Slutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba. skog, Botkyrka kommun

Transkript

1 Slutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba skog, Botkyrka kommun

2 2 Beställare: SHH Bostad AB Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig: Johan Allmér Internt projektnummer: 7487

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Metodik 6 Resultat 7 Känslighet och åtgärder 10 Känslighet 10 Åtgärder 10 Referenser 11 3

4 Inledning Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av SHH Bostad AB inventerat förekomst av fladdermöss inom planområdet Tumba skog under sommaren Inventering och ljudanalyser har gjorts av Johan Allmér på Ekologigruppen. Ekologigruppen har tidigare genomfört en naturvärdesinventering av planområdet samt en MKB. Under arbetets gång har det framkommit att närboende regelbundet observerat fladdermöss i området, kommunen och exploatören tog då beslut om att en fladdermusinventering också skulle genomföras. 4

5 Sveriges fladdermöss I Sverige har det hittills påträffats 19 arter av fladdermöss i sju olika släkten. Alla arter av fladdermöss är i Sverige fredade enligt 3 jaktlagen och fridlysta enligt Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. Fridlysningen (Artskyddsförordningen 2007:845 4 ) innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintringsoch flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren Av de i Sverige regelbundet förekommande arterna är nio upptagna på Artdatabankens nationella rödlista (Artdatabanken 2015) och bedöms vara hotade på nationell nivå, då populationen av den rödlistade arten antingen är mycket liten, eller är liten och bedöms minska i avsevärd takt. Sverige har också undertecknat det Europeiska fladdermusavtalet eller EUROBATS. Avtalet är långtgående och skyddar även fladdermössens jaktmiljöer. 5

6 Metodik Fladdermusinventeringen genomfördes vid två tillfällen, och av Johan Allmér på Ekologigruppen AB. Vid det första besöket gjordes en rekognosering av inventeringsområdet under dagtid för att lägga upp inventeringsrutter för den manuella inventeringen samt att välja ut lämpliga platser att placera ut automatisk inspelningsutrustning (s.k. autoboxar) på. Inventeringarna utfördes under kvällar och nätter med en temperatur på minst 12 grader. Vid det första inventeringstillfället den 25 juni var lufttemperaturen ca 12 grader med bitvis svag byig vind. Inom de delar som inventerades rådde dock endast svag vind som mest. Vid inventeringstillfället den 4 augusti var lufttemperaturen cirka 14 grader och det rådde vindstilla förhållanden. Autoboxarna (Petterson D500x) placerades ut innan det blev mörkt och ställdes in på automatisk inspelning mellan klockan Autoboxarna placerades ut där vi bedömde att det kunde finnas kolonier, inom det inventerade området var det framför allt i anslutning till ihåliga träd eller träd som bedömdes kunna vara ihåliga även om det inte syntes utifrån. Autoboxarna sattes upp på olika platser vid de olika investeringstillfällena. Den manuella inventeringen skedde från det att det blivit mörkt och cirka 2,5 timmar framåt. Vid den manuella inventeringen eftersöktes fladdermöss med en handhållen ultraljudsdetektor (Petterson D240x) utmed förutbestämda rutter som omfattade alla områden som bedömts kunna hysa fladdermöss. Vid denna inventering spelades även fladdermössen in via en läsplatteapplikation/ultraljudsdetektor (Echo Meter Touch, EMT från Wildelife Acoustics), EMT loggade även rutterna med GPS och koordinatsatte de platser där ultraljudsinspelningar gjordes med EMT-detektorn. I sammanställningen av resultaten har inspelningspunkter som ligger nära varandra slagits samman i kartan över noterade arter från manuell inventering. För att artbestämma inspelade ljud analyserades inspelade ljud manuellt med programmet Kaleidoscope Viewer från Wildlife Acoustics. Figur 1. Autobox upphängd i ett träd. 6

7 Resultat Vid inventeringen av fladdermöss noterades två arter, nordfladdermus och dvärgpipistrell. Nordfladdermus är vår vanligaste fladdermus (tabell 1, 2 och 3, figur 2 och 3). Arten är bland de vanligaste fladdermössen i Sverige och finns i de flesta biotoper som samhällen, skog, kulturlandskap och kuster. Många gånger återfinns den i villabebyggelse, som i undersökningsområdet. Nordfladdermus jagar främst i skymningen och i gryningen och syns ofta under gatlyktor på sensommaren. Arten jagar huvudsakligen ganska högt upp i luften. På sommaren håller den ofta till under tegelpannor eller på vindar. Dvärgpipistrell är även den mycket vanlig och anses vara stadd i ökning (Ahlén 2011). Arten förekommer från Skåne till Dalälven och Gästriklands kustområde. Dvärgpipistrell förekommer i en rad olika miljöer, kulturlandskap, stadsnära parker och olika typer av skog. Inom undersökningsområdet gjordes endast några få observationer av arten. Arterna förekom framför allt i anslutning till villabebyggelsen, utmed brynmiljöer och gång- och cykelvägar. I den norra delen med en öppen gräsmark samt i den glesa lövskogen söder därom var det högst aktivitet i autoboxarna (autobox 3, tabell 2 & figur 3). Aktiviteten var dock inte så stor att man kan misstänka att det finns kolonier i området. Inne i barrskogsområdet gjordes inga observationer av fladdermöss. Vid det första inventeringstillfället var aktiviteten låg och endast enstaka individer av arterna registrerades. Vid det andra besöket var aktiviteten högre men bedöms ändå som låg och inga tecken på att det förekommer kolonier av fladdermöss kunde ses. Tabell 1. Observerade arter under inventeringen sommaren Arterna är rangordnade efter hur vanliga de var i området. Inom parantes anges förkortningen för respektive art, dessa används i tabell 2 och 3. Art Nordfladdermus Dvärgpipistrell Latinskt namn Eptesicus nilssonii (Enil) Pipistrellus pygmaeus (Ppyg) 7

8 Tabell 2. Observerade arter vid manuell inventering från båda besöken, och Inom parates har en skattning av antal individer gjorts, det finns en osäkerhet i skattningen som blir större ju fler individer som skattats. Inspelningspunkter som ligger nära varandra har slagits samman i kartan över noterade arter från manuell inventering. Område Enil Ppyg 1 2 (2) (2) - 3 7(2) (2) 2 (2) 5 1 (1) (2) 1 (1) 7 4 (2) 3 (2) 8-2 (1) 9 3 (2) (1) 11 1 (1) (2) (1) 14 2 (1) (1) 1 (1) Summa observationer Teckenförklaring Observationspunkter Rutter som har inventerats till fots 1-15 Nummer på observationspunkter Undersökningsområde m Ekologigruppen Figur 2. Karta över inventeringsrutt och observationspunkter, manuell inventering. Inspelningspunkter som ligger nära varandra har slagits samman i kartan över noterade arter från manuell inventering. 8

9 Tabell 3. Observerade arter vid inventering med autoboxar från båda besöken, och Numren anger antal registreringar/inspelningar av en art, det anger inte antal individer. Ingen skattning av individer har gjorts för dessa inspelningar. Autobox nr Datum Enil Ppyg Summa registreringar Teckenförklaring Lägen för autoboxar 1-5 Nummer på autoboxar m Planområde Ekologigruppen Figur 3. Karta över lägen för autoboxar. 9

10 Känslighet och åtgärder Känslighet De fladdermöss som är funna inom inventeringsområdet behöver tillgång till insekter och ihåliga träd eller andra skyddade utrymmen som byggnader som kan fungera som dagsvistelse och föryngringslokaler. Inom området har det inte hittats några större ihåliga träd som kan fungera som större koloniplats. Delar av bebyggelsen fungerar sannolikt som dagsvisten, och även kanske som föryngringslokaler. Vissa arter fladdermöss är känsliga för ljus och skyr bostadsområden som är kraftigt belysta. En sådan art är exempelvis brunlångöra. Andra arter är mer tåliga mot belysning, exempelvis nordfladdermus, dvärgpipistrell och större brunfladdermus (de Jong 2014). Belysning kan också på sikt medföra en kraftig minskning av födotillgången för fladdermössen, genom att stora mängder nattfjärilar och andra bytesdjur lockas till stark belysning. Den nattliga distraktionen som belysningen nattetid innebär kan göra att nattlevande insekter inte hinner hitta skydd för dagen. De sitter då istället oskyddade under deras dagvila. Fåglar är snabbt på plats på morgonen och insekterna faller snabbt offer för dem. Åtgärder Inom området finns belysning redan nu och det tycks som om arterna i området har anpassat sig till denna situation, dessutom anses dessa arter inte undvika belysning utan snarare utnyttja upplysta områden för födosök. Det är dock att rekommendera att inte för stark belysning introduceras i området vid den kommande exploateringen och att et finns tillgång till grönområden som inte är upplysta. För att förstärka den ekologiska kontinuiteten för de funna arterna föreslås att man i samband med exploateringen sätter upp fladdermusholkar på lämpliga platser inom området. På detta sett kan man förstärka möjligheten för arterna att söka dagsvisten och bo inom området. Dessa kan utformas på många olika sätt och kan anpassas till den nya bebyggelsen. Genom att glesa ut de delar av lövskogarna som har mycket sly kan man förbättra för arterna att jaga inom området. Även utmed stigar och gång-/cykelvägar som går igenom skog kan det vara fördelaktigt att hålla undan tät slyvegetation för att öka möjligheterna till födosök. 10

11 Referenser Ahlén, Ingemar Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Fauna och flora. Årgång 106:2, de Jong, J Inventering av fladdermöss i Solna stad Naturvårdsverket Handbok för Artskyddsförordningen del 1, Naturvårdsverket. Handbok 2009:2 Naturvårdsverket (2012). Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp Artkartering av fladdermöss Version 1: