Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Transkript

1 Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

2 Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta inkluderar allt från förebyggande insatser och bassjukvård till högspecialiserad vård. Norrlandstingen följer regelbundet verksamhetens resultat, bland annat genom uppföljning av egna prestationer utifrån Öppna Jämförelser. Den kliniska forskningen är viktig för att sjukvårdens utveckling. Typiskt för klinisk forskning är att den måste ske i samverkan mellan akademi och sjukvård, eftersom klinisk forskning förutsätter att sjukvårdens strukturer involveras. Genom att vara engagerad i klinisk forskning underlättas också implementering av nya medicinska landvinningar. De fyra norrlandstingen har, på uppdrag av Norrlandstingens Regionförbund (NRF), utvecklat en gemensam strategi för sitt deltagande i forskning och utveckling (FoU) som omfattar samverkan i gemensamma uppdrag, med ekonomiska resurser, särskilda satsningar och kunskapsspridning. Utgångspunkter för samverkan är de gemensamma uppdragen för Norrlandstingen som särskilt gäller: Norrlands universitetssjukhus (NUS) som centrum för regionens högspecialiserade vård, samt för forskning, utveckling och utbildning i samarbete med Umeå Universitet. Deltagande i den regionaliserade läkarutbildningen med utvecklad akademisk miljö. Uppbyggnaden av Regionalt cancercentrum (RCC) med starkt forskningsinslag. Etablering av ett Registercentrum Norr (RCN). Planering av en samarbetsplattform för insamling av biobanksmaterial, och för deltagande i biobanksforskning. Regionens behov av utbildade kliniska forskare för hälso- och sjukvårdens fortsatta utveckling. Insatser för införande av kunskaper från FoU och nationella kunskapsunderlag. En god utbildningsmiljö för klinisk- och verksamhetsförlagd utbildning av vårdpersonal. Med klinisk behandlingsforskning avser vi all forskning som syftar till att utvärdera och förbättra interventioner inom hälso- och sjukvården. Interventioner kan vara såväl diagnostik, behandling, vård, rehabilitering och sjukdomsförebyggande åtgärder. Genom att satsa på en plattform för klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) vill landstingen ytterligare förbättra förutsättningarna för klinisk verksamhetsnära forskning i regionen och förbättra utvecklingsklimatet i hälso- och sjukvården. Denna satsning kan öka och effektivisera samverkan både med Umeå Universitet (UmU) och företagen runt hälso- och sjukvården En korsbefruktning med potentiell nytta både för utvecklingen av vården och för den regionala tillväxten kan uppnås. KBN ska vara en forskningsstödjande resurs för klinisk behandlingsforskning inom den Norra Sjukvårdsregionen. I detta har de fyra landstingens FoU enheter och Umeå Universitets medicinska fakultet tillsammans ett specifikt ansvar, vilket också för landstingen är sanktionerat av Norrlandstingens regionförbunds politiska ledning. Ytterst är ambitionen för KBN att skapa 2

3 förutsättningar för klinisk behandlingsforskning av yppersta klass, där huvudfokus är studier baserade på fysiska individer (kliniska studier) och register (t.ex. nationella kvalitetsregister och hälsodataregister). Grunden i KBN utvecklades i projektform under 2010 och är från 1 januari 2011 operativt. I varje landsting finns en kontaktperson som har god kännedom om det lokala engagemanget i klinisk forskning. Vision Klinisk forskning i Norrland ger mervärde för patienterna och är attraktiv för medarbetarna För att nå denna vision behöver vi: Skapa en plattform för klinisk behandlingsforskning av yppersta klass, där hälso- och sjukvårdens medarbetare i hela sjukvårdsregionen kan engageras. Skapa en stark och konkurrenskraftig bas av klinisk behandlingsforskning utifrån vilken vi kan konkurrera om nationella och internationella forskningsanslag och delta i samarbetet inom Sverige eller internationellt. Skapa en gemensam akademisk miljö KBN ger förutsättningar för behandlingsforskning av högsta klass, underlättar bildandet av nätverk av aktiva forskare, och är attraktiv för samverkan mellan sjukvård och industri inom Life Science genom att: Via KBN nås ett befolkningsunderlag på mer än åtta hundra tusen invånare. Sjukvården drivs till övervägande del offentligt, och patienternas rörlighet mellan vårdgivare är liten. Av hävd har det varit enkelt att rekrytera patienter i Norrland för deltagande i kliniska studier. Vid Umeå Universitet finns excellens inom databasuppbyggnad och samkörning av stora databaser. Detta tillsammans med stora populationsbaserade studier, som VHU (Västerbottens Hälsoundersökning-Västerbotten), MONICA (multinational MONItoring of trends and determinants in CArdiovascular disease-västerbotten och Norrbotten) samt Medicinska Biobanken gör att populationen ur vilken studiekohorter kan rekryteras är mycket väl karaktäriserad. Den regionaliserade läkarutbildningen skapar och kräver god akademisk miljö inom hälso- och sjukvård i hela regionen. 3

4 Uppbyggnad Utifrån ovan nämnda ambitioner fanns framför allt tre konkreta syften med start av KBN: Ett behov av att öka antalet kliniska prövningar i regionen Att förbättra stödet för klinisk behandlingsforskning Umeå universitets regionaliserade läkarutbildning att bygga upp akademiska miljöer med stöd av lokala forskningsmiljöer, t.ex. kliniska forskningscentra () Styrgrupp Rådgivande forskargrupp NUS Ö-sund CTU S-vall Luleå S-byn KBN och Utgångspunkten är att skapa en tydlig regional stödstruktur som underlättar för forskare att bedriva klinisk forskning som vinner på samverkan i norra regionen. 4

5 Plattformen KBN kan underlätta både planering, patientrekrytering och genomförandet av kliniska studier genom att exempelvis erbjuda: Lokaler Utrustning Tillgång till patienter Forskningssköterskor Nätverk av forskare Administrativt stöd och andra servicefunktioner En plattform för forskningssamverkan förutsätter tillgång till viss kompetens och infrastruktur. Hur dessa definieras och samlas kan inom de olika landstingen i regionen se olika ut. I några landsting finns till exempel idag kompetens och infrastruktur samlad i ett så kallat kliniskt forskningscentra (). För att stärka och tydliggöra det lokala stödet ska infrastrukturen avseende stöd för klinisk behandlingsforskning inom varje landsting beskrivas, tydliggöras och utvecklas. Ett behöver ha anpassade lokaler och adekvat utrustning för att utgöra en forskningsstödjande miljö. Utveckling av lokala är en förutsättning för att KBN ska utvecklas. Ett lokalt måste emellertid även drivas av det egna landstingets behov av klinisk forskning och fungerande stödstruktur. Med andra ord måste lokala skapas och organiseras utifrån lokala förutsättningar. Viktiga funktioner för ett lokalt är också att utgöra kontaktyta för regionen och aktivt bidra till utveckling och samverkan inom regionens forskningsaktivitet. Därför är det viktigt att det i varje landsting finns en kontaktperson som har överblick över landstigets kliniska forskning och kan förmedla kontakter och information. CTU Vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Västerbotten finns förutom ett, CTU (Clinical Trial Unit). CTU är ett resurscentrum för den norra regionen med syfte att underlätta planering och genomförande av klinisk forskning. CTU erbjuder projektstöd och andra servicefunktioner till framför allt så kallade prövarinitierade studier och projekt. CTU ska också underlätta deltagande i företagsinitierade studier. För information om CTU:s arbetssätt hänvisas till dokumentet Projektflöde SOP v med bilaga Arbetssätt för CTU. Notera att inledande diskussion med CTU är kostnadsfri, men vid uppdrag måste CTU:s tjänster betalas enligt självkostnadsprislista som fastställs i Regionförbundet. Organisation Styrgrupp KBN leds av en styrgrupp bestående av FoU-cheferna i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland tillsammans med en representant för Umeå universitet. Till styrgruppen är förbundsdirektören för Norrlandstingens regionförbund och en representant från LIF Norr adjungerade. Dessutom ingår en representant för de aktiva forskarna (se nedan). 5

6 Styrgruppen ansvarar för: Strategisk planering av KBN:s verksamhet och utveckling Att regelbundet följa upp och revidera Utvecklingsplanen för KBN samt PM Processen för forskningssamverkan inom KBN Att regelbundet följa upp och rapportera KBN:s verksamhet och utveckling till direktionen för NRF. Att genom samverkan, varje landsting inom sina beslutade resursmässiga ramar, säkra bästa möjliga utveckling av KBN. Att lämna underlag för åtgärder utanför dessa ramar till direktionen för NRF och i förekommande fall till medicinska fakulteten, Umeå Universitet. Forskargrupp Till styrgruppen finns kopplad en forskargrupp bestående av aktiva kliniska forskare från de fyra landstingen. I gruppen väljs en sammankallande som representerar forskargruppen i styrgruppen. En person från CTU är adjungerad till gruppen. Övrig adjungering sker efter behov. Forskargruppens uppdrag är att: Komma med idéer och förslag till styrgruppen på vad som kan göras för att driva utvecklingen för KBN framåt. Arbeta för att mervärdet med KBN plattformen synliggörs och utnyttjas. Bidra till intern och lokal samordning Forskargruppens sammankallande är adjungerad till KBN styrgrupp där återkoppling utifrån ovan sker. Fortsatt utveckling Basala resurser vid varje landsting En väl fungerande KBN plattform förutsätter vissa basala resurser lokalt, vid respektive landstings eller motsvarande, samt en etablerad resurs vid CTU. En kritisk faktor är sannolikt personalresurs i form av forskningssköterskor med erfarenhet av kliniska studier. KBN och resp. ansvarar för att det finns tillgång till forskningssköterskor, medan kostnaden för detta måste bäras av varje enskilt projekt. Hur ska forskare ges tillgång till KBN:s stödfunktioner? Önskar man ta del av de stödfunktioner som byggs upp inom KBN så är första kontakten CTU. Långsiktighet och stabila förutsättningar För att den kliniska forskningen i regionen skall skapa det mervärde som visionen anger krävs ett långsiktigt och tydligt uppdrag till KBN. Den samlade styrningen inom området behöver beskrivas. I sammanhanget skall omgivande faktorer som till exempel regionaliserad läkarutbildning, Regionalt Cancercentrum och Registercentrum Norr beaktas. Frågan skall klargöras i dialog med Landstingen och Norrlandstingens regionförbund. Syftet skall vara att 6

7 skapa en sammanhängande effektiv styrkedja som ger transparens, förutsägbarhet och stabila förutsättningar. Samarbete med andra aktörer En viktig förutsättning för en god forskningsmiljö är möjligheten till samarbete med aktörer utanför vården. Läkemedelsindustriföreningen, LIF har etablerat en regional enhet, LIF-norr, i syfte att samarbeta med de fyra norrlandstingen i frågor som kan gagna läkemedelsutveckling och klinisk forskning. Det är inte bara samarbeten inom läkemedelsutveckling, som är viktigt för vårdens utveckling. Den medicintekniska utvecklingen är ett annat område. LIF:s motsvarighet som branschorganisation på medicinteknik området är Swedish Medtech. KBN avser att samarbeta med industrin dels via riktade uppdrag, exempelvis att hitta kompetenta prövare och intresserade site i regionen; dels i samarbetsforum som LIF norr. Intresserade företag kan söka kontakt med CTU för att få mer information om nätverket. Fortsatt samverkan med LIF/LIF-norr är prioriterat inom KBN, liksom att hitta bra samarbetsformer med Swedish Medtech. Resurser för registerfrågor Sedan årsskiftet 2011/2012 finns ett Registercentrum Norr etablerat i Umeå. Det finns goda möjligheter till samnyttjande av resurser och kompetens mellan KBN och RCN. För registerfrågor på cancerområdet finns RCC Norr. Förbättrade resurser för forskning KBN avser att engagera forskare i den Norra Sjukvårdsregionen med vetenskapligt vitala kliniska forskningsprojekt där utvidgad patientrekrytering krävs utöver vad som kan uppnås lokalt. KBN ska genom CTU och lokala utveckla sin roll för att underlätta forskares och prövares arbete med projekt i planerings- och genomförandefas. Via KBN och CTU kan forskare finna samarbetsparter i regionen för projekt som rör klinisk behandlingsforskning. Umeå Styrgruppen för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bilagor: 1. SOP 2. Arbetssätt 3. Överenskommelser 7