Halvtid för forskningsstrategin Avstämning och rekommendationer för kommande mandatperiod Örebro läns landstings strategi för forskning (1

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Halvtid för forskningsstrategin Avstämning och rekommendationer för kommande mandatperiod Örebro läns landstings strategi för forskning (10)

9 Långvarigt fokus på forskningsfrågorna Örebro läns landsting har länge arbetat för att lyfta och stärka forskningsfrågorna, ett arbete som i samverkan med Örebro universitet och andra aktörer byggt upp det medicinska vetenskapsområdet och lett till inrättandet av Universitetssjukhuset Örebro 2001 att universitetet 2010 fick examensrätt i läkarutbildningen. Politiskt har forskningsfrågorna hanterats i en forskningsberedning som 2003 ersattes av en forskningsnämnd, sannolikt som det första svenska landstinget med en sådan tydlig politisk prioritering. För att tydliggöra forskningsprioriteringarna har landstinget antagit och arbetat efter dessa forskningsstrategier: I den lyftes följande områden fram Klinisk patientnära forskning Ökad forskningsaktivitet (rekrytering) Prioritering av forskningsområden Nya forskningsområden Samarbete ÖU, kommuner m fl Stärka basresurser Utbildningsfrågor : Forskningsförankra vården vårdförankra forskningen. Det innebar att all forskning och utbildning vid Örebro läns landsting skulle kännetecknas av att: Den är klinisk och patientnära med hög relevans för ÖLL. ÖLL samarbetar med Örebro universitet och länets kommuner för att stärka den medicinska forskningen och utbildningen samt utvecklingen i regionen. Forskare finansierade av ÖLL har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma. Ett tvärvetenskapligt synsätt tillämpas, och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen. Ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälsooch sjukvård inom landstinget. Följande områden pekades ut som prioriterade: Bassjukvård Högspecialiserad sjukvård Den samtida ohälsan Evidensbaserad vård forskning, utveckling och utvärdering Dessutom lyftes utbildning och samverkan fram samt några särskilda satsningar: 2 (10)

10 Jämställdhet Genusmedicinsk forskning Starka forskningsmiljöer Yngre forskare Utbildningens och forskningens hus Strategin uppdaterades och förlängdes först och därefter ytterligare till och med I dessa versioner redovisades vad som uppnåtts av de tidigare målen och lägesbeskrivningar och mål relaterades till den aktuella situationen Forskningsnämnden som 2011 bytt namn till Nämnden för forskning använde de första ett och halvt åren av mandatperioden att göra en noggrann genomlysning av landstingets forskning och en omvärldsanalys som omfattade forskningens organisation och ledning i andra landsting och samverkansfrågor med Örebro universitet och andra aktörer i länet och regionen. Den nya strategin beskrev landstingets forskning i tre forskningsområden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Merparten av forskningen inom landstinget kan beskrivas inom något av dessa områden. Dessutom satte landstinget upp tre generella kriterier som ska beaktas inom forskningen: klinisk patientnära forskning, samverkan, samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Fördelning av forsknings- resurserna landstingets forskningsresurser ska prövas mot dessa områden och kriterier som framgår i nedanstående modell. Matris som kan användas vid beskrivning av forskningen i Örebro läns landsting. 3 (10)

11 I strategin satte landstinget upp ett antal mål inom följande områden: 1. Den forskning som bedrivs ska vara till nytta för landstinget och länets invånare 2. Forskningsproduktion 3. Kompetensutveckling genom forskning 4. Intern och extern finansiering 5. Samverkan inom landstinget, länet och regionen 6. Samverkan med Örebro universitet 7. Samverkan med andra aktörer såsom näringsliv/industri I forskningsstrategin för lyftes utbildningsfrågorna ut. Under mandatperioden har ett arbete pågått med att formulera en utbildningsstrategi. Detta arbete har skett i samverkan med landstingets personalpolitiska utskott och med tjänstemännen på ledningskansliets personalfunktion. Beslut om utbildningsstrategin väntas under Medlen för att nå målen i forskningsstrategin har varit överenskommelser om forskning som tecknats med de förvaltningar som erhållit landstingsbidrag för forskning, samt viss riktad budgetstyrning. Överenskommelserna har fokuserat dels på en god volym och kvalitet på forskningen i landstinget, dels på de specifika mål som lyfts fram i strategin. De har tillkommit i överläggning med berörda förvaltningar och deras forskningschefer och avrapporterats skriftligt samt vid muntliga föredragningar för nämnden. En särskild satsning på forskning om äldres hälsa och livsvillkor har gjorts och en viss ökning av de medel som kan sökas i konkurrens genom landstingets forskningskommitté. Forskningsproduktion Dessa långsiktiga satsningar har lett till en kvantitativ och kvalitativ utveckling av forskningen i landstinget. Antalet vetenskapliga publikationer har mer än fördubblats på tjugo år och antalet medarbetare som disputerat har ökat från 1-2 årligen i början på sjuttiotalet till mellan 20 och 25 per år nu. Drygt hälften av de som disputerar är kvinnor men sedan sker tyvärr en avtrappning så att andelen kvinnliga docenter och professorer fortfarande är lägre än andelen män. En annan förändring är att forskningen ökar bland andra yrkesgrupper än läkare Antalet disputationer i landstinget sedan (10)

12 Landstinget blir Region Från och med 2015 går Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting samman och bildar Region Örebro län. I den nya politiska organisationen får Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ansvaret för forskningsfrågorna. Till hjälp finns Fokusberedningen för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning. Politisk organisation av Region Örebro län. Landstingets sjukvårdande förvaltningar bildar från och med 2014 en Hälso- och sjukvårdsförvaltning samt Folktandvården. I en särskild utredning av Organisation, ledning och styrning av klinisk forskning och högre utbildning inom Örebro Läns Landsting i samverkan med Örebro universitet presenterades en ny modell för hur styrning av och stöd till forskningen inom landstinget ska organiseras. Modellen bygger på en enhet för forskningsstöd, ett gemensamt forskningscentrum samt en utbildningsenhet. Landstingets nye FoU-chef har i uppdrag att utforma den nya organisationen som ska samverka tätt med folktandvårdens forskningsverksamhet. Ledningskansliets forskningsfunktion upphör 2014 och forskningsfrågorna hanteras i område FoU i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Avstämning Under hösten 2014 har Nämnden för forskning arbetat med att stämma av hur arbetet med den nya forskningsstrategin och överenskommelserna har fungerat och vilket resultat det givit. Underlag för 5 (10)

13 detta arbete har varit de verksamhetsberättelser och verksamhetsuppföljningar som fastställts under mandatperioden samt de rapporter som lämnats av respektive förvaltning. Här nedan presenteras översiktligt nämndens bedömning av hur de olika målen uppfyllts. 1. Den forskning som bedrivs ska vara till nytta för landstinget och länets invånare Forskningen inom Örebro läns landsting är klinisk och patientnära. Detta innebär att forskningsresultat snabbt ska kunna tillämpas inom vården i vårt landsting. I förlängningen innebär detta att länets patienter får tillgång till en mer kvalificerad och evidensbaserad vård genom vår forskning. År 2017 gäller följande: Forskningen har ökat i alla förvaltningar från 2011 års nivå. Forskning bedrivs inom de områden som landstinget pekat ut som viktiga utvecklingsområden för de tre forskningsområdena. Landstingets arbete med att samordna den kliniska verksamheten i ett sjukhus på tre ben återspeglas också i samordning och samverkan i forskningen. Den nya modellen för fördelning av forskningsresurser till forskningsområden i enlighet med generella kriterier tillämpas fullt ut för den forskning landstinget finansierar. Ett evidensbaserat arbetssätt är en självklarhet i all hälso- och sjukvård inom landstinget. Ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och perspektiven enligt landstingets värdegrund och vision beaktas i forskningen. Detta uttrycks genom att den kliniskt patientnära forskningen poängteras i överenskommelserna om forskning och genom att förvaltningarna redovisar hur forskningen fördelas inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Forskningen är ökande inom alla områden (tidigare förvaltningar). Rapportering av forskningen sker nu gentemot ovanstående matris men detta har ännu inte använts för strategisk styrning av forskningsresurser. Ett undantag är satsningen på forskning om äldres hälsa och livsvillkor som genomförts under två år. 2. Forskningsproduktion Forskning mäts exempelvis i antalet publikationer, antalet akademiskt meriterade forskare, citeringsgrad etcetera. För universiteten är omfattning och kvalitet på forskningen ett viktigt kriterium för tilldelning av medel. Ökad forskningsproduktion är inget självändamål för Örebro läns landsting men bidrar till att landstinget kan fortsätta leverera en vård av hög kvalité och till att bygga ett fundament för en framgångsrik läkarutbildning. År 2017 gäller följande: Antalet årliga refereegranskade vetenskapliga publikationer från forskare i landstinget har ökat från cirka 325 år 2011 till minst (10)

14 Som redovisas ovan visar forskningsproduktionen en god och kontinuerlig ökning, mätt i antalet vetenskapliga artiklar och disputationer. Det är nämndens bedömning att målet kommer att uppnås. Det är viktigt att ha ett fungerande och effektivt system för löpande rapportering och registrering av forskningsproduktion, t ex vetenskapliga artiklar och externa forskningsanslag. Denna rapportering bör ske i samverkan med Örebro universitet men med möjlighet till redovisning enligt utsökningskriterier som stämmer med landstingets organisation och behov av uppföljning. 3. Kompetensutveckling genom forskning Utmaningar som hälso- och sjukvården står inför förutsätter en förnyelse av organisation och ledarskap, vilket i sin tur nödvändiggör en systematisk kunskaps- utveckling och omvärldsbevakning för hälso- och sjukvårdens ledning. Därför är det viktigt att ledare/chefer inom landstinget värderar och prioriterar forskningskompetens hos medarbetarna och stimulerar att forskning bedrivs på enheten/kliniken och utöver detta att medarbetare exempelvis kan verka som forskningshandledare och delta i forskningskommitténs arbete. År 2017 gäller följande: Alla anställda, oavsett kön, har goda och likvärdiga möjligheter till lärande och att delta i forskning, kompetens- och kvalitetsutvecklingsarbete. Antalet vetenskapligt meriterade medarbetare, det vill säga som har avlagt doktorsexamen har ökat från cirka 220 år 2011 till minst 270. Forskare finansierade av Örebro läns landsting är kliniskt verksamma och har en klinisk förankring. Vetenskaplig kompetens anges som meriterande faktor vid annonsering och tillsättning av alla chefstjänster. Örebro läns landsting har tecknat ett affilieringsavtal med Örebro universitet som möjliggör för landstingets forskare att knyta sig till universitetet och därmed få en bas för vetenskaplig samverkan och åtkomst till universitetets forskningsstödsresurser. Landstinget samverkar också med universitet med ett antal tjänster med ansvar och uppgifter i båda organisationerna, såsom kliniska lektorer och adjunkter, adjungerade professorer och oavlönade docenter. Fortfarande har inte målet om lika möjligheter oavsett kön uppfyllts avseende könsfördelningen mellan kvinnliga och manliga docenter och professorer. 4. Intern och extern finansiering Såväl nationella som internationella forskningsmedel är starkt konkurrensutsatta. För att stimulera forskare att söka externa medel avser Örebro läns landsting att konkurrensutsätta en del av de interna forskningsmedlen. År 2017 gäller följande: 7 (10)

15 Minst 10 % av landstingets forskningsmedel fördelas i konkurrens. Externt erhållna forskningsmedel har ökat från cirka 35 miljoner kronor år 2011 till minst 50 miljoner kronor reserverades 8,5 Mkr för utdelning av forskningskommittén, vilket är lite drygt 10 % av landstingsbidraget till forskning. Det har varit svårt att få en säker redovisning av de externa forskningsmedlen men en uppskattning är att de ligger runt Mkr. Fr o m 2015 kommer landstinget att erhålla s.k. ALF-medel från staten för att genomföra den kliniska delen av läkarutbildningen. Ett regionalt ALF-avtal kommer att skrivas med Örebro universitet. Många av landstingets forskare får hjälp av Grants Office vid universitetet för att skriva ansökningar om externa medel, en möjlighet som behöver kvarstå och stärkas. Landstinget behöver också ett tillförlitligt sätt att redovisa externa forskningsanslag. 5. Samverkan inom landstinget, länet och regionen Örebro läns landsting bör arbeta för ett ökat samarbete med landstingspartners i Uppsala- Örebroregionen. Samverkan med andra landsting bör resultera i snabbare och säkrare forskningsresultat. Forskningssamverkan med länets kommuner bör också stärkas. År 2017 gäller följande: Antalet projekt som bedrivs i samverkan med andra landsting i regionen har fördubblats jämfört med Forskningssamverkansprojekt bedrivs med minst en tredjedel av länets kommuner. År 2012 sökte forskare från Örebro läns landsting 6,0 Mkr från Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen och erhöll 5,86 Mkr till 11 projekt var motsvarande siffror 6,79 Mkr i ansökningar och 3,33 Mkr i erhållna anslag till 13 projekt. Båda åren ingår också forskare från landstinget i projekt där huvudsökande är från annat landsting. Bland annat genom äldreforskningssatsningen har flera forskningsprojekt startats med koppling till kommunal vård och omsorg. 6. Samverkan med Örebro universitet Landstinget och universitetet är ömsesidigt beroende av varandra för den kliniska forskningen. Landstinget har tillgång till patienter, klinisk kompetens och infrastruk- tur medan universitetet står för den nödvändiga akademiska kopplingen. Nuvarande samverkan mellan våra två organisationer styrs av upprättade överenskommelser och hanteras i ett antal arbetsgrupper. Samverkanssystemet behöver vidareutvecklas för att öka effektiviteten i forskningsorganisationen. 8 (10)

16 År 2017 gäller följande: Gemensamma riktlinjer och effektiva stödsystem finns för forskning. Se ovan ang. Grants Office. Landstinget, universitetet, regionförbundet m fl har också påbörjat ett arbete kring regional samverkan för EU-finansiering. Under hösten 2013 har ett arbete påbörjats för att ta fram ett nytt samverkansavtal mellan landstinget och universitetet för att beskriva samverkan kring forskning och utbildning. 7. Samverkan med andra aktörer såsom näringsliv/industri Sverige har en lång tradition av medicinskteknisk och läkemedelsutveckling där industri och sjukvård samarbetar. Genom att kombinera företagens tekniska spetskompetens med vårdens kunskap om patienternas behov kan man utveckla tekniker och metoder som effektivare löser vårdens behov. År 2017 gäller följande: Riktlinjer finns för forskningssamverkan med näringslivet. Ett system finns för nyttiggörande av forskningsresultat och innovationer. Örebro läns landsting har en ökad andel forskning som bedrivs i samverkan med näringslivet. Frågorna om samverkan med näringsliv har behandlats vid nämndens sammanträden och i överenskommelserna om forskning. Nämnden har också föreslagit landstingsstyrelsen att Nationella riktlinjer för innovationsrättigheter i vården ska gälla för Örebro läns landsting och att en bedömningsgrupp ska utses för att hantera innovationsrättighetsfrågor. Nämndens bedömning av arbetet Under hösten 2014 har nämnden för forskning diskuterat hur arbetet fungerat. Resultatet av diskussionerna presenteras i nedanstående modifierade SWOT -tabell. Detta har fungerat bra Detta har fungerat mindre bra Nämnden har fått bättre information och en Det har inte inneburit några konsekvenser bättre bild av forskningsverksamheten, både för förvaltningarna att inte uppfylla i landstinget och omvärlden. överenskommelserna. Politiken har fått en starkare och tydligare Ibland har bilden av var gränslinjen för roll jämfört med tidigare mandatperioder. styrning av forskning skiljt sig mellan Samarbetsklimat i nämnden, fokus på nämnden och forskningsverksamheten. 9 (10)

17 forskningsfrågorna. Äldreforskningssatsningen. Forskningsverksamheten har ibland tyckt att uppdelningen i de tre forskningsområdena är konstruerad och svår att följa. Risker Utmaningar och uppdrag för framtiden Utbildningsstrategin måste färdigställas. Om Att forskningsfrågorna får lägre prioritet när den inte kommer att behandlas i nämnd eller de inte har en egen nämnd. utskott med ansvar för forskningsfrågorna Att fokus blir för mycket på forskning om önskas ändå en återkoppling (remiss) innan högspecialiserad vård på bekostnad av de beslut. förebyggande och folkhälsorelaterade Mer dialog direkt med forskare och satsningarna. forskningschefer önskvärt, även om styrning och uppföljning följer landstingets styrmodell. Hitta former för samverkan med Örebro universitet och gemensam beredning av forskningsfrågor. Hitta en balans mellan nytta för forskningen, universitetet och regionen i ett utåtperspektiv och länsinvånarnas mer direkta behov. En starkare koppling till läkarutbildningen så att studenterna förblir forskningsaktiva. Behålla och stärka ett tvärprofessionellt förhållningssätt i forskningen. Satsa på implementering av forskningsresultat. Samverkan med näringslivet. Ytterligare några förslag framkom: Landstingets forskningsfinansiering kan komplettera i de områden där universitetet har andra prioriteringsgrunder. Detta måste ske i ett transparent system. Våga satsa på mer osäkra idéer. Idag premieras de som gör säker forskning. Andelen forskningsstöd som fördelas i konkurrens bör ökas i framtiden. Ökad forskningssamverkan med kommunerna i regionen, där mycket av den basala vården sker. Bevaka barnperspektivet och andra genomsyrandefrågor. Fokus är och har varit klinisk forskning men i och med utökade ansvarsområden för Region Örebro län kan i framtiden också dessa att behöva omfattas av forskningsverksamheten. 10 (10)