid fältbesöket inom området. Bedömningen är också att antalet potentiella hålträd inom planområdet som helhet är mycket lågt eller obefintligt. En negativ påverkan på koloni- eller viloplatser bedöms därför som försumbar vid en exploatering enligt den föreslagna utformningen. Sprickbildningar i de brantare partier som förekommer inom planområdet skulle potentiellt kunna utnyttjas av fladdermöss. Enligt detaljplaneförslaget lämnas de dock opåverkade vid exploateringen, varför påverkan bedöms som låg. Som en allmän åtgärd för att främja fladdermusfaunan vore det dock intressant att bygga in kolonimöjligheter för fladdermöss i några av de nya huskropparna. Vid byggnationen av de tre bostadsområdena skapas nya brynmiljöer och den nya väg som planeras genom skogsområdet kantas till stora delar av träd. Alla dessa kan potentiellt utgöra nya bra ledlinjer för födosökande fladdermöss. De positiva effekterna kan dock begränsas eller helt utebli beroende av hur vägen och huskropparna belyses. Det vore därför önskvärt att belysningen utformas på ett sätt som främjar både de framtida hyresgästerna och fladdermössen. Bild 9. Vy från fotopunkt 9 (figur 2, bilaga 1). 7 (8)

11 Referenser Ahlén I Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. Fauna och Flora 105(4):8-15. Ahlén I Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 106:2: Eklöf J Inventering av fladdermöss kring Dragonvägen, Stenungsund. Graptolit ord & natur. Gärdefors U Rödlistade arter i Sverige- The 2010 Red List of Swedish Species. Nilsson C., Pettersson S., Fladdermusinventering med anledning av detaljplan för området Västergårds allé. Rio kulturkooperativ. Naturrapport 2013:4. Zeffer A Fladdermöss i Stenungsunds kommun. 8 (8)

12